Nordisk strategi för att möta ungdomsarbetslösheten
Interpellation 2011/12:378 av Stenberg, Maria (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2012-05-23
- Anmäld
- 2012-05-23
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar fördröjt anmält
- 2012-05-29
- Sista svarsdatum
- 2012-06-07
- Besvarad
- 2012-06-20
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 23 maj
Interpellation
2011/12:378 Nordisk strategi för att möta ungdomsarbetslösheten
av Maria Stenberg (S)
till statsrådet Ewa Björling (M)
På Nordiska rådets session i Köpenhamn hösten 2011 antog rådet en rekommendation, där Nordiska ministerrådet uppmanades att utarbeta en gemensam nordisk strategi för att möta ungdomsarbetslösheten. Andelen unga utan arbete skiljer sig mellan de nordiska länderna, Sverige har en mycket hög ungdomsarbetslöshet. Men det nordiska samarbetet borde kunna skapa goda förutsättningar till ett utbyte av erfarenheter och lösningar över landgränserna och därmed bidra till att vi i Norden kan lära av varandra.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet:
Vilka åtgärder har statsrådet vidtagit med anledning av Nordiska rådets rekommendation om en gemensam nordisk strategi mot ungdomsarbetslösheten?
Debatt
(4 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2011/12:378
Webb-tv: Nordisk strategi för att möta ungdomsarbetslösheten
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2011/12:134 Onsdagen den 20 juniProtokoll 2011/12:134 16 § Svar på interpellation 2011/12:378 om nordisk strategi för att möta ungdomsarbetslösheten
Protokoll från debatten
Anf. 123 Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström (M)
Fru talman! Maria Stenberg har frågat samarbetsministern vilka åtgärder hon har vidtagit med anledning av Nordiska rådets rekommendation om en gemensam nordisk strategi mot ungdomsarbetslösheten.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.
Jag vill först och främst lyfta fram att frågan om arbetslöshet bland ungdomar har haft hög prioritet inom Nordiska ministerrådet för arbetsliv under de senaste åren.
När arbetsmarknadsministrarna hade sitt möte i Reykjavik i november 2009 diskuterades bland annat vilka nationella åtgärder som hade vidtagits för att hantera den ökande arbetslösheten bland ungdomar i samband med den ekonomiska krisen.
Då togs även ett beslut om att en rapport skulle tas fram där alla ungdomsåtgärder som länderna hade vidtagit inom arbetslivs- och utbildningsområdena skulle belysas. Denna rapport publicerades hösten 2010 (TemaNord 2010:570). I samband med lanseringen av rapporten anordnade Danmark även en konferens på samma tema.
Jag deltog själv när det nordiska arbetsmarknadsministermötet hölls i Danmark i november 2010. Då anordnades bland annat en temadiskussion om ungdomsarbetslösheten tillsammans med representanter för arbetsmarknadens parter och för Ungdomens Nordiska råd.
Fokus på erfarenhetsutväxling och utbyte av best praxis när det gäller ungdomars situation på arbetsmarknaden fortsatte under 2011.
Finland anordnade under sitt ordförandeskap i Nordiska ministerrådet ett expertseminarium om ungdomars utsatta situation på arbetsmarknaden i samarbete med nordiska representanter från utbildnings- och arbetslivssektorn.
Med anledning av Nordiska rådets rekommendation har Nordiska ministerrådet utarbetat ett meddelande som svar på rekommendationen. Där omnämns bland annat de aktiviteter som jag nyss har nämnt. Där nämns också att alla nordiska regeringar har stort fokus på att på kort sikt skapa effektiva insatser riktade mot unga som varken är i utbildning eller arbete för att förebygga långvarigt utanförskap bland dessa ungdomar.
Vidare framgår att det krävs både helhetsorienterade och tvärsektoriella lösningar för att svara upp mot de utmaningar, till exempel generationsväxlingen, som alla de nordiska länderna står inför.
I meddelandet nämns också att ungdomarnas situation på arbetsmarknaden har uppmärksammats i flera av ministerrådets så kallade globaliseringsinitiativ.
