Patent och immaterialrättsskydd på vaccin mot covid-19
Interpellation 2020/21:774 av Lorena Delgado Varas (V)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2021-05-26
- Överlämnad
- 2021-05-27
- Anmäld
- 2021-05-28
- Sista svarsdatum
- 2021-06-10
- Svarsdatum
- 2021-06-18
- Besvarad
- 2021-06-18
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Anna Hallberg (S)
Tiden börjar rinna ut, står det i Amnesty Internationals kampanj för att världens ledare ska ta bort patent och påbörja arbetet med att tillgängliggöra vaccin, läkemedel och tester för alla. Vi får rapporteringar om katastrofala situationer i Indien, Argentina, Japan med flera. Och inte bara det, spridningen fortsätter och nya virusvarianter upptäcks.
För några veckor sedan öppnade USA upp för att pausa patentet, något som många hälsoorganisationer förespråkat.
Förslaget som sådana organisationer som Läkare Utan Gränser och Amnesty International men även många av WTO:s medlemsländer stöttar är förslaget som presenterades av Indien och Sydafrika i Tripsrådet (The Agreement on Trade-Related Aspects of Intellectual Property Rights). Förslaget (WTO dok: IP/C/W/669 Waiver from certain provisions of the TRIPS agreement for the prevention, containment and treatment of Covid-19) bygger på att patent och immaterialrättsskydd ska tas bort från de vaccin och andra relevanta läkemedel som är till för att stoppa covid-19 fram till dess att omfattande vaccination har skett globalt och majoriteten av världens befolkning är immun.
I dagsläget kommer inte vaccinen att räcka till att täcka det globala behovet. Det leder till en snedfördelning av vaccin och läkemedel mot covid-19. De rikare länderna kommer att få tillgång medan utvecklingsländerna kommer att ha tillgång beroende på de rikare ländernas vilja eller prioritering. Samtidigt visar studier att om de 2 första miljarderna doser av vacciner mot covid-19 skulle komma hela världen till godo skulle dödligheten i världen minska med 61 procent. Om däremot de 50 rikaste länderna får doserna kommer dödligheten att minska med endast 33 procent, vilket inte kommer att ge den globala effekt vi behöver.
Dessutom kan många utvecklingsländer möta institutionella och juridiska svårigheter när de måste använda den obligatoriska licensmekanismen för läkemedel. Det är en besvärlig process för import och export av läkemedelsprodukter som kan utgöra ytterligare ett hinder i pandemibekämpningen.
Det primära måste vara att stoppa pandemin, och i det här läget kan inte läkemedelsföretagens patent och licenser komma före bekämpningen av covid-19.
Frågan är högst angelägen – om utvecklingsländerna nekas att producera vaccin, läkemedel och teknik som är nödvändiga i kampen mot pandemin så kommer det att drabba oss alla. Det kan inte vara så att vår hälsa är beroende av globala produktionskedjor och multinationella företag som prioriterar vinst framför hälsa. Även om ett flertal vacciner snabbt utvecklades för att bekämpa covid-19 har både produktionen och leveransen av vaccinerna visat sig vara ostabil och otillräcklig i förhållande till det behovet. Pandemin kommer då att ta längre tid att bekämpa, vilket kommer att leda till mer lidande och död. Dessutom kommer det att påverka vår ekonomi både nationellt och globalt.
Jag hade den här debatten med statsrådet Hallberg inte för så länge sedan, och då var svaret att patent och övriga immaterialrätter skapar incitament för företag att investera och att utveckla läkemedel såsom vacciner och att det är en förenkling att frågan om tillgång till vaccin enbart handlar om immaterialrätt. De verkliga hindren för en rättvis tillgång till vaccin är snarare en hög efterfrågan i kombination med otillräcklig produktionskapacitet, där Sverige genom EU-samarbetet fortsätter att bidra.
Skillnaden nu är att fler och fler länder ställer sig bakom förslaget om att pausa patenträttigheterna. Dessutom har flera hälsoorganisationer svarat på att den otillräckliga produktionskapaciteten kan minska genom att pausa rättigheterna och att det finns faciliteter att tillgå för detta.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Anna Hallberg:
- Kommer statsrådet att verka för att Sverige, precis som USA och 100 andra länder i WTO, ska stötta förslaget som presenteras i Trips?
