Polisens agerande kring demonstrationer
Interpellation 2019/20:414 av Thomas Morell (SD)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-06-04
- Överlämnad
- 2020-06-05
- Anmäld
- 2020-06-08
- Svarsdatum
- 2020-06-22
- Sista svarsdatum
- 2020-06-22
- Besvarad
- 2020-06-22
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Mikael Damberg (S)
Onsdagen den 3 juni samlades över tusen personer i Stockholms city för att demonstrera. Enligt medieuppgifter fanns ett demonstrationstillstånd för maximalt 50 personer. Med tanke på coronapandemin och restriktionerna kring detta där folksamlingar avråds och avstånd ska hållas och med tanke på hur utvecklingen varit i andra länder, så fanns all anledning att vara restriktiv med ett sådant tillstånd.
Demonstrationsrätten är grundlagsskyddad och det ska värnas. Men vi befinner oss i ett läge med många döda och allvarligt sjuka i covid-19. Myndigheterna har gått ut med tydliga restriktioner till allmänheten för att begränsa smittspridningen. Restriktioner som innebär maximalt 50 personer samlade i tillställningar, social distansering, att inte resa om det inte är nödvändigt och framför allt att inte vistas i miljöer där det finns risk för smittspridning. Att undvika större grupper av människor och folksamlingar är och har under hela coronakrisen varit helt centrala riktlinjer och vädjanden från Folkhälsomyndigheten. Den otillåtna demonstration den 3 juni bröt mot de restriktioner som myndigheterna har meddelat och var dessutom olaglig i rent juridisk mening.
Under kvällen kunde händelseutvecklingen ses via tv och sociala medier och där ansluter en polis till demonstrationen. Förvisso en enskild tjänsteman, men icke desto mindre allvarligt. De signaler som skickas ut genom polisens agerande är synnerligen allvarliga. Genom sitt agerande tar en uniformerad polis politisk ställning, vilket är helt förkastligt. Polisen får aldrig vara föremål för misstanke om opartiskhet. Den här gången knäböjde polisen, indirekt Polismyndigheten, för en olaglig demonstration. Polisen har som uppgift att skydda vårt demokratiska samhälle, och det ska ske med stöd av de lagar som stiftas av riksdagen. I den rollen finns ett moment av konfrontation gentemot de som väljer att bryta mot lagar och regler. I det läget får det aldrig ifrågasättas om polisen har förmågan, då kan läget snabbt förvärras.
I medier framgick även hur polisen kramade om demonstranter trots myndigheters krav på social distansering. Beteendet är ytterst anmärkningsvärt då polisen utsätter sina kollegor och familjemedlemmar för uppenbar smittorisk.
Än värre blir det när landets ansvarige minister i kommentarer på sociala medier hyllar det som sker. Inte nog med att polisen hamnar i en svår förtroendekris, det gör även landets politiska ledning. Det sänder fel signaler till befolkningen.
Händelsen i Stockholms city ger en bild av att polisen inte agerar som den opartiska myndighet den ska vara. Intrycket är att handlingskraft mot uppenbart brottslig verksamhet saknas. Landets politiska ledning tycks inte inse allvaret i situationen.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Mikael Damberg:
- Vilka åtgärder avser statsrådet och regeringen att vidta för att säkerställa att Polismyndigheten agerar på ett sådant sätt att dess opartiskhet inte kan ifrågasättas?
- Hur avser statsrådet och regeringen framgent att agera vid eventuella liknande händelser så att det inte uppfattas av befolkningen att man stöttar brottslig verksamhet?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2019/20:414
Webb-tv: Polisens agerande kring demonstrationer
Dokument från debatten
- Protokoll 2019/20:142 Måndagen den 22 juniProtokoll 2019/20:142 Svar på interpellation 2019/20:414 om polisens agerande kring demonstrationer
Protokoll från debatten
Anf. 1 Statsrådet Mikael Damberg (S)
Fru talman! Thomas Morell har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att säkerställa att Polismyndigheten agerar på ett sådant sätt att dess opartiskhet inte kan ifrågasättas. Han har också frågat hur jag och regeringen avser att framgent agera vid eventuella liknande händelser så att det inte uppfattas av befolkningen som att man stöttar brottslig verksamhet.
