Översvämningsrisk för bebyggelse i Mälardalen
Interpellation 2007/08:718 av Berglind, Mats (s)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2008-05-13
- Anmäld
- 2008-05-13
- Besvarad
- 2008-06-02
- Sista svarsdatum
- 2008-06-03
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 13 maj
Interpellation
2007/08:718 Översvämningsrisk för bebyggelse i Mälardalen
av Mats Berglind (s)
till statsrådet Mats Odell (kd)
I juni 2005 gav regeringen en utredare i uppdrag att kartlägga det svenska samhällets sårbarhet för globala klimatförändringar. Utredningen visade att varmare klimat i framtiden kommer att ha omfattande konsekvenser regionalt, främst i form av ökad nederbörd och ökande översvämningar, men också sänkta vattennivåer under torra somrar.
De förändringar i klimatet som prognoserna visar kommer för Mälarens del inte bara att medföra stora översvämningar utan även problem med avrinningen till Östersjön. Det kommer att medföra stora risker för erosion längs stränderna och vid utloppen. Översvämning av förorenad industrimark hotar dricksvattnet.
En naturkatastrof i Mälarregionen skulle drabba 2,5 miljoner människor, medföra stora skador på miljön, byggnader och infrastruktur och därmed slå hårt mot tillväxten.
Klimat- och sårbarhetsutredningen anser att byggande av permanenta vallar på riskområden inte är ett realistiskt alternativ, bland annat av kulturhistoriska skäl. Därför föreslås att avtappningskapaciteten i Mälaren ökas genom ombyggnad av slussar i Stockholm och Södertälje. Detta är kostnadskrävande och kan ta lång tid. Därför föreslås också att nybyggnationer kring Mälaren under nivå + 230 centimeter endast ska tillåtas i undantagsfall tills avtappningskapaciteten har höjts. Detta förutsätter att kommunerna beaktar risken i sitt ordinarie planarbete.
Klimat- och sårbarhetsutredningen menar att situationen för Mälaren är ansträngd, varför det är angeläget att snarast möjligt genomföra utredningens förslag. Därför vill jag fråga statsrådet:
1. Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att förebygga översvämning av bostäder, kontor och övrig bebyggelse i Mälardalen?
2. Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att kommunerna ska ta Klimat- och sårbarhetsutredningens förslag in i sitt planarbete?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2007/08:718
Webb-tv: Översvämningsrisk för bebyggelse i Mälardalen
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2007/08:120 Måndagen den 2 juniProtokoll 2007/08:120 32 § Svar på interpellation 2007/08:718 om översvämningsrisk för bebyggelse i Mälardalen
Protokoll från debatten
Anf. 193 Andreas Carlgren (C)
Herr talman! Mats Berglind har frågat kommun- och bostadsministern vilka åtgärder ministern avser att vidta
1. för att förebygga översvämning av bostäder, kontor och övrig bebyggelse i Mälardalen och
2. för att kommunerna ska ta in Klimat- och sårbarhetsutredningens förslag i sitt planarbete.
Interpellationen har överlämnats till mig.
Till att börja med vill jag säga att jag delar Mats Berglinds farhågor när det gäller den ökade risken för översvämningar till följd av klimatförändringen. Det gäller inte bara Mälardalen utan också på många andra håll i landet. Situationen är redan i dag ansträngd. Översvämningar har drabbat Sverige nästan årligen med skador på enskilda byggnader och samhällets infrastruktur. Brist på förutseende i samhällsplaneringen kan bli mycket kostsamt, framför allt på lång sikt men även i ett kortare perspektiv.
Som Mats Berglind väl känner till gav den tidigare regeringen i uppdrag till Klimat- och sårbarhetsutredningen att kartlägga det svenska samhällets sårbarhet för klimatförändringar och föreslå lämpliga anpassningsåtgärder. I november 2006 redovisade utredningen delbetänkandet
Översvämningshot - Risker och åtgärder för Mälaren, Hjälmaren och Vänern
(SOU 2996:94). Betänkandet har remissbehandlats.
