Ökat kvinnligt företagande

Interpellation 2021/22:385 av Lotta Olsson (M)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2022-02-28
Överlämnad
2022-02-28
Anmäld
2022-03-01
Svarsdatum
2022-03-22
Sista svarsdatum
2022-03-22
Besvarad
2022-03-22

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S)

 

Regeringen har som ambition att öka antalet kvinnor som är företagare. En god tanke, men frågan är var man avser att alla dessa företag ska skapas. Ska kvinnor använda de kompetenser och professioner de har och ta den kunskapen med sig in i sitt företagande eller ska de omskola sig för att finnas i branscher där företagsklimatet är öppnare och en företagskultur redan finns inarbetad?

För det är så det i dag ser ut på svensk arbetsmarknad, att kvinnor i högre grad arbetar i offentlig sektor. Eftersom fler kvinnor än män finns i vård, skola och omsorg krävs endera omskolning eller att man via reformer öppnar upp dessa branscher för mer företagande. Samtidigt har den nytillsatta socialdemokratiska regeringen varit tydlig med att man vill se ett ökat kommunalt styre av just vård, skola och omsorg.

För mig går inte dessa två ekvationer ihop. Ska kvinnor tvingas byta bransch, eller ska män tvingas byta bransch för att täcka upp för de kvinnor som i så fall går över till att driva till exempel måleriföretag eller taxirörelse? Detta i stället för att fortsätta arbeta i den bransch de trivs och där de har sin kompetens.

Med anledning av detta vill jag fråga näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson:

 

Avser ministern att arbeta med ett brett reformarbete för att kvinnor och män ska byta bransch för att kunna uppfylla målet om ökat kvinnligt företagande?

Debatt

(9 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2021/22:385, Ökat kvinnligt företagande

Interpellationsdebatt 2021/22:385

Webb-tv: Ökat kvinnligt företagande

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 31 Näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S)

Fru talman! Lotta Olsson har frågat mig om jag avser att bedriva ett brett reformarbete för att kvinnor och män ska byta bransch för att kunna uppfylla målet om ökat kvinnligt företagande.

Det näringspolitiska målet är att stärka svensk konkurrenskraft och skapa förutsättningar för fler jobb och växande företag. För att uppnå detta arbetar näringspolitiken med att främja näringslivets förnyelse och öka mångfalden bland företag och företagare avseende bland annat kön.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Kvinnors möjligheter att vara företagare, möjligheten att utöva entreprenörskap på likvärdiga och jämställda villkor samt jämställdhet i näringslivet är självklara komponenter för en feministisk regering. Det är även viktiga beståndsdelar för att uppnå delmålet om ekonomisk jämställdhet, vilket är en prioriterad fråga för regeringen. Därför är det glädjande att data från Statistiska centralbyrån visar att kvinnors företagande har ökat över tid.

För att skapa mer likvärdiga förutsättningar för kvinnor att starta och driva företag har en rad åtgärder genomförts. Regeringen har sänkt det lägsta tillåtna aktiekapitalet i privata aktiebolag från 50 000 kronor till 25 000 kronor. Eftersom sänkningen främst kommer att främja företagare inom tjänstesektorn vars verksamhet har ett lågt kapitalbehov och ofta drivs av kvinnor antas förslaget bidra till att öka andelen kvinnor bland företagare.

Regeringen har vidare gett Jämställdhetsmyndigheten i uppdrag att göra en analys av den könssegregerade arbetsmarknaden inom välfärdsyrken och ta fram förslag för att motverka könsbundna studie- och yrkesval och därigenom skapa en bredare rekryteringsbas till välfärden. Uppdraget ska redovisas i april 2023.

Eftersom yrkesval till stor del följer valet av utbildning har en del åtgärder även genomförts inom utbildningsområdet i syfte att bryta den könssegregerade arbetsmarknaden. Regeringen har beslutat om formuleringar om jämställdhet i läroplanerna för gymnasieskolan och läroplanen för vuxenutbildningen. De handlar bland annat om skolans ansvar för att synliggöra och motverka könsmönster som begränsar elevernas lärande, val och utveckling.

