Ordning och reda i it-politiken
Interpellation 2012/13:459 av Green, Monica (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2013-05-30
- Anmäld
- 2013-05-30
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar fördröjt anmält
- 2013-06-10
- Sista svarsdatum
- 2013-06-13
- Besvarad
- 2013-06-19
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 30 maj
Interpellation
2012/13:459 Ordning och reda i it-politiken
av Monica Green (S)
till statsrådet Anna-Karin Hatt (C)
Den it-politiska strategigrupp som tillsattes 2003 lade fram sin slutrapport, Politik för IT-samhället, innan den lades ner 2006. En av rekommendationerna var helhetstänkande kring nya infrastrukturer, inom ramen för vilket det offentligas ägande samordnas och där staten agerar som ett gott föredöme i sina ägarroller i de nya infrastrukturer som finns och växer fram.
2003 tillsattes en utredning, Bredbandsnät i hela landet – statens infrastruktur som resurs (SOU 2003:78), med Peter Roslund som utredare, som föreslog att staten som ägare tydligt ska uttala en övergripande riktlinje för statliga verk och bolag som förfogar över infrastruktur som kan användas för att bygga ut elektroniska kommunikationsnät med hög överföringskapacitet.
I Globaliseringsrådet, som verkade under perioden 2007–2009, kom man fram till att den digitala infrastrukturen också är en avgörande förutsättning för tillväxt.
Åke Hedén utredde Trafikverket ICT (SOU 2010:82), där fokus låg på en möjlig avskiljning av ICT från Trafikverket eller att slå samman den statliga infrastrukturen i ett affärsverk.
Under 2010 identifierade den andra arbetsgruppen inom Bredbandsforum, Utmaningar vid utbyggnad av bredband i hela landet, ett antal hinder för bredbandsutbyggnad och för målen i regeringens bredbandsstrategi.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) redovisade 2010 ett regeringsuppdrag med förslag på en säker digital informations- och kommunikationsinfrastruktur för myndigheter, kommuner och landsting.
I utredningen ges också stöd för förslaget i SOU 2010:82 Trafikverket ICT, om att överföra Trafikverket ICT till ett affärsdrivande verk och vidare utreda hur Svenska Kraftnät, Trafikverket och Teracom AB ska kunna samordna sina fibernät till stöd för regeringens bredbandsstrategi.
Sedan kom den digitala agendan i oktober 2011 med fyra strategiska områden, där ett av dessa fyra strategiska områden var att det behövs infrastruktur.
Riksrevisionen har nyligen släppt rapporten Statens roll på telekommarknaden, där man konstaterar att det statliga innehavet av infrastruktur har en viktig roll på marknaden och att man inte nyttjar de synergieffekter som finns. Ingen av de organisationer som i dag hanterar den statliga digitala infrastrukturen har den som sin kärnverksamhet, och den hanteras utifrån organisationernas egna behov och inte ur ett större samhällsperspektiv.
Vad avser statsrådet att göra för att den statliga infrastrukturen ska vara delaktig i de mål som regeringen har uttalat om en it-nation i världsklass?
Vad avser statsrådet att göra för att den statliga digitala infrastrukturen ska bli en kärnverksamhet?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2012/13:459
Webb-tv: Ordning och reda i it-politiken
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2012/13:126 Onsdagen den 19 juniProtokoll 2012/13:126 14 § Svar på interpellation 2012/13:459 om ordning och reda i it-politiken
Protokoll från debatten
Anf. 111 Statsrådet Anna-Karin Hatt (C)
Herr talman! Monica Green har frågat mig vad jag avser att göra för att den statliga infrastrukturen ska vara delaktig i de mål som regeringen uttalat om en it-nation i världsklass. Monica Green har även frågat mig vad jag avser att göra för att den statliga digitala infrastrukturen ska bli en kärnverksamhet.
Sverige ska ha bredband i världsklass. Alla hushåll och alla företag bör ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster via bredband. Det är de mål som gäller för bredbandsområdet och mål som Sveriges riksdag har fattat beslut om. Till det kommer målen i regeringens bredbandsstrategi som säger att minst 90 procent av alla hushåll och företag bör ha tillgång till bredband om minst 100 megabit per sekund senast 2020.
Dessa mål arbetar vi nu hårt med att förverkliga. För att nå dem behöver många dra sitt strå till stacken. Och många olika parter har ett ansvar för att bidra till att den nödvändiga infrastrukturen kommer på plats: byalag, kommuner, bredbandsoperatörer. Dessutom har regeringen ett ansvar i detta genom att se till att det finns goda förutsättningar för marknaden att investera och bygga ut, genom att formulera tydliga politiska mål och genom att undanröja eventuella hinder för utbyggnaden.