Som en följd av bland annat utredningens delbetänkande beslutade regeringen våren 2007 om ändringar i plan- och bygglagen (1987:10) i propositionen
Ett första steg för en enklare plan- och bygglag
(prop. 2006/07:122). Ändringarna trädde i kraft vid årsskiftet och innebär ett förtydligande av att kommunerna ska ta hänsyn till risken för översvämningar vid lokalisering av bebyggelse och att det av länsstyrelsernas granskningsyttrande över kommunernas översiktsplaner och beslut om detaljplaner ska framgå om en bebyggelse blir olämplig med hänsyn bland annat till risken för översvämningar.
I oktober 2007 redovisade Klimat- och sårbarhetsutredningen sitt slutbetänkande
Sverige inför klimatförändringar - hot och möjligheter
(SOU 2007:60). Även detta betänkande har remissbehandlats. Av remissvaren på de båda betänkandena framgår att majoriteten av remissinstanserna delar utredningens bedömningar angående översvämningsrisker och konsekvenser nu och i framtiden. Remissinstanserna ställer sig också i huvudsak bakom utredningens förslag till åtgärder. Utredningens samlade förslag bereds för närvarande i Regeringskansliet.
I sammanhanget kan nämnas att Klimat- och sårbarhetsutredningen - mot bakgrund av förväntade klimatförändringar och de krav sådana ställer på ändrade tillstånd för dammar och markavvattning - har pekat på behovet av en översyn av bestämmelserna om vattenverksamhet i miljöbalkens 11 kap. Regeringen har därför i tilläggsdirektiv gett Miljöprocessutredningen (M 2007:04) i uppdrag att göra en sådan översyn. Uppdraget i denna del ska redovisas senast den 31 december 2008.
Regeringen kommer att behandla Klimat- och sårbarhetsutredningens förslag i den klimat- och energiproposition som planeras att föreläggas riksdagen senare i höst. De eventuella författningsändringar som rör plan- och bygglagen kommer att presenteras i en proposition till riksdagen våren 2009. Eftersom de frågor Mats Berglind ställer för närvarande bereds är det för tidigt att uttala sig om den närmare utformningen av regeringens förslag. Jag varken vill eller kan föregripa den processen.
Avslutningsvis vill jag stryka under vikten av att kommunerna på ett bättre sätt än i dag beaktar risken för översvämningar, ras och skred i sin fysiska planering. Jag delar helt Klimat- och sårbarhetsutredningens uppfattning att ökad hänsyn måste tas till konsekvenserna av klimatförändringar i översikts- och detaljplaneringen och vid prövning av bygglov. Budskapet till kommunerna får redan så långt anses rätt tydligt.
Anf. 194 Mats Berglind (S)
Herr talman! Jag vill börja med att säga att den här interpellationsdebatten kanske inte blir så lång. Jag är väldigt nöjd med ministerns svar. Jag inser naturligtvis problematiken med att frågan är ute på remiss och att ministern inte nu kan gå ut och bekräfta vilken riktlinje vi ska ha. Men bara andemeningen i ministerns svar är glädjande. Jag tror ingen kan missuppfatta att det här tas på allvar.
Nu ska jag bara lite kort berätta varför jag ställde den här interpellationen. Lite för bråttom kanske jag hade eftersom frågan bereds. Det handlar faktiskt om min egen hemkommun, Enköping. Där har vi haft vissa problem. Vi har en å som rinner ut i Mälaren där det har förekommit vissa ras. Vi vet inte vad det beror på, i alla fall inte jag. Jag får vara försiktig så att jag inte säger för mycket.
Det är klart att det oroar när man ser att saker och ting händer. Dessutom fick vi Klimatutredningens betänkande som väldigt tydligt visar på att det finns stora risker. Samtidigt håller Enköpings kommun på med en översiktsplan där vi kanske inte alltid är helt överens om inriktningen.
Den borgerliga majoriteten vill gärna ha sjönära boende och sådant. Då kommer naturligtvis frågan: Ska vi tulla på strandskyddet? Ska vi låta bebygga nära Mälaren samtidigt som vi vet att det finns en utredning som klart och tydligt varnar för att göra på det sättet? Då känns det bra att ha en minister i ryggen som kan komma hem till Enköping och prata med sina partivänner: Varning, varning för att allt kanske inte är så lämpligt.
Det känns bra att vi har samma inriktning, samma varning. Vi inser hotet, och vi ska inte sätta i gång någonting som i framtiden kan ge stora problem. Då kommer frågan som ministern fick alldeles innan: Vem ska då ta ansvaret, och vem är det då som ska betala? Det vill vi inte veta.