Polisen ska, liksom andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter, i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet. Detta är helt grundläggande och följer av regeringsformen.
Thomas Morell menar att polisen kan ha brustit i opartiskhet vid demonstrationen i Stockholm den 3 juni. Rent allmänt har jag ett stort förtroende för att polisen är opartisk och dessutom agerar på ett sätt som gör att den inte kan ifrågasättas. Polismyndighetens rutin efter en händelse som den som Thomas Morell reagerat på är att utreda frågan i särskild ordning. Händelsen har också anmälts till Riksdagens ombudsmän. Därför bör jag som statsråd inte uttala mig närmare om händelsen. Jag inväntar dock resultatet av granskningen.
Det är en demokratisk rättighet att demonstrera. Men vi befinner oss just nu i en pandemi där vi måste minska smittspridningen, och därför råder det sedan en tid ett förbud mot allmänna sammankomster och offentliga tillställningar med fler än 50 deltagare. Som jag förstår Thomas Morell menar han att man kan få intrycket att jag stöttat en demonstration med långt fler än 50 deltagare. Han verkar då ha missat att jag tvärtom varit väldigt tydlig med att det tillfälliga förbudet mot att hålla större allmänna sammankomster och offentliga tillställningar gäller och ska följas.
Anf. 2 Thomas Morell (SD)
Fru talman! Jag tackar statsrådet Mikael Damberg för svaret.
Det som hände den 3 juni var att det samlades långt fler än 50 personer i Stockholm. Sedan har det varit ytterligare några demonstrationer runt om i landet. Demonstrationsrätten är jätteviktig, och den får man inte tumma på. Men i den situation som vi nu befinner oss i måste man ifrågasätta att det över huvud taget gavs ett tillstånd när man kunde ana att det skulle samlas så många människor.
Jag kan konstatera att jag inte fick något tydligt svar från ministern på mina frågor.
Jag har haft många kontakter med mina tidigare kollegor inom polisen. De är både kritiska till och ledsna för det som hände. En av dem kommenterade det hela med: Vem ska vi knäböja för härnäst - en fortkörare, en rattfyllerist, en våldtäktsman eller rent av en mördare? Besvikelsen hos denna polisman var påtaglig i sammanhanget. Man kunde ta på besvikelsen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det finns en devis inom polisen: skydda, hjälpa och ställa till rätta. Det är oerhört viktigt att polisen är opartisk i allt det som den gör, så att polisens agerande gentemot civila ute i samhället aldrig någonsin kan ifrågasättas. Polisen är riksdagens yttersta verktyg för att upprätthålla lag och ordning. Därför var det en olycklig situation man såg där den 3 juni, då en polisman dessutom anslöt sig till demonstranterna och knöt en näve och sträckte upp den. Det har fått många att reagera. De har fått känslan av att polisen tog ställning. Det får inte polisen göra. Polisen ska vara helt opartisk i alla lägen.
Det fanns trots allt möjlighet att bromsa denna demonstrationsrätt. Det finns enligt både regeringsformen och ordningslagen möjlighet och utrymme att begränsa den när vi har den situation som vi har och människor dör runt om i landet. Vi kan följa utvecklingen uppe i Norrbotten just nu, där så många vårdas inom sjukvården att man har svårt att hinna med och klara av dessa svårt sjuka patienterna.
När man tittar på bilderna från demonstrationerna på Sergels torg och runt om i Stockholm ser man att människor stod mycket nära varandra. Polisen kramade dessutom demonstranterna, vilket blir väldigt konstigt. Polisen följer då inte Folkhälsomyndighetens rekommendationer. Det kan i och för sig vara svårt att följa dem vid tjänsteutövandet. Om man griper någon måste man ta i denna person. Men man ska inte frivilligt gå och krama om demonstranter. Då blir det väldigt konstigt. Det blir fel signaler från polisen att man inte bryr sig om de rekommendationer som faktiskt har gått ut för att minska smittspridningen i samhället, vilket är oerhört viktigt framför allt för att visa respekt för dem som jobbar inom sjukvården - ambulanspersonal och de som jobbar inom intensivvården - där människor bokstavligt talat dör i händerna på vårdpersonalen. Då måste samhället visa styrka och också agera så att smittspridningen minskar. Här har polisen en oerhört viktig roll. Denna bild är stukad i dag.
