Neddragningar i tullverksamheten i Kapellskär och negativa miljökonsekvenser för Stockholmsregionen
Interpellation 2007/08:402 av Johansson, Jan Emanuel (s)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2008-02-15
- Anmäld
- 2008-02-15
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar fördröjt anmält
- 2008-03-06
- Sista svarsdatum
- 2008-03-07
- Besvarad
- 2008-03-25
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 15 februari
Interpellation
2007/08:402 Neddragningar i tullverksamheten i Kapellskär och negativa miljökonsekvenser för Stockholmsregionen
av Jan Emanuel Johansson (s)
till miljöminister Andreas Carlgren (c)
Förslaget till omstruktureringar av Tullverkets verksamhet innebär att verksamheten i Kapellskärs hamn ska läggas ned. Bland annat innebär det att klareringen flyttas till Stockholm och Arlanda. Tullen i Kapellskär beskriver att besparingarna kommer att få stora negativa effekter på flera områden. Ur ett miljöperspektiv riskerar förslaget att få förödande konsekvenser.
I Kapellskärs hamn passerade år 2007 3,1 miljoner ton gods fördelat på 196 000 lastbilar. Antalet passagerare var ca 1,1 miljon. Detta gör Kapellskär till Sveriges femte största hamn för rullande enhetsgods. Hamnen trafikeras dagligen av fartyg från hamnar i Finland och Estland. Ca 20 000 ryska långtradare av skiftande kvalitet och ålder (inte miljöbilar) ska enligt förslaget hänvisas till att klarera in på Arlanda eller Stockholm.
Om hälften av dessa (10 000 per år) väljer Arlanda som alternativ blir deras omväg i transportnätet (enligt Kapellskärs egna beräkningar) 30 kilometer; det innebär ökade utsläpp med över 31 ton CO2 – ett utsläpp som belastar Arlandas utsläppsrätter och på sikt kan innebära ett hot mot Arlandas utveckling. Detta är lågt räknat då ryska lastbilar ofta är gamla och i dåligt skick.
Mina frågor till miljöministern är om miljöministern avser att ta några initiativ till att förhindra att tullens förändringar ska få en negativ miljöpåverkan på Stockholmsregionen och Arlanda.
Vad kommer miljöministern att ta för initiativ för att tullen av miljöskäl ska behålla sin verksamhet i Kapellskär?
Debatt
(18 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2007/08:402
Webb-tv: Neddragningar i tullverksamheten i Kapellskär och negativa miljökonsekvenser för Stockholmsregionen
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2007/08:82 Tisdagen den 25 marsProtokoll 2007/08:82 17 § Svar på interpellationerna 2007/08:402 och 441 om tullens framtid
Protokoll från debatten
Anf. 115 Anders Borg (M)
Herr talman! När det gäller Jan Emanuel Johanssons interpellation, som är ställd till miljöministern, så är arbetet inom regeringen så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.
Jan Emanuel Johansson och Otto von Arnold har interpellerat i frågor som båda har att göra med en rapport som en arbetsgrupp inom Tullverket gjort angående myndighetens framtida organisation. Jag väljer därför att avge ett gemensamt svar på interpellationerna.
Jag har den 11 mars 2008 svarat på sex interpellationer med i huvudsak liknande frågeställningar. Som jag angav i det svaret ankommer det inte på regeringen att fastställa hur Tullverket organiserar sin verksamhet. Regeringens förvaltningspolitik bygger på att myndigheterna i största möjliga utsträckning själva ska avgöra var deras resurser gör mest nytta för att uppfylla de mål för verksamheten som riksdagen och regeringen fastställer.
I Tullverkets ansvar ligger att, med utgångspunkt i målen för verksamheten, fortlöpande pröva hur tillgängliga resurser bäst ska fördelas mellan olika delar av landet. Det är en väldigt tydlig uppgift för en myndighetsledning att ägna denna fråga uppmärksamhet.
Jag sade i interpellationsdebatten den 11 mars att regeringen kommer att tillföra medel till Tullverket i tilläggsbudget 1. Nivån på de medlen återkommer jag till den 15 april när tilläggsbudgeten lämnas till riksdagen.
Anf. 116 Jörgen Johansson (C)
Herr talman! Jag hoppas att den här debatten kan präglas mindre av att slå varandra i huvudet med det som har varit och vems fel det är och mera av att tänka lite resonerande på hur framtiden kan bli och vad som är bäst.
Jag och min fru satt och kollade på tv när det var ett inslag där finansministern sjöng för barn. Det är många som har raljerat kring det och sagt: Åh, vad löjligt att han sjunger för barn.
Och det har varit tal om "populist" hit och dit. Men min fru sade att hon tyckte att den här killen verkar riktigt trevlig. Och jag tycker att det är bra om man kan bjussa på sig själv på ett sådant sätt.
Men det slog mig då vilka barnsånger som påverkar oss genom livet och som vi tar med oss. Det finns en passus i barnboken
Bröderna Lejonhjärta
, där jag tror att det är Jonatan som säger till Skorpan att om man vet vad som är fel och inte gör någonting åt det, då är man en liten lort.
Detta har jag lite grann försökt ta med mig politiskt. Man kollar vad det är som är fel och vad det är som inte är fel och försöker göra någonting åt det som är fel. Jag tycker att det är ganska få gånger som man i politiken upptäcker att det är lätt att kunna säga att det här var rätt och det här var fel.
Här upplever jag lite grann att man har hittat en sådan sak där det är hyfsat enkelt att se vad det är som är klokt och vad det är som är tokigt egentligen. Det kan hända att jag har tagit del av väldigt mycket jävig information med tanke på att jag har träffat tullarna. Och framför allt gäller det min hemkommun.
Jag kan tänka mig att finansministern ofta får stå ut med att folk vill rädda just sin lilla väg eller något annat i närområdet.
