översyn av äldreomsorgen
Interpellation 2004/05:224 av Ullenhag, Erik (fp)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2004-11-30
- Anmäld
- 2004-11-30
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar fördröjt anmält
- 2004-12-08
- Sista svarsdatum
- 2004-12-14
- Besvarad
- 2005-01-25
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 30 november
Interpellation 2004/05:224
av Erik Ullenhag (fp) till statsrådet Ylva Johansson om översyn av äldreomsorgenHösten 2002 utlovade den dåvarande socialministern Lars Engqvist tio reformer för den svenska sjukvården. En granskning som Dagens Medicin (39/2004) genomfört visar att endast två av dessa löften genomförts när Lars Engqvist fick avgå eftersom statsminister Göran Persson ville "toppa laget". Ett av de löften som inte genomförts är att regeringen lovat att "se över" äldreomsorgen. Sedan löftet gavs har bristerna i äldreomsorgen blivit allt större.
I dag 2004 rapporterar samtliga länsstyrelser om en negativ utveckling inom kommunernas äldreomsorg. Här några exempel:
Många äldre nekas ett värdigt vardagsliv, till exempel hjälp att någon gång komma ut i friska luften, välja när de vill lägga sig eller få möjlighet att duscha regelbundet.
4 000 till 5 000 åldringar nekas årligen plats i äldreboenden, trots att de har bedömts behöva det.
Andelen personer utan eget rum inom särskilda boendeformer för äldre har ökat sedan 1997 i så många som ett tjugotal kommuner.
Den parlamentariska Äldreberedningen Senior 2005 (2003:91) har efter Engqvists löfte lagt förslag om "100 steg till trygghet och utveckling med en åldrande befolkning", men någon proposition med anledning av förslagen har regeringen inte presenterat. Riksdagen har i själva verket endast behandlat en proposition med anknytning till äldreomsorgen sedan Engqvist ställde ut sina löften till svenska folket. Denna enda proposition från 2002/03 handlade om samverkan och möjligheten att inrätta gemensamma nämnder mellan kommuner och landsting. En skrivelse om uppföljning av den nationella handlingsplanen presenterades dock med redovisning av läget och tidigare vidtagna åtgärder. Riksdagsåret 2003/04 lämnades ingen proposition som rörde äldreomsorgen.
Regeringens budgetproposition innehöll förvisso en utbildningssatsning för äldreomsorgens personal, men samtidigt begränsas förnyelsen av vården och vårdyrkenas attraktivitet genom den planerade så kallade stopplagen för privata sjukhus.
Jag vill med hänvisning till ovanstående fråga vård- och äldreomsorgsminister Ylva Johansson:
Avser du att före valet 2006 fullfölja din företrädares löfte att regeringen ska se över äldreomsorgen och presentera en samlad proposition gällande åtgärder för den framtida äldreomsorgen med anledning av bland annat Äldreberedningens betänkande?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2004/05:224
Webb-tv: översyn av äldreomsorgen
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2004/05:63 Tisdagen den 25 januariProtokoll 2004/05:63 12 § Svar på interpellation 2004/05:224 om översyn av äldreomsorgen
Protokoll från debatten
Anf. 56 Ylva Johansson (S)
Fru talman! Erik Ullenhag har frågat mig om jag avser att före valet 2006 fullfölja min företrädares löfte att regeringen ska se över äldreomsorgen och presentera en samlad proposition gällande åtgärder för den framtida äldreomsorgen med anledning av bland annat Äldreberedningens betänkande.
En av de viktigaste frågorna för mig och regeringen under mandatperioden är uppgiften att säkerställa en god samhällelig vård och omsorg om äldre i framtiden.
För att komma till rätta med brister som finns inom vården och omsorgen om äldre har regeringen initierat ett antal utredningar vars resultat kommer att ligga till grund för vidare åtgärder.
Remissbehandlingen av Senior 2005:s slutbetänkande
Äldrepolitik för framtiden
(SOU 2003:91) har nyligen avslutats. I stort sett samtliga departement berörs av de 100 förslag som lagts fram, och arbetet med förslagen kommer att påbörjas inom Regeringskansliet så snart remissammanställningen är klar.
Regeringen har under de senaste åren tagit initiativ till en rad utredningar. Regeringen tillsatte en demensarbetsgrupp som lämnade demenspromemorian - nej, departementspromemorian ska det väl ändå vara? -
På väg mot en god demensvård
(Ds 2003:47) hösten 2003. Promemorian innehåller 16 förslag till åtgärder för att förbättra demensvården. Flera av förslagen håller för närvarande på att genomföras.
En utredare har haft i uppdrag att genomföra en översyn av vård och omsorg drygt tio år efter Ädelreformen. Utredaren lämnade i juni 2004 betänkandet
Sammanhållen hemvård
(SOU 2004:68), vilket för närvarande remissbehandlas.
