Överprövning av beslut om skydds- och licensjakt
Interpellation 2015/16:136 av Ulf Berg (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2015-11-04
- Överlämnad
- 2015-11-04
- Anmäld
- 2015-11-05
- Sista svarsdatum
- 2015-11-18
- Svarsdatum
- 2015-12-11
- Besvarad
- 2015-12-11
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)
Nyligen presenterades en promemoria om överklaganden av beslut i jaktfrågor – Överprövning av beslut om skyddsjakt och licensjakt för vissa rovdjur. Resultatet av utredningen är en stor besvikelse för alla som drabbas negativt av de stora rovdjuren.
Utredaren har fått en kort tidsutdräkt till sitt förfogande vilket kan framstå vara del i en strävan att förekomma Högsta förvaltningsdomstolens dom i ett pågående ärende avseende överklagansmöjligheter av beslut om skydds- och licensjakt på rovdjur. Därtill verkar regeringen, genom konkreta författningsändringar, vilja påverka utgången i målet. Det är anmärkningsvärt att man väljer att på detta sätt förbigå den främsta juridiska expertis som Sverige har i dessa frågor.
Lika anmärkningsvärt är förslaget att de föreslagna reglerna ska kunna tillämpas retroaktivt. Det kan orsaka en osäkerhet hos länsstyrelserna och Naturvårdsverket inför höstens beslut om licensjakt, eftersom besluten fattas i enlighet med nu gällande regler för överklagande.
Ett välfungerande system för effektiv skyddsjakt måste vila på en stadig lagstiftning, och besluten ska kunna fattas och verkställas snabbt. En lång tid för överklaganden, så som utredaren föreslår, kommer att leda till att skyddsjakten blir ineffektiv.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Sven-Erik Bucht:
- Varför väljer statsrådet att driva på denna fråga genom ett remissmöte redan i början av november trots att Högsta förvaltningsdomstolen inte avgjort frågan?
- Hur har statsrådet tänkt säkerställa att skyddsjakt kan bedrivas skyndsamt, utan att fastna i juridiska processer, för att därmed bevara dess funktionalitet?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2015/16:136
Webb-tv: Överprövning av beslut om skydds- och licensjakt
Dokument från debatten
- Fredag den 11 december 2015Kammarens föredragningslistor 2015/16:44
Protokoll från debatten
Anf. 15 Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)
Herr talman! Ulf Berg har frågat varför jag väljer att driva på frågan om överprövning av beslut om skydds- och licensjakt genom ett remissmöte i början av november, trots att Högsta förvaltningsdomstolen inte avgjort frågan. Han har också frågat hur jag tänker säkerställa att skyddsjakt kan bedrivas skyndsamt, utan att fastna i juridiska processer, för att därmed bevara dess funktionalitet.
Ulf Berg har i en ytterligare interpellation frågat klimat- och miljöministern hur hon tänker säkerställa att Naturvårdsverkets och andra myndigheters arbete när det gäller vägledning om licensjakt efter varg ligger i linje med riksdagens beslut.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationerna. Eftersom de två interpellationerna delvis behandlar samma fråga besvarar jag dem i ett sammanhang. Jag inleder med att svara på interpellationen om överprövning av beslut om jakt efter varg.
I dag får, enligt jaktförordningen, länsstyrelsernas beslut om skyddsjakt och licensjakt efter stora rovdjur endast överklagas till Naturvårdsverket. De får därför inte komma under prövning av domstol. Det är ifrågasatt om överklagandeförbudet i jaktförordningen är förenligt med EU-rätten.
Högsta förvaltningsdomstolen prövar nu frågan om ett beslut fattat av Naturvårdsverket avseende licensjakt efter varg kan tas upp till prövning av domstol, trots att det enligt jaktförordningen inte får överklagas. Dessutom har EU-kommissionen inlett ett så kallat överträdelseärende mot Sverige i frågan. Regeringen följer utvecklingen i rättspraxis noga.