Hela regeringen arbetar med jämställdhetsintegrering, vilket innebär att ett jämställdhetsperspektiv ska genomsyra alla politikområden. Det är ett arbete som genomförs kontinuerligt av bland annat Verket för innovationssystem, Vinnova, och Almi Företagspartner AB. Ett ytterligare exempel är att Tillväxtverket i regleringsbrevet för 2022 dels har ett återrapporteringskrav att redovisa hur myndigheten arbetar för att integrera ett mångfaldsperspektiv - bland annat när det gäller kvinnor - i sina insatser, dels har ett uppdrag att utveckla de regionala företagsstöden och sin projektverksamhet avseende jämställdhet, integration och miljö, inklusive klimat.


Anf. 32 Lotta Olsson (M)

Fru talman! Jag vill börja med att tacka ministern för svaret, men jag tycker egentligen inte att detta är ett svar.

På frågan om kvinnor och män ska byta bransch är ju svaret faktiskt ja, för om de flesta kvinnor är verksamma inom vård, skola och omsorg samt mycket av tjänstesektorn hjälper det inte dem att man lägger en stor våt filt i form av företagsförbud över de branscherna. Då måste de kvinnorna i stället bli murare eller snickare, göra infrastrukturarbeten eller ha entreprenadfirmor för att skapa ett eget företag. Jag kan också tycka att det är rätt förmätet att sänka aktiekapitalnivån, för det innebär att kvinnor ska ha företag som inte har samma lönsamhet eller samma omsättning.

Därmed förstår jag inte hur regeringen ska uppfylla sin ambition att kvinnor ska ha företag på samma sätt som män. Hur ska det fungera utan att vi byter bransch med varandra? Det vore bättre för mig att bli it-ingenjör än att jobba med en privat vårdcentral eller vara sjukgymnast med egen verksamhet, för det är där jobben finns - och det är där det är fint att vara företagare. Jag tycker att regeringen har som ett mantra att företagen inom vård, skola och omsorg är något fult: Man tillskansar sig skattepengar som man bedriver verksamheten med, och man tar ut hemska vinster. Men om jag däremot bygger ett sjukhus eller står för tillverkning av förbandsmaterial eller skolböcker är det helt okej, och då är det fint att vara företagare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag ser inte i ministerns tankebanor i det här svaret någon tillstymmelse till att ministern förstår frågan, fru talman. På något vis är det samma gamla pojksamhälle som ska till, och sedan kan vi köpa oss en entreprenadmaskin, och då är det okej. Jag är ledsen, ministern, men jag tror inte att ni kommer att lyckas med att få fler kvinnliga företagare.

I min hemkommun Örebro som är socialdemokratiskt styrd, liksom regionen och på riksnivå, har vi 15,4 procent kvinnor som är företagare. De flesta av dem har serviceyrken. Jag tror inte att alla vill bli frisörer, sköta naglar eller ge annan service, utan jag tror att det finns andra yrken också. Därför rimmar inte detta alls.

Så här ser det inte ut utomlands. I många europeiska länder är det på ett helt annat sätt. Där finns ett annat system i hälso- och sjukvården där man har försäkringssystem - jag ska inte gå in på den debatten - där man mäter kvalitet och får betalt för utfört arbete. Man måste inte vara offentligt anställd bara för att man kanske inte ska kunna få en vinst för att man sprungit fortare eller varit mer effektiv.

Nej, ministern, tänk en vända till! Det här är inte ett synsätt som kommer att göra att vi får fler kvinnliga företagare.


Anf. 33 Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Fru talman! Tack, Lotta Olsson, för en väldigt viktig fråga, och tack, statsrådet, för svaret!

Det är glädjande att kvinnors företagande ökar, även om det känns som att det tar lång tid. Vi får hoppas att kvinnors företagande ökar när nu det lägsta tillåtna aktiekapitalet sänks från 50 000 kronor till 25 000 kronor, som statsrådet för fram i sitt svar.

Jag lyssnar på statsrådets svar om att Jämställdhetsmyndigheten fått i uppdrag att göra en analys av den könssegregerade arbetsmarknaden inom välfärdsyrken och att de ska ta fram förslag för att motverka könsbundna studie- och yrkesval. Ska det motverka könsbundna studie- och yrkesval? Ska inte var och en söka sig till det yrke som var och en önskar?

Att presentera en bred palett av yrken och upplysa om vilka möjligheter de här yrkena kan innebära för mig som anställd, vad jag kan få ut från mitt arbetsliv och vad jag kan ge till dem som jag ska arbeta med är viktigt. De här kontakterna med olika yrken ska komma in tidigt, både i förskola och skola, tänker jag.

