Öresundssamarbete
Interpellation 2014/15:629 av Hans Wallmark (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2015-05-22
- Överlämnad
- 2015-05-25
- Anmäld
- 2015-05-26
- Sista svarsdatum
- 2015-06-09
- Svarsdatum
- 2015-08-27
- Besvarad
- 2015-08-27
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Kristina Persson (S)
Uppmärksamhet har statsrådet Kristina Persson väckt med uttalandet: Skånes invånare borde älska Stockholm mer och engagera sig mer i vad som händer i Sveriges huvudstad.
Visst mod får ministern ändå sägas uppvisa, då detta hävdats inför medierna då hon varit på besök i Skåne.
Snarast är det något omvänt som kan uppfattas i Skåne. Att det finns ett bristande intresse och engagemang för de speciella utmaningar och möjligheter som finns i Öresundsregionen med det viktiga utbytet mellan Skåne och Själland.
Skåne befinner sig ju i en huvudstadsregion. Det gör att myndigheter och beslutsfattare i Köpenhamn lättare än kollegor i Stockholm kan förstå vilka villkor och möjligheter som präglar Öresundsregionen. I Sverige är relationen med Danmark mer en UD-fråga eller något för den nordiska samordningsministern, medan det för boende i Skåne handlar om praktiska vardagsrealiteter.
Så frågan är inte hur Skånes invånare bättre borde älska Stockholm utan hur det kan gå att få en växande insikt på departement och myndigheter i Stockholm om att Öresundssamarbete handlar om att utveckla en region med delad bostads- och arbetsmarknad samt utbildning, forskning, kultur och handel på båda sidor.
I grunden har Nordens länder stor nytta av varandra. Olika näringsstrukturer och konjunkturer i kombination med en integrerad arbetsmarknad gör exempelvis att svängningar lättare kan pareras. Att det finns framgångsrika regioner är bra för helheten, även om den svenska huvudstaden råkar befinna sig 600 kilometer från Öresund.
Min fråga till den nordiska samordningsministern Kristina Persson är:
Utöver statsrådets rekommendation om att Skånes invånare borde älska Stockholm mer, vad kan konkret göras för att få en växande insikt om att Öresundssamarbete handlar om att utveckla en region?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2014/15:629
Webb-tv: Öresundssamarbete
Dokument från debatten
- Protokoll 2014/15:121 Torsdagen den 27 augustiProtokoll 2014/15:121 Svar på interpellation 2014/15:629 om Öresundssamarbete
Protokoll från debatten
Anf. 1 Statsrådet Kristina Persson (S)
Svar på interpellationer
Herr talman! Hans Wallmark har frågat mig vad som kan göras konkret, utöver min reflektion i ett samtal med regionstyrelsens ordförande i Skåne att Skånes invånare kanske borde älska Stockholm mer, för att kunna påverka hur Öresundsregionen utvecklas i framtiden.
Jag vill inledningsvis konstatera att Skåne är en viktig region för vårt land, och jag skulle gärna se ytterligare regional närvaro i rikspolitiken inte bara från Skåne utan från alla delar av Sverige. Alla regioner i Sverige behöver mer uppmärksamhet.
Utvecklingen av Öresundsregionen är en betydande nationell och nordisk angelägenhet. Regionen står för ca 26 procent av Sveriges och Danmarks samlade bnp och har 3,8 miljoner invånare. Öresundsbron har bidragit till stora samhällsekonomiska vinster för både Sverige och Danmark, men både den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen skulle behöva öka ytterligare.
I Lund byggs just nu ESS och MAX IV, två mycket stora forskningsanläggningar som kommer att bli de mest kraftfulla anläggningarna av sitt slag i Europa - i världen, till och med. Tillsammans drar de till sig forskare och företag från hela världen som kan utveckla innovationer och nya produkter.
I Öresundsregionen pendlade drygt 16 000 personer över landsgränsen varje dag 2012, och en uppgång förväntas från 2015 och framåt enligt uppgifter från Öresundsdatabasen. Företag verkar på båda sidor av Sundet, och många har sommarhus i grannlandet. Inte sällan brottas man med konflikter mellan Sveriges och Danmarks olika lagstiftningar. Det kan handla om mobilabonnemang som inte får tecknas för att man saknar personnummer i det land där man tillbringar sin lediga tid, politiska uppdrag som man får avstå från för att regelverken inte är matchade eller företag som inte kan expandera på grund av byråkratiska hinder. Gränshinderfrågorna berör arbetspendling, integration och samarbete och är ett hinder för fler jobb och tillväxt.