Eftersom regeringen är angelägen om att efterleva EU-rätten gav regeringen i våras en utredare i uppdrag att föreslå en transparent och rättssäker processgång för överprövning av länsstyrelsernas beslut om jakt efter stora rovdjur som är förenlig med EU-rätten och andra internationella åtaganden. Detta har givetvis ingenting att göra med att regeringen skulle försöka påverka Högsta förvaltningsdomstolen i dess dömande. Ett sådant agerande vore inte i överensstämmelse med regeringsformen. I utredningen konstateras att överklagandeförbudet inte är förenligt med grundläggande principer om effektiva nationella rättsmedel och principen om EU-rättens ändamålsenliga verkan. Dessutom är det möjligt, enligt utredningen, att förbudet även strider mot likvärdighetsprincipen.
Det är riktigt att den promemoria som blev resultatet av utredningen sändes på remiss under en kort tid. Eftersom jakttiden när det gäller licensjakt efter varg är reglerad på så sätt att beslut endast får gälla perioden från och med den 2 januari till och med den 15 februari var det nödvändigt med en kort remisstid om man avsåg att kunna förändra reglerna i jaktförordningen i någorlunda god tid före nästa licensjakt. Möjligheten att skriftligen besvara remissen kompletterades också med ett remissmöte med möjlighet för berörda att muntligen framföra synpunkter. Regeringen bereder nu frågan om hur det ska säkerställas att processgången för överprövning av länsstyrelsernas beslut om jakt efter stora rovdjur är förenlig med EU-rätten.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
När det gäller frågan om att säkerställa att skyddsjakt kan bedrivas inom en erforderlig tidsram, utan att fastna i juridiska processer, visar genomförd utredning att mål avgjorda i förvaltningsrätten har handlagts mycket snabbt. Det finns en beredskap inom domstolen att skyndsamt fatta beslut i förtursmål. Domstolarnas erfarenhet av mål om skyddsjakt är att beslut i inhibitionsfrågor tas inom någon eller några dagar och att målen därefter avgörs utan fördröjning.
Låt mig nu svara på Ulf Bergs andra interpellation, om hur regeringen tänker försäkra sig om att myndigheters vägledning om licensjakt efter varg ligger i linje med riksdagens beslut, genom att hänvisa till propositionen En hållbar rovdjurspolitik (prop. 2012/13:191). I propositionen framgår det att det övergripande och långsiktiga målet för rovdjurspolitiken är att varg, björn, järv, lodjur och kungsörn i Sverige ska uppnå och bibehålla gynnsam bevarandestatus enligt art- och habitatdirektivet, samtidigt som tamdjurshållningen inte påtagligt försvåras och socioekonomisk hänsyn tas. För de aktuella rovdjursstammarna finns vidare i propositionen mer detaljerade mål för bland annat referensvärden för gynnsam bevarandestatus när det gäller populationsstorlek och utbredningsområde. Riksdagen ställde sig, med utgångspunkt i det aktuella vetenskapliga underlaget, genom beslut i december 2013 bakom regeringens förslag till nya mål för rovdjurspolitiken. Detta är utgångspunkten för regeringens politik.
Som en följd av den proposition som Ulf Berg hänvisar till beslutade den tidigare regeringen att ändra i jaktförordningen så att Naturvårdsverket fick ökad möjlighet att delegera rätten till länsstyrelserna att fatta beslut om licensjakt på stora rovdjur. Som ett stöd i länsstyrelsernas arbete kan Naturvårdsverket ge vägledning. I Naturvårdsverkets vägledning gällande licensjakt efter varg 2016 anges vissa underlag som kan vara av betydelse vid länsstyrelsernas bedömning av om det finns möjlighet till licensjakt efter varg 2016. Det hänvisas bland annat till resultatet av Naturvårdsverkets regeringsuppdrag om gynnsam bevarandestatus för varg. Efter en ny och breddad vetenskaplig bedömning av statusen för vargstammen i Sverige har Naturvårdsverket funnit att vargen i Sverige för närvarande har gynnsam bevarandestatus. Vidare förs det i vägledningen ett resonemang kring vad som är begränsad mängd när det gäller antalet individer som skjuts i licensjakten efter varg.
Min talartid är ute, så jag får återkomma till slutet av mitt långa svar.
