Nya hastighetsgränser

Interpellation 2005/06:420 av Gylling, Johnny (kd)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2006-05-18
Anmäld
2006-05-18
Besvarad
2006-06-07
Sista svarsdatum
2006-06-08

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 18 maj

Interpellation 2005/06:420 av Johnny Gylling (kd) till statsrådet Ulrica Messing (s)

Nya hastighetsgränser

Vägverket har arbetat fram ett förslag om nya hastighetsgränser som kan bättre anpassas till nollvisionen. I förslaget ingår fler intervaller som exempelvis 40, 60, 80, 100 samt 120 kilometer per timme utöver nu gällande gränser. Jag anser att förslaget behöver införas skyndsamt med tanke på att en stor del av olyckorna beror på för höga hastigheter. Att så många trafikanter bryter mot hastighetsbestämmelserna kan delvis tillskrivas att man upplever en bristande relevans i hastighetsbegränsningen på den aktuella vägsträckan. Vägverket självt har ju sagt att många 70-sträckor borde höjas till 80 och många 90-sträckor borde sänkas till 80. Inom många kommuner bör man få möjlighet att införa 40 kilometer per timme då 30 kilometer per timme är svårt att få acceptans för hos trafikanterna utom vid skolor och liknande ställen där barn vistas.

Malmö stads tekniska nämnd har i november 2005 hemställt till Näringsdepartementet att på försök få införa de nya hastighetsbegränsningarna utan att ännu ha fått något svar, vad jag erfarit. Jag har svårt att se varför inte Vägverket och regeringen kan komma till skott med det nya systemet utan dröjsmål. Malmö kommun kunde vara en utmärkt försökskommun eftersom man ligger nära Danmark som redan har ett liknande hastighetssystem.

Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande frågor till statsrådet:

Hur tänker statsrådet agera för att påskynda att Vägverkets nya hastighetssystem införs generellt i Sverige?

Kommer statsrådet att ge Malmö möjlighet att bli försökskommun för nya hastighetsgränser?

Debatt

(5 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2005/06:420, Nya hastighetsgränser

Interpellationsdebatt 2005/06:420

Webb-tv: Nya hastighetsgränser

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 64 Ulrica Messing (S)
Fru talman! Johnny Gylling har frågat mig hur jag avser att agera för att påskynda att Vägverkets förslag till nytt hastighetsgränssystem införs generellt i Sverige. Johnny Gylling frågar också om jag avser att ge Malmö stad möjlighet att bli försökskommun för nya hastighetsgränser. Låt mig börja med att poängtera att jag delar Johnny Gyllings syn på vikten av att öka acceptansen för hastighetsgränserna. Det är inte acceptabelt att många trafikanter kör för fort. Det innebär ökad risk både för föraren och för medtrafikanterna. Min strävan är att hitta en bra avvägning av hastighetsgränserna så att vi får en större acceptans för gällande regler bland trafikanterna samtidigt som trafiksäkerheten ökar. Det var också bakgrunden till att regeringen gav Vägverket i uppdrag att ta fram ett förslag till strategi för en successiv anpassning av hastighetsgränserna på vägarna till nollvisionen samt till kraven på tillgänglighet, god miljö, positiv regional utveckling och ett jämställt transportsystem. För att lyckas med detta krävs flera åtgärder. En viktig insats är att genom ny teknik skapa ett hastighetsgränssystem som är mer flexibelt och där den logiska kopplingen mellan hastighetsgräns och exempelvis väglag eller trafikintensitet blir tydlig. Vägverket genomför nu försök, efter initiativ från regeringen, där hastighetsgränsen varieras genom omställbara hastighetsskyltar. Syftet med försöken är dels att öka acceptansen för hastighetsgränserna, dels att med hastighetsgränssystemet åstadkomma en ökad effektivitet och säkerhet. Jag följer detta försök med stort intresse. Jag är dock tveksam till att just nu, varken generellt i hela landet eller genom försök i delar av landet, införa fler hastighetsgränser än dem vi redan har i dag. Vi medverkar då till att skapa ett oöverskådligt system där hastighetsgränserna blir olika inom olika tätorter. Det i sig skapar svårigheter för trafikanterna att veta vilken hastighetsgräns som gäller. Det måste vara tydligt och enkelt att följa hastighetsbestämmelserna. Jag vill däremot understryka att jag ser positivt på Vägverkets övriga förslag till hastighetsstrategi. Förslaget till strategi innebär, förutom ökad användning av varierande hastighetsgränser, att vägtransportplaneringen och planeringen av hastighetsgränserna integreras genom en regional beredning och att åtgärder vidtas för ökad förståelse och respekt för hastighetsgränserna. Då Johnny Gylling, som framställt interpellationen, anmält att han var förhindrad att närvara vid sammanträdet medgav tredje vice talmannen att Tuve Skånberg i stället fick delta i överläggningen.