Ett stort problem för äldre och personer med funktionshinder är att framför allt kommuner inte verkställer egna beslut om insatser enligt socialtjänstlagen eller lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). En utredare har haft i uppdrag att analysera varför det förekommer att kommunala och landstingskommunala beslut inte verkställs och varför det förekommer beslut om avslag trots bedömt behov enligt socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Utredaren har i december 2004 lämnat betänkandet
Beviljat men inte fått
(SOU 2004:118), vilket kommer att remissbehandlas under våren 2005.
Kompetensstegen är en flerårig satsning på kvalitetsutveckling i vården och omsorgen om äldre genom kompetensutveckling för personalen. En särskild kommitté har tillkallats, och den har nu påbörjat sitt arbete. Under de kommande tre åren har riksdagen, enligt förslag från regeringen, beslutat att satsa drygt 1 miljard kronor som fördelas till kommuner som har goda förslag för nyskapande, verksamhetsnära satsningar på kompetensutveckling. Syftet är att genom idéer, råd och stöd inspirera och uppmuntra till utökat kvalitetsarbete genom kompetensutveckling av personalen inom vården och omsorgen om äldre. En proposition om en lag för kreditering på skattekontot av stöd till kommuner för kompetensutveckling kommer att lämnas till riksdagen i vår.
Med allt det utredningsarbete som har gjorts har vi nu en god grund för att gå vidare med det fortsatta arbetet.
Då Erik Ullenhag, som framställt interpellationen, på grund av föräldraledighet ej var närvarande vid sammanträdet medgav tredje vice talmannen att hans ersättare Harald Nordlund fick ta emot interpellationssvaret.
Anf. 57 Harald Nordlund (Fp)
Fru talman! Min nyfikenhet när det gäller "demenspromemorian" är ju därmed stillad.
Jag vill å interpellantens vägnar tacka för svaret på interpellationen. Äldrepolitiken handlar ju om de stora vårdfrågorna, men äldrepolitik handlar också om äldre i arbetslivet. Det handlar om äldre i samhällslivet. Vi har ju nu lärt oss under ganska lång tid att när 40-talisterna går i pension kommer vi att möta jätteproblem. Förvisso måste vi förbereda oss för dem. Men redan nu har vi ju problem, problem som vi skyndsamt behöver ta itu med.
Jag antar att statsrådet Ylva Johansson och jag är överens om att bristerna i både vården av och attityden till äldre är stora i dag. När det gäller vården har interpellanten pekat på några exempel på brister. Jag vill redan här säga att vi ibland kan få intrycket av att vi rentav har ett system i sönderfall. Jag tycker inte att det är så, men jag menar att bristerna är för många och för stora för att vi ska kunna acceptera det.
Inom arbetslivet finns det i praktiken tydliga åldersgränser. Det innebär ju ett tydligt slöseri med kompetens. Inom samhällslivet finns motsvarande negativa attityder, rentav attityder som man kan betrakta som diskriminering.
Svaret på interpellationen från statsrådet Ylva Johansson innehåller tre delar. Den första delen handlar om att utreda mer. Den andra handlar om att kommuner och landsting inte lever upp till gällande lagstiftning. Den tredje delen handlar om en redogörelse för den nu påbörjade verksamheten med kompetensutvecklig av personalen.
Antalet utredningar på äldrepolitikens område är ju stort. Jag menar att det nu är handling vi behöver. Är det verkligen så att regeringens ambitioner inte sträcker sig längre än till nya utredningar och till att man avser att lägga fram en proposition någon gång - men när? - med anledning av Äldreberedningens förslag
Senior 2005
?
Det behövs alltså inte nya statliga utredningar. Med det menar jag verkligen statliga utredningar, för på äldreområdet, inte minst när det gäller åldrandet och åldrandets sjukdomar, behövs mer forskning. Den måste stimuleras. Men statliga utredningar har vi ju en mängd av. Låt oss använda det de har kommit fram till. Mycket kan och måste göras, och vi behöver mycket av nytänkande nu. Varför dröjer propositionen med anledning av
Senior 2005
?
Anf. 58 Ylva Johansson (S)
Fru talman! Harald Nordlund säger många kloka saker, och jag håller med om mycket. Frågan om äldre i samhällslivet är ju en väldigt bred och stor fråga. Jag tror att vi kommer att möta stora utmaningar framöver, inte minst i den frågan. Det tycks ju vara så att det är friska år vi lägger till livet. Så utmaningarna för vård och omsorg är stora, men inte
så
stora som de är för samhället i stort, kan man säga. Där är det väldigt mycket en attitydfråga på många samhällsområden.