Anf. 16 Ulf Berg (M)
Herr talman! Jag kan vara av den uppfattningen att de här ärendena har lite olika innebörd. Men nu ska vi inte träta om det. Jag tror att vi kan komma underfund med att vi har olika uppfattningar ändå.
Låt mig börja med överprövningen av beslut om skydds- och licensjakt. När man ser landsbygdsministerns svar står det helt klart att det var meningen att man skulle försöka ha någonting på plats så att årets beslutade jakt, som ska gå av stapeln på andra sidan nyår, skulle kunna träffas av de nya reglerna. Och då fastnar detta i juridikens kvarnar, så att det inte hinner bli någon jakt, vet vi som har varit med en stund. Det måste ju finnas ett ganska kort fönster för vargjakt, vilket har med valpning, spårsnö och liknande att göra. Det behövs inte så många överklaganden för att man ska kunna veta att det inte blir någon jakt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det är precis det som har inträffat, och det var därför alliansregeringen gjorde förändringen att man delegerar det till länsstyrelserna, vilket vi tycker är väldigt bra. Beslut ska fattas nära människor. Man kan överklaga beslut till Naturvårdsverket, vilket också visat sig fungera ganska bra, bland annat i mitt hemlän Dalarna, där det första beslut om licensjakt som överklagades upphävdes av Naturvårdsverket, som ansåg att det inte uppfyllde de kriterier som fanns i ärendet.
Jag tycker naturligtvis att man borde ha avvaktat Högsta förvaltningsdomstolens beslut i frågan. Varken landsbygdsministern eller jag är helt säker på vilket utslaget blir. Blir det så att man är nöjd med nuvarande lagstiftning är det jättebra. Då kan vi se till att vi har en snabb process som gör att speciellt skyddsjakt kan bedrivas. Själva ordet säger ju att det inte kan vara en lång process.
Nu har landsbygdsministern sagt att det här har fungerat tillfredsställande. Naturskyddsföreningen ska ha en eloge. Med en ny ordförande där har man en annan syn och gör en annan bedömning av just skyddsjakter, så det kanske har blivit något bättre vad gäller överklaganden.
Men vi kan ta Junselevargen som ett exempel. När man väl hade processat det skyddsjaktsbeslutet färdigt hade det tagit ett år, och man hade då också sett till att fatta ytterligare ett skyddsjaktsbeslut. Vi är nog ganska säkra på resultatet av detta. Det är beklagligt att de aktuella vargarna förmodligen inte trampar svensk jord igen, och vi är också ganska övertygade om att det är någon som har tagit lagen i egna händer. Det är otroligt trist att staten ska ha så tröga regler att människor totalt tappar förtroendet för lagstiftarna. Det slår också i slutändan mot vargen. Därför tycker jag att alliansregeringens beslut ska ligga fast, om det nu inte är så att juridiken säger att det strider mot den. Men låt oss först avvakta Högsta förvaltningsdomstolens dom och eventuella synpunkter från Bryssel.
Jag vill återkomma vad gäller Naturvårdsverkets syn. Man kan vara lite upprörd över att den information och det beslutsunderlag som Naturvårdsverket skickar ut till länsstyrelserna handlar väldigt mycket om vad Bryssel tycker. Detta tycker jag är helt fel. Naturvårdsverket ska naturligtvis se till den lagstiftning som denna kammare har beslutat om och inte spekulera i någonting annat.
Anf. 17 Emma Nohrén (MP)
Herr talman! Om vi ska ha en effektiv skyddsjakt ska den vila på stadig lagstiftning, har Ulf Berg skrivit i en av sina interpellationer om vargjakt. Han har också skrivit att denna jakt måste kunna bedrivas utan att man fastnar i juridiska processer. Detta visar hur Ulf Berg ser på det här med vargjakt.
Detta är en art som är reglerad inom art- och habitatdirektivet. Självklart måste de juridiska processerna fungera och vara klockrena. Vi har ett överträdelseärende i EU om de här överklagandeprocesserna.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Den nuvarande ordningen infördes av alliansregeringen. Det är bara Naturvårdsverket man kan överklaga till, sedan är det stopp, utan någon domstol däremellan eller efter. Denna ordning har inte setts som riktigt rättssäker.