Anf. 65 Tuve Skånberg (Kd)
Fru talman! Först vill jag å Johnny Gyllings vägnar tacka för svaret på interpellationen. Johnny Gylling skulle ha velat vara här - och hade naturligtvis planerat det - men på grund av aktiviteter i trafikutskottet kan han inte det och har bett mig hoppa in. Låt mig först konstatera att det finns flera positiva sidor i statsrådets svar. Det talas om en delad syn på vikten av att öka acceptansen av hastighetsgränserna, en strävan om en bra avvägning av hastighetsgränserna så att vi får större acceptans och en bra attityd till Vägverkets försök med omställbara hastighetsskyltar. Likaså konstaterar jag att statsrådet nämner flera positiva saker. Det gäller hennes positiva attityd till vägtransportplaneringen och planeringen av hastighetsgränserna, att de ska integreras genom en regional beredning och att åtgärder vidtas för att öka förståelse och respekt för hastighetsgränserna. Allt detta är bra. Det är bara den här lilla grejen som Johnny Gylling och jag har motionerat om ett antal gånger som vi inte får acceptans för. Statsrådet säger att hon är tveksam till att just nu införa fler hastighetsgränser än dem vi redan har. I och för sig är det riktigt att man inte ska göra alltför mycket experimenterande. Men här är det oerhört väsentligt att vi får ned dödligheten och skadorna i trafiken, som är för höga. Vi delar ambitionen att få ned dem dramatiskt. Statsrådet gör bedömningen att det skulle vara alltför komplicerat att ha ytterligare trafikgränser, till exempel 40, i delar av Malmö. Men jag och Johnny Gylling, och med oss Kristdemokraterna, menar att det är värt att försöka pröva detta att på enstaka platser som nu till exempel Malmö, som har begärt ett sådant här försök. Det vi stöder oss på är att vi redan begär väldigt mycket av trafikanterna. Vi begär att de till exempel ska hålla reda datum när de kör förbi en trettioskylt, för det står på en ganska så liten skylt. Vi begär att man ska hålla reda på andra tilläggsskyltar, och om man inte gör det och förorsakar en olycka blir man ställd till ansvar för det. Därför skulle det inte vara orimligt om man på somliga ställen i Malmö stad har 40 i stället för 30, och man får vara observant på det. Fru talman! Det är kort sagt inte mer begärt av trafikanten än vad man begär i andra sammanhang i trafiken. Sedan är det faktiskt Vägverket som föreslår detta. Det är någonting som redan är prövat. Det är inte bara Kristdemokraterna och andra partier som har motionerat om det, utan Vägverket har tagit upp förslaget, stött och blött det, och nu lägger man fram det här förslaget. Jag noterar dock att det finns en öppning i statsrådets tveksamhet. Statsrådet skriver att hon är tveksam till att just nu pröva fler hastighetsgränser än dem vi redan har, alltså 30, 50, 70, 90, 110 och till och med lite mer på sina håll. Jag skulle gärna vilja att statsrådet preciserade under vilka förhållanden hon skulle kunna tänka sig att vi också, för att pressa ned dödligheten och skadorna i trafiken, skulle kunna gå de här önskningarna till mötes på försök, till exempel i Malmö.

Anf. 66 Ulrica Messing (S)
Fru talman! Först vill jag verkligen understryka det som Tuve Skånberg är inne på, det vill säga att vi har en gemensam vision, nämligen nollvisionen. Vi känner också ett gemensamt ansvar för att nå dithän. Vi gör väldigt många saker redan i dag för att lyckas med det. En av de saker som spelar roll är naturligtvis att få människor att hålla de hastigheter som gäller eller de hastigheter som ibland är lämpliga utifrån de väderförhållanden som råder. Vi behöver öka förståelsen för att hålla de hastighetsgränser som finns. Därför tror jag att de försök som nu pågår, bland annat på en del av E 6:an, med variabla hastigheter där man kan använda digitala hastighetsskyltar är ett sådant sätt. Det är klart att det är en väldigt stor skillnad att åka på den delen av E 6:an en fin dag i juli jämfört med en regnig höstdag i november. Att kunna variera hastigheterna utifrån vädret tror jag är en sådan sak som ökar acceptansen. Men jag känner en oerhörd respekt för att trafiksäkerhetssystemet i sin helhet, men också hastighetsgränserna generellt, måste vara förutsägbara. Jag vill att det ska vara enkelt att hålla trafiksäkerhetsreglerna i vårt land och därmed också hålla hastighetsgränserna. Det förslag som Vägverket har arbetat med bygger på att man kan införa tio steg i hastighetsgränserna. Det är inte svårt att veta om det 30 eller 70, men det jag känner en tveksamhet inför är om det inte blir en osäkerhet när det gäller att veta om man ska hålla 40 eller 50 på en vägsträcka eller om man ska hålla 80 eller 90. Det är just i de här svåra avvägningarna som jag tycker att vi ska lära av de försök som nu är på gång. Vi har till exempel också släppt fram försök med att man ska sänka hastigheten vid ett antal busshållplatser när man släpper av eller tar ombord skolbarn som ska åka till eller från skolan. Det är också ett sätt att hela tiden lära sig hur man kan anpassa hastigheten efter trafikförutsättningarna och därmed också öka förståelsen hos resenärerna. Jag är medveten om att hastigheterna spelar en stor roll, men jag är i dag inte beredd att släppa fram ett nationellt försök med tio hastighetsgränser. Skälet till det är just de här svåra avvägningsfrågorna där jag tror att det skulle kunna uppstå en tveksamhet hos någon huruvida det är 80 eller 90 på en sträcka. Jag vill att det ska vara enkelt att hålla hastighetsgränserna.

