nya arbetsmarknader

Interpellation 2001/02:56 av Jonsson, Elver (fp)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2001-11-02
Anmäld: 2001-11-13
Besvarad: 2001-11-20

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 31 oktober
Interpellation 2001/02:56
av Elver Jonsson (fp) till näringsminister Björn Rosengren om nya arbetsmarknader

Att ha ett eget arbete är ett av de mest värdefulla ting för enskilda människor. Att mista jobbet är ofta snudd på katastrof för dem enskilda människan, men har också förödande effekter för orter och kommuner.

Likt en präriebrand går nu varsel över landet och uppsägningarna haglar hårt och tätt. I Katrineholm riskerar var tionde arbetsför att mista jobbet. I Degerfors och Trollhättan slår uppsägningarna hårt och i Bengtsfors är hela kommunen bildligt talat skadeskjuten. Hittills i år har runt 40 000 svenskar varslats om uppsägning @ en kraftig ökning jämfört med i fjol. Drygt hälften av varslen återfinns inom industrin.

Ersättningsverksamheter, nya lokaliseringar och företagsfrämjande insatser uteblir, trots fagra löften.

Tyvärr finns det inte mycket som tyder på att konjunkturen vänder upp inom kort. Tvärtom ser det svårt ut för jobben framöver. Över hela världen skrivs tillväxtprognoser ned.

Jag har ofta frågat vad regeringen avser att vidta för åtgärder för att undanröja den hårda trend som nu stänger många arbetsplatser och leder till nya företagsnedläggningar. Under lång tid har det funnits en småföretagargrupp inom Regeringskansliet, men det har knappast givit något konkret resultat. Vad som skulle behövas nu är en offensiv näringspolitik, där villkoren för nya och växande små och medelstora företag fick nya chanser. Men ska nya företag kunna startas och befintliga företag växa och bli större krävs ett bättre näringspolitiskt klimat som gör det möjligt. Där har staten, men också kommunerna och institutioner som t.ex. banker, ett särskilt ansvar. Många platser blöder sade statsministern i ett frågesvar i riksdagen den 25 oktober. Det Sverige skulle behöva är nya arbetsmarknader där industrins bortfall av arbetsplatser skulle kompenseras av att t.ex. service- och tjänstesektorn fick stimulans att expandera. Det är även angeläget att reformera och stimulera de områden där kvinnor dominerar, såsom utbildning, vård och omsorg. Där har regeringen ett särskilt ansvar för att förenkla reglerna och bryta upp monopolen för dessa områden.

Jag vill med det anförda fråga näringsministern:

Vilka insatser avser statsrådet att göra för att dels säkra verksamheter, men framför allt att stimulera till nya arbetstillfällen också i nya branschområden?

Debatt

(9 Anföranden)

Interpellationsdebatt 2001/02:56

Webb-tv: nya arbetsmarknader

Protokoll från debatten

Näringsminister Björn (S)

Anf. 26 Näringsminister Björn (S)

