Nordiskt energisamarbete
Interpellation 2021/22:168 av Lotta Olsson (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2021-12-03
- Överlämnad
- 2021-12-03
- Anmäld
- 2021-12-07
- Sista svarsdatum
- 2021-12-17
- Svarsdatum
- 2022-01-14
- Besvarad
- 2022-01-14
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Khashayar Farmanbar (S)
Ingen har väl missat den stora debatten i Sverige i dag om elpriser och eltillgång. Elenergin kostar mer för vanligt folk relativt till lönen än på många år. Detta är ett dilemma för svenska folket och det nordiska samarbetet inom elenergiförsörjningen.
När elenergin blir en bristvara blir också överföringskapaciteten mellan regionerna i Sverige och mellan de nordiska länderna avgörande. Ett nordiskt samarbete och även snart ett EU-samarbete är avgörande för att skapa en stark och robust elenergiförsörjning.
De relativt nya produktionsformerna av elenergi, vind och sol, möjliggör inte en stabil produktion utan att komplettera med vattenkraft och kärnkraft. Dessa kraftslag innebär också att kraven på överföringskapacitet ökar. Vår elinfrastruktur är i dag inte tillräckligt utbyggd utifrån den ökade elektrifieringen och inte heller till den nya energiproduktionen.
Detta innebär att Sverige som motorväg för distribution av elenergi i Norden inte fungerar som tidigare.
Nu har Svenska kraftnät problem att skapa överföring mellan norr och söder i Sverige, samtidigt som den öst-västliga överföringskapaciteten mellan våra nordiska länder ska fungera.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Khashayar Farmanbar:
Hur avser statsrådet att agera för att de svenska problemen på energiområdet inte ska orsaka nordiska samarbetsproblem?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2021/22:168
Webb-tv: Nordiskt energisamarbete
Dokument från debatten
- Fredag den 14 januari 2022Kammarens föredragningslistor 2021/22:53
- Protokoll 2021/22:53 Fredagen den 14 januariProtokoll 2021/22:53 Svar på interpellation 2021/22:168 om nordiskt energisamarbete
Protokoll från debatten
Anf. 69 Statsrådet Khashayar Farmanbar (S)
Fru talman! har frågat mig hur jag avser att agera för att de svenska problemen på energiområdet inte ska orsaka nordiska samarbetsproblem.
Jag vill börja med att framhålla att de nordiska länderna sedan flera år bedriver ett mycket nära, konstruktivt och fruktbart energisamarbete inom ramen för Nordiska ministerrådet.
Övergripande dialog om utvecklingen av energisamarbetet inom Norden förs vid våra årliga nordiska energiministermöten. Det nordiska energisamarbetet är sedan flera år huvudsakligen inriktat på utveckling av den nordiska elmarknaden, energieffektivisering och energiforskning.
Sedan ett antal år genomförs även årligen återkommande nordiska elmarknadsforum för tillfälle till dialog mellan aktörerna på den nordiska elmarknaden.
Den väl fungerande nordiska elmarknaden är något som ofta av omvärlden framhålls i internationella sammanhang som ett föredöme när det gäller elmarknadsintegration. Det svensk-norska elcertifikatsystemet är också ett exempel på gott nordiskt energisamarbete.
När det gäller det svenska elnätet arbetar regeringen för närvarande för att öka takten i nätutbyggnaden. Det svenska transmissionsnätet behöver förstärkas för att överföringskapaciteten ska kunna öka och variationerna i elpris ska kunna minska. Därför närmare tredubblar Affärsverket svenska kraftnät sina nätinvesteringar under de kommande tre åren jämfört med föregående treårsperiod.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det svenska transmissionsnätet är som Lotta Olsson påpekar mycket riktigt viktigt även för våra grannländer då Sverige är ett transitland för el. Lägre överföringskapacitet inom Sverige och mellan våra grannländer och Sverige påverkar därför hela Norden. Det är givetvis bekymmersamt att lägre överföringskapacitet sammanfaller med de höga energipriser vi för närvarande ser i Europa. Regeringen följer därför situationen noga.
