Omständigheterna kring Mehdi Ghezalis frisläppande
Interpellation 2005/06:23 av Ruwaida, Yvonne (mp)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2005-09-29
- Anmäld
- 2005-09-30
- Besvarad
- 2005-10-11
- Sista svarsdatum
- 2005-10-17
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 29 september
Interpellation 2005/06:23 av Yvonne Ruwaida (mp) till utrikesminister Laila Freivalds (s)
Omständigheterna kring Mehdi Ghezalis frisläppande
I Svenska Dagbladet den 27 september 2005 säger Laila Freivalds på frågan om UD inte har gett USA några garantier för att släppa Mehdi Ghezali fri: "Den enda överenskommelse vi har haft är att de skulle släppa honom. Det finns ingen annan skriven överenskommelse mellan USA och Sverige. Det finns en notväxling och i den anger vi vad, i enlighet med svensk lag, svenska myndigheter kan göra. Vad vi utlovar är att de ska göra det de kan göra enligt svensk lag."
Tidigare i artikeln säger utrikesministern att den not som skickades till USA inte är en överenskommelse utan att det är en information om vad svenska myndigheter kan göra enligt svensk lagstiftning, men att "det är myndigheten som får avgöra om det föreligger skäl att vidta de här åtgärderna".
De två olika uttalandena har olika innebörd. Den förstnämnda innebär att det direkt gavs löften till USA. Den sistnämnda kan ses som ett mer indirekt löfte, att om det föreligger misstanke så kommer svenska myndigheter att agera.
Det är viktigt med ett klarläggande om USA gavs garantier för att släppa fri Mehdi Ghezali.
Hur avser ministern att agera för att klargöra vilka löften som gavs till USA i samband med UD:s kontakter med USA om Mehdi Ghezalis frisläppande?
Debatt
(6 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2005/06:23
Webb-tv: Omständigheterna kring Mehdi Ghezalis frisläppande
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2005/06:12 Tisdagen den 11 oktoberProtokoll 2005/06:12 2 § Svar på interpellation 2005/06:23 om omständigheterna kring Mehdi Ghezalis frisläppande
Protokoll från debatten
Anf. 10 Laila Freivalds (S)
Fru talman! Yvonne Ruwaida har frågat hur jag avser att agera för att klargöra vilka löften som gavs till USA i samband med UD:s kontakter med USA om Mehdi Ghezalis frisläppande.
Regeringens handläggning av ärendet rörande den svenske medborgaren Mehdi Ghezali, som tidigare varit frihetsberövad på den amerikanska militärbasen Guantánamo på Kuba, har granskats två gånger av riksdagens konstitutionsutskott. Vid båda tillfällena har utskottet erhållit mycket detaljerade redogörelser för ärendets handläggning, alltifrån Ghezalis gripande i december 2001 till frisläppandet i juli 2004.
I samband med den senaste granskningen våren 2005 gav jag också - på utskottets särskilda begäran - en separat muntlig redogörelse för den notväxling mellan Sverige och USA som föregick Ghezalis frisläppande. Utskottets ledamöter gavs också tillfälle att ta del av denna notväxling. Granskningen har inte föranlett någon kritik. Tvärtom anför utskottet att regeringen gjort vad som kan uppfattas ha varit möjligt för att tillgodose den fängslade svenskens rätt.
Mot denna bakgrund anser jag att något ytterligare klargörande av de åtgärder som föregick Ghezalis frisläppande inte är nödvändigt.
Anf. 11 Yvonne Ruwaida (Mp)
Fru talman! I Svenska Dagbladet den 27 september säger Laila Freivalds på frågan om UD inte har gett USA några garantier för att släppa Mehdi Ghezali fri: "Den enda överenskommelse vi har haft är att de skulle släppa honom. Det finns ingen annan skriven överenskommelse mellan USA och Sverige. Det finns en notväxling och i den anger vi vad, i enlighet med svensk lag, svenska myndigheter kan göra. Vad vi utlovar är att de ska göra det de kan göra enligt svensk lag."
Det här uttalandet, som jag enbart har fått ta del av via medierna, kan komma att innebära ett indirekt löfte, det vill säga att Sverige utlovar att man ska göra vad man kan enligt svensk lag.
Det här är en fråga som har en politisk karaktär. Jag vet att konstitutionsutskottet har tittat på den här frågan, och det har varit utifrån en juridisk aspekt. De gör ingen politisk bedömning av om det var rätt eller fel att ha den här notväxlingen rent politiskt, utan de har tittat på den juridiska delen. Det är det som är konstitutionsutskottets uppgift.
I och med att det har funnits lite olika utsagor i medierna vill jag att riksdagen ska få veta vilka löften som gavs till USA i samband med UD:s kontakter med USA om Mehdi Ghezalis frisläppande. Jag tolkar det som jag citerade att utrikesministern har sagt så att man har utlovat att man ska göra det man kan göra enligt svensk lag. Det innebär ju ett löfte.
Jag vill att utrikesministern klargör om det gavs något löfte eller inte. Eller har utrikesministern blivit felciterad i Svenska Dagbladet den 27 september? Eller finns det någon annan innebörd i detta än den som jag tolkar av det som sägs i tidningen den dagen?
Den följdfråga som man kan ställa är naturligtvis: Vad gör man i dag i Sverige när det gäller Ghezali? Övervakar man honom på något sätt? Kommer man att kontakta USA om han skulle lämna Sverige?
Det är frågor som man kan ställa utifrån det som har stått i medierna.