Staten är en av flera aktörer på bredbandsmarknaden, vilket också slås fast i regeringens bredbandsstrategi. För att öka tillgången till snabbt bredband i hela landet och bidra till ökad konkurrens är det viktigt att vi ser till att den infrastruktur som staten själv äger används effektivt. Det lyfts också fram i de utredningar och rapporter som Monica Green hänvisar till. För att säkerställa det har regeringen vidtagit olika åtgärder som syftar till att vi ska kunna nå bredbandsmålen och se till att statens infrastruktur används på ett effektivt sätt.
Till det hör bland annat att vi sedan den 1 januari 2013 har givit Affärsverket svenska kraftnät i uppdrag att verka för att vi kan nå målen i regeringens bredbandsstrategi och att de dessutom ska verka för att göra sitt nät tillgängligt för marknaden. Även Trafikverket har fått regeringens uppdrag att på grossistnivå erbjuda tjänster till aktörer på telekommarknaden. Regeringen följer löpande upp hur dessa och andra uppdrag som syftar till att underlätta bredbandsutbyggnaden genomförs.
Som Monica Green skriver i sin interpellation presenterade Riksrevisionen i april sin rapport
Statens roll på telekommarknaden
. Regeringen har tagit del av rapporten och kommer att svara på den i en skrivelse till riksdagen senast i november 2013. I den kommer vi att återkomma till vilka eventuella åtgärder som kan komma att bli nödvändiga med anledning av Riksrevisionens rapport.
Som framgår av mitt svar följer jag och regeringen utvecklingen väldigt noga och har givit flera uppdrag för att säkerställa att samhällsviktiga resurser används på ett optimalt sätt.
Anf. 112 Monica Green (S)
Herr talman! Jag har ställt interpellationen
Ordning och reda i it-politiken
bland annat på grund av Riksrevisionens svidande kritik mot den oordning som faktiskt finns. Jag har hänvisat bland annat till den it-politiska strategigrupp som tillsattes 2003. Jag har hänvisat till
Bredbandsnät i hela landet
, som krävde att infrastruktur som statliga verk och bolag förfogar över ska kunna användas för att bygga ut elektronisk kommunikation för hög överföringskapacitet. Jag har hänvisat till Globaliseringsrådet. Jag har hänvisat till Åke Hedéns utredning, där fokus låg på en möjlig avskiljning av ICT från Trafikverket eller att slå samman den statliga infrastrukturen till ett affärsverk. Jag har också hänvisat till Bredbandsforum, som har radat upp ett antal hinder för bredbandsutbyggnaden och för målen i regeringens bredbandsstrategi. Jag har dessutom gett många andra exempel på att det måste bli mer ordning och reda, och jag tar naturligtvis fasta på den svidande kritik som Riksrevisionen kom med i sin rapport
Statens roll på telekommarknaden
.
Nu har ministern försökt att svara. Jag upplever ju inte att jag får svar på mina frågor. Jag frågade: Vad avser statsrådet att göra för att den statliga infrastrukturen ska vara delaktig i de mål som regeringen har uttalat om en it-nation i världsklass? Vad avser statsrådet att göra för att den statliga digitala infrastrukturen ska bli en kärnverksamhet? De frågorna har inte jag fått svar på, tycker jag i alla fall.
I försöket till svar säger ministern bland annat: "För att öka tillgången till snabbt bredband i hela landet och bidra till ökad konkurrens är det viktigt att vi ser till att den infrastruktur som staten själv äger används effektivt. - - - För att säkerställa det har regeringen vidtagit olika åtgärder som syftar till att vi ska kunna nå bredbandsmålen och se till att statens infrastruktur används på ett effektivt sätt."
Hur kan man tolka det? Hur tolkar ministern det? I bolagsordningen för Teracom finns det inga direktiv för telekomverksamheten, och i Vattenfall AB:s bolagsordning står det lite diffust att föremål för bolagens verksamhet är att generera en marknadsmässig avkastning genom att genom dotter- och intressebolag tillhandahålla och bedriva handel med produkter och tjänster inom bolagen som främjar, stöder eller kompletterar energiverksamheten, företrädesvis inom data- och telekomområdena samt abonnemangsrelaterade produkter och tjänster. Med andra ord finns det inte ens några tydliga krav på hur de ska hantera den digitala infrastrukturen.