Vad ska hända med det som Lotta Olsson var inne på, alltså den offentliga sektorn framöver? Vem är det som ska arbeta där, och kommer det att finnas möjligheter att vara företagare för att man är en duktig rektor, lärare eller jobbar inom omsorgen? Kan man driva en skola som leder till att ungdomar kan få goda betyg och komma vidare i livet? Det har getts fantastiska chanser i det här landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Statsrådet säger att den feministiska regeringen vill ge kvinnor möjligheter att vara företagare och utöva entreprenörskap på likvärdiga, jämställda villkor. Jämställdhet i näringslivet är för regeringen självklara komponenter, säger man. För mig innebär det att alla sektorer är öppna, och det är naturligt att kunna utöva entreprenörskap i den sektor där man utbildat sig - där är tröskeln som lägst - och kvinnor finns i offentlig sektor oavsett om vi vill det eller ej. Det är där de huvudsakligen har sina arbeten.

Någon har kanske tagit fram ett hjälpmedel, och någon kanske tänker att man kan bedriva en verksamhet på ett annorlunda sätt som ger möjligheter för äldre, ungdomar och även för barn inom LSS-boenden. Man har sett fantastiska resultat av sådana satsningar.

Eftersom kvinnorna finns i den offentliga sektorn vill jag också ställa frågan om det är regeringens mening att man ska söka sig över till privat sektor och söka jobb där och utbilda sig för att kunna bli företagare.

De kvinnor som driver företag och har gjort det här i vårt land inom det offentliga har kämpat och startat verksamheter, och de har ett driv, ett kall och ett engagemang. De vill ta vara på det som de har sett finns att utveckla men som de verksamheter där de har varit anställda kanske har stoppat, bromsat och förhindrat.

Jag har träffat kvinnor som har startat och drivit vårdcentraler med korta beslutsvägar, nära medarbetare och gott bemötande. De har velat göra detta på sitt sätt. Även inom äldreomsorgen har jag träffat kvinnor som har startat först ett och sedan flera olika företag inom samma område med ett koncept som har gjort brukarna väldigt nöjda och där kvinnorna som startat företagen fått möjligheten att göra det som de har tänkt att verksamheten skulle vara till för.


Anf. 34 Näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S)

Fru talman! Det här är en fråga som jag själv har varit väldigt engagerad i under hela mitt yrkesliv egentligen, alltså hur vi ska få män och kvinnor att välja mer lika i livet.

Såklart hänger mycket av människors val samman med våra traditionella könsroller. Jag har till exempel tidigare utrett föräldraförsäkringen åt regeringen i början av 00-talet, och där var det väldigt tydligt att fortfarande, trots att vi lever på 2000-talet, anses kvinnor ha huvudansvaret för familj och barn, och det gör att arbetsgivare i sin tur ser kvinnor som en större risk än män på arbetsmarknaden.

Det syns tydligt i statistiken att män och kvinnor med samma utbildning går ut universitets- och högskoleutbildningar i 23-24-årsåldern och börjar med samma typ av yrken, men i 30-årsåldern inträffar någonting mycket märkligt. Då börjar kvinnor halka efter, och männen får chefspositioner och mycket högre löner. Det enda som då har hänt är att vi vet att risken för att kvinnor ska vara hemma längre från arbetsmarknaden mellan åldrarna 30 och 45 år är högre än vad den är för män.

Samma sak tror jag sker när vi väljer gymnasium. Det är ett beslut som väldigt mycket avgörs av en diskussion hemma inom familjen, och till syvende och sist är det ett beslut som i huvudsak avgör hela ens framtidsval. Många forskare påpekar dessutom att det är den absolut sämsta tiden i livet att fatta ett beslut om yrkesval när man är precis i början av puberteten och det är viktigt av andra skäl att man framstår som en bra man eller en bra kvinna. Det gör att beslutet ofta blir att kvinnor väljer en utbildning som har mer med omsorg och människor att göra, och män väljer utbildningar som har med ekonomi och teknik att göra - även om kvinnor på gymnasiet gör mycket bättre ifrån sig också i de ämnena än vad män någonsin är i närheten av.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag hoppas och tror att vi ska kunna bryta det här mönstret för framtiden. Vi jobbar intensivt med det i Regeringskansliet. Jag har gett ett svar här, och ni vet att vi gör mycket vid sidan av detta också.