Fru talman! Elver Jonsson har frågat vilka insatser jag avser att göra för att dels säkra befintliga verk- samheter, men framför allt stimulera till nya arbets- tillfällen också i nya branschområden. Det stämmer att antalet varsel ökat kraftigt under de senaste månaderna. Antalet personer som varslats om uppsägning hittills i år är mer än dubbelt så stort som under föregående år. Större varsel om perso- nalminskningar och nedläggning av industriverksam- het på småorter slår hårt mot berörda individer och mot kommuner, som Degerfors, Katrineholm m.fl. Regeringen har därför gett AMS i uppdrag att snabbt tillsätta en operativ grupp för att möta större varsel om uppsägning av personal i orter som drabbas särskilt hårt. I detta arbete ska AMS och NUTEK samverka i syfte att få arbetsmarknadspolitiska insat- ser att samverka med företagsutveckling och nyföre- tagande. Detta arbete syftar till att skapa fler och växande företag och därmed främja en hållbar ekonomisk tillväxt och en ökad sysselsättning. Jag vill därvid understryka vikten av fortsatt stabila finanser med låga räntor och låg inflation. I budgetpropositionen för 2002 och i propositio- nen En politik för tillväxt och livskraft i hela landet (prop. 2001/02:04) har regeringen lämnat en rad för- slag för att främja företagande. Exempel på sådana insatser är ett nationellt entreprenörskapsprogram, sänkning av sociala avgifter i stödområde A för små företag, införande av ett system för mikrolån och åtgärder för att främja kvinnors och invandrares fö- retagande samt kooperativt företagande. Regeringen lägger dessutom ut uppdrag till flera myndigheter att inkomma med förslag till regel- förenklingar. Inom deklarationsområdet planeras flera förenklingar att genomföras. I höst har Företagargui- den lanserats, en Internetbaserad tjänst där företagare kan hitta information från ett tjugotal olika myndig- heter samlade på ett ställe, presenterad utifrån företa- garnas behov. Ett åtgärdsprogram för att stimulera tillväxt och sysselsättning har nyligen presenterats för beslut i regeringen. Bland åtgärderna kan nämnas att arbets- givareavgifterna sänks temporärt med 1 % för kom- muner och landsting. Dessutom slipper kommuner och landsting hela arbetsgivareavgiften på nettotill- skottet av nya jobb nästa år. Egenföretagare får skat- ten sänkt på s.k. expansionsmedel och nystartade företag ska få uppskov med inbetalning av prelimi- närskatt de tre första månaderna Främjande av innovationer är ett annat viktigt om- råde för att stimulera till nya arbetstillfällen också i nya branscher. Internationella jämförelser visar att Sverige har ett gott innovationsklimat. En omfattande patentering, men också framväxten av nya företag inom bland annat bio- och miljöteknik, är områden där det finns en växande potential för nya arbetstill- fällen. Regeringen har nyligen i propositionen FoU och samverkan i innovationssystemet (prop. 2001/02:2) föreslagit åtgärder som ytterligare ska stärka innova- tionssystemet och förbättra möjligheterna att förädla forskningsresultat och förmedla dem till näringslivet. Det är en stor utmaning att ta till vara den kraft och initiativförmåga vi sett växa fram inom nya om- råden som t.ex. svensk design och IT. Det är viktigt att främja en sådan utveckling även inom fler områ- den, inte minst genom att ge en ökad betydelse av entreprenörskap i samhället. Det är min förhoppning att dessa åtgärder, som jag nu redovisat, ska stimulera till nya arbetstillfällen och till företagande inom både etablerade och nya branscher.

Elver Jonsson (Fp)

Anf. 27 Elver Jonsson (Fp)

Fru talman! Tack för svaret, som bär traditionens prägel, men som ändå inte har fångat in det mest centrala i min fråga: Hur stimuleras nya arbetstillfäl- len också inom nya branschområden? Ändå vill jag hålla näringsministern räkning för att det finns en viss öppenhet för sådana tankegångar. Näringsministern bekräftar det stora antalet varsel och noterar att risken för uppsägning fördubblats under det senaste året. Statsrådet bejakar vidare hur hårt den nedläggning som nu sker på ett antal orter slår mot det alltför ofta ensidiga näringslivet. Den gemensamma nämnaren är ju att det på industriorter ofta är ett dominerande storföretag. Det gäller som regel gamla verksamheter, men också industriföretag inom mer modern teknik drabbas. De två orter som statsrådet nämner, Degerfors och Katrineholm, är sådana exempel. I går kom beskedet att det stora ABB-företaget kan räkna med att minska med 1 000 eller rent av 2 000 arbetstillfällen i Sverige genom koncernförändringar ute i världen. Många platser blöder, sade statsministern i ett frå- gesvar för ett par veckor sedan. Nu är, fru talman, hela svaret inriktat på vad som ska göras. Symtoma- tiskt är också att näringsministern undviker att tala om de insatser som skulle ha gjorts för länge sedan. Därför är det följdriktigt att t.ex. Bengtsfors i Dals- land inte nämns i svaret. För att nu tala med statsmi- nisterns ord är "blodförlusten" där så alarmerande att det inte bara är jobben som försvunnit utan att ersät- tas i den mängd som regeringen förespeglade då stor- företaget Lear Corporation med nära 900 anställda lade ned sin tillverkning. De insatser som hittills gjorts, och som kan räknas statsmakten till godo, är ytterst begränsade, och infrastrukturella insatser lyser fortfarande med sin frånvaro. Så kommer följdeffek- terna att inte bara jobben är färre, människor flyttar också från dessa hårt utsatta kommuner. Urbanise- ringsvågen sköljer över Bergslagen, Norrlands inland, Värmland, Dalsland och stora delar av Sydsveriges glesområden. Flytlassen rullar alltför mycket åt ett håll. En av huvudpunkterna i interpellationen var hur vi får en offensiv näringspolitik, där villkoren för nya och växande små och medelstora företag kan utveck- las. På det ges inget svar utan möjligen en antydan. Näringsministern säger att regeringen nu lägger ut uppdrag på flera myndigheter att inkomma med för- slag till regelförändringar. Länge har ju regeringen bekämpat sådana förslag. Det är bra att sinnesänd- ringen har inställt sig, men medge att det är förlorade år vi talar om. Vad görs från regeringens sida? Kurvorna pekar nu åt fel håll. Företagarna är färre än för en tid sedan. Antalet sysselsatta planar ut, antalet arbetslösa ökar. Enligt SCB tycks den sysselsättningsökning som noterats sedan en tid nu ha upphört. Det är väl den alarmerande signalen som statsrådet skulle anmäla kraftigare tag mot.