Anf. 67 Tuve Skånberg (Kd)
Fru talman! Ambitionen och motiveringen är logisk. Det är ingen tvekan om att hastighetsgränserna måste vara enkla, lättöverskådliga och förutsägbara för att man ska få acceptans. Jag delar också statsrådets syn på de variabla hastigheterna där man vet att när det är natt och man är nästan ensam på vägen kan man köra lite fortare. Det tillåter hastighetsgränsen eftersom det är sommar och väglaget är perfekt. Det var för övrigt Kristdemokraterna som motionerade om det en gång och började driva den här frågan. Vi är glada för de här försöken. Men det ligger ju också i de här försökens natur att det som tidigare har ansetts omöjligt av tekniska skäl, ekonomiska skäl eller därför att man över huvud taget inte har tänkt på det nu prövas. Nere i mina egna trakter i Skåne åker jag, om inte dagligen så varje vecka, förbi de här skyltarna och ser hur de ändrar sig på grund av trafikintensitet, bilar som vill upp på huvudleden och så vidare. Det är bra. Men frågan är om vi ska våga pröva att gå ett steg till. Statsrådets bedömning är att trafikanterna inte är mogna för det. Man klarar inte av det just nu, men de skulle kunna klara av det i en framtid. Om jag förstår henne rätt skulle det här försöket med variabla hastighetsgränser kunna öppna dörren för att också pröva andra sätt att få acceptans. Det är ju faktiskt det som är det viktiga, att vi får acceptans för hastighetsgränserna. Statsrådet, jag och våra kolleger i riksdag och regeringen vet ju hur svårt det är att hålla hastighetsgränserna och hur irriterande det har varit tidigare att köra förbi en skola med väldigt låg hastighetsgräns när man vet att det är sommarlov. Nu finns det här lilla tillägget att under sommarlovet är det 50 och inte 30. På det sättet tror jag att vi som politiker måste flytta fram ställningarna så att medborgarna upplever att det här acceptabelt, motiverat och välavvägt. Därför får vi acceptans. Får vi en trafikström som är lägre än i dag och mer nyanserad till förhållandena kan vi också pröva ett försök som detta. Jag ser detta som ett fall framåt. Skulle det här försöket med variabla hastighetsgränser lyckas väl ser inte statsrådet det omöjligt att pröva andra saker för att öka acceptansen. Då skulle det här ytterligare antalet hastighetsgränser vara ett av flera sätt att kunna pressa ned dödligheten och skadorna i trafiken.

Anf. 68 Ulrica Messing (S)
Fru talman! Jag ser det precis så som Tuve Skånberg sammanfattar det. Jag ser just variabla hastigheter som en möjliggörare och som en dörröppnare för att kunna anpassa hastigheten mer utifrån var vägen är, hur trafikflödet ser ut, hur underlaget är och mycket annat. Jag tror att det skulle vara ett bra sätt att öka just acceptansen för att hålla hastigheterna. Jag tycker också, utifrån min roll som ansvarig för IT-frågor, att det skulle vara ett utmärkt exempel på hur Sverige, som faktiskt är en världsledande IT-nation, anammar ny teknik och använder den inom transportsektorn. Vi är väldigt framgångsrika i att använda ny teknik i fordonen. Vi utvecklar detta ständigt. Så sent som förra veckan hade jag nya samtal med kommissionär Jacques Barrot om Sveriges ansökan om att få gå fram ensidigt och kräva alkolås i våra fordon. Vi ser hur ny teknik verkligen kan hjälpa oss att öka trafiksäkerheten i fordonen. Men jag ser också ny teknik som en stor möjliggörare när det gäller själva infrastrukturen och inom transportpolitiken. Jag tror att Sverige också skulle ha framgång på exportmarknaden genom att verkligen arbeta mer med transportfrågorna som en IT-fråga kopplad till trafiksäkerheten. Jag är medveten om att hastigheterna spelar en stor roll i vårt arbete med nollvisionen. Jag följer alla de försök som finns runtom i vårt land med stort intresse. Jag tror att det är just variabla hastigheter som är dörren till att få ytterligare skalor när det gäller hastigheterna.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.