För att underlätta rörligheten för personer och företag etablerades Gränshinderrådet 2014. Rådet arbetar med att ta fram lösningar på gränshinder för att personer och företag ska kunna röra sig fritt över de nordiska nationsgränserna.
Flera gränshinder är på väg att lösas. Ett av dem gäller samordningsnummer för utländska fritidshusägare i Sverige, där Skatteverket har lämnat ett förslag till lösning. Många prioriterade gränshinder inom exempelvis socialförsäkringsområdet har också betydelse för Öresundsregionen.
De svenska och danska regeringarna har tillsatt en egen, bilateral arbetsgrupp som ska titta på gränshinder mellan våra två länder för att sätta ännu mer fokus på och stärka tillväxt och sysselsättning i Öresundsregionen.
En fråga som Gränshinderrådet kommer att prioritera under 2015 är bättre gränsregional statistik om pendling, inkomster och flyttningar. Sysselsättning och intjänad inkomst i grannlandet syns i dag inte i det egna landets officiella statistik, vilket innebär att planeringsunderlag och beslut kan baseras på ofullständiga grunder. Vi behöver få en nordisk finansieringslösning för att komma till rätta med detta.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det gläder mig att Hans Wallmark delar mitt och regeringens engagemang för frågan om Skåne och gränshindren. Tillsammans kan vi bidra politiskt till att utveckla Öresundsregionen i nära samarbete med dess regionala och lokala företrädare.
Anf. 2 Hans Wallmark (M)
Herr talman! Det känns gott att interpellationsdebatterna efter juli och augusti inleds med en så viktig fråga som Öresundssamarbetet. Det var ju passande, även om jag väckte den här interpellationen för flera månader sedan. På grund av olyckliga omständigheter har den inte kunnat besvaras i kammaren förrän nu.
Jag måste säga, herr talman, att jag i allt väsentligt uppskattar statsrådets svar. Jag tror att de flesta som kommer från Öresundsområdet finner stor glädje i det svar som avgetts.
Skälet till att interpellationen väcktes var en intervju i Sydsvenska Dagbladet Snällposten, där statsrådet vid ett besök i Skåne sa att Skånes invånare borde älska Stockholm mer och engagera sig mer i vad som händer i Sveriges huvudstad.
Taget ur sitt sammanhang kan det framstå som något provokativt. Jag tror nämligen inte att det finns något bristande intresse från skåningars sida när det gäller att försöka påverka de myndigheter och maktcentrum som finns i Stockholm. Snarare finns det i Skåne och Öresundsområdet en känsla av att man i Stockholm inte riktigt förstår vad som händer.
Det svar som statsrådet har avgivit bär ändå tecken på en djup insikt. I grunden finns det ju inget konkurrensförhållande. En stark Stockholmsregion är inte stark på bekostnad av någon annan del av landet, och en framgångsrik Öresundsregion är inte ett hot mot någon annan del av landet, vare sig Stockholmsområdet eller de delar som ligger norr om Stockholm.
I stället för att försöka fördela skuld och säga vem som inte bryr sig om de andra borde vi samla oss och se på vilket ansvar vi bär: Vilket är mitt ansvar, vilket är statsrådets, och vilket är den övriga riksdagens ansvar? Då skulle jag vilja peka på en del saker.
Jag tycker att det är bra att statsrådet framhåller Öresundsbrons betydelse för att öka integrationen. En av de frågor där man på den skånska sidan av Öresund har önskemål gäller det fortsatta och fördjupade arbetet för ytterligare en fast förbindelse. Det skulle vara önskvärt att höra vad statsrådet har att säga om det.
Det är också glädjande att man pekar på kunskapens betydelse. Där lyfter Kristina Persson fram ESS och MAX IV i Lund. De är ju till gagn inte bara för Öresundsregionen utan för hela Nordeuropa. Med allt detta på plats får vi en koncentration av hjärnkraft - med hj - och det är en tillgång som vi ska utnyttja i hela Nordeuropa. Därför tycker jag att det är bra att statsrådet lyfter fram detta.
Från olika intresseorganisationer framförs återkommande ett antal förslag på vad man skulle kunna göra för att ytterligare fördjupa Öresundsintegrationen. Den fasta förbindelsen är en sådan sak. Det handlar också om att öka kunskapen och sprida information om de olika systemen och hur de fungerar. Det gäller Försäkringskassan och Skatteverket. Det handlar om föräldraförsäkring och olika former av pensioner. Dels hänger regelverken inte alltid ihop med varandra, dels är människor inte alltid rätt informerade om hur regelverken fungerar. Därmed uppstår svårigheter och problem. För varje enskild person som drabbas av detta är det väldigt besvärligt, även om det kanske inte rör sig om många hundratals eller tusentals fall. Till detta kommer också möjligheten att göra praktik i ett annat land.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Detta är några av de konkreta ting som jag vill nämna och som jag tycker att man borde engagera sig i för att öka integrationen.