När det gäller beräkning av handelskapacitet för överföring mellan Sverige och våra nordiska grannländer är detta en fråga som Affärsverket svenska kraftnät ansvarar för och där Energimarknadsinspektionen ansvarar för övervakning och kontroll av uppfyllande och efterlevnad av gällande regler.
Anf. 70 Lotta Olsson (M)
Fru talman! Välkommen, minister Khashayar Farmanbar!
Det nordiska energisamarbetet är viktigt. Den svenska elinfrastrukturen är inte bara motorväg för den svenska elförsörjningen. Den är också motorväg för Norden och då främst Norge och Finland. Det finns ett samarbete mellan de nordiska länderna vad gäller att överföra elenergi när det behövs. Även att transportera energi i våra elnät är en avgörande funktion för våra grannländer.
Nu har det i elkrisens spår kommit rapporter om att Svenska kraftnät strypt elleveransen till Norge och andra nordiska länder. Det innebär att det goda samarbete som behövs för att vi tillsammans ska kunna täcka upp- och nedgångar i produktionen kan vara hotat.
Statsrådet påpekar i sitt svar att det finns ett gott samarbete på ministernivå, men det hjälper inte för att i längden överbrygga de konflikter som kan komma av en obalans i det svenska elsystemet och som kan innebära en begränsning i överföringen till våra nordiska grannar.
Fru talman! Det är inte en självklarhet att grannländer förutom att själva sörja för sin elförsörjning vill vara med och betala priset för att Sverige väljer att tidigarelägga nedläggningen av kärnkraften och omstrukturera sitt elsystem. För hur framåtsyftande man än kan tycka att det är med den gröna revolutionen måste svensk, norsk och finsk vardag fungera.
Den svenska ambitionen om det nya fossilfria samhället är en utmaning för Sverige, och regeringen och till viss del riksdagen har beslutat att anta denna utmaning. Det är bra, även om regeringen likt en struts vägrar att se hur stor utmaningen faktiskt är.
Våra nordiska grannar förväntar sig dock inte att Sveriges gröna revolution ska lägga en hämsko på deras elförsörjning.
Min undran är utifrån det svar jag fått från statsrådet om det nordiska elsamarbetet, och hur det ska fungera, över huvud taget har varit uppe i planeringen av energipolitiken eller om det precis som med elförsörjningen bara blivit som det blivit. Norge och Finland ska inte behöva bli lidande för att Sverige inte klarar sin elförsörjning på grund av dåligt framåtsyftande politik.
Fru talman! Man ska alltid behandla sina grannar med respekt. Det gäller där man bor och även mellan länder. Speciellt i oroliga tider som denna är det extra viktigt att vårda sina goda samarbeten. Jag anser att Sverige inte gör det om vi med en dåres envishet hävdar att vi inte har problem med vårt elsystem, för det har vi.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Nej, se problemen som de är och se den enorma utmaning det innebär att så radikalt förändra ett lands energiförsörjning så som nu sker. Var lyhörd för de problem som uppstår, och försök hitta lösningar som även våra grannländer kan ha nytta av. Bara den som har en god grannsämja kan känna sig trygg.
Anf. 71 Statsrådet Khashayar Farmanbar (S)
Fru talman! Jag håller med Lotta Olsson om vikten av ett gott samarbete med våra nordiska grannländer. Inom energiområdet bedriver vi sedan flera år ett nära och konstruktivt nordiskt samarbete. Grunden för vårt samarbete är de nordiska ländernas ambitiösa mål inom energi- och klimatområdet.
Centralt inom det nordiska energisamarbetet är den gemensamma nordiska elmarknaden. Vi samarbetar också genom olika nordiska energiforskningsprojekt, och vi har en aktiv dialog om utveckling, teknik och förnybar energi. Just inom området förnybart har vi en utmärkt möjlighet att komplettera varandra genom varierande förutsättningar och erfarenheter när det gäller olika teknikslag.
Fru talman! Låt mig kort beröra det som Lotta Olsson tog upp angående kärnkraften. Som riksdagen är mycket väl medveten om infördes en punktskatt på kärnkraft år 2000. Den avskaffades inte under två borgerliga regeringar, utan den fick vara kvar under deras styre. Det var först under en socialdemokratiskt ledd regering, som kom till riksdagen med en budgetproposition 2016, som man började avskaffa punktskatten på kärnkraft.
