Ökande korruption i Sverige
Interpellation 2023/24:796 av Eva Lindh (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2024-05-25
- Överlämnad
- 2024-05-27
- Anmäld
- 2024-05-28
- Svarsdatum
- 2024-06-11
- Besvarad
- 2024-06-11
- Sista svarsdatum
- 2024-06-14
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Organisationen Transparency International gör varje år en bedömning av hur lite eller mycket korrupta världens länder är. Poängen bygger på hur landets offentliga sektor upplevs när det gäller korruption. Årets rapport visar att Sverige faller och nu hamnar på den sämsta placeringen sedan mätningarna startade. Trenden är oroande.
Den S-ledda regeringen startade sommaren 2022 en utredning som skulle analysera riskerna och föreslå åtgärder för att motverka korruption och otillåten påverkan. Särskilt fokus i utredningen skulle ligga på offentligt finansierad verksamhet och på effekterna av marknadens intåg i skattefinansierad offentlig verksamhet. Utredningen skulle vara en viktig del i att stärka och skydda rättssäkerheten och likabehandlingen från korruption och otillåten påverkan.
Tyvärr lade den SD-styrda regeringen ned denna viktiga utredning om åtgärder för att motverka korruption. Nu ser vi en oroande trend att de grundläggande delarna i vår demokrati inte längre är lika skyddade som tidigare.
Därför vill jag ställa följande frågor till justitieminister Gunnar Strömmer:
- Vad anser ministern om att Sverige nu är alltmer korrupt?
- Vilka insatser avser ministern att vidta för att motverka korruption och otillåten påverkan?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2023/24:796
Webb-tv: Ökande korruption i Sverige
Dokument från debatten
- Tisdag den 11 juni 2024Kammarens föredragningslistor 2023/24:129
- Protokoll 2023/24:129 Tisdagen den 11 juniProtokoll 2023/24:129 Svar på interpellation 2023/24:796 om ökande korruption i Sverige
Protokoll från debatten
Anf. 8 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Fru talman! Eva Lindh har frågat mig vad jag anser om att Sverige nu är alltmer korrupt samt vilka insatser jag avser att vidta för att motverka korruption och otillåten påverkan.
Jag vill först slå fast att det är utomordentligt viktigt att motverka alla former av otillåten påverkan och korruption. För att upprätthålla ett högt förtroende för den offentliga förvaltningen är medborgarnas tilltro till att verksamheten bedrivs korrekt och att offentliga medel inte används på felaktiga grunder helt avgörande.
Historiskt sett har Sverige presterat bra i internationella korruptionsindex. Det är i grunden någonting att vara stolt över och någonting som vi ska värna. Sedan vet vi alla att man bör vara försiktig med att dra långtgående slutsatser av en förändring i poäng och rankning under något enstaka år. Däremot finns det förstås anledning att analysera eventuella trender.
Även om Sverige fortsätter att ligga i topp har vi tappat både poäng och placeringar i Transparency Internationals korruptionsindex sedan 2012 då den första mätningen med nuvarande metod gjordes. Det är förstås ett resultat, sett över en längre tid, som bör tas på allvar. Vårt samhälle är inte immunt mot aktörer som på olika sätt försöker utnyttja sitt inflytande på ett otillbörligt sätt. Därför har regeringen också vidtagit en lång rad åtgärder på olika områden för att motverka korruption och otillåten påverkan.
Låt mig först nämna den nationella strategi mot organiserad brottslighet (skr. 2023/24:67) som regeringen beslutade om i februari i år. I den är ett av fem mål just behovet av att bygga robusthet mot otillåten och otillbörlig påverkan. Inriktningen är också mycket tydlig: Otillåten påverkan ska inte få fäste i det svenska samhället, vare sig i offentlig eller privat verksamhet.
I januari överlämnades betänkandet Ett starkare skydd för offentliganställda mot våld, hot och trakasserier (SOU 2024:1). Där lämnas bland annat förslag om ett förstärkt straffrättsligt skydd för tjänstemän mot våld, hot och trakasserier. Betänkandet har remitterats, och förslagen bereds nu i Regeringskansliet.