Anf. 3 Statsrådet Mikael Damberg (S)
Fru talman! Polismyndigheten har kommenterat det inträffade. Man skrev: Polismyndighetens värderingar stöder generellt mänskliga rättigheter och allas lika värde. Samtidigt ska poliser också uppträda opartiskt vid allmänna sammankomster.
Nu sker det en utvärdering av händelsen som jag kommenterade i mitt interpellationssvar.
Detta är en svår interpellationsdebatt, eftersom jag som statsråd inte ska ha synpunkter på hur myndigheten tillämpar till exempel tillståndet att genomföra demonstrationer. Det är ett myndighetsbeslut som myndigheten fattar, och det vore ytterst olämpligt om regeringen kommenterade det eller hade åsikter om myndigheten gör rätt eller fel vid enskild tillämpning av lag. Dessutom vill interpellanten att jag egentligen ska delta i en diskussion om en enskild polis agerande vid en demonstration, vilket inte heller är särskilt lämpligt för mig som statsråd att göra. Det finns mekanismer som jag känner mig mycket trygg med - att man också utvärderar om allt har gått rätt till och att det kan rättas till i efterhand om det har gått fel till. Jag tycker att det är en bra ordning.
Börjar man politisera detta och jag lockas in i en diskussion om att jag som statsråd ska ha synpunkter på enskilda polisers agerande flyttas gränsen för när politiken ska lägga sig i enskilda ärenden. Denna gång var det en demonstration. Nästa gång kan det vara ett ingripande. En tredje gång kan det vara ett passärende eller någonting annat. Det tycker jag är en farlig tendens som vi har sett i många andra europeiska länder, där politiken ger sig in på tillämpningen av lag på ett sätt som jag tycker är olämpligt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Därför tror jag att man måste vara restriktiv med vilken typ av diskussion som man uppmuntrar till och vad man inte bara som statsråd säger utan också hur man som riksdagsledamot, eller hur riksdagen, väljer att agera i enskilda ärenden. Jag tror att det är viktigt att hålla sig till principer och lagstiftning när man talar om dessa frågor.
Generellt sett kan jag säga att den svenska polismyndigheten hanterar enormt många demonstrationer och offentliga tillställningar under ett år. En del går väldigt fredligt till, och alla följer regler och lagar. Ibland bryts det mot lagar.
Vid detta tillfälle valde kommenderingschefen att upplösa tillställningen därför att man bröt mot reglerna om maximalt 50 deltagare. Rent generellt har jag förtroende för svensk polis och att det finns mekanismer som kan hantera även problem.
Detta blir lätt en förtroendefråga. Utvecklas svensk polis åt rätt eller fel håll i dag? Ökar eller minskar förtroendet för svensk polis? Faktum är att förtroendet för svensk polis nästan aldrig har varit så stort som det är just nu. Vi har sett en kraftig ökning de senaste åren. På något sätt gör alltså Polismyndigheten rätt just nu, och de enskilda poliserna agerar på ett sätt som också väcker allmänhetens förtroende rent generellt.
Som statsråd med ansvar för Polismyndigheten vill jag i en sådan här diskussion ändå framhålla att förtroendet för svensk polis ökar. Jag tror att det har att göra med att man är väldigt medveten om sin roll i samhället - och att man också har system för att följa upp om något någon gång går fel.
Anf. 4 Thomas Morell (SD)
Fru talman! Tack för svaret, statsrådet Mikael Damberg!
Det är inte fråga om att vare sig riksdag eller regering ska gå in och styra polisens agerande i enskilda fall. Det är inte vad det handlar om. Det handlar om att polisen som myndighet - och då har vi de enskilda tjänstemännen där ute - ska agera på ett sådant sätt att det aldrig går att ifrågasätta den opartiska delen i deras tjänsteutövning.
Jag har själv burit uniform i tolv år, och det var oerhört viktigt att det inte någonsin kunde ifrågasättas att man agerade utifrån de lagar som styr verksamheten. När jag var aktiv i Motormännens Riksförbund och jobbade mycket med trafiksäkerhetsfrågor var till och med detta uppe för bedömning hos länspolismästaren - huruvida mitt engagemang i Motormännens Riksförbund var förenligt med min tjänst på trafikpolisen. Så känslig är den frågan.