För att vi då ska få reda i detta har regeringen tillsatt en utredning om överklagandeprocessen. Den utredningen visar att det finns stora oklarheter i detta. Den konstaterar att överklagandeförbud inte är förenligt med principen om effektiva nationella rättsmedel. Den konstaterar att argumentet att det skulle gå sakta med överklagandet inte heller har stämt i de allra flesta ärenden, utan förvaltningsdomstolens avgörande har kommit ganska snabbt när det gäller inhibition.
Vi bör och ska ha rättssäkra processer i dessa ärenden, och därför vill vi naturligtvis också att detta ska kunna börja gälla så fort som möjligt, så att vi inte är ute och svajar där vi inte riktigt vet. Regeringen genomförde därför en ganska snabb remissrunda - den får man medge, men det var för att vi skulle ha korrekta spelregler på plats så fort som möjligt. I remissrundan var det 31 svar. Av dem var 17 positiva, sju avstyrkte och sju hade lite andra ändringsförslag eller andra egna funderingar om hur det skulle vara. Men en övervägande majoritet var alltså positiv eller hade förslag med denna inriktning.
Jag undrar hur Ulf Berg då, på eget bevåg, kan tycka att det finns andra saker som är mycket bättre. Vi har ju en rättslig procesess som måste komma till stånd, och det finns förslag som domstolar och andra remissinstanser tillstyrker och tycker är bra. Det kan också rädda oss från att bryta mot EU-rätten, vilket annars riskerar att leda till en stämning.
Anf. 18 Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)
Herr talman! Jag hann inte beröra Naturvårdsverkets vägledning i mitt förra inlägg. I den vägledningen förs ett resonemang om vad som är begränsad mängd när det gäller antalet individer som skjuts i licensjakt.
Möjligheten att besluta om licensjakt efter varg följer av 23 c § jaktförordningen, som bygger på artikel 16.1 e i art- och habitatdirektivet. Den bestämmelsen anses möjliggöra jakt efter varg i begränsad omfattning och begränsad mängd under förutsättning att det inte finns någon annan lämplig lösning på det problem som jakten avser att lösa och jakten inte försvårar upprätthållandet av vargens gynnsamma bevarandestatus i dess naturliga utbredningsområde.
EU-kommissionen ger inga tydliga riktlinjer om vad som utgör en begränsad mängd. Som jämförelse refererar Naturvårdsverket i sin vägledning till ett uttalande från EU-kommissionen om ett annat rovdjur. Uttalandet gällde jakten efter lodjur i Lettland, där EU-kommissionen gjorde bedömningen att en jakt efter 7-8 procent av den då aktuella lodjurspopulationen om 600-650 individer ansågs utgöra en tillräckligt begränsad mängd enligt art- och habitatdirektivet.
Jag har fullt förtroende för Naturvårdsverket i dess roll som central viltmyndighet och för myndighetens arbete med förvaltningen av Sveriges rovdjur.
När det sedan gäller regionaliseringen av besluten har vi inte någon annan uppfattning, Ulf Berg. Vi står bakom det. Det är viktigt att vi bibehåller de regionala besluten på länsstyrelsenivå. Det här handlar om själva prövningen i frågan. Det har varit väldigt mycket juridiska processer, som Emma här nämner. Jag håller med till fullo. Det handlar om att reda upp i detta.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Prövningen som gäller den jakt som genomfördes 2015 är inte ens avslutad. Det var flera olika instanser med olika inriktning. Riberdahls utredning visar tydligt att man i normalfallet kan behandla skyddsjakten skyndsamt. Det finns fall där man inte har kunnat göra det. Ulf Berg tog upp fallet med Junselevargen, men det är ett väldigt speciellt fall. Det är inte ett normalfall. Det var ju en varg som hade väldigt viktig genetisk betydelse, och den hade flyttats flera gånger. I det fallet tog det lång tid, men det var inget normalfall. Jag utgår från det som Riberdahl visar i sin rapport, alltså att man kan behandla detta skyndsamt. Vid en framtida förordningsförändring måste man också ställa det kravet på domstol.