Anf. 3 Statsrådet Kristina Persson (S)
Herr talman! Hans Wallmark och jag delar i hög grad ett engagemang för det nordiska samarbetet och för Öresundsregionen, och vi har många sammanfallande åsikter. Jag ser fram emot fortsatt samarbete.
Mitt uttalande om att skåningarna borde älska Stockholm var skämtsamt menat i ett informellt samtal med regionstyrelsens ordförande. Jag är mycket väl medveten om att Sveriges utveckling består av god utveckling på en mängd olika platser och regioner. Jag tror att det regionala perspektivet har framtiden för sig i en globaliserad värld som blir alltmer komplex. Det samarbete som behövs mellan civilsamhället, offentliga företrädare och näringslivet klarar man bäst lokalt och regionalt. Tyvärr går det sämre nationellt. Därför är jag en varm anhängare av det regionala perspektivet.
När det gäller ESS handlar det om att kunna dra fördelar av de mycket stora summor - jag tror att det är 25-26 miljarder - som har investerats eller kommer att investeras i trakten av Lund i stora forskningsanläggningar för materialteknik och i tillämpningar för industrin. Det är oerhört värdefullt, inte bara för Sverige utan för hela Europa. Detta har dimensioner som är Europa i världen. Sverige och Lund får en särställning, en speciellt viktig roll i detta.
Vi har inlett ett samarbete med aktörerna i regionen för att underlätta det samarbete som kommer att behövas mellan bland andra Köpenhamnsregionen och Skåne och mellan Lunds kommun och omvärlden. Det handlar om att göra det lättare för medföljande och underlätta de praktiska problemlösningar som måste till för att människor ska kunna jobba i anslutning till de här regionerna och för att företag ska kunna etablera sig.
I det sammanhanget är naturligtvis de stora infrastrukturinvesteringar som görs i Danmark intressanta också för Sverige, inte minst den fasta förbindelsen över Fehmarn Bält. Det är möjligt att den kommer att leda till en ökad efterfrågan på kapacitet på Öresundsbron. Då kan det bli aktuellt med en utredning eller att vi engagerar oss också från Stockholms horisont för den här frågan. Men en förutsättning för att vi ska kunna göra det är att danskarna också vill det. Annars kan det vara väldigt svårt att åstadkomma något. Det får vi i så fall arbeta för.
Kunskap om de praktiska villkoren för att arbeta respektive bo på olika sidor landsgränserna behöver spridas mer. Mina kollegor i regeringen har engagerat sig i frågan om bättre information och informationsspridning, inte minst på socialförsäkringsområdet. Och skattereglerna är snåriga och väldigt besvärliga. Det är viktigt att människor känner till vad som faktiskt gäller när man bestämmer sig för att flytta över en gräns.
Anf. 4 Hans Wallmark (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Det är mycket glädjande. Jag tycker att statsrådets svar blir bättre och bättre. Förmår hennes kollegor att också engagera sig i detta fortsatta arbete är det utmärkt, för då har vi flyttat fokus från att det kanske var fel på skåningarna, som skulle engagera sig i Stockholm, till att nu regeringen ska engagera sig. Det är en mycket glädjande utveckling. Statsrådet har ju möjlighet till ytterligare inlägg, så det kanske blir ännu bättre.
I grunden vet jag att Kristina Persson och undertecknad delar mycket och har en samsyn om den nordiska utvecklingen, i ett europeiskt sammanhang. Jag tror också att Europa har framtiden för sig när det gäller en lite större regional utveckling.
Men regionerna ser lite olika ut. Vi har tre väldigt intressanta regioner i Sverige där det i ett lokalt och regionalt perspektiv uppfattas som ganska okomplicerat att man rör sig i geografin. Men i ett lite större perspektiv blir det mer komplicerat, för det ligger en nationsgräns däremellan. Det handlar om min region, Öresundsregionen, mellan Skåne och Själland. Det handlar om Värmland, där gränsen går mellan Värmland och Norge. Och det handlar om Tornedalen, mellan Sverige och Finland. Utmaningarna är lite olika, men det som förenar alla dessa regioner är att den som är lokalt aktiv - i Pajala, Haparanda, Arvika, Helsingborg eller Ängelholm - inte tycker att det är något konstigt som finns på andra sidan gränsen. Det är i grunden inte en annan nation, utan det är en del av samma region.