Parallellt med detta arbete har regeringen i snabbspår tagit fram en proposition om stärkt skydd för vissa polisanställda (prop. 2023/24:102). De förslagen trädde i kraft redan i slutet av april i år. Dessutom har en parlamentarisk kommitté fått i uppdrag att se över vissa frågor om insyn i finansieringen av politiska partier och överväga om det bör införas regler som ställer krav på transparens och insyn i kontakter mellan politiska beslutsfattare och lobbyister (dir. 2023:88).
Den 1 februari i år beslutade regeringen också att tillsätta en utredning för att se över den straffrättsliga lagstiftningen om korruption och tjänstefel (dir. 2024:14). Utredningen ska redovisa sina förslag i mitten av nästa år. Ingen genomgripande översyn av korruptionsbrotten har gjorts sedan 2012, och därför menar jag att det är hög tid att se över lagstiftningen i syfte att säkerställa att regleringen erbjuder effektiva verktyg för de brottsbekämpande myndigheterna.
I februari fick en utredare i uppdrag att överväga om det bör införas utökade möjligheter för kommunerna att ta del av uppgifter i belastningsregistret och misstankeregistret under pågående anställning och i samband med ett erbjudande om anställning eller uppdrag (Ju 2024:A). Vi har även gett Brottsförebyggande rådet uppdrag inom området som kommer att ge oss ytterligare värdefulla kunskaper.
Två utredningar som är klara har lämnat förslag på områden där riskerna för intressekonflikter och korruption är kända. Det gäller dels utredningen om övergångsrestriktioner i offentlig verksamhet (SOU 2023:45), dels utredningen om leverantörskontroll i offentlig upphandling (SOU 2023:43). Båda har remitterats, och även dessa förslag bereds nu i Regeringskansliet.
Till detta kommer att regeringen håller på att ta fram en ny handlingsplan mot korruption och otillåten påverkan som tar ett brett grepp om dessa frågor. I februari genomförde civilminister Erik Slottner och jag ett rundabordssamtal med företrädare för statliga myndigheter, kommuner, regioner, näringsliv och civilsamhälle som en del av processen med att ta fram den nya handlingsplanen.
Jag avslutar med att konstatera att arbetet för att motverka otillåten påverkan och korruption är ständigt aktuellt och berör oss alla. Jag tror att det finns väldigt goda möjligheter till bred politisk enighet och ser fram emot ett fortsatt gott samarbete i dessa viktiga frågor.
Anf. 9 Eva Lindh (S)
Fru talman! Låt mig börja med att säga några ord om vad korruption och otillåten påverkan är och varför det är så otroligt viktigt att arbeta mot detta.
Korruption och otillåten påverkan är ett gift i världen, och allt arbete som kan göras för att minska detta behöver göras. Det gäller såväl i Sverige som i andra länder. Vi ser att detta inte bara påverkar tilliten till hela samhället utan också påverkar ekonomin, fattigdomsbekämpningen och handeln - allting som har att göra med det som betyder något i våra samhällen.
Precis som justitieministern sa har vi haft ett väldigt bra arbete under lång tid. Vi har legat bra till på den så kallade rankningen, för vi har arbetat mot korruption och i alla fall i väldigt stor utsträckning varit fria från korruption. Det är verkligen viktigt.
Nu tappar Sverige. Vän av ordning kan kanske tycka att det inte är så mycket att orda om att man tappar från tredje till sjätte plats; det är ju ändå bara en rankning. Det skulle kanske inte vara så oroande om vi bara tappade i rankning, för det skulle ju kunna vara så att andra länder blir bättre. Det vore ju bra om fler länder blev bättre på att hantera korruption och blev mindre korrupta, så att det inte var möjligt att ägna sig åt otillåten påverkan.
Det som är problematiskt är att vi tappar i poäng. Även om det är lite är det en vändning som vi har sett och som jag och många med mig tycker behöver tas på väldigt stort allvar. Om vi ser att det finns svängningar där korruptionen ökar i Sverige måste vi verkligen ta det på stort allvar och jobba hårt för att komma åt det.
Justitieministern sa att det inte går att dra långtgående slutsatser, men jag tycker att man kan dra ganska långtgående slutsatser. När vi minskar i poäng behöver vi ta det på allvar.