Det kanske viktigaste jobbet är också att visa på förebilder och på att det går att göra saker annorlunda. En av de saker som regeringen har jobbat mycket med under de senaste tio åren är att öka jämställdheten i de bolag som regeringen själv bestämmer över. Det är ju som alla vet 45 bolag i den statliga bolagsportföljen. Där har vi efter ganska hårt arbete nu lyckats uppnå att 50 procent av de styrelseordförande vi utser är kvinnor och faktiskt 51 procent av de verkställande direktörerna.

Det kommer inte att räcka på långa vägar, men det kommer att visa det privata näringslivet att det går att göra saker annorlunda. Det blir inte sämre av att bolagen förra året levererade det största överskottet någonsin till statens budget, 49,7 miljarder. Det är alltså dessutom väldigt effektivt och väldigt bra för företag att vara blandade.

När det gäller kvinnors företagande kommer jag själv från en familj där min mamma var damfrisörska och hade bolaget hemma, så jag är väl införstådd med de problem som uppstår runt många kvinnors företagande. Vi var själva tvungna att ha extra hemhjälp för att min mamma skulle klara dubbelarbetet som det innebar att både vara damfrisörska och ta hand om familjen. Som tur var hade jag en pappa som klev in och tog ett huvudansvar när jag var liten.

När det gäller att få människor att byta bransch eller att byta yrkeskarriär tror jag att vi är ganska överens, men vägen fram dit måste gå via att vi ganska målmedvetet driver jämställdhetsarbete genom myndigheter och genom beslut i Sveriges riksdag. Jag ser ingenting som talar för att vi inte ska fortsätta med det arbetet.


Anf. 35 Lotta Olsson (M)

Fru talman! Jag kan ställa upp på många av de utspel som ministern gör här. Att de statliga bolagen har blivit bättre på jämställdhet och det finns både kvinnor och män i ledningsgrupperna ökar lönsamheten, precis som ministern säger. Man ser att man får en mer effektiv organisation när man bejakar de olika delarna av människosläktet, både kvinnor och män.

Men det hjälper inte om jag är en duktig lärare och vill starta en skola, även om jag sköter min skatt och har bra avtal för dem som jobbar hos mig, om regeringen inte vill ha privata skolor eller den typen av initiativ. Och det hjälper inte om jag är världsbäst på LSS-boende och tycker att den kommunala verksamheten i min kommun inte duger - även om jag skulle kunna få pengarna att räcka och samtidigt bedriva den bästa verksamheten - för regeringen vill inte ha den typen av verksamhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Man menar att det är fult med sådan verksamhet, för det är skattemedel som finansierar den. Då glömmer man bort att en stor del av företagen i Sverige faktiskt finansieras med skattemedel. Det här huset är inte byggt av kommunala bolag. Vi har inte städbolag som är kommunala. Vi åker inte på vägar som kommunala bolag har byggt. Det kanske är bra, för jag hörde hur man byggde vägar i Ryssland, och det var inte på samma effektiva sätt som i Sverige. Jag förstår inte varför det är just inom vård, skola och omsorg som man inte kan bejaka ett gott företagande.

Jag är den första att skriva under på att det inte får vara förfulat - att man inte har en bra verksamhet, att man inte sköter sina elever, att man inte har elevhälsa och att man inte värnar om god kvalitet - men jag accepterar inte denna fördom mot allt vad företagande heter inom dessa kvinnliga branscher. Jag kommer troligen aldrig att bli ingenjör. Nu är det för sent. Men jag har haft min profession i ett helt annat yrke, och jag kan inte förstå varför jag inte skulle kunna vara en lika duktig företagare som en man som jobbar inom en manlig bransch.

Sverige ligger under EU-snittet vad gäller kvinnligt företagande. Det är inte okej i ett jämställt land att vi ska ha detta förtryck mot entreprenörskap inom vård, skola och omsorg. Däremot tycker jag att vi ska bli mycket duktigare på kontroller och revisioner och att följa upp att man gör det man ska. Det måste vi också göra gentemot byggföretag och alla som levererar viktiga varor till våra offentliga tjänster.