Kent Olsson (M)

Anf. 28 Kent Olsson (M)

Fru talman! När jag ser ministerns svar får jag sä- ga att det även om Elver Jonsson tyder en viss öppen- het i det och ministern vidgick att varslen har ökat inte är mycket som står i det. Man kan notera att vi har en arbetslöshet som ökar för tredje veckan i rad. Vi har 5 000 fler arbetslösa än motsvarande vecka för ett år sedan. Antalet långtids- sjukskrivna var i augusti 106 000. Vi har 716 000 arbetslösa i landet, enligt SCB:s mätning i oktober. Det är alltså 15,7 %. Jag tycker på något sätt att det är det som ministern bör ta till sig. Vi har 175 000 öppet arbetslösa. Vi har 111 800 människor i åtgärder. Vi har 131 000 latent arbetssö- kande. Vi har 40 000 personer som tar del av Kun- skapslyftet, och vi har dessutom 259 000 undersyssel- satta. 716 000 människor står alltså utanför arbetsmark- naden. Vi har inte i modern tid under en högkon- junktur, som nu tyvärr är på väg att mattas, haft så hög arbetslöshet. När man läser ministerns svar blir man inte speciellt glad. Vad säger ministern? Bl.a. säger han att man ska försöka få till stånd ett antal regelförenklingar. Men det har man ju sagt länge. Varför har man inte ge- nomfört de regelförenklingar som Småföretagardele- gationen har föreslagit? Om man läser svaret får man nästan uppfattningen att det är AMS som ska skapa jobb. Apropå regelförenklingar ville man väl på den so- cialdemokratiska partikongressen för inte så länge sedan gå den motsatta vägen, om jag minns rätt. Mi- nistern får rätta mig om jag har fel. Man ville ha lag- stiftning mot att två personer undantas vid uppsäg- ning. Man ville skärpa den lagstiftning som riksdagen har antagit helt nyligen. Jag är förvånad över att det sker så lite. Här finns inga förslag om någonting som egentligen skulle kunna ge fler jobb. Vi vet att om man bryter de of- fentliga monopolen får man fler jobb. Om vi bryter de offentliga monopolen inom t.ex. vården tillskapas fler jobb. Här är man i regeringen på väg att gå åt helt motsatt håll. Vi vet att om vi får skattesänkningar, om vi får förenklingar på arbetsmarknaden, om vi får färre regler kommer det fler arbeten. Men inga för- slag om detta kommer. Vi vet att om det ges möjlighet till skatteavdrag för hushållstjänster kommer det också fler jobb. Men inte heller på detta område kommer något som helst förslag från ministern. Att med tanke på den enorma arbetslöshet vi har säga att man har tillsatt en operativ grupp inom AMS och att myndigheter ska inkomma med förslag till regelförenklingar är inte mycket att komma med för de människor i Sverige som i dag är arbetslösa. Jag hoppas att ministern har lite mer att komma med i sitt nästa inlägg. Annars kan man nästan säga att social- demokratin helt och hållet tappat möjligheten att få ned arbetslösheten.