Anf. 12 Laila Freivalds (S)
Fru talman! Yvonne Ruwaida har naturligtvis rätt i att riksdagen har rätt att få veta allt som förekommer när det gäller regeringens agerande i olika situationer. Vi har en särskild ordning för att säkerställa att riksdagen ska få sådan information. När det gäller det här ärendet är det konstitutionsutskottets uppgift att för riksdagens räkning göra en granskning och konstatera om det finns någon anledning att rikta kritik mot regeringens agerande, och så har alltså också skett i detta fall. Fullständig information finns lämnad till riksdagen i form av konstitutionsutskottets granskning.
Jag har lite svårt att förstå vad det är Yvonne Ruwaida är upprörd över. Tänk om regeringen i sina internationella kontakter skulle kunna tänka sig att någon gång svara ett land och säga: Nej, vi svenska myndigheter kan inte lova att svenska myndigheter fullgör sina uppgifter i enlighet med svensk lag. Jag tycker att det är en självklarhet för den svenska regeringen att i förhållande till omvärlden säga: Ja, i Sverige följer svenska myndigheter svensk lag och fullgör sina skyldigheter enligt det på ett absolut fullgott sätt.
När det gäller vad som sker i det enskilda polisärendet beträffande Ghezali har jag ingen information, och ska heller inte ha någon information om det.
Anf. 13 Yvonne Ruwaida (Mp)
Fru talman! Jag vill återigen klargöra att jag ser en skillnad mellan det som konstitutionsutskottet har gjort och den fråga som jag ställer. Jag vet att konstitutionsutskottet har granskat omständigheterna kring Mehdi Ghezalis frisläppande och den här notväxlingen. Det har man gjort utifrån en juridisk utgångspunkt. Det har inte varit en politisk prövning. Det har inte handlat om huruvida det var politiskt korrekt att ha den här notväxlingen utan om det var juridiskt korrekt och hur den här notväxlingen skulle tolkas.
Jag tycker att man kan tolka de utsagor som utrikesministern har gjort i medierna på olika sätt. Utrikesministern säger: "Vad vi utlovar är att de ska göra det de kan göra enligt svensk lag." Sedan fanns det i den här notväxlingen en förteckning över vad som är möjligt enligt svensk lag. Det kan tolkas på två olika sätt. Det ena är att det bara formellt kan tolkas som en beskrivning av hur svensk lagstiftning ser ut. Det andra är att det kan ses som ett indirekt löfte att man ska agera utifrån de möjligheter som finns enligt svensk lag. Jag anser att det kan tolkas så av USA att det är en sorts politiskt löfte att vi ska göra det vi kan i enlighet med svensk lag.
När det gäller den här lagstiftningen är det ju inte så att alla svenskar som lämnar Sverige registreras. Men väljer man att man ska titta på om enskilda individer lämnar Sverige och kanske till och med ge den informationen till utlandet så är det en bedömning som polisen gör. Den bedömningen kan ju bero på olika saker. Det kan ju vara misstankar. Men i och med att USA anser att han är misstänkt kan det ju också vara så att man, indirekt med den här notväxlingen, vill säga att man kommer att behandla honom som misstänkt och därför kommer att meddela USA om han skulle lämna Sverige.
Jag vet inte riktigt hur jag ska tolka det som utrikesministern har sagt. Jag tycker inte att jag har fått svar på det, inte här i dag och inte i interpellationssvaret. Jag skulle gärna vilja få ett svar på om detta bara var en strikt uppräkning av svensk lagstiftning, om detta var ett indirekt löfte eller om USA skulle kunna tolka det som ett indirekt löfte.
Anf. 14 Laila Freivalds (S)
Fru talman! I de samtal som föregick utlämnandet av Ghezali var naturligtvis frågan om hur svensk lagstiftning ser ut och vilka möjligheter regeringen har att agera i enskilda ärenden en av de frågor som diskuterades intensivt med USA. Det var väldigt viktigt för Sverige att klargöra att i Sverige kan inte regeringen beordra självständiga myndigheter att agera på ett visst sätt i enskilda ärenden. Den frågan tror jag har blivit klarlagd alldeles tydligt.
Dessutom var det viktigt att samtidigt också kunna redogöra för USA för vilka lagliga möjligheter svenska myndigheter har att agera i vissa typer av ärenden. Det är bland annat det som återges i den här noten.
Att den svenska regeringen inte kan ge löften till andra länder om vad svenska självständiga myndigheter ska göra är en grundläggande princip. Om regeringen bryter mot den principen tror jag det ingår i konstitutionsutskottets ansvar att kritisera ett sådant agerande. Jag förstår faktiskt inte uppdelningen mellan en politisk bedömning och en juridisk bedömning. Det är i allra högsta grad en juridisk bedömning huruvida regeringen har överträtt regeringsformens förbud att lägga sig i handläggningen av enskilda ärenden.
Anf. 15 Yvonne Ruwaida (Mp)
Fru talman! Jag tror inte vi kommer så mycket längre i den är diskussionen, men jag vill slutligen säga att jag ser detta som ett indirekt politiskt löfte till USA, och jag tycker att det är olämpligt. Jag vet inte exakt vad det innebär i sak i fallet Mehdi Ghezali när man utlovar att man ska göra det man kan enligt svensk lag. Bara det att det inte är tvärsäkert att man kan veta vad det är som gäller gör att jag tycker innebörden av den här notväxlingen är politiskt olycklig, och det vill jag ha fört till protokollet.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.