- Kommer statsrådet att verka för att Sverige i samarbete med till exempel andra nordiska länder ska ha en gemensam vaccinproduktion och gemensam vaccinforskning?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2020/21:774
Webb-tv: Patent och immaterialrättsskydd på vaccin mot covid-19
Dokument från debatten
- Fredag den 18 juni 2021Kammarens föredragningslistor 2020/21:144
- Protokoll 2020/21:144 Fredagen den 18 juniProtokoll 2020/21:144 Svar på interpellation 2020/21:774 om patent och immaterialrättsskydd på vaccin mot covid-19
Protokoll från debatten
Anf. 116 Statsrådet Anna Hallberg (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Lorena Delgado Varas har frågat mig om jag kommer att verka för att Sverige ska stötta förslaget som presenterats i Världshandelsorganisationen, WTO, om ett undantag från det immaterialrättsliga regelverket vad gäller vaccin mot covid-19 samt om jag kommer att verka för att Sverige i samarbete med till exempel andra nordiska länder ska ha en gemensam vaccinproduktion och en gemensam vaccinforskning.
Jag delar Delgado Varas syn att det primära målet är att bekämpa pandemin. Det är en fråga om internationell solidaritet, och ingen är säker förrän alla är säkra. Sverige har därför varit pådrivande i arbetet med att säkerställa global tillgång till vaccin mot covid-19, såväl politiskt som finansiellt. Det visar inte minst engagemanget inom det internationella vaccinsamarbetet Covax, där Sverige med ett bidrag på 2,45 miljarder är världens största finansiär per capita. Den 25 maj 2021 presenterade regeringen dessutom en plan om att öka antalet donerade doser till minst tre miljoner för att bidra till EU:s donationsmål om 100 miljoner doser under 2021.
Regeringen kommer att fortsätta arbeta för att säkerställa att vi får ut så mycket vaccin som möjligt till så många som möjligt så snabbt som möjligt. Det största hindret i dag är dock inte immaterialrätten utan snarare den bristande produktionskapaciteten och de exportrestriktioner som flera länder tillämpar.
Immaterialrätten medger redan i dag inom ramen för Tripsavtalet för länder att under folkhälsokriser, likt en pandemi, använda sig av så kallade tvångslicenser för inhemsk produktion. Få länder har dock utnyttjat denna möjlighet. En förklaring till det är att flera vacciner är tekniskt krävande och svåra att producera.
Även under pandemin har immaterialrätten varit en viktig drivkraft för forskning. Med detta i beaktande är EU i dag inte berett att helt åsidosätta den roll som immaterialrätten har spelat för att det på rekordtid har tagits fram vacciner som nu kan distribueras.
Att ta bort patentskyddet ger heller inte mer vaccin här och nu. EU har nu inom WTO tagit fram ett eget initiativ för handel och hälsa och därmed föreslagit en väg framåt för att öka produktionen av vacciner. Det handlar bland annat om att minska exportrestriktionerna och att underlätta att Tripsavtalets system för tvångslicenser används. Vi välkomnar dock EU:s stats- och regeringschefers uttalande från maj om att EU bör vara öppet för att diskutera vilken effekt en så kallad waiver kan ha för den globala vaccintillgången.
För att säkerställa en global tillgång på vaccin behöver vi handel som fungerar. Vi i Sverige har under hela krisen motsatt oss exportrestriktioner såväl inom EU som globalt. Länder som håller inne på vaccin måste dela med sig. Vi har därför lagt fram egna konstruktiva förslag inom EU om hur vi kan undanröja handelshinder på läkemedel och medicinska varor.
EU är en av världens största vaccinproducenter, och enligt EU-kommissionen har över 600 miljoner doser av vaccin mot covid-19 producerats i EU. 50 procent av dessa, 300 miljoner doser, har exporterats till drygt 90 olika länder. Samtidigt kan man konstatera att andra stora producentländer som USA och Storbritannien har olika typer av handelsbegränsningar på vaccin.
WTO:s nya generaldirektör Ngozi Okonjo-Iweala har tagit ett uppmärksammat initiativ att samla världsledare och vaccinindustrin för att söka hitta lösningar på frågan om tillräcklig vaccintillgång och fördelning genom exempelvis att utbilda och vidareförmedla kompetens.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Hennes så kallade tredje väg har fått allmänt stöd. Syftet är enligt min bedömning att vidareförmedla kompetens och öka produktionskapaciteten, att stödja Sveriges och EU:s initiativ om handel och hälsa och föra ett motstånd mot exportrestriktioner. WTO:s generaldirektörs förslag ligger därmed nära etablerad svensk position.