Inom sjukvården är mycket av de varor som används tillverkade i något helt annat än kommunal och offentlig verksamhet. Jag ber ministern, som verkar ha ett öppet sinne, att tänka om. Detta är inte bra näringspolitik. Det är möjligt att det är bra socialistisk politik - det får ministern stå för själv - men det är inte bra näringspolitik att man lägger locket på för många typer av väldigt bra verksamhet med många goda initiativ som skulle kunna komma fram och som vi alla skulle kunna ha nytta av, framför allt alla de som behöver vård, skola och omsorg.


Anf. 36 Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Fru talman! Tack, statsrådet, för det andra inlägget! Jag har också en mamma som har arbetat heltid, Hon är född 1933, så hon var tidigt ute. Men de är inte så många, tyvärr, och de har mött svårlösta problem längs vägen, men det har fungerat. Jag tror att vi alla här är överens om att den här mixen av personer på ett företag skapar dynamik.

Med detta sagt skulle jag vilja ta två exempel. År 1998 startade Kristina Wadström en barnmorskemottagning. En av de saker hon gjorde var att börja ta emot personer på kvällstid, så att de skulle kunna gå och få sin undersökning efter arbetet. Det ledde till ett ramaskri. Man kunde tro att detta var mycket länge sedan i vår historia, men så är det ju inte. Tankarna för mig till dramaserien Fröken Frimans krig, där det handlar om att slå sig fram i samhället. Men här talar vi om en verksamhet som startade 1998. Det känns som om vi har stannat upp i tiden. Så får det inte vara. Det är en väldigt bra verksamhet som hon har utvecklat och varit en motor för.

Mitt andra exempel handlar om en kvinna som själv har ett barn inom LSS-verksamheten. Hon såg att man kunde göra detta på ett annat sätt, och hon har hittat en annan modell. Det handlar om att barnen själva äger sitt boende. De köper en plats och har en påse pengar med sig, och sedan anställer man personer dit. Det gör att man har skapat en kontinuitet och en familjekänsla på ett annat sätt, som omhuldar dessa människor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

En familj som har sitt barn där har berättat att de tidigare fick göra planer årsvis, alltså att de en gång om året lämnade in uppgifter om när man skulle vara ledig och lämna sitt barn och så vidare, men att det nu finns en flexibilitet. Man kan se behov från en vecka till nästa och lösa dem för dessa ungdomar. Ett sådant boende finns i Jämtland, ett finns i Kalmar och ett finns i Helsingborg. Det är en fantastisk verksamhet.

Jag ser också ett öppet sinne. Låt oss ha dessa goda delar i åtanke när vi talar om företagande.


Anf. 37 Näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S)

Fru talman! Jag börjar med Ann-Charlotte Hammar Johnsson. Jag kände att jag missade dig lite i förra replikomgången.

Jag undrar om lite av den här debatten kanske bygger på ett missförstånd. Det känns lite så. Socialdemokraterna är inte motståndare till att förbättra delar av den offentliga verksamheten också i privat regi. Givetvis ska vi uppmuntra dem som vill ha öppettider på kvällar och nätter för att underlätta för vanliga familjer.

Jag har under många år som LO-ordförande drivit att vi ska ha kvälls- och nattöppna förskolor, så att mammor och pappor kan jobba längre inom industri och annan verksamhet, som ofta bedrivs som 24:7 i Sverige. Då måste de kunna arbeta på obekväm arbetstid. Dessutom är detta en otroligt viktig jämställhetssatsning. Skellefteå kommun införde en sådan möjlighet för kvinnor och män att lämna sina barn också på kvällar. Många kvinnor kunde då ta ett senare kvällsskift, ofta på en ICA Maxi-butik med ganska hög lön på obekväm arbetstid. De kunde då öka sin lön och se till att familjens inkomst växte, och ungarna hade faktiskt en väldigt trygg uppväxt med bra personal också vid den tid då de annars skulle ha varit ensamma hemma i ett glapp mellan pappas och mammas arbetstid. Det finns inget i regeringens politik som är emot en sådan utveckling.