Näringsminister Björn (S)

Anf. 29 Näringsminister Björn (S)

Fru talman! Jag minns när jag 1998, efter valet, stod här och svarade på interpellationer. Det var samma herrar som var med då. Man målade upp hur svart det var och hur hög arbetslösheten var. Jag kan bara konstatera att de år som regeringen nu har arbetat, alltså 1998, 1999, 2000 och 2001, har arbetslösheten sjunkit väldigt kraftigt i förhållande till den nivå den hade tidigare, inte minst under den bor- gerliga tiden. Men jag ska inte ta upp den diskussio- nen. Jag kan bara konstatera att jag får en känsla av déjà vu. Det är samma debatt, samma diskussion. Låt mig då komma till själva sakfrågan. Det är faktiskt så att arbetslösheten fortfarande minskar och sysselsättningen ökar. Men det ska erkännas att det har flackat ut. Vi känner av recessionen. Där delar jag dessa två herrars oro. Det är oroligt och det är allvar- ligt, men vi ska hantera detta. Man kan tillämpa många olika metoder för detta. När det först och främst gäller den regelförenkling och de förändringar för småföretagen som vi nu har ambitionen att göra, och som vi även har verkställt, har vi faktiskt betat av ungefär tre fjärdedelar av Småföretagardelegationens krav. Men det återstår en hel del. Vi tittar nu på 3:12-reglerna. Det gäller inte minst sådant som har att göra med generationsskiften och en del andra frågor. Det är komplicerade frågor, men vi kommer att få förslag under våren. När det sedan gäller sysselsättningen handlar det ytterst om de makroekonomiska frågorna. Skillnaden i dag mot när vi gick in i den förra lågkonjunkturen är helt enkelt att vi har en helt annan makroekonomisk situation. Vi har en bra statskassa. Vi har ordning och reda i finanserna. Med det som underlag och bas har vi större möjlighet att klara av att vi går mot, jag vill inte kalla det en stark lågkonjunktur, men, som någon sade, vi kanske kommer in i en mer normal konjunk- tur. Ändå ser vi internationellt självklart att vi har haft en recession. Samtidigt bedömer vi att konjunkturen kommer att vända till det bättre. Det är det viktigaste: Med utgångspunkt i ordning och reda i finanserna har vi då att göra vissa saker där vi kan förändra situationen. Först och främst när det gäller varslen ska vi veta att det allvarliga är att de förekommer i områden - i glesbygden - där fabriker har placerats med hjälp av olika stödformer. De har ofta ett relativt lågt föräd- lingsvärde. Det drabbar då ofta människor - jag kan inte generalisera, men jag säger ändå som jag gör - som har relativt låg utbildning. Det är svårt att placera dem i arbeten med ett högre förädlingsvärde. I ett perspektiv är den typen av företag viktiga för orten, men i ett längre perspektiv är de företagen inte spännande och bra för Sverige. Vi måste ha företag med ett högt förädlingsvärde där det finns bra löner och en bra utveckling. I fråga om företagsklimatet och innovationer lig- ger Sverige etta i den statistik och det system för att bedöma detta som EU har. Först kommer Sverige, sedan kommer USA och sedan kommer Finland. Däremot har vi ganska låga tal när det gäller entre- prenörskap. Därför är de frågor som vi nu satsar på, men som inte direkt går att kvantifiera utan har mer med attityder och samhällets tillmötesgående gente- mot entreprenörer att göra, viktigare - t.ex. sänkt skatt eller ändringar i regelverk. Vi måste öka förstå- elsen för och öppenheten gentemot entreprenörer.

Elver Jonsson (Fp)

Anf. 30 Elver Jonsson (Fp)