Jag vill återkomma till en fråga som jag lyft in i denna interpellation och som jag tidigare har ställt i en skriftlig fråga till justitieministern. När det gäller korruption är ganska mycket av kunskapen dold. Vi tror att det inte bara i Sverige utan även i många andra länder finns ett mörkertal när det gäller korruption och otillåten påverkan. Vi vet inte alltid exakt hur stor korruptionen och den otillåtna påverkan är eller hur mycket detta pågår.
Därför tog den socialdemokratiska regeringen initiativ till en utredning. Utredningen fick i uppdrag att sammanställa kunskap om otillåten påverkan och korruption, analysera riskfaktorer för otillåten påverkan och korruption och föreslå åtgärder för att förebygga och bekämpa otillåten påverkan och korruption. Varför är detta så otroligt viktigt? Jo, därför att vi måste ha rätt kunskap för att kunna föreslå rätt åtgärder.
Ett av de första beslut den nuvarande regeringen fattade var att lägga ned denna utredning. Nu säger justitieministern att man har ett antal insatser på gång. Min mening är dock att vi saknar den kunskap som vi kunde ha fått genom den här utredningen när vi nu ska gå vidare och hantera detta.
Anf. 10 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Fru talman! Tack, Eva Lindh, för möjligheten att diskutera dessa viktiga frågor i dag!
Det är helt riktigt att vi lade ned denna utredning. Vi hade helt enkelt en högre ambitionsnivå. Jag menar att en stor brist med den tidigare utredningen och dess upplägg var att man inte hade något lagstiftningsuppdrag. Vi behövde mobilisera utredningsresurser gällande hårdvaran i detta, nämligen vilka konsekvenser det ytterst ska få för den straffrättsliga lagstiftningen. Det gäller att ta in den utveckling som har skett under senare år, inte minst på det EU-rättsliga området.
Som en grund för de förslag som denna utredning ska lämna gäller det naturligtvis också att se till att ha en gedigen kunskap om problemens karaktär och utsträckning. Det är därför självklart så att det kunskapshöjande uppdraget finns med även i detta utredningsupplägg.
Jag skulle också vilja säga att det kunskapshöjande uppdraget tillsammans med riskanalys och inte minst åtgärdsdelen är själva basen för arbetet med den nya handlingsplan som Finansdepartementet är huvudman för och som ska presenteras senare i år. Detta kommer dessutom att ge den operativa kraften för olika aktörer i hela samhället att arbeta på ett offensivt sätt för att på ett kunskapsbaserat sätt reducera risker och sårbarheter och vidta en uppsjö av konkreta åtgärder, som kommer att framgå av handlingsplanen.
När det gäller rankningen är det egentligen inte jag som säger att man ska vara försiktig med att dra alltför långtgående slutsatser av en enskild mätning, utan jag vågar påstå att detta är en ganska beprövad uppfattning. Det intressanta är naturligtvis att försöka utläsa ett mönster över tid. Det är dessvärre så att vi gradvis har tappat sedan denna rankning infördes 2012, även om vi fortfarande ligger bra till i ett internationellt, europeiskt eller nordiskt perspektiv. Framför allt är det svårt att av rankningen utläsa exakt vad det är som gör att vi eventuellt har tappat över tid.
Jag tycker att vi ändå kan kosta på oss en erfarenhetsmässigt ganska välgrundad hypotes om att detta rör en rad olika saker i vårt samhälle. Jag tror att det är väldigt viktigt att ha bredd och inse att detta är åtgärder som nu måste riktas mot det offentliga i alla dess former, inte minst därför att det offentliga beslutsfattandet av naturliga orsaker finns i kommuner och regioner och på den statliga nivån, men som också måste omfatta det privata. I synnerhet gäller detta det privata näringslivet, som väldigt tunga ekonomiska aktörer och aktörer som har ett nära samspel med offentliga aktörer, inte minst inom upphandlingsområdet.