Sedan ett antal år tillbaka råder lika villkor mellan kärnkraften och vindkraften ur detta perspektiv. Det vet riksdagen naturligtvis. Jag tror att riksdagen också är fullt medveten om att de nedläggningar som har skett av två av fyra reaktorer under senare tid har varit helt marknadsmässigt drivna av ägarna. Det är inga politiska beslut. Låt mig notera att om vi eller den dåvarande regeringen politiskt hade tvingat ägarna att behålla den kärnkraft som byggdes på 80-talet hade det inneburit enorma kostnader, vilka skulle ha hamnat någonstans. Det hade inneburit permanent högre elpriser för svenska elkonsumenter. Det här är vad marknadsmässighet innebär.
Låt mig också säga att Sverige har ett överskott av elproduktion även om vi nu ser hur Rysslands agerande påverkar naturgaspriserna nere på kontinenten i Europa och även hur det påverkar svenska elkonsumenter genom det samarbete som vi har med våra grannländer, både de nordiska och de europeiska.
Svenska kraftnät har till uppgift att beräkna handelskapaciteten och tilldela den till elmarknaden. Handelskapacitet beräknas per timme och elområdesgräns och anger den maximala överföringskapacitet i megawatt som marknaden tillåts använda för handel. Denna beräkning är en komplex process, och resultatet måste respektera driftssäkerhetskriterierna. Det är just driftssäkerhetskriterierna som har legat till grund för Svenska kraftnäts beslut om de neddragningar av handelskapaciteten som ibland skett. Just därför får Svenska kraftnät tredubbla sina investeringar i elnätskapacitetsutbyggnaden, för det är den vägen som skapar större handelsutrymme i Sverige. Detta gäller också möjligheterna till elhandel med våra grannländer.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Låt oss inte blanda ihop någon form av nostalgi över en teknik som härstammar från den tid då Sony Walkman var den häftigaste teknikpryl man kunde ha med framtidens moderna, robusta och förnybara energikraft. Och låt oss se till att vi kan uppgradera våra elnät, precis så som regeringen jobbar för, för att vi fortsatt ska ha ett gott och konstruktivt samarbete med våra nordiska grannländer.
Anf. 72 Lotta Olsson (M)
Fru talman! Vi har en samsyn när det gäller vissa av dessa saker. Att vi behöver uppgradera elsystemet är grundläggande. Vi har ett elsystem i Sverige som är ett av världens äldsta, för vi var tidiga med elutbyggnad. Vi behöver både de gamla, befintliga elledningarna, och vi behöver även nya. Dessutom är elsystemet anpassat efter att vi har en stark vattenkraft i norr och en stark kärnkraft i södra Sverige. Nu är stora delar av kärnkraften borta, men elsystemet ser fortfarande ut som det gjorde tidigare. Därför kommer det att krävas stora investeringar.
Det är också sant som statsrådet hävdar att vi har en överproduktion av el. Men med el är det ungefär som med glass. Det finns egentligen ingen färskvara som är så färsk som el. Det spelar ingen roll om Åsa och jag kan få jättemycket el till vår badbalja på sommaren om det inte finns någon el när det fryser på under vintern. Om vi har en tung stålindustri som hela tiden kräver att det kommer energi som har en viss kapacitet hjälper det inte. Detta är verkligen päron och äpplen.
Fru talman! Min ambition är att vi ska ha en bra nivå på dessa debatter, och jag hoppas att vi, med statsrådets bakgrund, inte ska fastna i att det som finns intermittent är samma sak som basenergi. Om vi ska ställa om vår tunga industri och hela vår transportsektor till elförsörjning i stället för fossil försörjning kommer det att innebära jättestora utmaningar. Då kan vi inte satsa på vindkraftsparker, för det är inte de dagar det blåser som vi har brist. Det är kärnkraft eller vattenkraft som gäller, om ministern inte har ett stort batterilager i bakfickan som jag inte vet om. Det skulle kunna vara en lösning, och ingen skulle bli gladare än jag. Men det är inte så det ser ut.
Att vindkraftsparker och infrastruktur till dessa skulle lösa våra problem hjälper alltså inte. Det hjälper inte Sverige, det hjälper inte Norge och det hjälper inte Finland heller. Vi behöver satsa på basenergi.