Man kan då se på vad som skulle hända om tullen i Kapellskär läggs ned. Till att börja med ska godset köras i väg och klareras in på Arlanda. Det blir en omväg på ungefär tre mil. Man har räknat på hur många lastbilar det handlar om. Jag tror att Kapellskär är Sveriges femte största hamn för rullande gods. Någon har tagit fram uppgiften att det handlar om ungefär 20 000 ryska långtradare som skulle i väg till Arlanda och klarera in godset. Jag tror inte att någon vinner på att man försöker överdriva och lyfta fram en summa som inte stämmer. Men man kan säga att hälften av dessa 20 000 skulle sticka i väg till Arlanda för att klarera in godset. Då tvingas de åka på två vägar, väg 77 och väg 273. Detta kanske är lite överkurs i och med att vi talar om miljön. Dessa vägar är kanske inte utdömda, men redan den befintliga trafiken på dem är lite för mycket. Ibland är vägen tre meter bred, och en lastbil är 2,6 meter utan backspeglar. Om man då drar till med 10 000 till tror jag att det i alla fall inte är direkt positivt för olycksstatistiken heller. Men att det påverkar ur ett miljöperspektiv kan vi nog vara ganska överens om.
Sedan lyssnade jag lite grann på hur det skulle kunna påverka Arlanda. Först kan man fråga sig vad alla dessa lastbilar ska dit och göra. Arlanda är ju en flygplats, som en tullare sade. Men det påverkar i och med att Arlanda har ett utsläppstak, och utsläppen från alla de lastbilar som kommer dit räknas in i Arlandas utsläpp, vilket i sin tur skulle kunna föra med sig att färre flygplan kan flyga i väg från Arlanda. Det gör att det blir bökigare för folk som ska åka i väg. De kanske måste åka till andra flygplatser, vilket i sin tur påverkar miljön. Jag får återkomma till detta i mitt nästa inlägg eftersom min talartid är slut.
Anf. 117 Anders Borg (M)
Herr talman! Det är inte första gången som finansministern och jag möts i detta ärende. Jag ska göra finansministerns pina så kort som möjligt.
I debatten den 11 mars förklarade jag mig nöjd med finansministerns svar att man i tilläggsbudgeten skulle tillföra tullen mer pengar.
Jag är också nöjd med finansministerns principiella svar om att regeringens förvaltningspolitik i princip går ut på att man utifrån givna ramar ger myndigheterna ett ansvar, och de får själva behandla sina egna resurser. Det är glädjande att denna förvaltningspolitik slår igenom. Det är glädjande att vi kan komma bort från den detaljstyrning som har varit tidigare då man gav myndigheterna öronmärkta pengar, vilket ofta har lett till en suboptimering.
Vad jag dock inte är nöjd med är att Tullverket inte har hörsammat regeringens och riksdagens gemensamma strävan att bekämpa den grova och organiserade brottsligheten. Detta finns över huvud taget inte med i tullens interna papper. Man föreslår i stället ett antal neddragningar, främst av erfaren personal just inom det brottsförebyggande området. Detta skapar stor upprördhet inte bara hos tullens personal utan även hos många medborgare, från Trelleborg upp till Haparanda. Senast hörde vi om Kapellskär.
Här är alltså en fantastisk historia som tullen har lyckats anamma för att få fram en sorgehistoria, skulle jag vilja påstå, kring detta.
Jag behöver inte gå in på konsekvenserna eftersom de beskrevs mycket väl den 11 mars, och de kommer att beskrivas lite grann i dag också.
Det som är problemet, tycker jag, är att det inte finns någon konsekvensanalys i den interna utredningen, vare sig vad neddragningen kommer att innebära i form av brottslighet eller vad den kommer att innebära för de övriga brottsbekämpande myndigheterna. Detta är faktiskt en undermålig utredning, och jag föreslår att man tänker till om den.
Man måste också ifrågasätta om inte tullen har spelat ett vansinnigt högt spel i detta sammanhang för att få mer pengar till sin budget.
Jag tycker att dessa är de två stora felen i det hela. Även om finansministern säger att han inte kan göra så mycket eftersom detta är myndighetens ansvar måste hela regeringen trots allt med eftertryck säga ifrån att det inte är acceptabelt att genom denna utredning ifrågasätta bekämpningen av den grova brottsligheten. Man måste verkligen ge utredningen en bakläxa.
En annan fråga som jag också skulle vilja ställa till finansministern är om man inte bör överväga Tullverkets organisatoriska hemvist. Just ur brottsbekämpande synpunkt är detta en viktig fråga. Är det inte bättre att den ligger inom Justitiedepartementet? Man kan ha vissa saker som avser effektiv handel kvar inom Finansdepartementet.
Anf. 116 Jan Emanuel Johansson (S)
Herr talman! Jag hoppas att den här debatten kan präglas mindre av att slå varandra i huvudet med det som har varit och vems fel det är och mera av att tänka lite resonerande på hur framtiden kan bli och vad som är bäst.
Jag och min fru satt och kollade på tv när det var ett inslag där finansministern sjöng för barn. Det är många som har raljerat kring det och sagt: Åh, vad löjligt att han sjunger för barn.
Och det har varit tal om "populist" hit och dit. Men min fru sade att hon tyckte att den här killen verkar riktigt trevlig. Och jag tycker att det är bra om man kan bjussa på sig själv på ett sådant sätt.
Men det slog mig då vilka barnsånger som påverkar oss genom livet och som vi tar med oss. Det finns en passus i barnboken
Bröderna Lejonhjärta
, där jag tror att det är Jonatan som säger till Skorpan att om man vet vad som är fel och inte gör någonting åt det, då är man en liten lort.
Detta har jag lite grann försökt ta med mig politiskt. Man kollar vad det är som är fel och vad det är som inte är fel och försöker göra någonting åt det som är fel. Jag tycker att det är ganska få gånger som man i politiken upptäcker att det är lätt att kunna säga att det här var rätt och det här var fel.