Jag misstänker också att interpellanten Lotta Olsson drar alla saker över en kam. Ett problem med privat verksamhet inom LSS, vården, förskolan och skolan är att det har varit omfattande fusk. Det har lett till att mycket skattepengar inte har använts i de sektorer de varit avsedda för. Det finns förskräckande exempel på till exempel yrkesutbildning, där man har haft teoretisk teknik och teoretisk inlärning av ett yrke. Där har syftet med det hela bara varit att få ut skattepengarna - inte att bedriva en verksamhet som hade några kostnader.

Det är för att stävja ett missbruk som regeringen har tagit dessa initiativ, som vi kallar för demokratisk kontroll över välfärden. Kommuner och regioner ska vara med och styra över vad som öppnar, men meningen är inte att det inte ska finnas privata alternativ. Givetvis har det berikat välfärden att det finns en uppsjö av både kooperativa och privata företag vid sidan av den offentliga verksamheten. Men samtidigt ska man som sagt inte blunda för de problem som har varit.

Alla känner i dag till att det förekommit en del fall där LSS-boenden varit förknippade med gängkriminalitet och rätt grov kriminalitet. Man har slösat mycket skattepengar i den typen av företag. Om vi bara klarar att granska och se till att skattepengar går dit de ska finns det ingen regering som tycker att vi inte ska bedriva denna verksamhet även framgent.

Då blir också den ursprungliga frågan tydligare, fru talman. Det är inte så att man ska se de försök som nu görs att ta demokratisk kontroll över välfärden som ett sätt att avbryta alla alternativ. Det måste finnas alternativ. Alternativ utvecklar verksamheten. Men naturligtvis ska de skattepengar som vi betalar till skolan gå just till skolan och inte till något annat. Det ger också bättre välfärd för människor.


Anf. 38 Lotta Olsson (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Vi talar om vinster i välfärden. Men det finns ju vinster i byggbolagen också. Det är egentligen inte vinsterna som jag uppfattar att ministern är arg på, utan det är fusket eller när man inte sköter sitt uppdrag eller betalar sina skatter. Men varför säger ministern inte det i stället? Säg: Bort med fusk i välfärden! Eller säg: Bort med fusk i byggbolagen som anlitas av staten och kommunen! Det är ju staten som äger alla vägar.

Jag har aldrig hört regeringen hetsa mot asfaltbolag som kanske har saltat fakturorna - inte vet jag. Men det här är en tydlig signal om att regeringen är fientlig till kvinnligt företagande. Det är nämligen kvinnorna som jobbar här. Jag förstår inte varför de ska förminska sin kompetens. Om någon har bred kompetens som barnmorska, sjukgymnast eller vad det nu kan vara ska de använda hela den kompetensen. De ska inte göra något mindre.

Det här var klargörande. Jag hoppas att det här med vinster i välfärden inte ska bli något som vi ska få höra hela våren, fru talman. Det är ganska förtryckande mot kvinnor och kvinnligt företagande.

Jag vill inte påstå att Örebro, som jag kommer från, är någon föregångare vad gäller kvalitet i fråga om vare sig kommunal omsorg eller något annat. Och där drivs 15,4 procent av företagen av kvinnor. Jag är ledsen, ministern, men så ser verkligheten ut.


Anf. 39 Näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S)

Fru talman! Tack, Lotta Olsson, för en klargörande diskussion! Om vi alla lyssnar till varandra kan vi tydligen lära mycket av varandra också i kammaren.

Jag tycker att du har en bra poäng i att vi ska kritisera avarterna mer än företagsformen. Det är säkert en viktig poäng.

Det är ingen hemlighet att vi de senaste åren har sett förfärliga reportage om omfattande fusk. Det är klart att det sticker extra mycket i ögonen när det gäller fusk i välfärdsbranschen. När det handlar om äldreomsorg som inte fungerar väl och att de gamla får liggsår känns det otroligt allvarligt.

Det är själva fusket som regeringen avser när vi pratar om kontroll över välfärden. Men det ska inte heller handla om överetableringar i bara ett bostadsområde, utan välfärden ska finnas även där man inte per automatik etablerar sin vårdcentral eller förskola. Det ska finnas en spridning, så att välfärden kommer alla till del. Det är också en del av den demokratiska kontrollen över välfärden.

Jag lovar att göra det jag kan för att vi ska få en seriös diskussion. Om vi är överens om att vi ska ta den demokratiska kontrollen över välfärden och minska fusket kan vi kanske göra debatten om detta ännu bättre i framtiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.