Nu kommer säkert många av debatterna att gå i varandra, så vi får hoppas att publiken orkar med upprepningar. Vi ser att Tyskland har tagit bort kärnkraften och nu drömmer om att fasa ut sin kolkraft. De har jättestora problem. De måste importera, och de gör sig gasberoende. Detta kommer, när vi "nycklar" ihop våra marknader ännu mer infrastrukturmässigt, att få stor påverkan på priserna också i energiområdena 3 och 4.
Och här står vi och ska vara jättekonkurrenskraftiga. Vi är ett rätt så perifert land. Vi har stora omkostnader i vår industri, och vår bnp kräver dubbelt så mycket energi i förhållande till vad som krävs i Tyskland. Vi är alltså ännu mer beroende än Tyskland och kommer också att bli beroende av gaspriserna. Och sedan kan vi gå in på säkerhetspolitiken. Det hinner vi kanske med under denna debatt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Infrastrukturen till vindkraftverk hjälper alltså inte, utan vi behöver fylla på med basenergi. Jag tror att ministern faktiskt är medveten om det.
Anf. 73 Statsrådet Khashayar Farmanbar (S)
Fru talman! Låt mig glädja Lotta Olsson med att säga att jag gillar glass och att jag också gillar planerbar el, det vill säga el som fungerar oavsett om det blåser eller om solen skiner. Planerbarhet är dock inget energislag i sig. Det är inte bara vattenkraften eller kärnkraften som per definition är planerbar, utan planerbarhet är en funktion i ett energisystem.
För vårt framtida energisystem kommer vi att behöva en palett av olika lösningar. Vi kommer fortsatt att se vattenkraften som ryggraden i svensk energiproduktion. I dag står den för nästan hälften av vår energiproduktion, och den kommer att fortsätta att vara ryggraden framöver. I dag står kärnkraften för ungefär 27 procent av vår energiproduktion. Kärnkraften spelar en viktig roll och kommer att spela en viktig roll också framöver.
Jag tror att Lotta Olsson och jag kan vara överens om Sverige inte ska gå den väg som Tyskland har gjort och genom prematura beslut lägga ned kärnkraften, utan det som sker ska ske på marknadsmässiga grunder. Detta har vi också skakat hand på i energiöverenskommelsen, och jag ser fram emot att kunna göra fler överenskommelser med Lotta Olssons parti och andra partier.
Som jag var inne på är planerbarhet en funktion i energisystemet, och vindkraften är mycket riktigt inte planerbar. Det är inte alltid det blåser, men det är inte alltid det är vindstilla precis överallt. Det kommer att blåsa på olika ställen vid olika tillfällen, men icke desto mindre är vindkraften inte planerbar.
Men kopplingen att ha solel, vindkraftsel och andra elproduktioner tillsammans med lagring i bränsle, till exempel vätgaslagring, skapar en planerbarhetsfunktion. Jag ser att det är en del av vår framtida energimix som är en ganska viktig del.
Jag ser att kraftvärmeverken som levererar värme till våra hushåll och ser till att vi inte behöver värma upp lika många hushåll med el utan kan använda andra, bättre metoder kommer att vara viktiga för hur vi använder vår energi.
På samma sätt som vi ser till att försöka stoppa matsvinnet i samhället kommer vi att behöva jobba med hur vi hanterar energi och se till att vi energieffektiviserar hushållen. Men vi ska också se till att industrin har både incitament och vilja och att den faktiskt tjänar på att genomföra energieffektiviseringar. Vi kommer även att behöva se över smarta elnät när vi använder elen vid olika tillfällen.
Vi kommer naturligtvis att se att kärnkraften ett tag framöver kommer att spela en viktig roll. Den här kammaren har fattat beslut om att Sverige ska ha förnybar el till 2040. Jag har inte för avsikt att komma till kammaren och begära något nytt beslut i frågan.