Här upplever jag lite grann att man har hittat en sådan sak där det är hyfsat enkelt att se vad det är som är klokt och vad det är som är tokigt egentligen. Det kan hända att jag har tagit del av väldigt mycket jävig information med tanke på att jag har träffat tullarna. Och framför allt gäller det min hemkommun.
Jag kan tänka mig att finansministern ofta får stå ut med att folk vill rädda just sin lilla väg eller något annat i närområdet.
Man kan då se på vad som skulle hända om tullen i Kapellskär läggs ned. Till att börja med ska godset köras i väg och klareras in på Arlanda. Det blir en omväg på ungefär tre mil. Man har räknat på hur många lastbilar det handlar om. Jag tror att Kapellskär är Sveriges femte största hamn för rullande gods. Någon har tagit fram uppgiften att det handlar om ungefär 20 000 ryska långtradare som skulle i väg till Arlanda och klarera in godset. Jag tror inte att någon vinner på att man försöker överdriva och lyfta fram en summa som inte stämmer. Men man kan säga att hälften av dessa 20 000 skulle sticka i väg till Arlanda för att klarera in godset. Då tvingas de åka på två vägar, väg 77 och väg 273. Detta kanske är lite överkurs i och med att vi talar om miljön. Dessa vägar är kanske inte utdömda, men redan den befintliga trafiken på dem är lite för mycket. Ibland är vägen tre meter bred, och en lastbil är 2,6 meter utan backspeglar. Om man då drar till med 10 000 till tror jag att det i alla fall inte är direkt positivt för olycksstatistiken heller. Men att det påverkar ur ett miljöperspektiv kan vi nog vara ganska överens om.
Sedan lyssnade jag lite grann på hur det skulle kunna påverka Arlanda. Först kan man fråga sig vad alla dessa lastbilar ska dit och göra. Arlanda är ju en flygplats, som en tullare sade. Men det påverkar i och med att Arlanda har ett utsläppstak, och utsläppen från alla de lastbilar som kommer dit räknas in i Arlandas utsläpp, vilket i sin tur skulle kunna föra med sig att färre flygplan kan flyga i väg från Arlanda. Det gör att det blir bökigare för folk som ska åka i väg. De kanske måste åka till andra flygplatser, vilket i sin tur påverkar miljön. Jag får återkomma till detta i mitt nästa inlägg eftersom min talartid är slut.
Anf. 117 Otto von Arnold (Kd)
Herr talman! Det är inte första gången som finansministern och jag möts i detta ärende. Jag ska göra finansministerns pina så kort som möjligt.
I debatten den 11 mars förklarade jag mig nöjd med finansministerns svar att man i tilläggsbudgeten skulle tillföra tullen mer pengar.
Jag är också nöjd med finansministerns principiella svar om att regeringens förvaltningspolitik i princip går ut på att man utifrån givna ramar ger myndigheterna ett ansvar, och de får själva behandla sina egna resurser. Det är glädjande att denna förvaltningspolitik slår igenom. Det är glädjande att vi kan komma bort från den detaljstyrning som har varit tidigare då man gav myndigheterna öronmärkta pengar, vilket ofta har lett till en suboptimering.
Vad jag dock inte är nöjd med är att Tullverket inte har hörsammat regeringens och riksdagens gemensamma strävan att bekämpa den grova och organiserade brottsligheten. Detta finns över huvud taget inte med i tullens interna papper. Man föreslår i stället ett antal neddragningar, främst av erfaren personal just inom det brottsförebyggande området. Detta skapar stor upprördhet inte bara hos tullens personal utan även hos många medborgare, från Trelleborg upp till Haparanda. Senast hörde vi om Kapellskär.
Här är alltså en fantastisk historia som tullen har lyckats anamma för att få fram en sorgehistoria, skulle jag vilja påstå, kring detta.
Jag behöver inte gå in på konsekvenserna eftersom de beskrevs mycket väl den 11 mars, och de kommer att beskrivas lite grann i dag också.
Det som är problemet, tycker jag, är att det inte finns någon konsekvensanalys i den interna utredningen, vare sig vad neddragningen kommer att innebära i form av brottslighet eller vad den kommer att innebära för de övriga brottsbekämpande myndigheterna. Detta är faktiskt en undermålig utredning, och jag föreslår att man tänker till om den.
Man måste också ifrågasätta om inte tullen har spelat ett vansinnigt högt spel i detta sammanhang för att få mer pengar till sin budget.
Jag tycker att dessa är de två stora felen i det hela. Även om finansministern säger att han inte kan göra så mycket eftersom detta är myndighetens ansvar måste hela regeringen trots allt med eftertryck säga ifrån att det inte är acceptabelt att genom denna utredning ifrågasätta bekämpningen av den grova brottsligheten. Man måste verkligen ge utredningen en bakläxa.
En annan fråga som jag också skulle vilja ställa till finansministern är om man inte bör överväga Tullverkets organisatoriska hemvist. Just ur brottsbekämpande synpunkt är detta en viktig fråga. Är det inte bättre att den ligger inom Justitiedepartementet? Man kan ha vissa saker som avser effektiv handel kvar inom Finansdepartementet.
Anf. 118 Jörgen Johansson (C)
Herr talman! Det är knappast rimligt att regeringen ska gå in i den operativa verksamheten i ett enskilt verk. Jag delar finansministerns skrivning på den punkten. Jag delar också Otto von Arnolds skrivning om Tullverket där han välkomnar en nödvändig effektivisering av delar av verksamheten och en anpassning till framtidens krav inom tullverksamheten.
Det var också detta som föranledde skatteutskottet i höstas när vi hanterade budgeten att ta med en skrivning som vi även bollade med regeringen. I skrivningen stod att vi erfar att regeringen följer tullens verksamhet och vid behov återkommer till riksdagen med nya pengar. Så blir nu också fallet, och det är en bra utveckling.