Jag delar också uppfattningen att vi inte har en äldreomsorg i förfall men att kvalitetsproblemen är allvarliga. Skillnaderna i kvalitet mellan olika delar av svensk äldreomsorg kan inte försvaras. Jag menar att de skillnaderna är för stora. De skillnader vi ser är inte heller motiverade utifrån att de lokala förutsättningarna skulle skilja sig så väldigt mycket, utan de beror uppenbarligen på andra saker. Kompetens
är
en viktig fråga där vi nu går till handling.
Jag delar också uppfattningen att det inte i första hand behövs fler statliga utredningar. Väldigt mycket är utrett. Därför är det propositionsarbete som återstår. Jag har sagt tidigare i kammaren att jag gör bedömningen att det på det här området, äldreomsorgen, kommer att krävas en proposition per år för utveckling av äldreomsorgen. Jag siktar inte på en stor proposition som ska täcka allting, utan jag tror att det kommer att bli ett antal propositioner.
Just Senior 2005 innehåller ju en rad förslag, väldigt många förslag, av vilka bara ett fåtal är av det slaget att de ämnar sig för att gå med en proposition till riksdagen om. Väldigt många förslag vänder sig till andra delar av samhället. Det är naturligtvis svårare att se på vilket sätt regeringen ska arbeta med de förslagen, men det jobbar vi naturligtvis också med. Så en del av förslagen i Senior 2005, men också en del andra förslag, är grund för det propositionsarbete som vi planerar.
Jag kan också berätta för Harald Nordlund att jag i går startade dialogen med kommunerna kring kompetensstegen. Jag planerar att vara ute och träffa alla politiska företrädare för kommunerna i en dialog kring hur vi ska arbeta med utveckling av äldreomsorgen. En av de viktiga delarna i mitt budskap är naturligtvis att ansvaret ligger hos kommunerna. Det är de som är huvudmän för äldreomsorgen. Men jag ska hålla mina öron öppna för de förslag på förändringar och åtgärder som de ser behövs för att de ska kunna fullgöra sitt ansvar på bästa sätt. Jag förväntar mig att det i kölvattnet av arbetet med kompetensstegen kommer att komma upp ett antal andra förslag som vi kanske också behöver återkomma till riksdagen med.
Anf. 59 Harald Nordlund (Fp)
Fru talman! Att lägga fram en enda stor proposition med anledning av Senior 2005:s arbete inser jag tar tid. Det är en riktig bedömning att lägga fram ett antal olika propositioner. Men vad jag menar också är viktigt i den situation vi har i dag och har levt med under ganska lång tid, det vill säga med brister inom äldrepolitiken, är att från regeringen höra vilken inställning man har till de problem som finns och inte bara hänvisa till kommande utredningar och propositioner. I första hand ska ansvarigt statsråd ge uttryck för en mening.
Jag tänker på sådana frågor som hur man ser på förnyelsen inom äldrepolitiken, en förnyelse som består i att vi kan ha en mängd olika utförare på äldreomsorgsområdet med, självklart, solidarisk finansiering. Det står vi socialliberaler tydligt för. Men vi står också för en uppfattning att det är bra för vården och för hela äldrepolitiken med en mångfald.
Jag skulle också vilja höra statsrådet uttala sig om andra frågor, till exempel vilka insatser man vill se för att förebygga att behov av vård uppstår. Varför får vi från regeringen bara se tummen ned för nya förbättringar när det gäller service i hemmet? Där finns idéer som jag tror skulle föra frågorna framåt och skulle stimulera kommuner och landsting att vidta åtgärder - om vi fick höra en meningsyttring från ansvarigt statsråd.
Hur ser statsrådet på frågan om vårdgaranti och omsorgsgaranti?
Jag inser att frågan om en diskrimineringslagstiftning kan behöva lite tid på sig innan man tar ställning. Hur ser däremot statsrådet på frågan om anhörigpenning och anhörigstödet?
Det finns ytterligare en fråga som jag tycker är viktig i debatten. Vad förväntar sig regeringen av Ansvarsutredningen i vårdfrågorna? Ett tilläggsdirektiv skulle innehålla dessa frågor och skulle läggas fram vid årsskiftet 2003/04.
Anf. 60 Ylva Johansson (S)
Fru talman! Harald Nordlund tar upp många frågor. Jag ska se vad jag hinner svara på.
En diskrimineringslagstiftning är under utredning. I den utredning som tittar på diskrimineringslagar finns särskilt nämnt att överväga frågorna om äldre som diskrimineras på grund av ålder. Det är naturligtvis en svår fråga eftersom vi i många fall behöver särlagstiftning på grund av ålder. Frågan är under utredning, och frågan får sin belysning på det sättet.
