Ökad jämställhet för att motverka sexuell exploatering
Interpellation 2023/24:679 av Anna Wallentheim (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2024-04-05
- Överlämnad
- 2024-04-08
- Anmäld
- 2024-04-09
- Svarsdatum
- 2024-04-23
- Sista svarsdatum
- 2024-04-23
- Besvarad
- 2024-04-23
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Paulina Brandberg (L)
Enligt Jämställdhetsmyndigheten är flickor och kvinnor som befinner sig i gängkriminella miljöer särskilt utsatta för sexuell exploatering av gängmedlemmar. Detta kan ske genom försäljning för sexuella handlingar, betalning av skulder eller som en del av droghandel. Rapporter visar att såväl kvinnor som redan är involverade i prostitution som unga tjejer utan tidigare erfarenhet dras in i sexhandeln av gängmedlemmar som utger sig för att ha kärleksrelationer med dem. Den här exploateringen sker både digitalt och genom fysiska övergrepp.
Många av de drabbade är särskilt sårbara och har svårt att söka hjälp på grund av det våldskapital som gängmedlemmarna besitter. Trots fenomenets omfattning saknas ofta kunskap och metoder för att upptäcka och stödja dessa tjejer, vilket leder till att de riskerar att gå obemärkta och oskyddade.
Jag vill med anledning av ovanstående fråga statsrådet Paulina Brandberg:
Hur avser statsrådet att utifrån sitt område kopplat till jämställdhet adressera den ökande risken för sexuell exploatering av flickor och kvinnor som befinner sig i gängkriminella miljöer?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2023/24:679
Webb-tv: Ökad jämställhet för att motverka sexuell exploatering
Dokument från debatten
- Tisdag den 23 april 2024Kammarens föredragningslistor 2023/24:104
- Protokoll 2023/24:104 Tisdagen den 23 aprilProtokoll 2023/24:104 Svar på interpellation 2023/24:679 om ökad jämställhet för att motverka sexuell exploatering
Protokoll från debatten
Anf. 29 Statsrådet Paulina Brandberg (L)
Herr talman! har frågat mig hur jag avser att utifrån mitt område och kopplat till jämställdhet adressera den ökade risken för sexuell exploatering av flickor och kvinnor som befinner sig i gängkriminella miljöer.
Sverige har allvarliga problem med grov brottslighet. Det är en situation som har vuxit fram under en längre tid. Regeringen bedriver nu ett intensivt och omfattande reformarbete för att vända utvecklingen och minska brottsligheten.
Regeringens ambition är att ingen människa ska utnyttjas för sexuella ändamål. Arbetet med att förebygga och bekämpa utnyttjande i prostitution och människohandel samt att ge stöd till de personer som utsätts är prioriterat för regeringen. Regeringen har därför gett Jämställdhetsmyndigheten i uppdrag att fortsatt förstärka arbetet mot sexuell exploatering av barn, prostitution och människohandel. Så sent som i mars sköt regeringen till ytterligare medel till detta uppdrag, som därmed finansieras med 23,5 miljoner kronor totalt under 2024.
I december tog regeringen även emot två betänkanden där kopplingen mellan gängkriminalitet och sexuellt utnyttjande lyfts fram. I betänkandet från Utredningen om exitprogram för personer som är utsatta för prostitution (SOU 2023:97) finns bland annat förslag på individuellt utformade exitprogram för vuxna som är utsatta för prostitution och människohandel för sexuella ändamål.
I betänkandet från Utredningen om skydd, stöd och vård för personer som har utsatts för övergrepp vid produktion eller distribution av pornografi (SOU 2023:98) finns bland annat förslag om att stärka det förebyggande arbetet för att upptäcka barn som har utsatts för sexuella övergrepp eller tillhör gruppen sexuellt riskutsatta. Betänkandena har skickats ut på remiss.
Därutöver behöver vi mer kunskap om flickor och kvinnor i eller med kopplingar till kriminella nätverk. Barnombudsmannen överlämnade nyligen en rapport till regeringen som bygger på samtal med 16 flickor med erfarenhet av brott och brottsliga miljöer. Flera av flickorna har utsatts för sexuellt våld eller sexuell exploatering.
Ytterligare kunskap om könsnormer och skillnader mellan pojkars och mäns respektive flickors och kvinnors delaktighet i de kriminella miljöerna kan bidra till en fördjupad förståelse av hur kriminella nätverk och andra typer av organiserad brottslighet fungerar. Därför har regeringen gett Brottsförebyggande rådet i uppdrag att studera vilka brott och sysslor som tenderar att utföras av kvinnor och flickor i kriminella nätverk. Man ska också undersöka vilka överväganden, strukturer och normer som ligger till grund för könsskillnaderna.