Därför är det så centralt att göra något åt denna typ av irritationsmoment som uppfattas av medborgarna och som definieras som gränshinder. Därför tycker jag också att det är bra att man nu har ett bilateralt organ mellan Sverige och Danmark, vilket statsrådet också pekar på. Av alla de gränsregioner vi har i Sverige är detta den ojämförligt största befolkningsmässigt och ekonomiskt.
Kan vi göra oss av med gränshinder kan vi frigöra kreativitet, kapacitet och sannolikt också ökat välstånd. Därför är det så viktigt att fokusera på denna typ av gränshinder.
Jag vet att statsråd brukar utrustas med en promemoria. Jag tror att Kristina Persson nog har med sig en sådan till interpellationsdebatten i dag. Där brukar det finnas frågor och svar. Då önskar jag att statsrådet tillsammans med medarbetare lite längre upp på listan skriver ned de saker som jag just nu uppfattar som viktigast i Öresundsområdet. Det är det fortsatta arbetet på ännu en fast förbindelse mellan Sverige och Danmark, gärna som en konsekvens eller ett resultat av att man nu får en fast förbindelse mellan Danmark och Tyskland i form av bron över Fehmarn Bält. Det handlar också om det rent konkreta när det gäller hur pensioner hakar samman i varandra. Det handlar om möjligheten att utföra praktik.
Sedan finns det två särfall som jag vill slå ett slag för. Det ena är den så kallade Bornholmstrafiken, där merparten nu går via Sverige, via Ystad, men det är danska medborgare som åker från Danmark via Sverige för att komma tillbaka till Danmark, Bornholm. Det finns ibland en upplevd irritation av att det är svårt och krångligt att göra den resan. Jag tror att det är viktigt att man ser vilka möjligheter det innebär inte minst för den delen av Skåne, Ystad och Österlen, att ha så många danskar som är på väg till och från Bornholm och vilken köpkraft det kan innebära för regionen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Ett konkret exempel är också föräldraförsäkringen. Det är problem om man är boende i Sverige och arbetande i Danmark. Då kan man drabbas av en del problem. Det är ett praktiskt problem. Det är önskvärt om det går att lösa.
Anf. 5 Statsrådet Kristina Persson (S)
Herr talman! Jag håller med om att de här regionerna är av stort värde. Jag skulle vilja lägga till en fjärde region, som ledamoten inte nämnde. Det är Jämtland och Trøndelag, där det finns en kultur och ett samarbete som har växt sig väldigt starkt sedan Jämtland tillhörde Danmark och Norge. Det ska vi ta vara på. Det har ett väldigt stort värde om vi kan undanröja hindren till exempel för att utnyttja varandras service över gränserna eller om det blir enklare med handel över gränserna.
Alla hinder för människor och företag ska undanröjas. Det är min och regeringens grundsyn. För att lyckas med det skulle man egentligen behöva ta ett rejält kliv, någonting liknande det som gjordes på 50-talet när den gemensamma arbetsmarknaden i Norden infördes. Det handlar om att införa gemensam lagstiftning på ett antal områden. Det är naturligtvis väldigt svårt. Det är därför det inte händer. Det är därför ingen politiker ännu har föreslagit det, vad jag vet, inte heller, tror jag, ledamot Wallmark.
Men en utredning är nu tillsatt i Nordiska ministerrådets regi. Man har tillsatt Poul Nielson, tidigare statsråd i tidigare danska regeringar, för att göra en strategisk översyn av reglerna på den gemensamma arbetsmarknaden i Norden. Där hoppas jag att det kan komma initiativ som skulle kunna undanröja en del av de irritationsmoment som finns. Det handlar om individer som inte tycker sig bli korrekt behandlade av olika länders myndigheter.
Grundregeln är att man ska kunna få del av intjänade förmåner även om man har flyttat till ett annat land. Det är där som det sker avräkningar och avstämningar mot respektive länders lagstiftningar. Många gånger kan det vara så att man inte har förväntat sig konsekvenserna av avräkningarna och sammanjämkningarna.
Vi har olika system. Framför allt Danmark och Sverige har väldigt olika socialförsäkringssystem, och det leder till lite irritation. Men det finns massor av hinder och irritationsmoment som går att undanröja. En sak är det som Hans Wallmark tar upp som handlar om praktik och utbildning, att man ska kunna praktisera i ett land och utbilda sig i ett annat. Jag är helt anhängare av det. Det är en av de frågor som vi kommer att arbeta med i någon av arbetsgrupperna - jag är lite osäker på om det blir i den bilaterala gruppen eller i Gränshinderforum.