Fru talman! Statsrådet har hört detta förr. Det är helt riktigt. Anledningen till att vi upprepar detta är att vi saknar de åtgärder som behövs. Men vi är ändå överens om att det finns en anledning till stor oro. Statsrådet själv pekade ut en del orsaker. Björn Rosengren säger att man har tagit till sig en del av det Småföretagardelegationen har föreslagit. Det är ungefär som när man städar ett hus, dvs. man tar det lättare först och det svårare kommer på slutet. Det blir de svåra bitarna som blir kvar, men de är ganska avgörande. Statsrådet sade i sitt svar att kommuner och landsting ska slippa hela arbetsgivaravgiften på net- totillskottet av nya jobb för nästa år. För egenföreta- gare är det inte lika generösa villkor. Där ska medges ett "uppskov med inbetalning av preliminärskatt de tre första månaderna". Det sägs ingenting om den svåra, tunga kostnadsbild som finns för särskilt de minsta företagen. Det ges inga garantier som förenk- lar den byråkratiska delen. Det statsrådet har på hand är att en företagarguide ska lanseras där det ska gå att hitta information från ett tjugotal olika myndigheter. Småföretagaren tvingas rusa runt till olika instanser med stor risk att gå vilse i den byråkratiska djungeln. En annan intressant iakttagelse i svaret, trots talet om att främja kvinnors företagande, är ett uttryck för manssamhället också i arbetslivet. Statsrådets syn- punkter på nya företag är att sätta tekniken i första ledet. Det är i och för sig viktigt, men det finns en sektor som är försummad, nämligen tjänste- och ser- vicesektorn. Där ingår också det som ibland kallas för hushållsnära tjänster. Den sektorn är stor till sitt om- fång men sällan registrerad därför att regelverk och kostnadsbild gör det omöjligt för s.k. vanligt folk. Björn Rosengren skulle behöva ha ett samtal med HSB:s ordförande - en tidigare tungviktare i de soci- aldemokratiska partileden men med en betydande insikt om servicesektorns betydelse. Det är bråttom, fru talman. Sker inte detta snarast kommer en kraftigt växande svartmarknad att lägga beslag på alltmer ekonomiskt samhällsutrymme, vilket i sin tur innebär att den vita arbetsmarknaden och de lojala löntagarna och företagarna får en relativt sett ännu tyngre skatte- börda. Det kan väl ändå inte vara regeringens eller socialdemokratins önskemål. Det är "häftigt" att betala skatt, för att citera ett närstående statsråd till näringsministern. Någon innovation från regeringens sida finns inte för den arbetsmarknad där kvinnor dominerar. Det går att tala om yrkesförbud för stora kategorier kvin- nor. Starta gärna företag. De är framtidens hjältar. Men för att återigen låna bevingade ord: Det är män- nen som fortfarande dominerar. Den mainstreaming som nu är påbjuden i regeringen har tydligen inte nått fram till näringsministern. Budskapet är fortfarande ihåligt när det gäller kvinnors möjligheter till nyföretagande. Nu sade ju statsrådet själv att entreprenörerna är få och att det behövs ett annat tillmötesgående av dem. Detta gäller särskilt, fru talman, för de kvinnliga företagarna. Det skulle vara intressant att höra om näringsministern kunde ge några intressanta och tillmötesgående syn- punkter på hur vi uppmuntrar denna viktiga del av företagarsektorn.

Kent Olsson (M)

Anf. 31 Kent Olsson (M)

Fru talman! Det är lite tråkigt att vi i den här talar- stolen använder oss av statistik och kommer fram till helt olika uppfattningar. När jag sade att arbetslösheten ökar för tredje veckan i rad hänvisade jag till AMS statistik. Den kan knappast betraktas som borgerlig propaganda. Det är faktiskt så, ministern, att arbetslösheten ökar jämfört med motsvarande vecka föregående år. Jag läser ur AMS eget papper. Dessutom ökar antalet långtidsar- betslösa och antalet nyinskrivna sökande vid arbets- förmedlingarna. Sedan går jag över till frågan om regelförenkling- ar. Ministern säger att det känns bra att tre fjärdedelar av Småföretagardelegationens förslag har genom- förts. Det märkliga är att småföretagarna inte upple- ver detta. Ministern har sagt detta förut, men frågar man småföretagarna säger de att det inte stämmer. Det är regeringen som säger att tre fjärdedelar av förslagen har genomförts, men företagarna tycker inte det. Det återstår massor av förslag. Vi har från mode- rat sida sagt att förslagen ska genomföras. Visa nu, ministern, att fler av förslagen kommer att genomfö- ras i stället för att vara så nöjd med vad som sker. Låt oss titta på frågan om arbetslösheten. Minis- tern har tagit upp hur det ser ut i EU. Vi är inte bäst i EU. Vi ligger i mitten av EU-länderna i fråga om arbetslöshet. Sedan var det frågan om sänkning av arbetsgivar- avgiften. Om nu ministern vill göra någonting, varför är det bara landsting och kommuner som får del av dessa nådens gåvor från ministern och inte privata företagare? Jag upprepar mina tre frågor. Vad avser ministern göra för att bryta de offentliga monopolen inom vår- den, där framför allt kvinnor arbetar, för att fler ska få jobb? Vilka bättre villkor kommer det att bli för små- företagarna? Planeras det att införas någonting vad gäller hushållsnära tjänster?