Ministern säger att "Trafikverket har fått regeringens uppdrag att på grossistnivå erbjuda tjänster till aktörer på telekommarknaden". Det är ju så att det har gjorts ett tillägg för innebörden när det gäller Trafikverket och dess fibernät. Men det finns inga tydliga krav på hur man ska hantera den digitala infrastrukturen mer än att om de har något över ska de erbjuda det, alltså inga krav på eller någon press på att man ska få fram en sådan kapacitet.
När ska vi få se en tydlig instruktion, och när ska regeringen inse att det behövs en tydligare strategi? När ser regeringen den digitala infrastrukturen som en kärnverksamhet? Blir det en särskild myndighet eller ett bolag som får ta hand om det här?
Anf. 113 Statsrådet Anna-Karin Hatt (C)
Herr talman! Staten är en väldigt stor ägare av fiberoptiska nät och är en väldigt viktig aktör på marknaden. Det är också någonting som vi tydligt har lyft fram i regeringens bredbandsstrategi. I synnerhet Trafikverket och Svenska kraftnät är i dag väldigt viktiga leverantörer av bredbandskapacitet på den svenska marknaden genom att just göra det som regeringen har bett dem om. Genom att leverera bredbandskapacitet på grossistnivå på villkor som är neutrala och icke-diskriminerande bidrar de till att öka konkurrensen och se till att fler i Sverige kan få tillgång till snabbt och bra bredband till bra priser. Väl utbyggda stamnät skapar förutsättningar för att öka bredbandstillgången, och det här ökar möjligheten för oss att nå de mål som vi har satt upp.
Dessutom är det så att statens tillgång till fiberoptiska nät bidrar till att minska sårbarheten och att skapa en säkrare nationell digital informations- och kommunikationsinfrastruktur. Det är ju precis därför, för att vi har sett den potentialen, som regeringen har beslutat sig för att genomföra, och också har genomfört, en förstärkning av styrningen över verksamheterna för att se till att de mer effektivt ska vara aktiva och bidra till bredbandsmålen. Det innebär att Trafikverket i sitt fibernät ska erbjuda tjänster på just grossistnivå på konkurrensneutrala villkor till aktörer som efterfrågar elektronisk kommunikation i den mån som kapaciteten inte behövs för Trafikverkets egna behov.
Dessutom har Trafikverket fått i uppdrag att underlätta också anläggandet av det som man kallar för kanalisation för bredband och att tillgängliggöra den kanalisation som redan finns utmed våra vägar.
Så sent som den 1 januari i år fick Svenska kraftnät i uppdrag av regeringen att verka för att målen i regeringens bredbandsstrategi ska nås och att göra sitt fibernät tillgängligt för andra aktörer på bredbandsmarknaden. Självklart kommer vi att följa upp hur de här uppdragen hanteras och vid behov vidta ytterligare åtgärder.
Jag kan konstatera att Trafikverket, som Monica Green väldigt tydligt lyfte fram, i dag tillhandahåller överkapacitet till de aktörer som efterfrågar det. Dessutom har Svenska kraftnät, kan jag konstatera, nyligen fattat beslut om att öka kapaciteten i sina fibernät vid uppgradering i syfte att öka tillgängligheten och också bättre kunna bidra till regeringens bredbandsstrategi.
Till det kommer att både Svenska kraftnät och Trafikverket väldigt aktivt deltar i vårt arbete i Bredbandsforum, som jag själv leder. Där samverkar man också med andra aktörer på bredbandsmarknaden och arbetar med att skapa bättre förutsättningar för bredbandsutbyggnad.
Sedan hänvisar Monica Green till den utredning som Åke Hedén genomförde då han 2010 föreslog en ökad samordning av de statliga fibernäten. Även Riksrevisionen pekar i sin rapport på att det kan finnas en samordningspotential i det innehav som vi har.
I grunden ser regeringen, precis som framgår av de beslut som vi har tagit, positivt på en ökad samordning mellan verksamheterna. Jag vill betona att det inte finns något hinder för en ökad samverkan mellan dessa verksamheter. Tvärtom uppmuntrar regeringen aktörerna att själva initiera samarbete för att skapa bättre förutsättningar för respektive verksamhet och för bredbandsmarknaden i stort.
Den statliga infrastrukturen används i dag i stor utsträckning för att bidra till de mål som riksdagen och regeringen har satt upp. Vi kommer i höst att ge vårt svar på Riksrevisionens rapport.
Anf. 114 Monica Green (S)
Herr talman! Ministern talar om ökad samordning, det vill säga inget krav på en sammanslagning, en särskild myndighet eller ett särskilt bolag. Är det så jag ska tolka svaret?