Studien ska även synliggöra vad som karakteriserar de involverade kvinnorna och flickorna och belysa deras situation i de kriminella miljöerna. I det ingår att belysa både deras delaktighet i och utsatthet för våld. Uppdraget ska redovisas senast den 23 oktober 2025.
Tillsammans med justitieminister Gunnar Strömmer kommer jag dessutom att bjuda in ett antal aktörer till ett rundabordssamtal om flickor och kvinnor inom kriminella miljöer. Syftet är att tillsammans identifiera inom vilka områden det krävs förbättringar och vad respektive aktör kan göra.
Regeringen arbetar också intensivt med att ta fram ett nytt åtgärdsprogram för att motverka och bekämpa mäns våld mot kvinnor, annat våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck, inklusive prostitution och människohandel. Det ska gälla 2024-2026. Även en utredning pågår för att stärka den långsiktiga styrningen på området.
Anf. 30 Anna Wallentheim (S)
Herr talman! Sedan hösten 2021 har jag varit en del av justitieutskottet. Jag är också ansvarig socialdemokrat för frågor rörande unga lagöverträdare. I en tid då vi får uppleva att barn mördar barn och att barn dras in i kriminella gäng där narkotika, människohandel och våld är vardag kan mitt område många gånger ses som otroligt mörkt. Den grova brottsligheten letar sig allt djupare in i vissa ungas brottsmönster.
Det som gör frågan ännu värre och som är bakgrunden till min fråga till statsrådet är såklart att vi i denna mörka skugga av gängkriminaliteten den senaste tiden har kunnat läsa hur unga flickor och kvinnor i Sverige utnyttjas som handelsvaror som en del av gängkriminaliteten. Det kan ske genom försäljning av sexuella handlingar. Det kan ske som betalning av skulder eller som en del av droghandeln.
Rapporter visar att det är såväl kvinnor som redan är involverade i prostitution som unga kvinnor som aldrig har varit en del av det men som dras in i sexhandeln av gängmedlemmar som utger sig för att ha kärleksrelationer med dem. Det har blivit en del av dessa unga kvinnors vardag. Många av de drabbade är också särskilt sårbara och har svårt att söka hjälp på grund av det våldskapital som gängmedlemmarna besitter.
Trots fenomenets omfattning saknas ofta kunskap och metoder för att upptäcka och stödja dessa tjejer. Det leder till att de riskerar att lämnas obemärkta eller oskyddade.
Unga tjejer och kvinnor blir alltså i Sverige 2024 offer för människohandel, och deras mänskliga rättigheter kränks när de behandlas som objekt för gängens vinning.
Våld mot kvinnor är för oss socialdemokrater det yttersta uttrycket för ojämställdhet mellan män och kvinnor. För att möta våldet anser vi därför att det är av stor vikt att öka jämställdheten i samhället. Socialdemokraterna är ett feministiskt parti, och för oss är det naturligt att jämställdhetsarbetet alltid ska vara en naturlig del av alla politikområden.
Det finns mycket i statsrådets svar som är bra, till exempel att man har gett Jämställdhetsmyndigheten i uppdrag att fortsätta förstärka arbetet mot sexuell exploatering av barn, prostitution och människohandel. Det är bra att man har gett Brottsförebyggande rådet i uppdrag att studera vilka brott och sysslor som tenderar att utföras av kvinnor och flickor i kriminella nätverk. Det är också bra att regeringen arbetar intensivt med att ta fram ett nytt åtgärdsprogram för att motverka och bekämpa mäns våld mot kvinnor med mera.
Detta är arbete som vi socialdemokrater många gånger kommer att ställa oss bakom, och vi hoppas kunna vara en del i konstruktiva samtal om detta.
Men helt ärligt, herr talman, finns det tyvärr väldigt lite i statsrådets svar som berör hur man ska öka jämställdheten eller förändra de destruktiva maskulinitetsnormer som är grogrunden till många av frågorna vi pratar om. Om regeringen menar allvar med dessa frågor måste det vara prioriterat. Det måste också synas i resurserna till civilsamhället och till kommunerna.
