Politik för gles- och landsbygdskommuner
Interpellation 2023/24:84 av Isak From (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2023-10-12
- Överlämnad
- 2023-10-12
- Anmäld
- 2023-10-17
- Svarsdatum
- 2023-10-26
- Besvarad
- 2023-10-26
- Sista svarsdatum
- 2023-10-27
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
En stor del av landets yta kan karaktäriseras som ren landsbygd. Samtidigt har Sverige en hög grad av urbanisering. År 2020 levde mer än hälften av befolkningen i de tre storstadsregionerna och cirka 88 procent av befolkningen i tätorter. Trots eller tack vare det spelar Sveriges gles- och landsbygd en viktig och helt avgörade roll i utvecklingen av en cirkulär, biobaserad och fossilfri ekonomi. Utgångspunkten måste vara att landsbygden ses och ges förutsättningar som inte bygger på stadens förutsättningar.
Våra gles-och landsbygdskommuner behöver goda förutsättningar. Utmaningar och förutsättningar skiljer sig dock åt i olika delar av landet, vilket myndigheter och andra aktörer behöver vara medvetna om. Och de små kommunerna måste ges rättvisa förutsättningar. I valrörelsen gjorde högerpartierna stora utfästelser om landsbygden. Man skulle satsa på hjärtlandet.
Nu ser vi dock på område efter område hur gles- och landsbygd lämnas bakom. Inte minst i budgeten är det nästan helt rent på satsningar på gles- och landsbygd.
För oss socialdemokrater är det självklart att den kraft som finns på landsbygden ska tas till vara, inte motverkas. Politikens roll är att skapa förutsättningar, ge rätt stöd och bana väg, inte att stå i vägen. Människor måste ges möjlighet att leva det liv de vill, vara nära naturen, vårda det de äger, ha friheten att sköta sig själva men samtidigt vara trygga i att samhällskontraktet håller. Välfungerande omsorg, barnomsorg och skola och rätten till bildning måste vara en lika självklar rättighet på landsbygden som i tätorten. Ambulans och vård ska finnas inom räckhåll, och polis ska finnas tillgänglig vid behov. Det ska finnas säkra vägar och möjlighet att använda sig av och lära sig nyttja ny modern teknologi.
Därför vill jag fråga landsbygdsminister Peter Kullgren följande:
Vilka landsbygdspolitiska konsekvensanalyser har ministern gjort med anledning av regeringens budget som riskerar att öka skillnaden mellan stad och land?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2023/24:84
Webb-tv: Politik för gles- och landsbygdskommuner
Dokument från debatten
- Torsdag den 26 oktober 2023Kammarens föredragningslistor 2023/24:23
- Protokoll 2023/24:23 Torsdagen den 26 oktoberProtokoll 2023/24:23 Svar på interpellation 2023/24:84 om politik för gles- och landsbygdskommuner
Protokoll från debatten
Anf. 31 Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
Fru talman! Isak From har frågat mig vilka landsbygdspolitiska konsekvensanalyser jag har gjort med anledning av regeringens budget, som enligt Isak From riskerar att öka skillnaden mellan stad och land.
Landsbygdernas utveckling är avgörande för hela Sveriges framgång. Här har regeringen ett samlat fokus: Hela Sverige ska fungera. Villkoren för att bo, leva och verka i hela landet behöver förbättras. Landsbygdernas förutsättningar skiljer sig åt i olika delar av landet, vilket ställer krav på olika insatser och lösningar. För att uppnå målet för landsbygdspolitiken behövs en bredd av insatser inom många utgiftsområden.
Regeringen fattar ett samlat beslut om budgeten där konsekvenser för olika sakområden vägs in. För att stärka landsbygderna genomför regeringen särskilda satsningar.
På landsbygderna är bilen viktig för att människor ska kunna ta sig till arbete, service och fritidsaktiviteter. Bränslepriserna är rekordhöga. Därför satsar regeringen 5,76 miljarder kronor under 2024 för att sänka skatten på bensin och diesel.
Underhållet av vägnätet är eftersatt. Redan i regeringens första budget prioriterade vi medel till stärkt vägunderhåll med 1 miljard kronor. I budgetpropositionen för 2024 skjuter vi till ytterligare 300 miljoner kronor per år för 2024 och 2025 för att minska det eftersatta underhållet. Dessutom satsas 100 miljoner kronor per år 2024 och 2025 på förstärkt underhåll av de enskilda vägarna. Satsningen kommer att bidra till att upprätthålla framkomligheten och trygga en tillförlitlig infrastruktur.