Även inom entreprenörsområdet med koppling till utbildning genomförs samarbete mellan länderna. Målet är att etablera en plattform för erfarenhetsutbyte, goda exempel och ytterligare utveckling på både nationell och nordisk nivå.
Jag vill också nämna att Nordiska ministerrådets arbetsmarknadsutskott har beviljat medel till ett forskningsprojekt. Projektet ska på ett mångsidigt sätt belysa ungdomsarbetslöshetsproblematiken i de nordiska länderna och peka på tydliga samband mellan olika former av ungdomsarbetslöshet och arbetsmarknadens funktionssätt. Projektet ska slutredovisas 2013.
Jag vill understryka att ungdomsarbetslösheten har varit och är ett prioriterat område inom vårt nordiska regeringssamarbete. I det nya samarbetsprogrammet inom Nordiska ministerrådet för arbetsliv, som ska gälla för perioden 2013-2016, finns det planer på att en av huvudprioriteringarna blir att fokusera på insatser för att bekämpa hög ungdomsarbetslöshet.
Vi har mycket att lära av varandra i de nordiska länderna. Det är därför viktigt att vi skapar insatser och mötesarenor för erfarenhetsutbyte mellan de nordiska länderna.
Jag kan försäkra Maria Stenberg att ungdomsarbetslösheten kommer att fortsätta stå i fokus inom det nordiska samarbetet under kommande år, speciellt under det svenska ordförandeskapet 2013.
Anf. 124 Maria Stenberg (S)
Fru talman! Precis som arbetsmarknadsministern antydde i sitt svar till mig antogs på Nordiska rådets session i Köpenhamn hösten 2011 en rekommendation från oss nordiska socialdemokrater där Nordiska ministerrådet uppmanades att utarbeta en gemensam strategi för att möta ungdomsarbetslösheten.
I Nordiska rådets svenska delegation har vi delat upp ansvaret för att följa upp antagna rekommendationer från våra sessioner, och just denna rekommendation råkade hamna på mitt bord.
Det är mindre än ett år sedan rekommendationen antogs, men frågan är högaktuell i alla de nordiska länderna. Därför ville jag ta chansen att debattera hur arbetet i ministerrådet går. För mig som nordist är det intressant att debattera aktuella frågor ur ett nordiskt perspektiv och att också få sätta fokus på nyttan av det nordiska samarbetet.
Fru talman! Det är intressant att rekommendationen innehöll en uppmaning att genomföra en uppföljning av de insatser som görs. Med hjälp av den rapport ministern hänvisar till om de nordiska ländernas insatser mot arbetslöshet går det att skapa sig en bild av vilka åtgärder och strategier som de nordiska länderna gör. Det är bra. Det nordiska samarbetet handlar ju också om att dra nytta av varandra.
Fru talman! Jag gillar talesätt, för de brukar sätta fingret på saker och ting. I detta fall tycker jag att talesättet "Ingen aning utan spaning" passar fint.
Utvärderingar och uppföljningar av politiskt fattade beslut är av stor vikt. När man utvärderar och följer upp olika insatser och åtgärder som har vidtagits i de olika nordiska länderna kan man ju lära sig något. Annars vet vi inte om de beslutade politiska åtgärderna gav önskad effekt.
I rapporten kan vi dock läsa att effekterna av de stora politiska insatserna är svåra att skatta. Man skriver till exempel att det är svårt att skatta effekten av den svenska insatsen med sänkta arbetsgivaravgifter och hur det har påverkat sysselsättningen.
Vad som är värre är att man i rapporten konstaterar att få utvärderingar har gjorts. Här är den nordiska socialdemokratiska rekommendationen bra eftersom man här faktiskt kräver att utvärderingar av de politiska besluten måste ske.
Med talesätt kan man göra lite som man vill. I ett nordiskt samarbete är det onödigt att uppfinna hjulet på nytt när det räcker att justera det lite grann och på så sätt lära av varandra. Vi har i det nordiska samarbetet pratat om att Norden ska bli en global vinnarregion. Vi ska bli nästan bäst i världen. Det är då otroligt viktigt att de unga nordiska människorna är med på tåget. Ungdomsarbetslösheten som är skrämmande hög i alla nordiska länder är ett gissel. Jag vet att ministern har väldigt bråttom, men det skulle vara intressant om hon kunde berätta lite mer om hur resonemanget fortgår efter rapporten i ministerrådet.