Medan vi vaccinerar oss ut ur pandemin behöver vi samtidigt rusta oss för framtiden. Den globala kris som drabbat oss har tydliggjort att det krävs internationellt samarbete för att snabbt kunna tackla kommande pandemier.
Regeringen ser möjligheter att förbättra pandemiberedskapen och samtidigt stärka Norden som globalt ledande life science-center och life science-region genom ett fördjupat nordiskt samarbete. Därför tog Sverige initiativ till en nordisk ministerdialog den 9 juni, där jag och näringsminister Baylan, tillsammans med nordiska kollegor, diskuterade möjligheterna till nordisk samverkan för långsiktigt stärkt innovations- och produktionskapacitet för vaccin och biologiska läkemedel. Sverige förde inför mötet fram ett förslag om att ländernas respektive innovationsmyndigheter under 2021 tillsammans ska genomföra en pilotstudie. Ministermötet gav i uppdrag att på tjänstemannanivå tillsammans utveckla ett mer detaljerat förslag.
Anf. 117 Lorena Delgado Varas (V)
Fru talman! Jag tackar handelsminister Hallberg för svaret. Jag tycker att det är positivt att man ser över hur man skulle kunna samarbeta kring vaccinproduktion i Norden. Det var faktiskt också ett förslag vi lade fram med Nordisk grön vänster i Nordiska rådet.
Jag har tidigare skrivit en interpellation angående patenträttigheter och covid-19-vaccin. En anledning till att jag tar upp detta igen är att jag vill uppmärksamma att Covaxsystemet, där de rika länderna solidariskt ska dela med sig av sina vacciner, är ett misslyckat system. Av de 2,5 miljarder vaccindoser som hittills har administrerats över hela världen har Covax svarat för mindre än 4 procent. Endast 0,8 procent av befolkningen i låginkomstländer har fått sin första dos. De här siffrorna har uppdaterats i dag.
Ja, Sveriges bidrag är viktigt. Men egentligen är det här ett strukturellt problem. Det finns studier som visar att om man hade distribuerat till rätt grupper globalt hade dödligheten på grund av viruset halverats. Dessutom är det fortfarande så att produktionen inte räcker till och distributionen är bristfällig. Här spelar patenträttigheterna roll. Det är inte meningen att enbart höginkomstländer som har vaccinproduktion eller som har råd ska vara de som till stor del blir vaccinerade.
Det vi ser nu är att nya varianter av viruset sprider sig snabbt. Det finns såklart risk för att fler varianter, mer dödliga sådana, uppstår. Därför är det viktigt att öka produktionen. För det behövs inte bara en lösning, utan flera. Covax är en väg, men den är inte rättvis eller effektiv. Det som behövs är insatser längs hela produktionskedjan, så att produktionen inte avstannar på grund av restriktioner och så vidare. Men vi måste också undanröja rättsliga och avtalsmässiga hinder som finns för att fler länder ska kunna producera vaccin. Att ha en plan för detta inför nästa pandemi är något som måste genomföras. Vi kan inte låta den globala folkhälsan bero på om patenträttigheterna pausas eller inte.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Regeringen har fått flera tillfällen att ställa sig bakom förslaget om att pausa patenträttigheterna men gång på gång valt att säga nej, samtidigt som land efter land inser att det krävs en breddning i produktion och distribution och därför byter fot när det gäller patenträttigheterna, till exempel USA, Frankrike och i dagarna även EU-parlamentet. Trots att EUparlamentet röstat för att pausa patenträttigheterna ställer sig EU-kommissionen och den svenska regeringen mot detta.
Ministern ger samma argument som EU-kommissionen, det vill säga att immateriella rättigheter inte leder till ökad tillverkning av vacciner som behövs för att motarbeta covid-19. Men sanningen är att det just nu finns tillverkare med kapacitet att producera mer vacciner och andra läkemedel vid fabriker i Bangladesh, Kanada, Danmark och Indien, för att nämna några länder. Men de kan inte bidra, eftersom de inte har rätt licenser. Patent är alltså ett hinder för dem här och nu. I stället för att försöka uppdatera tvångslicenssystemet är det enklare att gå på Indiens och Sydafrikas förslag om att pausa patenträttigheterna.
