Ostindiefararen Göteborgh
Interpellation 2005/06:310 av Andersson, Yvonne (kd)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2006-03-16
- Anmäld
- 2006-03-16
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar fördröjt anmält
- 2006-03-29
- Sista svarsdatum
- 2006-03-30
- Besvarad
- 2006-04-03
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 16 mars
Interpellation 2005/06:310 av Yvonne Andersson (kd) till näringsminister Thomas Östros (s)
Ostindiefararen Göteborgh
Ostindiefararen Göteborgh började byggas 1994 efter en av Ostindiska kompaniets förlagor från 1700-talet. Den 2 oktober 2005 var skeppet redo att lämna Göteborgs hamn för avfärd mot Kina.
Skeppet har byggts helt i enlighet med hantverksmässiga metoder i syfte att bland annat ge vidare underlag för forskning kring 1700-talets skeppsbyggnadskonst och hantverkskunnande. Man vill också främja allmänhetens och särskilt ungdomars intresse för skeppsbyggnadskonst och internationella kontakter.
Men det absolut övergripande syftet är att bidra till ökat internationellt kultur- och affärsutbyte för hela Sverige. Skeppet har satt Sverige på kartan och är inte minst viktigt för Sveriges internationella näringslivskontakter.
Projektet har hittills kostat ca 250 miljoner kronor, varav 73 miljoner har varit i form av arbetsmarknadsstöd. För det svenska näringslivet, för turismen och för inhemska arbetstillfällen är det viktigt att projektets fortlevnad säkras.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga vilka åtgärder statsrådet avser att vidta för att projektet ska kunna fullföljas i enlighet med ovanstående intentioner.
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2005/06:310
Webb-tv: Ostindiefararen Göteborgh
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2005/06:100 Måndagen den 3 aprilProtokoll 2005/06:100 5 § Svar på interpellation 2005/06:310 om Ostindiefararen Götheborg
Protokoll från debatten
Anf. 8 Thomas Östros (S)
Herr talman! Yvonne Andersson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkra projektet Ostindiefararens fortsatta seglats.
Yvonne Andersson påpekar att skeppet är viktigt inte minst för Sveriges internationella näringslivskontakter.
Jag instämmer i att Ostindiefararen Götheborg och dess seglats till Kina är ett projekt som kan stärka de internationella näringslivskontakterna och Sverigefrämjandet i stort.
I likhet med vid andra större Sverigefrämjande aktiviteter stöder regeringen projektet genom att underlätta nödvändiga officiella kontakter och vara behjälplig inför Ostindiefararens ankomst till dess olika destinationer. Utlandsmyndigheterna anordnar olika aktiviteter under besöket i samarbete med övriga Sverigefrämjande organisationer inom kultur, handel och turism.
Särskilda insatser kommer att genomföras i Kina. Skeppet kommer under andra halvåret 2006 att besöka Kanton, Shanghai och Hongkong. Utlandsmyndigheterna i dessa städer och i Peking har under lång tid och med en stor arbetsinsats planerat för aktiviteter för att dra nytta av den uppmärksamhet för Sverige som projektet ger. Ett antal aktiviteter inom olika branschområden, till exempel IT, miljöteknik och upplevelseindustrin, planeras i Exportrådets regi. Bland annat besöker en större handelsdelegation Kina. Sveriges Rese- och Turistråd, Invest in Sweden Agency (ISA) och Svenska institutet planerar dessutom för aktiviteter i Kina.
De aktiviteter som genomförs av utlandsmyndigheterna och de Sverigefrämjande organisationerna ger i sig en öppning och exponering som är värdefull för såväl SOIC, Svenska Ostindiska Companiet, som Sverigebilden.
Huvudsponsorerna i projektet har nyligen genom Sveriges allmänna utrikeshandelsförening vänt sig till Sveriges exportråd med ett förslag om att rådet ska stödja projektet. Regeringen har inte motsatt sig stöd från Exportrådet eftersom förslaget inkommer från näringslivet som är hälftenägare i rådet. Detta är dock en fråga för Exportrådets styrelse.
Naturligtvis bidrar Ostindiefararens seglats och hamnbesök till stor svensk synlighet som är bra både för det svenska näringslivet och för det svenska samhället i stort.