Till detta kommer en utveckling som jag inte kan säga om indexet fångar, men det är i alla fall en utveckling som vi ser och som jag tror att alla är utomordentligt bekymrade över. Det gäller det starka och systemhotande inslag som finns i den organiserade brottsligheten. Det handlar om otillbörlig påverkan, påtryckningar, infiltration och annat som är väldigt närbesläktat med korruption eller i varje fall har samma syfte, exempelvis att påverka det offentliga beslutsfattandet, skaffa sig själv fördelar på skattebetalarnas bekostnad eller underminera demokratiska strukturer.
Flera av de åtgärder jag nämnde riktas inte minst mot just denna del av korruptionshotet för att skapa mer robusta villkor för exempelvis kommuner, offentliga beslutsfattare och enskilda personalkategorier som är särskilt utsatta för denna typ av otillbörlig påverkan.
Anf. 11 Eva Lindh (S)
Fru talman! Precis som justitieministern säger handlar korruption inte bara om utbyte av pengar mot information eller ändring av beslut utan också om hot och trakasserier. Det är därför vi pratar om både korruption och otillåten påverkan.
Vår regering gjorde en del annat utöver att tillsätta den utredning som jag fortsatt tycker hade varit viktig. Det är bra att man tar fram en handlingsplan mot korruption och otillåten påverkan, men räcker det med det rundabordssamtal det här hänvisas till? Vi behöver ju ha bra kunskap för att verkligen veta hur det är. Till exempel har Brå visat att påverkansförsöken ökar, vilket säkerligen hänger ihop med rådande situation i Sverige. Med ökade brottsnivåer ökar också den otillåtna påverkan på myndighetspersoner, vilket är otroligt oroande.
Än så länge vet vi inte så mycket om hur det ser ut på kommunal och regional nivå. Justitieministern kanske vet, och då får han gärna dela med sig av sin kunskap. Sveriges Kommuner och Regioner har dock tagit fram en rapport som säger att problemet med otillåten påverkan i kommuner verkar öka. Men vi behöver veta hur och vad vi ska göra åt det. Det var också detta utredningen riktade in sig på för att man skulle få både ökad kunskap och förslag på åtgärder.
Det ser ut att handla mycket om vad som händer mellan den betalande offentliga sektorn och den utförande privata sektorn. Här finns stora hot och orosmoln. Det är ju knappast så att privata utförare inom offentlig verksamhet minskar, och därför behöver vi verkligen ha med oss detta och hantera det.
Jag håller med justitieministern om att vi behöver se över den straffrättsliga lagstiftningen. Givetvis behöver konsekvenserna om man ägnar sig åt korruption och otillåten påverkan bli större. Men min fråga handlar om hur vi ska motverka förekomsten. Om straffen ökar minskar kanske korruption och otillåten påverkan, men det vet vi inte. Det behövs fler åtgärder och insatser för att motverka förekomsten av detta.
Vilken kunskap har justitieministern om den offentliga sektorn och de hot och trakasserier som ökar inte bara mot statliga tjänstepersoner utan också i kommuner och regioner och om vilka åtgärder som behöver vidtas?
Anf. 12 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Fru talman! Låt mig ta utgångspunkt i vad vi vet och lyfta fram två gedigna underlag framtagna av en myndighet under Justitiedepartementet. Det handlar om två uppdrag till Brottsförebyggande rådet.
Det första handlar om så kallade möjliggörares roll och funktion för brottslig verksamhet. Detta uppdrag är avslutat, och vi har fått både ett gediget kunskapsunderlag och förslag på åtgärder.
Det andra uppdraget handlar om just otillåten påverkan som bedrivs av kriminella aktörer i snittet mellan näringsverksamhet och det offentliga och som riktar sig mot antingen politiska beslutsfattare eller myndighetspersoner.
Det första uppdraget redovisades i mars i år, och här pekar Brå på att kriminella aktörer ser till att ha möjliggörare inne i systemen. Det handlar om allt från att underlätta logistik och skapa legitima fasader för kriminell verksamhet till att få gynnsamma tillstånd och beslut samt tillgång till sekretessbelagd information om familjemedlemmar, andra personer i kriminella nätverk, barndomsvänner, kunder etcetera.
Brå pekar på att en möjliggörare kan ha olika karaktär: manipulerande, upparbetande, affärsmässiga eller placerade. Även om de upptäckta fallen är få pekar man på, apropå det mörkertal Eva Lindh nämnde, att dessa sårbarheter sannolikt är betydande.