Anf. 118 Statsrådet Anna Hallberg (S)
Fru talman! Lorena Delgado Varas och jag är helt överens om att vaccinet är vår väg ut ur pandemin och att vi måste vara fullt solidariska i denna situation. Det är naturligtvis först när hela världen är vaccinerad som vi alla är säkra. Att vi alla bidrar till pandemibekämpningen är en fråga om internationell solidaritet.
Därför har Sverige, som jag nämnde tidigare, sedan pandemins utbrott motsatt sig exportrestriktioner, som försvårar distributionen. Det är också en viktig fråga. Man kan vara stolt över att EU har exporterat hälften av sin produktion till hela världen. Men det finns också starka röster i EU för att förhindra detta - först ska EU tillse att alla medborgare inom EU får del av den produktion som sker där, och sedan ska man kunna exportera. Det är helt fel väg att gå. Sverige och några få andra länder i EU har senast i dag röstat nej till att förlänga dessa exportrestriktioner. Det är också en fråga om solidaritet.
När det gäller Covaxsamarbetet håller jag med Delgado Varas om att det absolut finns möjlighet till förbättring av systemet och att det är bråttom. Det är den dialogen som jag för med läkemedelsbolagen, fru talman. Det handlar mycket om att tillsammans med läkemedelsbolagen, olika stater och regioner och WTO sätta press, så att Covaxsamarbetet fungerar bättre. Det är inte fulländat i dag, men det är det vi har. Vi måste ha ett internationellt system för att kunna bidra och distribuera de bidrag som finns. Sverige är som sagt världens största bidragsgivare per capita.
Pandemin är en nödsituation, fru talman. Vi hade inte stått här i dag utan munskydd om vi inte hade haft vaccinet. Vi hade faktiskt inte haft den här möjligheten att lätta på restriktioner utan vaccinet, som har tagits fram i rekordfart. För ett år sedan trodde vi att det sannolikt skulle ta tre, fyra eller upp till fem år att få ett vaccin på plats. Nu har vi haft stora starka läkemedelsbolag som med den styrka man har byggt upp i företagen klarat att ta fram vaccin snabbt, faktiskt på mindre än ett år. Det är ju rekordartat. Det handlar om komplicerade och nya produktionstekniker, framför allt när det gäller de i Sverige aktuella Pfizer- och Modernavaccinerna. Det innebär att det också är komplicerat att producera dessa nya vacciner.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Då kommer jag till frågan om att släppa på patentskyddet för läkemedelsbolagen och gå för långt där. Vi ska absolut diskutera om det immaterialrättsliga skyddet kan justeras i nuläget, för det är inte absolut. Vi tror att de farhågor som har tagits upp i diskussionen om WTO kan hanteras genom flexibilitet. Vi behöver se över om tvångslicenserna och den typen av mekanismer fungerar. Men hittills har möjligheten till tvångslicenser inte utnyttjats i den utsträckning den borde.
Många anser att processen är för komplicerad och måste förenklas. Där är jag helt ense med Lorena Delgado Varas. Detta ska inte vara ett hinder. Men vi behöver också se till att vi utbildar länder som har produktionskapacitet, så att de klarar att distribuera men framför allt producera det här vaccinet, vilket är komplicerat. Det finns faktiskt läkemedelsbolag som frivilligt har släppt på sina patent. Men man har ännu inte kunnat starta produktionen av dessa, till exempel Modernas läkemedel, eftersom det är en så komplicerad process.
Det här är en svår fråga. Jag håller helt med om att vi ska vara solidariska, men det finns inga enkla svar. Släpper vi för mycket på patentskyddet är vi i en mycket svårare situation i nästa pandemi när det gäller att få läkemedelsbolagen att våga riskera så mycket som det handlar om finansiellt för att ta fram ett vaccin på rekordtid.
Anf. 119 Lorena Delgado Varas (V)
Fru talman! Jag instämmer delvis i ministerns beskrivning, men inte helt. Sanningen är att en pausning av patenträttigheterna inte bara skulle leda till ökad produktion, där fler kan vara med och bidra, utan också till en ökning av tekniköverföringen och export utan oro för restriktioner.