Beträffande Jan Emanuel Johanssons skrivning om Kapellskär kan man säga att det är en rimlig fråga som ställs. Jag förutsätter att Tullverket gör en miljökonsekvensanalys innan det slutliga beslutet tas. Frågan är om man kanske ska stämpla papper gemensamt för de hamnar som finns i Stockholmsområdet och inte gå via Arlanda, som nämns i utredningen.
Men, som sagt, Tullverkets ledning åker nu runt och för en dialog om utredningen med tullföreträdare runt om i landet. Vi får väl se var man hamnar.
Jag har själv rest runt i landet till olika strategiska tullplatser. Jag konstaterar att finansministerns svar den 11 mars egentligen är det strategiskt rätta och rimliga svaret. Tullen kommer att få nya resurser. Tullens ledning får därefter ta ställning till hur pengarna ska användas för att man på bästa sätt ska uppfylla de mål för verksamheten som sägs i regleringsbrevet. Det är en bra och rimlig inriktning utifrån det styrsätt som vi har i det här landet.
En kommentar till Otto von Arnolds syn på var tullverksamheten ska finnas ansvarsmässigt: Här finns ju olika läror. Ska den hamna under Justitiedepartementet eller under skattesidan? Jag tror att den utveckling som man ser i Estland och också i England, där tullens verksamhet slås samman med Skatteverket och den ekonomiska polisiära verksamheten, kanske är en än bättre väg att gå, eftersom man då har bättre möjligheter att komma åt de ekonomiska strömmar som de kriminella nätverken arbetar med. Kommer man åt dem, har man också kommit åt den kriminella verksamheten. Jag tror att det är bättre än att gå direkt via de polisiära åtgärderna.
Anf. 119 Annicka Engblom (M)
Herr talman! Först vill jag tacka interpellanten Jan Emanuel Johansson för den betydligt trevligare och resonablare öppningen på debatten om Tullverkets interna utredning än den vi hade i debatten den 11 mars, där udden riktades åt helt fel håll. Här ifrågasätts själva innehållet i utredningen, och det är precis den kritik som också jag delar i den här debatten.
I debatten den 11 mars, då, om jag inte minns fel, sex eller sju interpellationer behandlades i klump, meddelade finansministern att Tullverket kommer att få ramförstärkningar för att möta de olika utmaningar som det har i att lägga om sin organisation. Vi har att avvakta tullens utvärdering av detta ramtillskott, för det utredningsmaterial som Tullverket presenterade innehöll ju värstascenarier om tillskott inte skulle komma till. Rimligtvis borde väl ändå Tullverkets ledning göra en omvärdering av sina slutsatser. Men frågan kvarstår vad som händer om man väljer att inte göra det utan fortgår med sina förslag och drar ned både på den brottsbekämpande delen och på den fiskala delen. Något som ofta kommer bort i debatten men som är en oerhört viktigt del, om inte annat för statsfinanserna, är den legala delen som det också dras ned oerhört mycket på, framför allt i områden där det är hög företagstäthet, exempelvis i sydöstra Sverige, Småland, Blekinge och Kalmar. Om tjänsterna för de åtta damer som jobbar i Karlshamn med utbildning och information raderas ut får det till följd att företagen i denna landsända, som är så företagstät, antingen får ta sig till Stockholm eller att Tullverket får ta sig ned till regionen för att hjälpa småföretagarna.
Den organisatoriska hemvisten har vi diskuterat lite grann här. Jag tror precis som Jörgen Johansson att det är bättre att den ligger kvar som den ligger. Att just kunna slå på den organiserade brottsligheten där det gör som mest ont, nämligen på ekonomin, är ett mycket effektivt vapen. Och, som Otto von Arnold är väl medveten om, blir det en så mycket mer omfattande verksamhet med tillstånd, åklagartillstånd och husrannsakan om man ska göra ingripanden som har med personer att göra än om man riktar sig mot gods och illegal handel. Av den anledningen är det många gånger en sammanvävning av de två verksamheterna som är det mest effektiva.
Den fråga som för mig hänger kvar i luften sedan debatten vi hade den 11 mars och som jag också vill rikta till finansministern är: Ponera - det är hypotetiskt - att finansministern skjuter till pengar, att tullen kvarhåller sina inriktningar och sina besparingar på den brottsbekämpande personalen, hur ämnar finansministern agera då? Det ligger ju också ett misstroendevotum från Tull-Kust gentemot Tullverkets ledning.
Anf. 120 Anders Borg (M)
Herr talman! Jag tror att den förra interpellationsdebatten i det här ämnet varade i tre timmar, så rätt många aspekter har täckts och jag tänker inte reprisera dem. Men låt mig säga till Jan Emanuel Johansson att det naturligtvis är mycket klokskap i hans kunskaper. Det är ju inte så att all klokskap i den här riksdagen är samlad i Moderata samlingspartiet. Det ligger mycket i det som Jan Emanuel säger, och det ligger mycket i det som Kristdemokraterna och Centerpartiet framför här. Det är bra att vi har en sådan samtalston i Sverige att vi kan återspegla att vi ibland företräder olika principer och gör olika avvägningar men att det handlar om svåra frågor där det är bra att vi kan stöta och blöta frågeställningarna. Och det är naturligtvis självklart att riksdagsmän ska företräda de regioner som de kommer från. Jag skulle närmast säga att det är en demokratisk skyldighet för en riksdagsman att göra sitt bästa på det området.
Jag har kört väg 77 många gånger fram- och baklänges såväl morgnar som nätter och dagar, och det är klart att det inte är en av de vägar i Sverige som är bäst lämpad för att transportera tungt gods. Det är alldeles uppenbart en illa eftersatt väg när det gäller underhållet.