Jag håller med om att straffen är ett slags yttersta konsekvens, och vi har givetvis ett starkt intresse av att jobba preventivt för att reducera sårbarheterna och se till att denna typ av brottslighet inte äger rum över huvud taget. Dessutom visar Brås underlag att i de fall som kommer till rättsväsendets kännedom är detta sårbarheter som i praktiken hanteras i verksamheter. Brå kommer med många förslag om både det preventiva arbetet för att reducera sårbarheterna och den konkreta hanteringen, såsom rutiner och annat. Det handlar bland annat om att olika funktioner i olika verksamheter måste samspela på ett bättre sätt för att kunna motverka denna typ av korruption och liknande.
Här finns alltså ett kunskapsunderlag och rekommendationer om åtgärder, och det är en viktig del i det arbete som pågår med den handlingsplan jag nämnde.
Vi har byggt på med ytterligare ett uppdrag. I december förra året fick vi ett kunskapsunderlag om påverkan på enskilda förtroendevalda, partier och beslutande församlingar på olika nivåer. Vi väntar nu på Brås förslag baserade på detta underlag.
Låt mig nämna något av det som finns i detta kunskapsunderlag. Aktörerna uppfattas vara väldigt strategiska i sina handlingar, och de använder ofta metoder som kan vara lagliga men väldigt obehagliga för dem som utsätts. Detta kan få konsekvenser för bland annat förtroendevalda, till exempel att de begränsar sina levnadsvanor och undviker att driva vissa politiska frågor. Inte minst pekar man på riskerna att yngre som drabbas av detta har sämre möjlighet att stå emot och därför lämnar politiken.
Men nu väntar vi som sagt på åtgärderna.
Anf. 13 Eva Lindh (S)
Fru talman! Låt mig ställa två frågor som jag hoppas att justitieministern avslutningsvis kan svara på.
Min första fråga är: Anser justitieministern härmed att han har tillräckliga kunskaper för att vidta de åtgärder som är rimliga för att komma åt den ökande korruptionen och den ökande otillåtna påverkan i samhället?
Min andra fråga är: Kan justitieministern lova mig att ta denna fråga på så stort allvar som jag anser att den bör tas? Även om Sverige bara tappat några få poäng är vi på ett sluttande plan när det gäller korruption och otillåten påverkan.
Anf. 14 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Fru talman! Låt mig inleda med att återigen tacka Eva Lindh för möjligheten att få diskutera dessa viktiga frågor. De är viktiga i sig men också i ett mycket bredare perspektiv, som en väsentlig del i att kunna värna vårt fria och öppna samhälle.
Det första gäller de processer som nu kommer att mynna ut i en ny konkret handlingsplan mot korruption och otillbörlig påverkan och så vidare som kommer att presenteras i höst. Jag känner mig mycket trygg med att den baserar sig på gedigen erfarenhet och kunskap om de problem som en sådan handlingsplan är ägnad att ta sig an - en handlingsplan ägnad att reducera sårbarheter och risker och öka robustheten mot den här typen av korruption och otillbörlig påverkan.
Jag känner mig också trygg med att flera av de myndighetsuppdrag som är igång, inte minst de som Brottsförebyggande rådet har haft och fortfarande har, kommer att ge oss ytterligare kunskap som kommer att vara väsentlig för oss framåt. Detsamma gäller pågående utredningar på det straffrättsliga området.
Med det sagt tror jag dock att vi har ett mycket stort behov av att genom fri forskning, statliga utredningar och andra processer fortsätta bygga upp vår kunskap kring hur olika delar av de här hoten mot den offentliga förvaltningens och det politiska systemets integritet de facto ser ut, för att vi ska kunna fortsätta utveckla och vässa vårt arbete framöver.
Kort sagt: Gott underlag, men vi kommer att behöva ännu mer framöver.
Det andra gäller löftet, och på den frågan kan jag svara obetingat ja. Jag kan verkligen lova att jag personligen och den här regeringen ska fortsätta det här arbetet eftersom det i grund och botten handlar om att värna det offentligas integritet och vårt fria och öppna samhälle.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.