Jag vill passa på att slå hål på en myt. Om man tillfälligt avstår från patentmonopolet kommer det att ge negativ påverkan på all framtida innovation för att utveckla vacciner och läkemedel, påstås det. Läkemedelsföretag och deras lobbygrupper hävdar att det skulle skapa problem när det gäller att främja innovation om man avstår från sådana monopolrättigheter under en förödande global pandemi och att det skulle äventyra framtida medicinsk innovation och göra oss mer utsatta för sjukdomar. Men det är inte sant att forskare inte skulle ha något intresse av att utveckla livräddande vacciner och läkemedel utan löfte om patentmonopol. Jag tycker att den frågan måste utredas mer.
Jag kan inte låta bli att understryka att offentliga medel är det som har drivit fram utvecklingen av läkemedel, vacciner och teknik som behövs för att behandla covid-19. Offentliga pengar bör användas för allmänhetens bästa och inte för att i första hand underlätta och öka läkemedelsföretagens vinster.
Europeiska kommissionen har heller inte krävt att läkemedelsföretagen ska bli bättre på att avstå från att använda offentliga medel eller på något sätt ge tillbaka de investerade offentliga medlen till folket. Man måste lyfta fram hur mycket staterna ändå har investerat för utvecklingen av vaccinerna. Det är inte så att läkemedelsföretagen har stått för utvecklingen av vaccinerna.
Däremot har man varit väldigt bra på att tillämpa forskningen och att starta produktionen. Där har våra företag här i Sverige till exempel gjort ett jättebra arbete. Men utvecklingen av vaccin och läkemedel är oftast offentligt finansierad. Det måste man ha med sig i diskussionen.
Anf. 120 Statsrådet Anna Hallberg (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Det är helt riktigt som Lorena Delgado Varas säger. Det har varit en samverkan med offentliga medel och de privata medel som finns i läkemedelsföretagen för att snabbt kunna finansiera vaccinframtagningen som har gått så fort.
Just i det här läget är det ett gemensamt risktagande som man gör från stater, EU:s sida och från de europeiska läkemedelsbolagen. Det hade inte funnits någon som hade kunnat utnyttja kompetensen från tillämpad forskning som Lorena Delgado Varas nämner och ta fram de effektiva vaccinen om inte läkemedelsföretagen hade funnits där i botten.
Vi har varit med och finansierat det från regeringars sida med offentliga medel. Men det bygger på att vi har ett antal läkemedelsbolag som är livsdugliga och handlingskraftiga och som medfinansierar detta.
Det är ett ömsesidigt beroende, som Delgado Varas också beskriver. Jag skulle vilja trycka på att det ena förutsätter det andra. Offentliga medel har varit viktiga i framtagandet.
Jag tror inte att vi är så oense egentligen i själva frågan. Det handlar om att vi måste vara flexibla i det här läget. Vi måste se på alla möjliga lösningar.
Jag understryker, som jag ofta har gjort i det här sammanhanget, att det handlar om att ha en dialog med läkemedelsbolagen, EU-kommissionen i det här fallet och kanske också med enskilda regeringar.
Det handlar om att försöka att hitta en lösning tillsammans. Det är precis den lösning som WTO:s nytillträdda generaldirektör driver. Hon för nu diskussioner med industrin. Just nu sker ett samarbete och licensiering på global nivå.
Det är där vi måste lägga det för att utbilda de produktionsenheter som finns runt om i världen och också sätta upp nya produktionsenheter i Afrika och Asien där det inte finns en närproduktion av vaccin.
De här dialogerna förs också med företag globalt om till exempel licensiering för Astra Zeneca och Johnson & Johnson i Indien, Sydafrika och Ryssland.
Det här är ett exempel på någonting som jag tror är helt avgörande i det här läget. Det är bråttom. WTO sitter kanske på nyckeln till det som WTO:s generaldirektör kallar för den tredje vägen.
Man har till och med beslutat att man ska inleda textbaserade förhandlingar där Sydafrikas och Indiens så kallade waiverförslag ingår. EU är beredd att diskutera alla förslag. Det måste EU vara i det här läget, och det gäller även waiverförslaget. Det står den svenska regeringen bakom.
Det handlar om att se vilka konkreta effekter en så kallad waiver, ett tillfälligt borttagande av patenträtten, kan få på den globala vaccintillgången. Det är viktigt att lyfta det till en global nivå, en multilateral nivå, inom ramen för WTO.