När det sedan gäller de här svåra frågorna vill jag vara tydlig med att tullen har en central roll. Det tycker jag att vi från riksdagens och regeringens sida måste vara tydliga med, och det handlar om handeln. Det är klart att det är viktigt att vi har en effektiv handel. Det är också viktigt för att bekämpa den grova brottsligheten. Jag tycker att det är en självklarhet att vi ska understryka att det är viktigt i kampen mot narkotikabrott och smuggling av alkohol och tobak. Jag kan också understryka betydelsen i alkohol- och socialpolitiskt hänseende.
Ska vi i den svenska alkoholpolitiken upprätthålla en restriktiv syn på konsumtion av alkohol för att begränsa skadeverkningarna av alkohol och inte minst begränsa de svenska skatteintäkterna måste vi ha ett arbete från tullen, från Skatteverket och från polisen som återspeglar de målsättningar vi har för verksamheterna. Här finns det svåra överväganden. De förvaltningspolitiska utgångspunkterna är ju de som Mats Odell har lagt fast med sitt ansvar för förvaltningspolitiken. Naturligtvis är det i grunden en fråga för myndigheten hur den ska organisera sin verksamhet. Det vi diskuterar nu är inte myndighetens syn på hur den ska organisera sin verksamhet utan ett internt arbetsdokument inom myndigheten.
I den fortsatta prövningen av detta finns det många aspekter som ska lyftas fram. En är naturligtvis miljökonsekvensanalysen. Det är rimligt att kräva att myndigheten kan redovisa en miljökonsekvensanalys av de olika överväganden man gör i rapporten. Det gäller naturligtvis inte bara den här frågeställningen utan också de andra frågeställningarna. Under den närmaste tiden måste Tullverket återkomma med en miljökonsekvensanalys när man väl har landat i att man har en inriktning på verksamheten. Det som vi än så länge har är ett internt arbetsdokument som grund för diskussionen.
Naturligtvis är pengar viktiga för alla myndigheter. Det är därför rimligt att vi säger att det behöver skjutas till en del medel till Tullverket.
När det sedan gäller tullens hemvist är det naturligtvis så att om Jan Emanuel är orolig för att han möjligtvis företräder sin hemkommun finns det en risk att jag företräder mitt hemdepartement. Nästan så länge som departementet har funnits och i praktiskt taget alla departement har tullfrågorna varit nära förknippade med skattefrågor. Tull- och skattefrågor är ju centralt förknippade med varandra. Det handlar om var man har byggt upp kompetens och annat.
Sedan tror jag mycket på samverkan - samverkan med polis, samverkan med Skatteverket, samverkan med andra rättsvårdande myndigheter - för att se till att upprätthålla tullens viktiga roll både när det gäller handel och brottslighet och inte minst i socialpolitiska hänseenden.
Anf. 121 Jan Emanuel Johansson (S)
Herr talman! Jag kan börja med att bekräfta en sak som ministern sade. Jag tror inte heller att all klokskap är samlad i Moderata samlingspartiet.
Ministern pratade om samverkan. Jag tror också på samverkan. Jag tror inte att en sådan här debatt blir varken särskilt snygg eller rolig och inte heller att man kommer fram till så mycket om man bara försöker kasta politiska pajer på varandra, utan att man ska kunna samarbeta över de politiska gränserna.
Man lyfter ofta fram att det är Tullverkets ansvar och att ministern inte ska gå in och reglera och bestämma och ministerstyra verksamheten. Men jag tror att ministern är långt ifrån handlingsförlamad. Jag tror att du kan göra en hel del om du är övertygad. Det är det jag är inne på, att försöka få med dig i tänket. Jag tror att du kan påverka en hel del.
Jag skulle vilja bjuda in ministern till Norrtälje och till tullen i Kapellskär. Det är inte för att du ska få konfronteras med människor som ska berätta hur jobbigt det blir att bli arbetslösa, utan det är mest för att du ska kunna objektivt se och tänka om det är klokt eller dåligt och vad vi har att förlora och vinna på att ha tullen kvar där. Det skulle bli ett resonerande på plats, om det finns möjlighet.
Jag har fem hyfsat konkreta frågor. Kan finansministern i runda slängar säga ungefär hur mycket pengar tullen kan tänkas få? Tullverket har begärt 50 miljoner i tilläggsbudgeten i sitt eget budgetäskande.
Du sade att det var helt okej att kämpa för sin hemkommun, så då fortsätter jag med det. Finns det något positivt från finansministern som jag kan ta med mig hem? Finns det något ljus?
Vad ska vi göra med narkotikahundarna om tullen i Kapellskär läggs ned?
Väg 77 har du både backat och kört framåt på. Nej, kanske inte backat, det är trafikfarligt. Vad kan vi göra tillsammans för att det inte ska bli mer utsläpp och fler olyckor längs denna väg?
Hur kan vi undvika konsekvenserna som blir för Arlanda, alltså att utsläppen kommer in under deras utsläppstak, vilket i förlängningen kan drabba våra långsiktiga miljömål och resultera i färre avgångar?
Anf. 122 Otto von Arnold (Kd)
Fru talman! Det är intressant att vi börjar se lite utkristallisering i dels den grova organiserade brottslighetens bekämpande, dels i att finansministern vill behålla sina pengar. Det kan jag ha full förståelse för.
Det är självklart att tullen när det gäller handeln behöver vara effektiv, rationell och bra. Därför finns det all anledning att den biten ligger kvar inom Finansdepartementet.
Man kan diskutera och komma överens om att det ska ligga i det ena eller andra departementet, men det är kanske inte den viktigaste frågan. Den viktigaste frågan är, precis som både Annicka Engblom och Jörgen Johansson sade, att vi måste hitta en samverkansform mellan de olika myndigheterna, mellan EBM, länskriminal, skattemyndighet och de sociala myndigheterna, för att just bekämpa den grova organiserade brottsligheten. Det är samverkansformen som är det viktiga i sammanhanget.