När det gäller det som hände i Stockholm den 3 juni pratar vi inte om den enskilda polismannen, utan vi pratar om myndigheten. Varje enskild tjänsteman är en representant för myndigheten, och det får aldrig ifrågasättas hur man agerar. Man måste ingripa tydligt och resolut mot det som strider mot lagstiftningen, och i det här fallet var det ett brott mot lagstiftningen när fler än 50 personer samlades. Det finns även möjlighet för regeringen att agera och begränsa mötesfriheten i en sådan här situation. Det står till och med i regeringsformen, och det står i ordningsstadgan att detta kan begränsas.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det handlar inte om att begränsa människors möjlighet att demonstrera, för det begränsar inte den enskilda individens yttrandefrihet. Det får aldrig komma på tal att vi gör ingripanden i den. Men när vi har den situation vi har med smittspridning i samhället, där människor faktiskt dör, måste vi ju fundera lite grann på hur vi ska bära oss åt för att bromsa smittspridningen. Att demonstrationer inte är det bästa sättet kan vi vara överens om. Det finns i dag mängder av varianter för att föra fram en åsikt - man kan starta någon form av digital demonstration eller vad som helst. Det finns i dag alla möjligheter att föra fram sitt budskap utan att man för den sakens skull utsätter andra människor för fara och bidrar till att sprida smitta i samhället.
I regeringsformens 1 kap. 9 § står det så här: "Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet." Det är en ruggigt viktig text, och det får aldrig ifrågasättas. Polisen ska agera på ett sådant sätt att man har förtroende för de åtgärder som vidtas. Eftersom polisen har ett våldskapital som kan användas gentemot människor får det aldrig ifrågasättas hur polisen agerar där ute.
Det får heller inte ifrågasättas huruvida polisen tar ställning för det ena eller det andra, utan polisen ska vara lagstiftarens yttersta redskap för att upprätthålla lag och ordning. När det gäller fallet den 3 juni fanns det brister i detta sätt att agera, och det börjar egentligen med tillståndsgivandet för den demonstrationen. Där fanns det en möjlighet att bromsa. Det fanns en möjlighet att utnyttja lagstiftningen för att förhindra detta.
Anf. 5 Statsrådet Mikael Damberg (S)
Fru talman! Först vill jag bara konstatera att regeringen har agerat och begränsat demonstrationsfriheten i Sverige under pandemin: Vi har satt en gräns så att max 50 personer får delta vid demonstrationer och allmänna sammankomster i Sverige. Det har haft effekt. Det har även fått normerande effekt på annan typ av verksamhet, så jag tror att det har varit en av de viktigare åtgärderna vi har vidtagit i den här pandemin. Det har alltså haft som syfte att minska smittspridningen, och det finns möjlighet för oss att agera.
Det blir dock knepigt, för interpellanten påstår att fel har begåtts vid tillståndsgivningen - att det fanns andra sätt att agera vid tillståndsgivningen för den här demonstrationen. Det är exakt den diskussionen jag inte tycker lämpar sig riktigt. Den lämpar sig inte för mig som statsråd, och det är också lite på gränsen huruvida riksdagen ska in och ha bestämda synpunkter på hur myndigheter tillämpar lag. Då far det nämligen iväg, och då får vi ett helt annat system än det där vi fattar beslut om lagar som blir gällande för myndigheterna - till exempel gränsen på 50 personer, som vi fattade beslut om. Det handlar om huruvida vi genom våra politiska debatter ska söka påverka myndigheten eller inte, och jag vill helst inte göra det. Jag försöker därför hålla mig ifrån det.