Anf. 9 Yvonne Andersson (Kd)
Herr talman! Förra gången jag hade chansen att debattera med statsrådet Östros handlade det om forskning och om internationella kontakter i det avseendet. Här har vi nu Ostindiefararen Götheborg som är, kan man säga, en svensk nationell symbol men som också har ett internationellt intresse att rikta sig mot, nämligen vänskapsförbindelser, lite utbyte kulturellt och handel mellan Sverige och Kina.
Jag har haft förmånen att vara med på en studieresa i Sydafrika och besökte skeppet i Cape Town. Jag fick då se och själv uppleva den oerhört stora uppmärksamheten och vad positivt det var för Sverige att visa sig på det här sättet. Det var en mängd besökare.
Jag hörde förresten så sent som i går att i Port Elizabeth var 25 000 besökare på skeppet.
Av vilken anledning har jag då skrivit denna interpellation? Jo, jag tycker att det är anmärkningsvärt att inte regeringen när ett skepp ska komma till Kina - kineserna tycker att det är så viktigt att de till och med lär ha byggt ett skepp som ska möta vårt svenska skepp, Ostindiefararen, i Kanton, och i samband med detta möte planeras dessutom ett statsbesök där konungen och drottningen ska medverka - ombesörjer att finanserna löses. Det finns en oro i dag. Det saknas nämligen fortfarande nästan 40 miljoner kronor för att ta sig från Port Elizabeth, som skeppet lämnat, till Kina - 40 miljoner som man inte vet var man ska hämta.
Jag kan se det som närmast oansvarigt att man jobbar upp en stämning och seminarier. Jag vet att Göteborgs universitet och Riksbankens Jubileumsfond arbetar med seminarier i Kanton i samband med statsbesöket. Men ekonomin är inte ordnad för skeppet att ens nå Kina.
Därför tycker jag, herr talman, att ministern ska gå in här nu och hjälpa till och visa sitt goda erkännande också i handling och inte enbart i ord. Vi är överens om att det har en stor betydelse. Men nu måste de faktiskt ha ekonomi så att de fixar det här, för det skulle vara en katastrof för vår nation att visa för omvärlden att vi inte klarar finansieringen så att skeppet når Kanton i tid, den 20-22 juli. Det är ju inte så lång tid dit, och fortfarande finns inte medlen.
Herr talman! Jag vill ha ett slags svar av ministern. Vad tänker regeringen ta för ansvar för att ekonomin ska ordnas så att allt kan hållas i sin ordning?
Anf. 10 Thomas Östros (S)
Herr talman! Jag instämmer verkligen i Yvonne Anderssons uppskattning av projektet. Det är ett privat projekt som på många sätt har fått del av statlig finansiering. Skeppet byggdes ju upp med hjälp av inte obetydliga medel, exempelvis från Arbetsmarknadsstyrelsen, i och med att det hade den typen av finansiering från start. Men det är ett privat projekt som jag ser som ett väldigt positivt projekt för Sverige och för Sverigebilden. Det har gjort att svenska myndigheter på förfrågan har varit villiga att hjälpa till med att ordna arrangemang kring båtens seglats. Man hjälper också till att öppna dörrar officiellt. Det är en väldigt fin möjlighet att marknadsföra Sverige. Så långt är vi helt och hållet överens.
Nu har projektägarna vänt sig till Exportrådet för att där se om man kan få ett stöd för den fortsatta seglatsen och framför allt kunna ge ett bidrag till Exportrådets främjande av svenskt näringsliv.
Det här har diskuterats i Exportrådet, där ju staten och näringslivet är hälftenägare. Jag har erfarit att man alldeles nyligen har fattat beslut om att via Exportrådet stödja projektet, att ge ett projektbidrag på 20 miljoner kronor. Det innebär att det finns, som jag ser det, goda möjligheter för projektägarna och sponsorerna att få ihop pengar också från andra aktörer och därmed säkra skeppets fortsatta färd till Kina.
Jag tycker att det är positivt att Exportrådet så uppmärksammar skeppets möjligheter att faktiskt marknadsföra Sverige och svenska företag. Det innebär också att när båten når fram till Kina finns det på de orter där olika arrangemang ska hållas ett engagerat exportråd, ett engagerat Invest in Sweden Agency men också en rad andra organisationer och myndigheter som kommer att göra sitt yttersta för att använda den här möjligheten. Det hälsar jag med tillfredsställelse.