Samma sak är det med Bornholmstrafiken. Jag vet inte hur pass allvarliga irritationsmomenten är. Det har handlat om hundar som man inte får ta med sig, till exempel. Här har vi lagstiftning för att hindra smittspridning, som man måste respektera. Men det är också en fråga som jag kan tänka mig att den bilaterala gruppen kan ta upp.
När det gäller föräldraförsäkringen och tillämpningen av den tror jag att myndigheternas samarbete skulle kunna lösa en del av problemen, för det handlar om tillämpningar av regler i kombination med upplysning och bättre information.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag är full av tillförsikt inför att vi i olika forum som vi har skapat ska kunna komma ännu längre än vad vi har gjort. Jag tänker också ta initiativ till att blåsa liv i den Öresundsdelegation som den förra regeringen hade möten inom, åtminstone fram till 2014. Sedan var det väl valåret och regeringsskiftet som bidrog till att det inte blev något möte under 2014. Men vi har för avsikt att fortsätta med den. Vi håller på att se över formerna för den just nu.
Anf. 6 Hans Wallmark (M)
Herr talman! Som jag nämnde i mitt förra inlägg blir det bättre och bättre. Jag måste konstatera det. I det förra inlägget skulle Kristina Persson förmå sina regeringskollegor att engagera sig - utmärkt. Och nu i det senaste inlägget skulle man återuppväcka Alliansens Öresundsdelegation - utmärkt.
Skälet till att den här typen av interpellationer ställs och att frågor lämnas in är just att det kan vara rätt allvarligt för de enskilda som drabbas av den här typen av gränshinder, svårigheter och problem. De har inte access till kammaren. Därför blir det här ett sätt att visa på de svårigheter som finns.
Jag tycker att det är bra med den attityd som statsrådet uppvisar, nämligen att det också gäller att lyssna. Därför tror jag att det är bra att just den här typen av organ - Öresundsdelegationen är ett gott exempel på det men också det här bilaterala organet - tar till sig de exempel som finns bland människor.
Ett sådant exempel var det jag nämnde. Det omtalades rätt mycket i medierna i våras i Skåne. Det var en mamma som bodde i Sverige och arbetade i Danmark. Det hade betalats ut barnbidrag till henne. Hon återkrävdes på barnbidraget därför att hon arbetade i Danmark. Hade de pengarna, alltså barnbidraget, betalats ut till pappan, som bodde i Sverige och arbetade i Sverige, hade detta inte varit återbetalningsskyldigt. Det är klart att detta för den enskilde framstår som administrativt utmanande. Det är därför jag menar att man när det gäller den här typen av gränshinderåtgärder borde lyssna på och ta till sig just av de exempel som finns.
Jag gläder mig åt, herr talman, att många av de förslag som jag har nämnt finns med på statsrådets lista, och jag har för avsikt att vid lämplig tidpunkt återkomma med kontrollfrågor om hur arbetet går.
Anf. 7 Statsrådet Kristina Persson (S)
Herr talman! Jag tror inte att jag behöver förmå mina regeringskollegor till detta. Jag är inte riktigt säker på att jag sa så ens. De är i gång. Alla prioriterar nordiskt samarbete. Inte minst på socialförsäkringsområdet är det mycket aktivitet. Det är mycket samarbete mellan myndigheterna och även på regeringsnivå.
Vi fortsätter. Det går lite långsamt ibland på grund av att det är olika lagar och lagstiftningar i de olika länderna. Och så måste vi vilja båda två. En del av de här problemen handlar inte om att vi inte vill, utan det handlar om att ett annat land inte vill, till exempel Danmark när det gäller att förändra skattelagstiftningen så att man undanröjer en del av det missnöje som kan finnas ibland. Efter det att vi har fått en sådan omfattande trafik över gränsen har det ökat kraftigt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Sedan gäller det föräldraförsäkringen. Skulle man hårdutnyttja det skulle man alltså kunna få dubbla föräldrabidrag, eller man skulle kunna få från både Danmark och Sverige. Här handlar det om en kvinna som hade jobbat i Danmark. Då ska hon ha dansk föräldraförsäkring. Det är där hon har intjänat sina rättigheter på föräldraförsäkringsområdet. Sedan har man då ett sätt att avräkna det. Det är alltså en pappa som bor i Sverige som också får viss ledighet men inte riktigt i den omfattning som han skulle ha fått om det bara hade varit svensk lagstiftning som hade gällt.
Jag är inte säker på att det skulle stämma med allmänhetens känsla för rättvisa om man skulle använda de här olika systemen maximalt till egen nytta.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.