Kan vi få Tullverket att inse sin fadäs, om man kan säga så, och se till de överordnade syftena, dels den finansiella aspekten, dels bekämpandet av den grova organiserade brottslighetens, så tror jag att vi är på rätt väg och kan lösa detta.
Anf. 123 Jörgen Johansson (C)
Fru talman! Jag delar finansministerns syn att vi givetvis ska företräda och värna våra områden där vi är valda. Annars har vi knappast en framtid i denna sal. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att vi har ett ansvar för att den statliga verksamhet som bedrivs också bedrivs på ett effektivt och bra sätt. Dessa två grupperingar kan ibland hamna i konflikt, och då gäller det att ha politisk fingerfärdighet.
Jag förmodar att det är det som regeringen har haft när de i sin vishet har tillsatt de råd som finns i exempelvis Tullverket. Där finns bland annat företrädare för näringen där transportföretag som klarerar mest i landet finns så att man har kontaktnätet direkt ut till den verksamheten. Vice rikspolischefen finns i rådet, och så vidare, för att få den direkta kontakten på ett informellt och bra sätt. Det lägger grunden till att man får i gång den dialog som tveklöst behövs för att bedriva en bra verksamhet.
Förändringar river upp känslor. Förändringsarbete är ofta en process. Där kommer det fram misstroende och behovet av dialog. Folk börjar prata med varandra. De blir mer eller mindre tvingade att prata med varandra. Jag upplever att det är det som sker nu när Tullverkets ledning åker runt i landet och för diskussioner. En konsekvens är bland annat miljökonsekvensanalysen vad gäller Norrtälje och Kapellskär som tveklöst kommer att genomföras.
Detta mynnar ofta ut i ett samförstånd. I den skrivelse som Tull-Kust har skickat till finansministern säger man att Tull-Kust arbetar för att bibehålla och vidareutveckla tullverksamhet av hög kvalitet i hela landet. När jag pratar med Tullverkets generaldirektör känner jag stor tillförsikt att det trots allt blir ett bra resultat i slutänden. Men, finansministern, nyckeln till detta heter resurser.
Anf. 124 Annicka Engblom (M)
Fru talman! Som det utkristalliseras här är vi nog i grunden överens om problematiken. Vi har olika grader av kritik, och enligt mitt förmenande har Jörgen Johansson varit för snäll i denna debatt. De förändringar som föreslås är inte alls så snälla och genomlysta i sin nuvarande form. Min förhoppning står till kompletteringar vad gäller ramtillskott, alltså ytterligare resurser som finansministern har flaggat för, de omprioriteringar som därav, enligt mitt förmenande, naturligen ska följa och de konsekvensanalyser som vi kan ställa både verksamhets- och inte minst miljömässigt.
Jan Emanuel har lyft fram en mycket betydande problematik. En annan problematik i mitt hemlän Blekinge är att en betydande neddragning av resurser innebär att man får förstärka från Malmö. Ser man ett fartyg komma in i Karlshamns hamn får man förstärka från Malmö. Av det åttatimmarspasset tillbringas sex sju timmar på väg. Det är inte särskilt miljövänligt. Sådana saker måste kompletteras.
Från skatteutskottets sida står det klart uttalat i den text som vi hade i betänkandet till budgetpropositionen att tullens verksamhet är prioriterad. Med tanke på de skatteförändringar som gjordes vad gällde öl- och vinskatter lyfte vi fram att skulle de föranleda att tullen behövde utöka sin verksamhet skulle detta beaktas i budgetarbetet, vilket finansministern också har gjort.
Trots allt föreligger det, enligt mitt förmenande, stor kritik mot att Tullverkets ledning åker runt och finner samförstånd - men i fel ände. Det skulle man ha gjort från början.
Anf. 125 Bosse Ringholm (S)
Fru talman! Anders Borg har fått många råd under denna debatt. Den är viktig eftersom Anders Borg representerar regeringen och de borgerliga partier som gick till val på att man skulle skaffa fler arbetstillfällen i Sverige. Nu debatterar vi snarast hur det ska bli färre arbetstillfällen och i vilken takt dessa arbetstillfällen ska försvinna dessutom. Det är klart att det här finns en motsägelse som det verkligen finns skäl att fundera på.
Jag fäste mig särskilt vid det första inlägg som Otto von Arnold gjorde, där han hyllade Anders Borg för att han inte tänkte detaljstyra Tullverket. Jag antar att finansministern sög i sig hyllningsbetraktelsen från Otto von Arnold. Men en stund senare övergick Otto von Arnold till att hytta med fingret och säga att nu får allt finansministern - och inte bara finansministern utan alla de borgerliga partierna - se till att ta itu med Tullverket, för så här kan man inte fortsätta längre. Att det ena inte går ihop med det andra i Otto von Arnolds betraktelse må väl vara hänt. Han kanske inte är den ende som haft svårt att få det att gå ihop. Men min fråga är egentligen principiell. Tycker finansministern att regeringen ska visa en tydlig politisk viljeyttring när det gäller Tullverket och Tullverkets ambition och uppgifter? Finansministern har hela tiden sagt att han delar många av kritikernas synpunkter i fråga om behovet av att vi har en effektiv tullorganisation. Det är inte bara för näringslivets skull utan också för att bekämpa den grova brottsligheten och för en rad andra viktiga uppgifter.
Det är bra att finansministern delar den uppfattningen, men det är klart att det i sista hand handlar om hur mycket resurser som tillförs verksamheten så att debatten inte kommer att handla om hur många färre tullare, hur många färre anställda, vi ska ha i vår tullverksamhet och hur mycket mindre sysselsättning och mer arbetslöshet regeringen ska bidra till på det här området.