Jag var själv i Peking, bland annat i september förra året, och fick möjlighet att där inviga en porslinsutställning i Den förbjudna staden. Porslinsutställningen visade det porslin som hade forslats till de svenska familjer som från Kina beställde porslin under den tid då originalbåten var i rörelse. Det väckte stort intresse och stor uppmärksamhet att detta porslin nu återvänt till Kina och en utställning i Den förbjudna staden. Det visar att de handelskontakter som finns sedan många hundra år tillbaka mellan Sverige och Kina, som har betytt mycket för svensk ekonomisk utveckling inte minst i Västsverige, uppmärksammas av och intresserar den kinesiska nationen. Det tycker jag är positivt också för våra näringslivskontakter.
Anf. 11 Yvonne Andersson (Kd)
Herr talman! Det här var ju jättepositiva uppgifter. Vad jag har fått fram i den statistik som jag har tittat på är att Arbetsmarknadsinstitutet har gett pengar för själva uppbyggnaden av skeppet. Men sedan har staten egentligen inte gått in med pengar, utan det har officiella partner som Göteborgs varv, Volvo, Föreningssparbanken och förstås någon till gjort.
Vad jag erfor så sent som i går var att det inte hade kommit något beslut om pengar från Exportrådet. När det är så pass kort tid kvar och det sitter forskare som planerar och utvecklar seminarier som ska hållas i juli, måste de vara säkra på att det här hålls, att båten kommer fram så att det stundande statsbesöket faktiskt kan genomföras. Det är ju inte bara till Kanton den ska. Sedan kostar det väl ungefär lika mycket att ta den hem. Men det blir väl en senare fråga.
Jag måste få ställa en väldigt rak fråga till statsrådet: Är det så att jag i dag kan säga att det beträffande de 40 miljonerna kommer att ordna sig, att det kan bli ett statsbesök, att regeringen ställer sig som garant för att det kommer att lösa sig, om det är ett statsbesök, är det då inte kutym att regeringen står bakom att ett sådant ordnar sig ekonomiskt?
Anf. 12 Thomas Östros (S)
Herr talman! Nej, regeringen kan inte ställa sig som garant för ett privat projekt av den här sorten. Däremot är det så att projektet SOIC har vänt sig till Exportrådet och bett om ett samarbete. Exportrådet och Exportrådets styrelse bedömer självständigt om det är ett projekt som det ligger i deras intresse att stödja. Det gör man i så fall inte med de statliga medel som går till Exportrådet, utan det gör man med de medel som finns till förfogande för Exportrådets framgångsrika konsultverksamhet och privata verksamhet.
Det som jag har erfarit är att man har bestämt sig för att det här projektet är något som Exportrådet kan stödja med 20 miljoner kronor. Sedan är det naturligtvis ett stort ansvar för projektet och för sponsorerna att se till att det finns fler som stöder projektet. Men garantier kan inte lämnas från regeringen. Det vore inte lämpligt eller möjligt.
Jag tror att det därmed finns mycket goda möjligheter att den hittills väldigt framgångsrika resan, med väldigt fina stopp utefter vägen som uppmärksammats mycket på de orter där man har stannat till och som lyckats sprida både svensk kultur och svenska företags varor och värderingar, kan fortsätta framgångsrikt. Det ser jag fram emot.
Det planeras också att kungaparet ska närvara i samband med Ostindiefararens besök i Kina.
Anf. 13 Yvonne Andersson (Kd)
Herr talman! Finns det några formella hinder att försöka engagera till exempel kommuner som har handelskontakter med Kina? Skulle det finnas några formella hinder att använda offentliga medel för en sådan sak, eller hur ser det ut?
Jag har trott, herr talman, att när det är ett statsbesök är det regeringen som garanterar att den ekonomiska delen löses, men så är det tydligen inte. Att konungen och drottningen gör ett statsbesök innebär inte med automatik att regeringen ställer medel till förfogande, utan det kan alltså variera, om jag har förstått det rätt.
Anf. 14 Thomas Östros (S)
Herr talman! Bara några ord om en resa som jag tror har en väldigt fin potential för att marknadsföra Sverige. Det är naturligtvis ett stort ansvar för sponsorerna som finns med, och som givit sin välsignelse till att resan inletts, att vara med hela vägen fram, och det utgår jag från att de kommer att vara.
Också Exportrådet har under resans gång anmält sig som intressent, och styrelsen har fattat sitt självständiga beslut. Det tror jag är betydelsefullt för den fortsatta resan. Men här finns det flera privata aktörer som ju har stor möjlighet att dra nytta av detta besök och som har ett stort ansvar att se till att ekonomin löser sig. Det utgår jag från att de gör.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.