Harald Nordlund efterlyser hur jag ser på problemen inom äldreomsorgen. Låt mig ändå kort säga att det är allvarligt att de områden inom äldreomsorgen där vi har kvalitetsproblem är för många för att kunna hänvisas till tillfälligheter. De skillnader som finns mellan olika delar av äldreomsorgen, i olika delar av vårt land men också inom samma kommun mellan olika enheter, är för stora för att accepteras. Därför menar jag att vi måste höja kvaliteten inom äldreomsorgen i väsentliga delar. En av de viktigaste frågorna för att göra det handlar om personalens kompetens. Det är självklart så att om 40 % av de anställda saknar relevant yrkesutbildning ger det återverkningar på vilken kvalitet som verksamheten kan erbjuda. Men dessutom vet vi att det är få av dem som har relevant kompetens som får chans att skaffa sig de fördjupade kunskaper, till exempel inom demensvård eller palliativ vård, som är nödvändiga för att ge en tillräckligt bra vård och omsorg. Kompetensfrågan är en av de viktiga frågorna.
En annan viktig fråga handlar om samverkan mellan landstingen och kommunerna. Det finns en utredning som nu remissbehandlas om ett sammanhållet huvudmannaskap för hemsjukvården. Man har konstaterat att på de ställen där man har avtalat mellan landsting och kommun om en sammanhållen hemsjukvård fungerar det väsentligt bättre än på de ställen där man inte gör det. En grannlaga uppgift för mig och för er som ledamöter i kammaren blir att så småningom ta ställning till om vi ska lagstifta inom detta område och i så fall på vilket sätt eller om det är en utveckling som kommer att ske frivilligt genom överenskommelser. Det ser jag också som en mycket viktig fråga.
Sedan har vi frågan om att människor förvägras sina rättigheter. Vi fick nyligen förslag om kraftiga viten till kommuner som inte fullföljer de rättigheter som människor har, det vill säga inte verkställer beslut. Det är en fråga som nu remissbehandlas. Jag räknar med att den kommer att väcka en hel del debatt.
Harald Nordlund tar också upp frågan om alternativa utförare inom äldreomsorgen. Det har vi. Den utvecklingen har gått ganska fort. Det finns i dag många olika aktörer inom äldreomsorgen. Det är i huvudsak bra. Huruvida de nya aktörerna är bättre eller sämre än de gamla går inte att uttala sig om generellt. Vi ser goda exempel, och vi ser dåliga exempel. De finns både bland privata eller nyare aktörer och bland äldre eller kommunala aktörer. Det har visat sig inte vara ett bra instrument för att skilja de goda från de dåliga, men jag tror ändå att det är bra att det finns alternativ. Det är bra om det går att åstadkomma i allt större utsträckning att individen själv har möjlighet att välja på vilket sätt man vill få sin äldreomsorg och vilken utförare det ska vara.
Anf. 61 Harald Nordlund (Fp)
Fru talman! Jag tror också att det är nödvändigt med satsningen på personalen. Det håller jag med om. Ställningstagandet beträffande hemsjukvården kommer att medföra förbättringar.
Men det räcker inte. Jag menar att en positiv utveckling skulle kunna påskyndas om regeringen i alltfler frågor gav uttryck för en tydlig vilja och tydliga ambitioner.
Jag upprepar mina frågor om vårdgaranti, omsorgsgaranti, anhörigpeng och anhörigstöd. Om regeringen tyckte något i dessa frågor och på så sätt gav signaler till landsting och kommuner skulle utvecklingen påverkas i positiv riktning.
Även när det gäller alternativ finns det en osäkerhet ute i kommuner och landsting om var regeringen står. Vill vi se en mångfald även på det området? Om jag tolkar statsrådet Ylva Johansson rätt nu är det åtminstone inte något som regeringen tänker motarbeta.
En ännu större tydlighet än vad vi har sett i dag i frågorna skulle i avvaktan på propositioner påverka utvecklingen i positiv riktning.
Anf. 62 Ylva Johansson (S)
Fru talman! När det gäller stödet till anhöriga kommer regeringen inom kort att besluta om de 25 miljoner som riksdagen har anslagit till anhörigstöd för 2005.
När det gäller att vara tydlig och synlig inom äldreomsorgen tror jag att Harald Nordlund är lite ensam om att tycka att regeringen inte syns. Jag är det första statsråd någonsin som har äldreomsorgen i min titel. Jag ägnar väldigt mycket av min tid åt att vara ute i dialog med kommuner, med anställda och med pensionärer just i frågan om äldreomsorgen.
Min uppfattning är att regeringen är tydlig och synlig och deltar aktivt i debatten om äldreomsorgen. Det kommer också att komma fler propositioner i frågan till riksdagen.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.