Låt mig dock konstatera att det redan i dag är fullt möjligt att aktörer satsar på att bygga kärnkraft på likvärdiga grunder som vindkraften. Jag har inte sett en enda räcka upp handen och säga att man vill det. Vi har tre sajter som redan har elsladdar eller transmissionsnät framdragna. Vi har sajter där det är tillåtet att ansöka om att bygga. Ingen gör det, för kärnkraft är ett av de absolut dyraste energislagen. Det är dyrt att bygga, det är dyrt att driva och slutresultatet blir dyrt för elkonsumenterna.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag håller med om att det är planerbart. Men planerbarhet till rimligt och lönsamt pris så att det blir billigt för elkonsumenterna kommer att vara viktigt, och där finns det mer moderna och bättre lösningar.
Anf. 74 Lotta Olsson (M)
Fru talman! Jag vill komma tillbaka till det här med marknadsmässighet. Jag tycker att statsrådet i sitt framförande här påtagligt visar på något. Jag tror att vi ibland glömmer bort i politiken att vad vi säger och vilka attityder vi har till saker spelar roll.
Statsrådet säger: Ett tag framåt kommer vi att behöva kärnkraft. Då skulle inte jag vilja investera miljarder i ett kärnkraftverk. Om man vill se stora investeringar måste man säga: Det här kommer vi att satsa under så lång tid som detta kärnkraftverk har som livstid. Det tycker vi är nödvändigt och bra.
Dessutom finns det utifrån hur lagstiftningen ser ut bara tre platser där man kan få ställa upp kärnkraftverk i dag, och de ägs av tre bolag. Det är faktiskt bara tre bolag det handlar om, och de är till stor del statsägda. Det är alltså bara de här bolagen som kan bygga kärnkraft. Det här kallar inte jag för marknadsmässighet, utan det här kallar jag för att bjuda med armbågen - om det nu är det här vi vill ha.
Ministern kanske inte har det som avsikt, men då måste man vara tydlig med det. Det är väl det som är den stora skillnaden mellan Socialdemokraternas energipolitik och Miljöpartiets. Miljöpartiet har en helt annan framtidsvision, och tillväxt är inte en självklarhet för dem. De menar tvärtom att vi kan gå tillbaka i välstånd eller tillväxt för att nå vissa mål. Men det är inte den vision som Socialdemokraterna har i sin politik rent allmänt, utan de tror på att vi ska kunna främja den ekonomiska utvecklingen.
Jag är ledsen, statsrådet, men jag får inte ekvationen att gå ihop.
Anf. 75 Statsrådet Khashayar Farmanbar (S)
Fru talman! Jag tror att vi verkligen är inne på de andra interpellationsdebatterna nu. Men det är ändå en bra debatt, så låt oss fortsätta!
Jag vill påpeka att det finns en stor volatilitet i dag i att ansöka om att bygga vindkraft. Om våra ord har så stor betydelse säger jag det: Det finns i dag en stor volatilitet. Det finns massor med kommuner som säger nej. Det är ibland osäkra förhållanden huruvida miljöaspekterna kommer att tillåta det och huruvida Försvarsmakten kommer att tillåta det. Icke desto mindre står bolagen bokstavligen i kö för att spendera sina pengar på vindkraften.
Inte en enda har räckt upp handen, inte en enda har kontaktat sajtägarna och inte en enda har sagt att man är beredd att investera pengar i kärnkraften - detta trots att volatiliteten, skulle jag hävda, kring vindkraften är betydligt större när det gäller om man ska spendera sina pengar där eller inte. Men där finns det en lönsamhet. Och jag, som har en bakgrund i marknaden, ser att just lönsamhetsargumentet är avgörande.
Det är billigare att bygga, och det går fortare att bygga. Man behöver inte göra sig beroende av långa och tunga investeringar i bränsle som man köper på en världsmarknad där olika länder, vänligt sinnade eller andra, kan sätta det kommande priset på bränslet och avgöra vad det kommer att kosta att driva det hela. Man kommer att kunna kombinera det med olika lösningar, till exempel lagring i bränsle, för att kunna leverera planerbarhet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag skulle hävda att det finns likvärdiga villkor. Sedan är ju ingen marknad hundraprocentigt lik någon annan. Men i det här läget är det svårt att riktigt hävda att kärnkraften skulle vara missgynnad i marknaden, åtminstone sedan Stefan Löfvens regering i samband med budgetpropositionen 2016 tog bort punktskatten på kärnkraft.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.