Anf. 19 Ulf Berg (M)
Herr talman! Landsbygdsministern har fullt förtroende för Naturvårdsverket i dess roll som central viltmyndighet. Jag vill bara stilla påminna om att den här kammaren har fattat beslut om att det ska inrättas en ny myndighet på området. Vad den här kammaren också har beslutat om är att jakten på rovvilt ska fortsätta som den är. Det har faktiskt den nya riksdagen tagit beslut om i ett tillkännagivande. Ändå verkar regeringen slå dövörat till.
Jag förstår nu vad det hela beror på. Man behöver inte vara särskilt bevandrad i det politiska för att förstå att det är Miljöpartiet som driver den här frågan. Vi kunde konstatera att Emma gör det även i den här debatten.
Låt mig börja med Emmas funderingar om art- och habitatdirektivet. Det finns nu en diskussion och debatt. Tyvärr var Sverige inte med när tjänstemännen träffades. Man funderar över om vargen ska flyttas från bilaga 4 till bilaga 5. Om den förs in i bilaga 5 blir den ett förvaltningsbart djur. Det är denna diskussion som pågår. Det kan vara ett skäl till att avvakta här.
Det finns även ett EU-utslag tidigare, där man säger att Århuskonventionen inte kan ligga till grund därför att den inte är implementerad i EU-lagstiftningen. Det finns ett antal juridiska funderingar. Det är jag den förste att hålla med om, men låt de juridiska funderingarna få leda fram till domar. Då kan vi i riksdagen klargöra var den lagliga rågången går någonstans. Den hamnar ju inte alltid där den här kammaren vill, utan i rättspraxis kan det visa sig att man har en annan syn.
Jag var kort inne på Naturvårdsverket. När man beskriver för länsstyrelserna vad som ska ligga till grund tycker jag att det är helt fel att man lägger in frågor som rör EU. Bland annat hänvisar man till den lettiska lodjurspopulationen, där man fick skjuta max 7 procent. Det är helt irrelevant! Sveriges riksdag har sagt att det ska vara mellan 170 och 270 vargar som gynnsam bevarandestatus. Vid den senaste räkningen var det över 400 individer. Det är detta som ska ligga till grund - inte någon fundering om man vad eventuellt kan komma fram till efter juridiska prövningar i Bryssel.
Jag tycker att det är väldigt viktigt att vi avvaktar de processer som är aktuella. Nu kommer denna fråga upp som ett utskottsinitiativ i kammaren nästa vecka, närmare bestämt på tisdag. Vi får väl se om Högsta förvaltningsdomstolen då har kommit till ett domslut. Då får vi utifrån detta ta ställning till vilka förändringar som eventuellt behöver göras eller om alliansregeringens beredning av ärendet, som gjordes när man ändrade i förordningen, fortfarande håller och är juridiskt korrekt. För det är klart att alliansregeringen noga studerade den här frågan.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag tycker att det är tråkigt att Socialdemokraterna i den här frågan har lagt sig platt. Jag tycker nog att man skulle ha en ny samverkanspartner i de här frågorna, nämligen Alliansen. Det kommer de svenska medborgare som bor i vargrevir att tjäna på.
Anf. 20 Emma Nohrén (MP)
Herr talman! Ulf Berg anför att det kan komma att bli ändringar - det skulle kunna bli så. Men vi har ju lagar och regler som gäller just nu. Då måste vi förhålla oss till dem. Vi har ett art- och habitatdirektiv, där vargen ingår. Då måste de lagar och regler som gäller för arter därunder också gälla i Sverige. Då kan man inte spekulera i vad som skulle hända i framtiden.
Vi har en överklagandeprocess som har blivit föremål för en anmälan i EU. Och vi har en utredning som säger: Nej, det här kanske inte är det bästa sättet. Det borde vara så här för att vi ska ha klara juridiska processer och för att det ska fungera.
Jag tycker då att det är väldigt märkligt att Ulf Berg med sina partikamrater och allianskamrater vill låsa fast regeringen så att man inte kan göra det mer följsamt - det handlar alltså om att regeringen ska kunna följa lagen och göra det bättre. Jag tycker att det är ett väldigt märkligt förfarande att försöka bakbinda regeringen, så att man inte kan utföra sitt uppdrag. Självklart vill vi följa lagen och ha bra processer.