Därför är jag intresserad av att höra om detta. Otto von Arnold bjöd oss på en fantastisk resa där han säger att det är bra att vi inte detaljstyr Tullverket men slutar med att säga att nu får ni ta itu med Tullverket. Vilken av dessa två uppfattningar tycker finansministern ligger närmast hans egen uppfattning och vad kommer det i så fall att resultera i? Ett tilläggsanslag för innevarande år är väl en liten hjälp, och kanske en indikation av något slag, men det här handlar ju lite grann om en horisont vid 2009, 2010 och också framöver och vilken resursnivå som tullverksamheten ska ha i fortsättningen. För nog kan vi väl ändå se, både när det gäller näringslivets behov av effektiv tullverksamhet och, framför allt, när det gäller brottsligheten, att det finns uppgifter nog på området som kan motivera en reell prioritering. Därför vill jag fortfarande ställa frågan: Vilken av de två handlingslinjer som Otto von Arnold rekommenderar finansministern ligger det närmast till hands för finansministern att sympatisera med?
Anf. 126 Anders Borg (M)
Fru talman! Jag tror att det finns en poäng i att vi i den här diskussionen och i andra sammanhang markerar en stark uppbackning av tullens viktiga arbete. Det handlar naturligtvis om brottsligheten. Det handlar naturligtvis om skatteintäkterna. Det är viktigt i fråga om alkohol, cigaretter och annat där vi har skatter som är viktiga för vår socialpolitik att vi har en tullverksamhet och en polisverksamhet som bidrar till att dessa skatter betalas. Det är viktigt för handeln att vi har en effektiv tull. Allt det här är viktigt. Det är enkelt att understryka, och det är bra att vi har en bred samsyn från flera olika partier i Sveriges riksdag på den punkten. Därför välkomnar jag att Jan Emanuel Johansson och Otto von Arnold har bidragit till att vi får den här diskussionen.
Sedan ligger det naturligtvis mycket i det som Otto von Arnold tar upp kring samarbete och samverkan. Det är givetvis genom att vi utnyttjar de resurser som vi har i det samlade rättsväsendet, från skatteverk, polisväsen och andra delar, på ett effektivt sätt som det kan fungera väl.
Sedan tycker jag inte heller att man ska glömma bort den klokskap som ligger i Jörgen Johanssons synpunkt. Förändringsprocesser är komplicerade. Så är det. Det är väldigt sällsynt att man genomför förändringar av myndigheter, företag, kommuner eller landsting där inte detta medför oro, kostnader eller bekymmer för enskilda. Det är därför vi har en arbetsmarknad som präglas av att vi låter parterna diskutera och fundera kring de här frågorna under ordnade och välstrukturerade former. Det är naturligtvis viktigt att Tullverket, precis som andra organisationer, beaktar hur förändringsprocesser genomförs på ett bra sätt och tar till sig synpunkter, lyssnar av och har en dialog med olika berörda i de här frågorna. Jag förutsätter att också Tullverket har väldigt höga ambitioner i det arbetet.
När det gäller förvaltningspolitiken är det komplicerat att svara på alla de frågor som har rests i den här diskussionen, men det är naturligtvis vår principiella hållning att det inte är regeringens, och inte heller riksdagens, uppgift att detaljreglera var tullare är verksamma, i vilka delar av landet, och på vilka delar av tullens område man ska ha si eller så många anställda. Däremot kan man naturligtvis, som Bosse Ringholm påpekade, dra en rätt rak linje mellan vilka resurser man har och vilka möjligheter man har att fullgöra sina uppgifter. Problemet därvidlag är ju att detta är sant för praktiskt taget hela den svenska statsförvaltningen. Det är sant för Skatteverket. Det är sant för hela rättsväsendet. Det är sant för hela polisen att det finns olika delar som har eftersatta behov. Vi ska naturligtvis noggrant pröva detta, och jag har också redan i en tidigare debatt indikerat att vi har för avsikt att tillföra ytterligare medel till tullen, för det är prioriterat att det kommer ytterligare resurser till denna viktiga verksamhet. Men slutgiltigt måste det göras en avvägning i budgetprocessen där olika myndigheters önskemål ställs mot varandra. Därutöver måste det vara myndighetens egen uppgift att de medel, de resurser som finns tillförda, de mål vi har slagit fast och de lagliga verktyg som finns reglerade i olika förordningar används på ett så effektivt sätt som möjligt. Det är min trygga förvissning att Tullverket är väl medvetet om det.
Anf. 127 Jan Emanuel Johansson (S)
Fru talman! Jag började med ett citat från
Bröderna Lejonhjärta
, där Jonatan sade till Skorpan att när man vet vad som är fel och inte gör något åt det är man en liten lort, och i det här fallet är det ganska lätt att se vad som är fel och vad som inte är fel. Det finns tre viktiga delar när vi pratar om tullen. Vi har pratat om miljön. Jag tycker att det är ganska uppenbart att om man åker med 10 000, kanske 20 000, lastbilar på den här vägen kommer man att släppa ut mer avgaser än om man inte gör det. Ser man på det ur brottsbekämpningsperspektiv är det klart att ja, tar man bort tullarna är det kanske större risk att busarna tar med sig knark in i landet, och det vill vi inte. Det är bra att ha tullen kvar.
Sedan lade jag också ned lite tid på att ställa frågor, utifrån mitt ganska snäva kommunala perspektiv, om hur vi ska kunna få finansministern att komma och titta på det här lite närmare. Jag tror på det här med samverkan, att samarbeta över partigränserna, att man vill åt samma håll. Vi pratar ju om samverkan. Vi pratar om att många människor har gjort kommentarer kring tullen och att det är viktigt att tullen fortsatt får kämpa på och stoppa kriminalitet och liknande.
Mina frågor är först och främst inbjudan: Finansministern, jättekul om du hade lust att komma till Norrtälje och titta och ta del av hur det ser ut där. En annan fråga är hur det blir med pengarna. Tullverket har begärt 50 miljoner kronor i tilläggsbudgeten i sitt budgetäskande. Hur ser det ut där? Vad händer med narkotikahundarna? Hur ska vi göra med väg 77 och väg 273 så att det inte ska bli fler olyckor och så att det ska bli mindre utsläpp?