Det är därför den här debatten blir lite svår, för jag tycker att grundlagen är ganska viktig på den här punkten. Det är grundlagsfäst att människor får demonstrera, och nu har vi inskränkt demonstrationsfriheten till max 50 personer under pandemin. Det får man göra enligt grundlagen, men en annan viktig princip som slås fast i grundlagen är den om förvaltningens självständighet. Enligt den får ingen myndighet - inte heller riksdag eller en kommuns beslutande organ - bestämma hur en förvaltningsmyndighet i ett särskilt fall ska besluta i ett ärende som rör myndighetsutövning mot en enskild eller en kommun eller i ett ärende som rör tillämpning av lag. Det är där jag tycker att vi ska vara försöka vara försiktiga i både riksdag och regering.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Rent generellt sett har jag stort förtroende för Polismyndigheten. Förtroendet för den har ökat på senare år, och jag ser gärna att det fortsätter att öka nu när vi bygger ut Polismyndigheten med fler medarbetare runt om i hela Sverige. Det tror jag är viktigt. Hanteringen av allmänna sammankomster under pandemin har fram till de senaste demonstrationerna gått väldigt bra, och polisen har knappt behövt ingripa. Vi har i många andra länder sett problem med att polisen vid olika tillfällen har behövt gå in ganska hårt för att människor inte har följt de anvisningar, rekommendationer och riktlinjer som finns i samhället, och det har man inte behövt göra i Sverige.
Nu har vi haft några demonstrationer där Polismyndigheten har sett att överträdelser har skett, och då har man också upplöst demonstrationerna. Polismyndigheten har varit tydlig med att man från och med nu kommer att ha en mer restriktiv syn även på tillståndsgivningen. Jag ska inte recensera det, utan jag konstaterar att Polismyndigheten har möjlighet att vara det enligt gällande regelverk.
Anf. 6 Thomas Morell (SD)
Fru talman! Tack för svaret, statsrådet Mikael Damberg!
Ordningslagen är tydlig i det avseendet. Det handlar inte om att vi ska gå in och styra och ställa eller ändra lagstiftningen - det står redan att man kan förbjuda sammankomster för att motverka epidemin. Det är ju det som är så oerhört viktigt just nu, alltså att vi motverkar smittspridningen i samhället så att vi kommer till en ände med det problem vi har.
På Folkhälsomyndighetens hemsida står det att var och en i Sverige - det omfattar alltså varje individ - har ett ansvar för att förhindra spridning. Längre ned står det att alla verksamheter i Sverige är skyldiga att utifrån Folkhälsomyndighetens rekommendationer vidta åtgärder för att minska risken för smittspridning. Här har polisen en oerhört viktig roll, och jag vill påstå att förtroendet för polisen fick sig en stukning på grund av en enskild tjänstemans agerande.
Just detta att någon står och kramar demonstranter och knäböjer inför dem visar inte på den styrka hos myndigheten man faktiskt kan förvänta sig. Det strider också emot Folkhälsomyndighetens rekommendationer gällande hur var och en av oss ska agera för att förhindra smittspridning så att vi får bukt med smittan. Därför är det oerhört viktigt att polisen agerar på ett förtroendeingivande sätt.
Nu sker en utredning av den enskilda individen, och den ska vi inte blanda oss i. Där har i stället disciplinenheten ett arbete framför sig, och vi får se vad det landar i. Men för Polismyndigheten är det oerhört viktigt att man hela tiden agerar på ett sätt så att man inte blir ifrågasatt utifrån den myndighetsutövning man idkar. Följer polisen inte Folkhälsomyndighetens rekommendationer blir det två budskap, och det är väldigt olyckligt i den situation vi befinner oss i.
Anf. 7 Statsrådet Mikael Damberg (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Rent generellt tycker jag att Polismyndigheten har skött pandemin på ett utmärkt sätt. Man har haft en svår uppgift i ett läge där man ska både minska smittspridning och se till att grundlagsfästa rättigheter kan utövas.
Fram till nyligen förekom det vid ett fåtal tillfällen demonstrationer i Sverige. Arrangörerna skötte sig utmärkt. Det rådde stor distansering, och det fanns inget behov av ingripande från Polismyndigheten. Vid ett par av de större demonstrationer som urartade fanns det dock grupper som tog tillfället i akt att skapa bråk och upploppsstämning och ägna sig åt allmän skadegörelse när människor samlades på detta sätt för att demonstrera mot rasism och mot polisens övervåld i USA. Detta håller på att lagföras - polisen har gripit några personer, och framför allt har man studerat väldigt mycket videomaterial för att kunna ställa dessa våldsverkare till svars. Jag tycker att det är bra.
Avslutningsvis ska vi också komma ihåg att antirasism inte bara är en åsikt när det kommer till polisens uppdrag, utan antidiskriminering och allas likhet inför lagen är en del av polisens formella uppdrag. Det kommer av grundlagen, och jag tycker att det är viktigt att detta påpekas i en debatt som denna.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.