Jag känner en stor oro för konsekvenserna av det stålbad som kommuner och regioner nu står inför. Jag känner en stor oro för de ökade klyftorna. Jag känner en stor oro för hushållens ekonomi. Och jag känner en stor oro för att färre och färre unga vill kalla sig feminister.
Med stora hål i finansieringen av välfärden försämras kommunernas, regionernas och civilsamhällets förutsättningar att dels arbeta förebyggande, dels kunna jobba aktivt med jämställdhetsfrågorna.
Min fråga till statsrådet blir därför: Hur ämnar regeringen arbeta för att öka jämställdhetsarbetet och bryta destruktiva maskulinitetsnormer?
Anf. 31 Statsrådet Paulina Brandberg (L)
Herr talman! Jag delar helt interpellantens bild när det gäller den oerhört problematiska situation vi har i Sverige. Det är uppenbart att vi har en samsyn kring detta.
Detta är också en miljö som jag i min tidigare roll som åklagare har sett från första parkett. Jag tycker att vi har lagt alldeles för lite fokus på flickors och kvinnors roll i denna miljö. Vi vet att det finns flickor och kvinnor som har en egen kriminell vilja, och det finns också flickor och kvinnor som utnyttjas som brickor i det dödliga spel som pågår i den gängkriminella miljön i våra utsatta områden.
Herr talman! I mitt arbete som åklagare har jag tagit del av väldigt mycket kommunikation mellan gängkriminella. Utifrån den kan jag dra slutsatsen att vi har mycket att jobba på när det gäller kvinnosynen i dessa kretsar. Det är väldigt tydligt hur flickor och kvinnor ses som varor som man kan använda för att exempelvis betala skulder i den kriminella miljön och att flickor och kvinnor drabbas av denna brottslighet på ett sätt som vi har satt för lite fokus på.
Som jag sa i mitt interpellationssvar tidigare har regeringen ett stort antal åtgärder på gång. Inte minst bereder vi de förslag som vi har tagit emot i betänkandet från exitutredningen; det handlar om både prostitution och utnyttjande i pornografi.
En annan sak i regeringens arbete som jag vill lyfta fram och som jag tycker att det är väldigt viktigt att ta upp i denna kontext är situationen på våra slutna ungdomshem. Vi har, herr talman, en situation där vi placerar gängkriminella ungdomar med extremt stort våldskapital, som är otroligt involverade i den kriminella miljön, tillsammans med unga flickor som ofta har självskadebeteende och är otroligt utsatta. Man kan räkna ut med svansen att detta kommer att misslyckas.
Regeringen tar nu ett omtag kring våra Sis-hem, för denna situation drabbar flickor. De allra mest utsatta flickorna i vårt samhälle drabbas enormt mycket på våra Sis-hem, och detta är något som har pågått under alldeles för lång tid. Vi vet att just dessa flickor också utnyttjas i prostitution och används som brickor i det här spelet.
Herr talman! Interpellanten säger att det saknas jämställdhetsåtgärder i regeringens politik. Jag skulle vilja bolla tillbaka frågan till interpellanten: Hur ser interpellanten på den situation som råder på våra Sis-hem och som pågick under hela den tid som Socialdemokraterna satt vid makten utan att de på något sätt vidtog någon åtgärd för att komma till rätta med den?
Anf. 32 Anna Wallentheim (S)
Herr talman! Jag noterar att statsrådet inte riktigt vill svara på hur regeringen ska öka jämställdheten eller bryta de maskulinitetsnormer som jag menar är en av de otroligt viktiga orsaker vi måste titta på.
Statsrådet har dock helt rätt i att vi har låtit tjejer och kvinnor gå lite obemärkt förbi och att detta nu påverkar den brottsutveckling vi ser. Kvinnor och tjejer tar allt större plats i gängkriminella miljöer, och vi ser också hur de uppdrag de får utföra har gått från att vara väldigt lätta till att bli mer och mer komplicerade.
Men kunskapen kring dessa frågor saknas, och då är det såklart tråkigt att vi har en regering som nu precis har lagt fram en vårbudget där man drar ned med 8 miljoner på Brottsförebyggande rådet, som är en av de absolut viktigaste institutioner vi har när det gäller att kolla på forskning om brottslighet.
Mäns och killars våld, herr talman, drabbar tjejer, kvinnor och andra killar och män. Normer kopplade till maskulinitet drabbar dem som utsätts för våld men begränsar även kraftigt handlingsutrymmet för killar och män själva.