Vad Sverige gör är viktigt. Vad EU gör är ännu viktigare, för det är större. Men det handlar framför allt om vad vi gör globalt sett. Där är EU-kommissionen väldigt inriktad på att jobba inom ramen för WTO.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
EU-kommissionen presenterade nyligen i maj ett konstruktivt förslag. Det är en bred ansats liksom WTO:s svar om coronakrisen. Det förslaget ligger väl i linje med svenska intressen.
Fru talman! Sista ordet är inte sagt här, utan vi måste vara flexibla. Jag vill komma tillbaka till detta. Att tvinga fram ett borttagande av immaterialrätten mot läkemedelsbolagens vilja tror jag kan skada på lång sikt. Detta kräver dialog inom ramen för det multilaterala samarbetet.
Anf. 121 Lorena Delgado Varas (V)
Fru talman! Dialoger har man haft väldigt länge. Jag tänker närmast på hiv-läkemedlen som behövde produceras globalt. Där var läkemedelsföretagen inte villiga att släppa patenten.
Många vårdorganisationer, läkarorganisationer och länder lyfter fram att detta ändå är ett av benen till en ökad produktion och förberedelse för framtida krisplaner. Den så kallade tredje vägen innehåller bland annat ett förslag om att förenkla användningen av tvångslicenser enligt Tripsavtalet som tillåter regeringen att agera under en folkhälsokris, vilket detta är.
Det finns betydande hinder för att göra tvångslicenser till en praktisk lösning på den allvarliga leveransbrist som finns just nu. Forskare i Storbritannien publicerade nyligen en omfattande juridisk analys om Tripsundantagsförslaget. De konstaterade att befintliga Tripsflexibiliteter om tvångslicensering inte är kapabla att hantera den nuvarande pandemikontexten på ett användbart sätt.
När regeringarna använder sig av tvångslicenser riskerar de ändå långa juridiska processer efter att ha blivit stämda av läkemedelsföretagen. Det händer just nu.
För att summera kräver den globala folkhälsokrisen som orsakats av covid-19 olika element - där är vi överens - för att påskynda processen, minska lidandet och stoppa isoleringen och dess konsekvenser.
Jag upplever tyvärr att regeringen väljer att skydda läkemedelsföretagens vinster i stället för att skydda den globala folkhälsan.
Anf. 122 Statsrådet Anna Hallberg (S)
Fru talman! Jag måste börja med att motsätta mig den sista kommentaren från Lorena Delgado Varas.
Det handlar inte om att skydda läkemedelsbolagens vinster på kort eller lång sikt. De är naturligtvis viktiga för att läkemedelsbolagen ska vara handlingskraftiga och kunna bygga en organisation så att vi får vaccin för framtida pandemier.
Vad det handlar om är att skydda världens befolkning. Det har vi ett ansvar för i den svenska regeringen. Jag skulle vilja säga att Sverige är ett av de mest ansvarstagande och solidariska länderna.
Jag återkommer till våra bidrag till Covaxsamarbetet och vår konstruktiva dialog för att ständigt förbättra det. Men det handlar också om att vi hela tiden ser att vi ska ha en öppen och fri handel. Vi ska se till att vaccinet flödar fritt i världen.
Jag har sedan krisens början sagt att varje åtgärd som kan öka tillgången till vaccin är värd att diskutera. Det viktigaste vi kan göra här och nu är att öka produktionskapaciteten.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag skulle vilja komma tillbaka till EU-kommissionens förslag i maj. Det inkluderar både handel och immaterialrätten som en förutsättning för framtagande av vaccin och läkemedel.
Det grundar sig i tanken hos det svenska initiativet om handel och hälsa som vi presenterade redan förra våren. Där finns stöd för ökad produktion och för att driva på för frivilliga licenser för att se till att systemet för tvångslicenser i Tripsavtalet verkligen används.
Om tvångslicensiering hittills inte har utnyttjats i den utsträckning det borde ha gjorts är processen alltför komplicerad. Sannolikt är det så. Då måste det rättas till. Men det kan också handla om att man inte klarar att producera vaccinet. Då måste vi utbilda i dialog med läkemedelsföretagen så att det finns en mängd produktionsenheter runt om i världen.
Sverige kommer att fortsätta vara en konstruktiv och solidarisk kraft för att hela världen ska vaccineras. Ingen är säker förrän alla är säkra. Det vet den svenska regeringen. Därför är vi en väldigt tydlig röst för att vaccinet så fort som möjligt ska nå till hela världen.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.