Näringsminister Björn (S)

Anf. 32 Näringsminister Björn (S)

Fru talman! Jag börjar med hushållsnära tjänster. Det är väl ingen som tror att om det skulle införas någon form av skattereduktion för hushållsnära tjänster att det skulle lösa våra problem på arbets- marknaden. Det tror jag inte ens att mina två herrar här tror. Det är inget som löser de problemen. Problemen på svensk arbetsmarknad handlar dels om att vi nu har en situation internationellt sett som klart påverkar detta lilla internationellt beroende land, dels om ett beroende av stora strukturella förändring- ar inte minst inom de stora företagen. De ägnar sig åt outsourcing och gör olika förändringar, t.ex. automa- tiseringar och förenklingar, i sina produktionssystem. Det i sin tur leder till förändringar på arbetsmarkna- den. Vi sysselsätter inte lika många. Vi sysselsätter allt färre i den typen av företag, samtidigt som vi producerar alltmer med allt högre kvalitet med hjälp av ny teknik. Vi måste se till att stimulera nya branscher och områden. Interpellationen tar upp denna fråga. Där spelar småföretagandet en oerhört viktig roll. Det handlar framför allt om tjänster och produkter med ett stort kunskapsinnehåll, dvs. ett stort förädlingsvärde. Det är det vi ska skjuta in oss på, i stället för att tro att vi löser dessa problem med hjälp av hushållsnära tjänster. En annan fråga gällde landsting och kommunerna, dels att de får 1 % mindre, dels att de slipper arbets- givaravgifterna om de anställer fler. Det finns förstås en tanke bakom detta. Tanken är att vi vet att kom- muner och landsting kommer att anställa alltfler människor. Vad vi vill göra, på grund av den situation som nu råder på arbetsmarknaden, är att försöka tidigarelägga den här typen av anställningar. Det finns ett stort behov av att anställa fler människor inom den offent- liga sektorn, och då gör vi så här för att tidigarelägga detta och för att möta det som händer på arbetsmark- naden, de varsel som uppkommer etc. Tror ni att det plötsligt skulle bli fler sysselsatta, fler som jobbade, om vi privatiserade den offentliga sektorn? Det skulle vara samhällsekonomiskt vansin- nigt att göra detta. Skulle det bli fler i den offentliga tjänsteproduktionen och fler sysselsatta om vi privati- serade? Det låter lite ologiskt. Där finns ingen lösning. Möjligtvis kan det finnas en lösning, nämligen att vi skulle efterfråga fler tjänster, vilket jag inte är lika övertygad om som herrarna här. Vi kommer inte att efterfråga fler tjäns- ter. Någon måste ändå betala detta, antingen via statsbudgeten eller på annat sätt. När det gäller frågan om småföretagen och den byråkratisering som här målas upp, kan jag säga att jag umgås mycket med småföretagen, både enskilt och med deras organisationer. I stort sett alla säger att vi har ett bra företagsklimat i Sverige. Vi har gjort stora förändringar, och vi behöver göra fler. Det åter- kommer vi med. Men det här är en process, och det tar sin tid. Vi har flera utredningar som ligger på bordet, och de kommer med förslag under våren. Sedan får vi se hur vi hanterar detta. Avslutningsvis vill jag säga att jag självfallet kän- ner en oro över vad som sker på arbetsmarknaden. Jag följer det noga, och vi vidtar åtgärder där de behövs. Det var min lilla poäng - det var därför jag sade att det var en viss déjà vu - att så sade ni förra gången också, och det blev dessbättre inte så.