Jag undrar fortfarande om ministern tar Riksrevisionens kritik på allvar. Det var
svidande
kritik. Riksrevisionen hävdar i punkt efter punkt att regeringen måste precisera sina mål, att regeringen måste göra en samlad bedömning, att regeringen måste redovisa en analys av bedömningen av PTS, att regeringen måste överväga att förordning 2007:603 om intern styrning och kontroll ska gälla också för PTS, att regeringen måste initiera en översyn om innehav av digital infrastruktur, att regeringen måste ge Kammarkollegiet i uppdrag att ta fram innovationsinriktad upphandling och att PTS måste fortsätta att utveckla rutiner, och så vidare.
Trots den svidande kritiken talar ministerns medarbetare om triviala problem, att det handlar om några kommatecken. Det verkar som att ministern inte alls tar kritiken på allvar och att hon inte vill ta sig an problemen. Så har åtminstone jag upplevt hanteringen hittills, och många med mig undrar om ministern verkligen tar kritiken på allvar.
Dessutom har jag ett exempel på hur tokigt det kan bli om man inte har en strategi för de statliga myndigheternas it-infrastruktur. IT Norrbotten har åkt på en smäll på grund av att redan dragna nät ska flyttas mellan Vattenfall och Teracom. Det framgår inte tydligt hur frågan ska hanteras. IT Norrbotten och dess kunder får betala 14 miljoner en gång till eftersom det inte finns någon tydlig strategi för hanteringen.
Det finns många exempel på att det inte fungerar. Om utredaren återkommande använder orden vårdslöshet och bristande ordning borde ministern ta Riksrevisionens rapport på största allvar. Gör ministern det?
Anf. 115 Statsrådet Anna-Karin Hatt (C)
Herr talman! Jag konstaterar inledningsvis att Monica Green påstår att jag har sagt saker som inte har något med sanningen att göra.
Låt oss återgå till sakfrågan. Trafikverket ICT är en viktig aktör på den svenska bredbandsmarknaden tack vare sitt väl utbyggda stamnät. Deras nät är ett av Sveriges allra största bidrag till hög tillgänglighet, till robusthet och levererar i dag enligt deras senaste årsrapport uppkoppling till hela 125 stadsnät.
Trafikverket ICT är också en aktör som erbjuder ett fiberoptiskt nät på orter som annars tydligt hade saknat den infrastrukturen. Trafikverket ICT är helt enkelt en viktig aktör för att vi ska nå målen i regeringens bredbandsstrategi.
Under hösten 2011 bestämde sig Trafikverket, som Monica Green säkert känner till, för att utvärdera en försäljning av Trafikverket ICT:s verksamhet. Verket kom fram till att en sådan försäljning inte var att föredra. I stället beslöt sig Trafikverket nyligen för att omorganisera sin it-verksamhet. Jag är inte säker på att ännu en omorganisation av Trafikverket ICT:s verksamhet på kort sikt skulle gynna bredbandsmarknaden i Sverige. Däremot har Trafikverket fått tydliga uppdrag från regeringen att erbjuda tjänster på grossistnivå på konkurrensneutrala villkor i sitt fibernät. Det är ett tydligt uppdrag som inte kan missförstås.
I klartext innebär detta att Trafikverket ska sälja sin överskottskapacitet på marknaden. Det finns gott om sådan kapacitet. Den genomsnittliga nyttjandegraden i nätet i södra Sverige är 25 procent och i norr 13 procent. Det innebär att en stor del av kapaciteten i Trafikverkets fiber i dag kan erbjudas andra aktörer på just neutrala villkor.
Jag vill återigen understryka att det finns ingenting som hindrar Trafikverket från att samverka med andra aktörer på området. Jag vet att Trafikverket och Post- och telestyrelsen arbetar för att ytterligare stärka samarbetet som redan finns mellan dem.
Riksrevisionen kommer också fram till i sin rapport att den statliga infrastrukturen på området är viktig. Det kan jag bara hålla med om. De fibernät som framför allt Trafikverket ICT, Svenska kraftnät och Teracom förfogar över täcker stora delar av Sveriges yta. Riksrevisionen pekar på att infrastrukturen skulle kunna användas på ett ännu bättre och ännu mer optimalt sätt.
Samtidigt ska man komma ihåg att en sådan ökad samordning kan få stora effekter på marknaden. Det kan vara positiva effekter, och det kan också vara negativa effekter. Ett sådant beslut måste helt enkelt noga studeras och analyseras innan. Det är också något som Riksrevisionen lyfter fram i sin egen rapport. Där framgår det att det statliga agerandet på marknaden är en komplex fråga, där det inte enkelt går att säga att det bästa är att staten i alla lägen är en så aktiv marknadsaktör som möjligt.