I tider när de som försvarar principerna om jämställdhet och alla människors lika värde hotas av odemokratiska krafter är det viktigare än någonsin att vi får även män att jobba för kvinnors rättigheter. Samtidigt ser vi att antalet män under 30 år som kallar sig för feminister nästan har halverats de senaste åren. Detta är ett stort bakslag för jämställdhetsarbetet.
Den feministiska kampen för ett jämställt samhälle har historiskt drivits av kvinnor som har slagits för den självklara rätten att rösta, arbeta och leva ett liv fritt från förtryck och våld. Men kampen för att skapa ett jämställt samhälle är både mäns och kvinnors ansvar. Ett jämställt samhälle är bra för alla som bor där, och alla måste ta sitt ansvar för att vi ska nå dit.
En av våra viktigaste uppgifter när det gäller att driva jämställdhetsarbetet framåt är, som jag har nämnt, att förändra destruktiva maskulinitetsnormer som fortfarande präglar vårt samhälle. På samma sätt som kvinnor känner många män att de måste förhålla sig till en begränsande könsroll som dikteras av föråldrade normer om hur en man bör vara - att män ska vara starka och inte ska visa sårbarhet eller prata känslor.
Destruktiva maskulinitetsnormer leder bland annat till våld och övergrepp, och mäns våld är i dag ett av våra största samhällsproblem. Jämställdhetsarbetet kommer aldrig att lyckas om vi inte bryter dessa destruktiva normer. Även om det finns goda exempel på enskilda åtgärder från statsrådet och regeringen, som vi måste titta på, är dessa inte tillräckliga.
Herr talman! Under den tidigare socialdemokratiska regeringen skärptes eller tillkom över 80 straff. Polisen fick ökade resurser och fler verktyg, och två nya polisutbildningar tillkom.
Men tyvärr har dessa åtgärder inte varit tillräckliga. Det är uppenbart att något annat också behövs. Bakom varje gängkriminell vet vi nämligen att det står tre unga som är redo att ta över. Dessa unga har en syn på samhället, normer och jämställdhet som vi aldrig kan acceptera. Vi måste därför göra upp med försummelsen av vår välfärd och sätta stopp för de ökade klyftorna, som riskerar att bli en grogrund för dessa destruktiva normer.
Min fråga till statsrådet blir därför: Ser regeringen att våra kommuner och regioner och det civila samhället är viktiga faktorer i arbetet mot ökad jämställdhet? Om svaret är ja, varför prioriterar man inte dessa områden i stället för att sänka skatten för de rikaste?
Anf. 33 Statsrådet Paulina Brandberg (L)
Herr talman! Självklart ser regeringen att kommuner, regioner och även civilsamhället har en väldigt viktig roll i det arbete vi pratar om här. Men vi måste se vad det är för situation vi har att hantera. Vi har en situation i Sverige där vi i våra utsatta områden har tillåtit en framväxt av kulturer där jämställdhetsfrågan har otroligt låg prioritet. Det vi måste göra för att komma åt detta i grunden är en rejäl integrationssatsning i Sverige. Vi kan inte ha olika öar i Sverige där flickor och kvinnor har ett så pass mycket lägre värde som vi ser att de har och där kvinnors och flickors rättigheter och friheter är kraftigt begränsade.
Vi pratar om att bryta destruktiva maskulinitetsnormer. Vi är självklart helt överens om att detta behöver göras; frågan är hur. Jag ska vara helt ärlig: När det gäller dem som vi pratar om här, som redan befinner sig i den gängkriminella miljön och använder de här flickorna som spelbrickor och medel för betalning av skulder, är det jättesvårt. Om vi ska göra skillnad på riktigt måste vi börja med dem som är barn nu. Vi måste påbörja ett intensivt arbete med dessa värderingar i förskole- och lågstadieåldern. Vi måste få dessa värderingar på plats från början. Där måste vi göra stora integrationssatsningar, och det gör den här regeringen. Vi satsar brett för att bryta segregationen och få bort dessa avarter till värderingar i fråga om synen på kvinnor och flickor, som inte hör hemma i vårt samhälle.
Herr talman! Den situation vi har är i hög grad ett resultat av den politik som har bedrivits.
Herr talman! Ibland pratar vi om situationen i Sverige som om den är någon naturkatastrof som har drabbat Sverige, något vi inte riktigt har kunnat råda över. Men den situation vi har är i stället ett fullt förväntat resultat av tidigare bedriven politik där vi har blundat för de extremt stora problem som vi har i Sverige.