Anf. 195 Jörgen Johansson (C)
Herr talman! Det är en intressant fråga som Mats Berglind lyfter fram i sin interpellation. Frågan vad klimatförändringarna kommer att innebära för hela Mälarens upprinnelseområde tenderar att bli något av en ödesfråga. Även om Klimat- och sårbarhetsutredningen talar om en ökad tappning av Mälaren är frågan om det är tillräckligt i ett långt perspektiv. Kommer vi inte till rätta med klimatförändringen kan man fundera över om vattnet kommer att rinna in i Mälaren i stället för att rinna ut ur den. Det perspektivet ställer många frågor på kant.
Det som bekymrar mig är att många kommuner erbjuder vattennära boenden för att locka nya kommunmedlemmar, precis som Mats Berglind antydde. Få är de som ser rasrisker och översvämningsrisker i samband med planläggning av de nya områdena. Det förvånar mig, för många av de här områdena i Mälarbygderna är gammal sjöbotten och inte det hälleberg som vi normalt ska bygga på. Då är skredrisken påtaglig.
Frågan är dessutom vem som har det slutliga ansvaret om en olycka uppstår i de här vattennära boendena. Nu nämner miljöministern i sitt svar att plan- och bygglagen är ändrad i det här avseendet, och det är bra. Kommunerna ska ta hänsyn till det här i sin planläggning. Men det finns ändå frågetecken kvar. Tittar vi på byggutvecklingen i Mälardalen under de senaste två decennierna ser vi att det inte har varit så enormt frekvent byggande i den inre delen av Mälardalen.
Många är de detaljplaner som är antagna sedan lång tid tillbaka och ligger och väntar på att förverkligas. Många är de detaljplaner som egentligen inte skulle leda till bebyggelse just på grund av de klimatförändringar som sker. Och få, kan vi konstatera, är de politiker som vågar ta i de här svåra frågorna och säga: Den här detaljplanen ska inte förverkligas. I stället säger man att det här inte är någonting som kommer att ske under de närmaste åren så vi kan väl ändå släppa fram den här planen - detta i ett perspektiv där vi vet att när vi bygger så bygger vi i minst ett hundraårsperspektiv.
Det är bra att miljöministern stryker under vikten av att kommunerna på ett bättre sätt i dag beaktar risken för översvämningar, ras och skred i sin fysiska planering. Det är också bra att det tydligt framhålls att budskapet som ges till kommunerna ska vara tydligt. Men frågan kvarstår ändå: Vad gör vi med de planer som ligger? På något sätt måste vi få vårt kommunfolk att komma till insikt om att de får tänka om även till det som redan är beslutat.
Herr talman! I dagsläget gäller det att ta vara på de möjligheter som finns för ökad avtappning av Mälaren. I sin interpellation säger Mats Berglind att det kommer att ta lång tid. Jag har förhoppningen att den diskussion som förs vad gäller slussens utbyggnad i Södertälje kommer att driva på utvecklingen så att vi får fram detta snarast möjligt.
Den översyn av vattendomen för Mälaren som har Klimat- och sårbarhetsutredningen som grund pågår, och det är första steget för att undanröja riskerna. Vi kan konstatera att både staten och kommunerna har ett ansvar i det arbetet. Förhoppningen är att när diskussionen om finansieringen av avtappningen kommer upp - detta är ju inte enbart en statlig fråga - kanske det är dags också för kommunpolitikerna att fundera över frågan och verkligen få upp den på bordet och inse att det kanske är dags att tänka efter före.
Anf. 196 Andreas Carlgren (C)
Herr talman! Jag tycker att både Mats Berglind och Jörgen Johansson gjort viktiga inlägg i denna debatt. Det är bra att vi är ense om så mycket av huvudinriktningen. Jag menar att vi verkligen delar mycket av utgångspunkterna och märker också att vi gemensamt tar frågorna på allvar.
Mats Berglind tog upp ett exempel från sin hemkommun. Jag möter fler exempel på kommuner runt Mälaren, också sådana med samma partifärg som Mats Berglind, där man ivrigt bygger ut Mälaren. Exempel på det finns alltså på flera håll. Jag är övertygad om att klimatförändringarna kommer att behöva sina statsmän och -kvinnor både internationellt och nationellt men sannerligen också i kommunerna.