Anf. 125 Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström (M)
Fru talman! Tack, Maria Stenberg, för frågorna.
Jag tror att vi har mycket att lära av varandra mellan de nordiska länderna, men vi kan inte kopiera varandra. Vi ska ta vara på det som är bra. Vi har olika arbetsmarknadsmodeller.
Något som jag tycker är intressant och som jag kommer att studera närmare är Norges lärlingssystem som lyckas väldigt bra. Det är ganska många ungdomar som kommer in i lärlingssystemet i Norge. Danmark har det sedan länge. Det finns annat i Danmark som vi kanske inte är lika imponerade av. Finland har ett annat system för yrkesskolor; det liknar mer det svenska.
Frågan är verkligen på dagordningen, inte bara i det nordiska samarbetet. På ministerrådet mellan EU:s arbetsmarknadsministrar, som jag är på väg till nu, har vi i Norden tillsammans med Tyskland och Holland mycket gemensamt. Jag är imponerad av de länder som har förmått bygga en brygga från skola och utbildning till arbetsliv. Där har vi mycket att lära av varandra. Vi ska inte underskatta att man kan dra lärdom.
Jag kommer att besöka Island i slutet av augusti, och vi kommer att ha ett ministerrådsmöte i Norge i september. Då kommer de här frågorna att vara på dagordningen liksom samarbete med parterna och ungdomsrådet. Något som jag generellt tycker att vi borde bli lite bättre på är att lyssna på vad ungdomarna vill och önskar.
I dag har regeringen beslutat om ett utredningsuppdrag att titta på ungdomar som varken arbetar eller studerar. Det är något som vi inte har pratat så mycket om i nordiska sammanhang. Hur kan vi göra för att få mer grepp om den gruppen ungdomar och hjälpa dem till något meningsfullt - studier eller arbete? Jag ser fram mot resultatet av Anne-Marie Beglers utredning av detta. Det är 12 000 ungdomar som inte finns någonstans. Hur kan vi hjälpa dem att inte fastna i ett långvarigt utanförskap?
Jag delar interpellantens uppfattning att vi har mycket att lära. Nästa år när vi är ordförande i Nordiska ministerrådet kommer den här frågan att finnas högt upp på dagordningen - det kan jag lova.
Jag vill tacka för interpellationen och önska kammarens personal och ledamöter en trevlig midsommar.
Anf. 126 Maria Stenberg (S)
Fru talman! Jag passar på att önska ministern och fru talmannen en trevlig midsommar och en någorlunda vilsam sommar.
När man tittar på statistik från de nordiska länderna kan man tyvärr konstatera att Sverige och Finland är de nordiska länder som har den högsta ungdomsarbetslösheten. Man kan säga att Norge är bäst i klassen när det gäller ungdomsarbetslöshet. Vi vet också att många svenska ungdomar jobbar i Norge. Där kommer nästa nordiska utmaning, nämligen hur det är att vara nordbo och jobba i ett annat nordiskt land. Det följer med många gränshinder, men det är en annan nordisk debatt.
I den nordiska socialdemokratiska rekommendationen säger vi att vi tycker att det ska finnas en ungdomsgaranti för arbete eller utbildning för alla under 25 år. Det passar oss svenska socialdemokrater alldeles perfekt eftersom vi föreslår att vi ska införa ett utbildningskontrakt i Sverige. Det som förenar de nordiska länderna i rapporten är att övergången mellan utbildning och arbete är alltför svår och att man på olika sätt försöker jobba med den frågan i de nordiska länderna.
Eftersom jag är en hängiven nordist gläds jag åt att ministern säger att det svenska ordförandeskapet kommer att hålla flaggan högt när det gäller ungdomsarbetslösheten i Norden. Jag hoppas att vi någon gång kan ha en gränshinderdebatt. Det är något som påverkar unga människors möjlighet att jobba i andra länder.
Jag vet att ministern har väldigt bråttom. Jag hade sett fram emot att ha en längre nordisk debatt. Men jag tackar för debatten och ser fram mot att träffa ministern när hon har lite mer tid.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.