Elver Jonsson (Fp)

Anf. 33 Elver Jonsson (Fp)

Fru talman! Det som står kvar i eldskrift här är att näringsministern inte har kunnat ge besked om vad som skulle kunna göras i det korta perspektivet för att komma till rätta med att arbetslösheten nu ökar, att nyföretagandet kraftigt har minskat och att det fort- sätter utför på den kurvan. Jag blev närmast beklämd, fru talman, när nä- ringsministern frågade om vi tror att hushållsnära tjänster kan klara sysselsättningen. Jag upplevde att det låg lite av förakt i hans ton. Det är ju väl att det inte är några kvinnliga företagare här i salen som lyssnar. Det är många kvinnor som startar i den sek- torn nu, för att åstadkomma en vit sektor, som det mansdominerade samhället har misslyckats med. Jag känner ett stort bekymmer för att detta tas med den nonchalans som jag kunde tolka i närings- ministerns svar. Här är kvinnor duktiga företagare. När Björn Rosengren talar om att det nu krävs mer av framtidens arbetsmarknad, kunskap och annat gäller det också att vara företagare för t.ex. hushållsnära tjänster, om de ska kunna utföras på en s.k. vit ar- betsmarknad. Björn Rosengren har förmodligen inte läst HSB- ordföranden Gun-Britt Mårtenssons bok, men jag hoppas att han gör det. Där finns många viktiga san- ningar också för en näringsminister att ta till sig. När det till sist gäller företagsnedläggelser, fru talman, tror jag att det beror på att mycket är fjärr- styrt. Det gäller företag både i Bengtsfors och i De- gerfors. De råkar särskilt illa ut, därför att de har inte sitt ägarskap och sitt engagemang på den lokala orten. Det skulle behövas mycket mer av detta. Jag tror att det är angeläget att främja att små och medelstora företag både kommer till och framför allt får ett intresse att växa. Det är något av det viktigaste som en svensk regering kan tillföra vårt näringsliv. Då kan också sysselsättningen säkras på ett helt annat sätt, än om vi förlitar oss på att det ska ske genom företagsflytt och vi bara flyttar om arbetstillfällen. Det är, fru talman, min förhoppning att det kommer att ske bättre framöver.

Näringsminister Björn (S)

Anf. 34 Näringsminister Björn (S)

Fru talman! Vad jag har talat om i första hand här är det korta perspektivet. I det långa perspektivet när det gäller arbetsmarknaden handlar det om att vi har ordning och reda i statens finanser, att vi har låga räntor och låg inflation och att vi har ett bra statsfi- nansiellt läge, så att vi kan hantera arbetsmarknaden om vi får en alltför hård lågkonjunktur. Där har vi en bra förberedelse. I det korta perspektivet handlar det väldigt mycket om den typ av frågor som jag har redogjort för. Det handlar om att vi nu stimulerar det som har tagits upp här i debatten, dvs. kvinnligt företagande, och invand- rare och den enorma potential och kunskap som finns där. Där lägger vi nu ett förslag om 72 miljoner kro- nor ytterligare för att stimulera detta. Det handlar också om att vi har en förändring i arbetsmarknadspolitiken. Vi har under dessa år radi- kalt förändrat arbetsmarknadspolitiken. Det som är adelsmärket i svensk arbetsmarknadspolitik är att vi har en stor flexibilitet, dvs. att vi hela tiden ändrar och förflyttar oss när det gäller åtgärder, innehåll och inriktning under resans gång, beroende på hur det uppkommer på arbetsmarknaden. Det tycker jag att vi har gjort. När det sedan gäller att jag skulle vara emot kvinnligt företagande därför att jag inte är för en skattereduktion av hushållstjänster, har jag svårt att förstå det. Vad jag menar när det gäller långsiktighe- ten på arbetsmarknaden - det som också har varit ett kännetecken för Sverige - är att vi ska satsa på den typ av tjänster där vi har ett stort kunskapsinnehåll, där vi har ett stort beredningsvärde. Detta är inte uttryck för förakt eller ironi mot alla andra tjänster som måste utföras. Att städa och fixa hemma i hus- hållet är oerhört viktigt, men vad jag vill uttrycka är att det är inte det långsiktiga, inte det som löser pro- blemen på svensk arbetsmarknad. Jag delar meningen när det gäller arbetsmarkna- den i dag att många av den här typen av företag som har uppkommit är styrda internationellt, på ett sätt som många gånger är oacceptabelt.

Intressenter

Frågeställare

Jonsson, Elver (fp) FP

Besvarad av

näringsminister Björn Rosengren Socialdemokraterna