Jag förstår inte riktigt hur man tänker. Om det finns både utredningar och överträdelseärenden och om man kan anpassa sig så att det blir bättre och mer juridiskt klart undrar jag: Varför ska man inte få göra detta?
Anf. 21 Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)
Herr talman! Nu har vi ny och betydligt bättre forskning än vad som fanns tidigare och som låg till grund för det beslut som riksdagen tog. Det är två helt oberoende undersökningar. Det är en svensk och en amerikansk analys av detta. Båda kommer fram till att en gynnsam bevarandestatus för vargen ligger på ca 300 vargar. Det nya i de undersökningarna är att de också har tagit genetisk hänsyn. De visar på att man utöver det här antalet vargar måste ha en invandring av finsk-rysk varg, en på fem år.
Jag tycker att det är väldigt bra att man har gjort de här rejäla forskningsinsatserna för att klargöra hur det ser ut. Naturvårdsverket har också kommit fram till, och konstaterar med stöd av de forskningsresultaten, att vi har en gynnsam bevarandestatus. Jag har ingen anledning att ifrågasätta det - inte alls.
Den här frågan handlar om den juridiska processen och möjligheten att göra överprövning. Alla som har följt problematiken kring detta vet att vi inte riktigt har grepp om det - ingen har grepp om det. Det har varit mycket strul. Det är väl också det som gör att många människor ute i bygderna som har drabbats av vargangrepp tappar förtroendet. Regeringens ambition är att få en rättvis och riktig bedömning i rättsväsendet av det här och en process som håller måttet och som är förenlig med såväl EU-rätten som andra internationella åtaganden.
Anf. 22 Ulf Berg (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! EU har i den här frågan under många år ropat: Vargen kommer! Än har det inte hänt någonting. Jag skulle inte bli det minsta förvånad om EU skriver av det här ärendet mot Sverige. Annars är det otroligt seg byråkrati i Bryssel. Det vet vi väl. Men än har man bara ropat: Vargen kommer!
Jag tycker att man i så fall en gång för alla ska se till att få frågan prövad i domstolen, så att den blir utagerad.
Det är precis det som jag tycker att man skulle ha gjort från regeringens sida i den frågan - om vi håller oss till Sveriges överprövning. Låt oss komma ihåg att förvaltningsrätten gav de överklagande rätt och stoppade licensjakten i början av året. Kammarrätten sa: Nej, det här går inte. Det är ett korrekt beslut, och man följer lagen. Och så släpptes jakten loss. Sedan överklagade man till Högsta förvaltningsdomstolen, som gav prövningstillstånd. Om jag inte minns alldeles fel tog man upp ett enda överklagande. Det gjorde man i fråga om det vargrevir där jakten var klar. Det påverkade alltså inte vinterns jakt.
Det är ändå lite vägledning. Det är förmodligen därför det har tagit snart ett år i den juridiska processen. Det är naturligtvis inte enkelt, och det ska göras en hel del bedömningar. Det är därför vi har ett rättssystem. Men låt oss då se om det är ett korrekt förfarande som alliansregeringen har infört. Det är min bestämda uppfattning och förhoppning. Är det inte så måste vi hitta ett nytt system, för vi kan inte hamna i det gamla, där människor blir utsatta för vargangrepp. Medan byråkrater funderar över om det är rätt eller inte tar vargen dessa människors tamdjur. Den ordningen kan vi inte gå tillbaka till.
Anf. 23 Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)
Herr talman! Ulf Berg säger att EU har ropat: Vargen kommer! Och ingenting har hänt. Jo, det har hänt mycket, i alla fall under alliansregeringens tid. EU ropade: Vargen kommer! Regeringen tog då, 2012, ett beslut och stoppade vargjakten. Året därpå, 2013, avbröts vargjakten. Året därefter, 2014, stoppades vargjakten.
Under den här regeringen har det genomförts en vargjakt. Och det finns ett beslut från länsstyrelsen om att genomföra en andra vargjakt.
Det har hänt saker historiskt. Jag vet att det fanns en väldig problematik. Under hela vägen har det varit problematik i fråga om den juridiska processen kring överklagande. Av den anledningen vill regeringen nu ordna upp det här.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.