Jag har ju framhållit den lagändring vi redan gjort, och som svar både på det som Mats Berglind antyder och det som Jörgen Johansson tar upp vill jag säga att jag är medveten om att Klimat- och sårbarhetsutredningen föreslagit ytterligare skärpningar i lagen jämfört med dem vi redan mycket snabbt genomfört.
Jag utesluter inte att vi ska vidta fler åtgärder även om jag vill undvika den typ av väldigt långtgående regleringar genom vilka jag tror man också skulle kunna åstadkomma lösningar, via samverkan till exempel mellan kommuner och framtida regioner kring Mälaren, eller andra kustnära områden där man kan utsättas för dessa förändringar.
Jag tror att det är mycket viktigt att samverka med utgångspunkt från de förändringar som man vet kommer, att i tid förutse dem och att gemensamt hitta en inriktning beträffande vattendrag och kuster så att man inte spelar schack med varandra för att försöka åstadkomma de mest attraktiva kustlägena genom att konkurrera ut andra som tar mer ansvar. Också där är jag beredd att ta initiativ om det skulle behövas, men i första hand kommer jag att lita på att den klokskapen finns lokalt och regionalt.
Jag delar uppfattningen att det kan vara en ödesfråga hur vattennivån i Mälaren utvecklas. Vi kommer i detta arbete att pröva åtgärderna när det gäller tappning. Vi följer mycket noga det arbete som görs beträffande slussarna i både Södertälje och Stockholm, och vi kommer självklart också att från statens sida vara beredda att medverka. Det här är frågor som ska klaras gemensamt, både genom ett kommunalt ansvar och genom den roll som staten har.
Anf. 197 Mats Berglind (S)
Herr talman! Detta får bli mitt sista inlägg för jag kan ju inte stå här och bara berömma ministern rakt av.
Det är mycket viktigt att vi kan vara överens om sådana här saker. Det handlar om stora värden, mycket står på spel och det borde inte vara partipolitik med i sådana här frågor.
I interpellationssvaret ges, som sagt, en tydlig bild av hur ministern ser på detta och att han också ser allvarligt på det. Jag tänkte därför ta mig friheten att bjuda in ministern till Enköping för en tvärpolitisk diskussion om dessa frågor så att vi verkligen talar om samma sak. Statsmakten i all ära, som ministern var inne på, men det finns även mycket kommunalpolitik i detta. Jag håller med ministern om beskrivningen att det finns ett intresse av att skapa ett boende som är attraktivt. Det vill ju varje kommun; det är inget snack om saken. Men var drar vi gränserna, och hur ska det se ut?
Andreas Carlgren är således välkommen till Enköping för att diskutera dessa frågor tvärpolitiskt - både utifrån ett Enköpingsperspektiv och utifrån ett riksperspektiv och Mälaren i stort. Opinionsmässigt tror jag inte att det skulle vara helt fel. Politiskt skulle det vara helt korrekt att försöka lösa saker och ting i samförstånd.
Anf. 198 Jörgen Johansson (C)
Herr talman! Det är sällan vi har så målinriktade och raka interpellationsdebatter i kammaren som i detta fall. Även jag måste säga att det varit en mycket givande debatt, och vi har fått ett mycket tydligt besked från ministern. Dessutom tycker jag att det är ett bra besked.
Jag håller med om att fler åtgärder krävs för att komma åt den byggnation som trots allt sker i dag. Jag håller med ministern om att det vore olyckligt om vi skulle behöva lagstifta på det här området. I stället gäller det att få kommunfolket att inse att de har ett ansvar för sitt område.
Anf. 199 Andreas Carlgren (C)
Herr talman! Också jag vill tacka för debatten. Jag besöker gärna både Enköping och andra kommuner runt Mälaren. Även jag ser att vi kommer att behöva skapa förutsättningar för ett konkret samarbete över partigränserna liksom över gränsen mellan kommun, region och stat. Låt mig som gammal kommunpolitiker säga att jag gillar de tonerna eftersom det ofta gäller konkreta, tydliga frågor som sedan ska ge lösningar på stora, principiella problem, såsom det här rör sig om. Det utgör därmed en del av det nationella samarbete som vi vill åstadkomma när det gäller klimatfrågorna. Vi kan se det mycket tydligt när det gäller området kring Mälaren.
Tack så mycket till er båda!
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.