Bilden är inte fullt så enkel som Monica Green försöker hävda. För att vi ska veta om det finns tydliga fördelar med mer styrd statlig samordning krävs det helt enkelt djupare analyser. Det kan mycket väl finnas goda skäl för en mer samordnad statlig förvaltning av den digitala infrastrukturen. Ett sådant beslut är en politisk bedömning och måste hanteras därefter.
Inom Regeringskansliet tar vi inte lätt på frågan. Vi kommer att gå till botten med den. Nu håller vi som bäst på att studera Riksrevisionens granskning och slutsatser. Jag kan försäkra Monica Green att vi återkommer i höst med svar på hur vi ser på statens innehav av elektronisk infrastruktur tillsammans med övriga punkter som Riksrevisionen tar upp i sin rapport.
Anf. 116 Monica Green (S)
Herr talman! Statsrådet Anna-Karin Hatt fortsätter med att säga att det ska vara ökad samordning, men hon var i det här inlägget mer tveksam till om det över huvud taget ska vara en särskild myndighet eller ett särskilt bolag.
Det är bra att Anna-Karin Hatt lyfter fram ICT som en viktig aktör. Men det är synd att Anna-Karin Hatt blir mer tveksam till hur viktig aktör ICT ska vara framöver. Om vi är överens om att ICT är en viktig aktör kan vi använda oss av den aktören på ett mer effektivt sätt.
ICT ska sälja sitt överskott, men har inte krav på sig att främja mer överskott, som skulle underlätta även Anna-Karin Hatts och regeringens mål att 90 procent av hushållen ska ha tillgång till bredband år 2020. Vi vill att alla, inte bara 90 procent, ska ha tillgång till it-infrastruktur, men regeringen vill ha 90 procent. Det är alltid något, men det skulle underlätta om man använde sig av ICT såtillvida att ICT får ett krav på sig att få fram överkapacitet.
Jag är lite förvånad över att Anna-Karin Hatt svarar så pass defensivt som hon gör. Hon säger att det inte är lätt. Nej, vi är inte valda för att saker och ting ska vara lätta. Om det hade varit lätt hade vi förstås fixat detta snabbare.
Det är klart att det behövs en politisk bedömning. Vi är politiker som ska våga sätta ned foten och sätta en inriktning för framtiden. Om vi ska nå alla, som Socialdemokraterna vill, måste vi använda en betydligt bättre statlig styrning, inte bara samordning. Vi måste se till att främja ytterligare kapacitet i hela landet.
Anf. 117 Statsrådet Anna-Karin Hatt (C)
Herr talman! Nu låter det nästan som att Monica Green bara några minuter efter att jag har givit henne svaret har glömt bort vad jag sade. Regeringen har givit tydliga uppdrag till Trafikverket och Svenska kraftnät att tillgängliggöra överkapacitet i näten på grossistnivå på neutrala villkor. Det tydliga beskedet har myndigheterna fått från regeringen.
Jag kan försäkra Monica Green att vi tar Riksrevisionens rapport på fullt allvar. Bredbandsutbyggnaden är oerhört viktig för Sveriges välstånd och framtid. Därför är det väldigt bra att Riksrevisionen har valt att genomföra denna granskning och komma med rekommendationer.
Men sedan är det så, som det ganska ofta är, att Monica Green väljer att lyfta fram de delar som passar henne.
Det som också finns i Riksrevisionens rapport är kritik mot brister i regleringssäkerheten som Riksrevisionen för fram. Det är ett problem som regeringen är medveten om och där vi har agerat för att se till att få bättre bestämmelser som blir riktigt utformade. Nu i dagarna kommer jag att skicka ut ett lagförslag om att förbättra situationen inom området för prisreglering.
Det vi ska komma ihåg är att när Riksrevisionen kritiserar regleringsosäkerheten kritiserar de den lagstiftning som den dåvarande socialdemokratiska regeringen lade fram, och som alliansregeringen i flera omgångar efter det har förbättrat, med betydande reformer 2007 och hela telekompaketet 2011.
Jag kan försäkra kammaren att vi kommer att fortsätta att vända på varenda sten för att operatörerna ska känna att de har de goda och stabila förutsättningar som de behöver för att kunna investera på denna marknad.
Nu kommer vi att gå vidare och gå igenom hela innehållet i Riksrevisionens granskning för att i höst ge riksdagen en utförlig redogörelse för hur vi ser på de bedömningar som Riksrevisionen har gjort och hur vi tänker ta vara på deras rekommendationer framöver.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.