Anf. 128 Otto von Arnold (Kd)
Fru talman! Bosse Ringholm talade om att jag hade motstridiga idéer kring det här. Bosse Ringholm uppfattade inte att det var konsistens i det jag sade. Jag prisade finansministern för hans konsekventa och principiella styrning av de statliga verken, och att det inte går ihop med att regeringen plötsligt går in och säger ifrån och har synpunkter. Tvärtom är det väl så att det är väldigt viktigt att man har ramar och rambeslut. De kanske måste korrigeras någon gång under resans gång. Det betyder inte att man ska ändra i detalj utan snarare att man går in och påminner verken om vad de har för uppgifter. Kanske behöver man komplettera dessa. Jag tror att det är viktigt att de här två principerna mycket väl kan samexistera.
Jag tror också att det här är en viktig debatt, att vi ser vad det är för möjligheter som Tullverket nu har kommit fram till och vilket damm den interna utredningen har rört upp, att vi verkligen ser till att det tilldelas medel, kanske också lite nya ramar när det gäller hur tullen ska agera och samagera med övriga myndigheter. Det är ju ett arbete som pågår inom Justitiedepartementet och som kommer att komma fram.
Jag hoppas att det kommer att leda fram till en effektiv tull, en effektiv handel och en bra brottsbekämpning.
Anf. 129 Bosse Ringholm (S)
Fru talman! Det är naturligtvis alldeles rätt att det är resursnivån som i sista hand avgör hur regeringen och staten och riksdagen hanterar tullen, vilken resursnivå det handlar om. Det var därför som jag förde in frågan om sysselsättningen.
Det är klart att om man minskar antalet anställda i tullen, i strid mot regeringens ambition att man ska öka sysselsättningen i största allmänhet, minskar också möjligheten för tullen att vara brottsbekämpande, att vara effektiv i förhållande till näringslivet, att driva in de skatter som behövs och att göra de andra uppgifter som tullen har. Därför är det viktigt - jag kan dela Anders Borgs uppfattning på den punkten - att det är den totala resursnivån som avgör det hela.
Det är klart att det är motstridigt om man säger som Otto von Arnold gör. Å ena sidan säger han att det inte ska vara någon detaljstyrning - han hyllar Anders Borg för att det inte sker någon detaljstyrning. Å andra sidan säger han i stort sett att Anders Borg och alla borgerliga partier måste stoppa Tullverket. Man får inte hålla på på det här viset.
Men den motstridigheten får väl stå för Otto von Arnold. Det avgörande är naturligtvis vilket besked vi kommer att få av regeringen när det gäller den totala nivån, för om resan fortsätter med att avlöva resurserna för Tullverket och den ena stationen efter den andra stängs kan vi rimligen inte säga att vi har samma ambitionsnivå längre när det gäller att mota brottsligheten, driva in skatteintäkter eller vara effektiva gentemot näringslivet.
Jag tycker att den upprördhet som vi har hört från landets kommunalpolitiker, från alla politiska färger, både från opposition och från borgerlighet, är ganska rimlig därför att de har sina lokala motiv. Men de lokala motiven sammanfaller faktiskt med de statliga motiven, vilket är intressant i det här sammanhanget.
Därför är det upp till bevis. Finansministern kan vältaligt hålla med om alla våra motiv, men det är först när vi ser vad det är för belopp som regeringen är beredd att satsa på området som vi vet om orden är värda någonting.
Anf. 130 Anders Borg (M)
Fru talman! Det är naturligtvis bra att vi får den här diskussionen utifrån Jan Emanuel Johanssons och Otto von Arnolds interpellationer. Det är viktigt att vi får en diskussion om en viktig myndighet som är stadd i en påtaglig förändring.
Tullens organisation diskuteras nu. Den kan naturligtvis inte primärt diskuteras utifrån ett internt arbetsdokument, utan vi måste diskutera vad vi vill ha för mål för tullens verksamhet, hur vi ser på brottsbekämpningen, hur vi ser på handel, hur vi ser på de andra målen.
Vi måste diskutera vilka befogenheter tullarna ska ha när de utför sitt arbete, och vi måste diskutera de ekonomiska ramarna. Det måste naturligtvis göras utifrån att vi utvärderar de mål, ramar och befogenheter man har i dag. Det kommer vi naturligtvis på sedvanligt sätt att göra i vårpropositionen, men kanske allra tydligast i budgetpropositionen, eftersom vårpropositionen, enligt den nya ordningen, enbart kommer att innehålla ett ekonomiskt dokument med budgetkonsekvenser vad gäller tilläggsbudgeten.
Jag har inte möjlighet att svara på alla de frågor och synpunkter som riktas här, men en sak som jag tycker att vi kan vara tydliga med är att vi avser att återkomma i tilläggsbudgeten om ökade resurser för tullen. Exakt vad vi ska landa på för belopp vill jag återkomma till i samband med att vi har låst tabellverk och lämnat över propositionen till riksdagen.
Sedan tycker jag att det är viktigt att vi har respekt för att organisationsförändringar från både myndighetsledningens och de anställdas synpunkt är komplicerade. Och vi måste ha höga krav på att Tullverket, Skatteverket, polisen, försvaret och andra statliga och kommunala myndigheter föregår med gott exempel i detta avseende och ser till att man sköter organisationsförändringar på ett sätt där man beaktar organisationens mål och inriktning men också tar hänsyn till de anställdas intressen.
Det behövs också ett fördjupat underlag när det gäller miljökonsekvenserna av detta. Det är jag övertygad om.
Sedan är det naturligtvis så, som Bosse Ringholm påpekar, att det här ytterst är en fråga om vilka resurser som kan tillföras. Det är en fråga som vi ska återkomma till, men därvidlag måste tullens viktiga intressen ställas mot andra viktiga intressen, och det är naturligtvis det som den statliga budgetprocessen slutgiltigt ska sluta i.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.