När det gäller polisens arbete hade vi 2022 lika många poliser i förhållande till vår befolkningsmängd som vi hade 2012, trots att vi har haft en fullständigt skenande brottsutveckling. Det har resulterat i att våra kriminella nätverk har kunnat breda ut sig utan att polisen har mäktat med att hantera den här brottsligheten, samtidigt som andra brottstyper har fått stå tillbaka, exempelvis andra former av våld mot flickor och kvinnor, som inte är gängrelaterade. Även det arbetet har blivit lidande när man inte har gjort nödvändiga satsningar på rättsväsendet.
Herr talman! Den här regeringen ser situationen. Vi ser det akutläge vi befinner oss i. Vi stärker upp rättsväsendet för att inte få en situation där det råder total straffrihet för den gängkriminella brottsligheten och all annan typ av brottslighet som vi ser breda ut sig i Sverige. Samtidigt jobbar vi såklart, som jag sa tidigare, brottsförebyggande med våra ungdomar. Det är det enda vi kan göra för att ha en chans att vända den utveckling vi ser.
Anf. 34 Anna Wallentheim (S)
Herr talman! Jag tolkar det som att statsrådet delar min uppfattning att inget barn föds till kriminell. Inte heller kan vi se att något barn kommer till världen med förprogrammerade destruktiva könsnormer. Ingen ungdom väljer frivilligt att bli en del av prostitution eller att utnyttjas som handelsvara. Därför kommer jag att fortsätta sätta min tilltro till barnen och ungdomarna som vi ser i dag.
Jag vägrar att acceptera tanken att ens bakgrund ska avgöra ens öde. Jag är övertygad om att de som hamnar i dessa svåra situationer behöver ett samhälle som står starkt och som erbjuder alla barn, oavsett bakgrund, en trygg uppväxt.
I den senaste vårbudgeten, som släpptes för bara någon vecka sedan, tilldelades knappt några resurser alls för att bryta den ökade nyrekryteringen till kriminella gäng. Regeringen visar en uppenbar brist på politiska åtgärder för att hantera de aktuella frågorna om hur vi ska motverka ungdomsbrott och främja jämställdhet. Om dessa frågor verkligen hade prioriterats, varför ser vi då inte till att lösa problemen i skolorna? Varför underfinansieras välfärden? Varför ser vi att allt färre barn i särskilt utsatta områden kan delta i föreningslivet? Varför tvingas kommunerna skära ned på fritids- och kulturaktiviteter med mera?
Om vi inte kan stärka de positiva gemenskaperna riskerar vi att lämna barn och unga i särskilt utsatta områden åt negativa influenser och destruktiva miljöer där jämställdhetsnormer inte får fäste - en uppfattning som statsrådet och jag delar.
Alla unga strävar efter att ha en plats i samhället, att vara någon och att bli respekterad. Men samhället finns inte längre där för att bemöta dessa drömmar. Därför finns det mycket mer att önska, herr talman, av både högerregeringen och Sverigedemokraterna när det gäller dessa viktiga frågor.
Anf. 35 Statsrådet Paulina Brandberg (L)
Herr talman! Till att börja med vill jag bemöta påståendet att den här regeringen inte vidtar åtgärder för att bryta nyrekryteringen till våra gäng. Det stämmer inte. Vi vidtar en rad åtgärder. Bland annat arbetar vi med en helt ny socialtjänstlag, och som jag var inne på ser vi äntligen över Sis-hemmen, som i dag faktiskt fungerar som en rekryteringsbas för våra kriminella nätverk. Så kan vi inte ha det. Där sätter regeringen in skarpa åtgärder, utöver ett stort antal andra åtgärder.
Vi har en samsyn kring att detta inte är någon naturlag. Man föds inte med sina värderingar, utan det är något som man formas till av den miljö man befinner sig i.
Just därför är det så viktigt att vi inte passivt ser på när de här destruktiva miljöerna breder ut sig. Vi behöver finnas där från samhällets sida; vi behöver bryta in. Vi behöver bemöta de värderingarna med sunda värderingar så att vi får en ny generation som faktiskt kan växa upp med jämställdhetsvärderingar, med sunda värderingar, och med en framtidstro som inte innefattar vapen eller narkotika.
Herr talman! Jag vill slutligen tacka ledamoten för den här debatten. Jag tycker att det är viktigt att vi sätter mycket mer fokus än vi hittills har gjort på flickors och kvinnors roll och utsatthet i den kriminella miljön.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.