Den digitala uppkopplingen är viktig på landsbygderna. Digitaliseringen möjliggör utvecklingen av nya tjänster och förbättrar möjligheterna att leva och driva företag på landsbygderna. Skillnaden mellan glesbebyggda och tätbebyggda områden fortsätter att minska. Regeringen förändrar nu Post- och telestyrelsens utbetalningsmodell för bredbandsstöd för att effektivisera användningen av avsatta medel. Återkrav av utbetalda stöd förväntas därmed minska, vilket skapar förutsättningar för ökad effekt av tilldelat stöd i form av fler utbyggda bredbandsanslutningar.
Fru talman! För att det ska vara attraktivt att bo på landsbygderna behöver det finnas lanthandlar och drivmedelsstationer. Detta är av stor vikt för ett robust samhälle som fungerar både i vardag och i kris. Regeringen avsätter därför årligen medel för att upprätthålla kommersiell service - under 2023 uppgick det totala beloppet till 162 miljoner kronor, och för 2024 beräknas motsvarande summa fördelas.
Regeringen stöder utvecklingen mot en nära och tillgänglig vård, med fokus på primärvården. För att särskilt stärka vården på landsbygderna satsar regeringen 300 miljoner kronor årligen under åren 2023-2025.
De areella näringarna är basen för en levande landsbygd. Näringens konkurrenskraft behöver stärkas och produktionen öka på ett hållbart sätt. Regeringen fortsätter att ge stöd till produktion av gödselbaserad biogas när nuvarande stöd löper ut i år och förstärker det befintliga anslaget för biogasstöd med 200 miljoner kronor årligen under 2024-2026. Regeringen satsar också 720 miljoner kronor på en förlängd skattenedsättning för så kallad jordbruksdiesel. Dessutom fördelas ett krisstöd om 193 miljoner kronor till lantbrukare som särskilt drabbats av årets väder.
Detta är exempel på en rad satsningar som regeringen gör som bidrar till att stärka förutsättningarna på landsbygderna. Regeringen följer utvecklingen av Sveriges landsbygder och genomförandet av landsbygdspolitiken kontinuerligt. Detta sker bland annat genom olika indikatorer som redovisas i budgetpropositionen men även i andra uppdrag, exempelvis i den systematiska uppföljning som Tillväxtverket gör. Denna uppföljning och aktuella samhällsförändringar ligger till grund för regeringens utveckling av landsbygdspolitiken så att den leder mot målet om en livskraftig landsbygd med likvärdiga möjligheter till företagande, arbete, boende och välfärd, vilket leder till en långsiktigt hållbar utveckling i hela landet.
Anf. 32 Isak From (S)
Fru talman! Jag vill tacka landsbygdsminister Peter Kullgren.
Man kan ha många olika angreppsvinklar på det här. Landsbygdens människor skiljer sig inte från människorna i resten av landet. Man efterfrågar samma möjligheter till välstånd, välfärd och förutsättningar för handel och företagande.
Jag börjar i den del där jag särskilt håller med Peter Kullgren: digitaliseringen. Där har vi legat i framkant, men vi börjar nu tappa mot resten av EU. Jag reste i Polen i augusti och kunde konstatera att det under lång del av resan fanns välfungerande 5G-nät med väldigt bra uppkoppling. Jag kan inte riktigt se att det är så fullt ut i min del av landet. Det gäller även många andra delar av landet.
I fråga om andra delar väljer Tidöpartierna att lägga väldigt mycket pengar på sänkt bränsleskatt, med en generell sänkning överallt. Det går i stora delar helt enkelt till storstadsområden, eftersom det är i storstadsområdena det finns flest bilister och där man oftast kör mest.
Vi socialdemokrater har en annan idé. Vi har lanserat Sverigebränslet, som en idé för att sänka bränslepriset på riktigt. Vi har också lanserat idén om ett stöd till bilägande i gles- och landsbygd så att stödet faktiskt går till dem som verkligen behöver det. Det är människor ute i landet som varje dag behöver åka till jobbet, förskolan och idrotten vi behöver stötta. Jag är inte helt säker på att det behövs samma stöd till storstadsområdena, som har väl utbyggd kollektivtrafik. Men det är här regeringen väljer att lägga de stora pengarna.
På område efter område pekar den lagda budgetpropositionen mot en centraliseringspolitik. Samtidigt som man utreder centraliseringen av sjukvården utreder man också kommunsammanslagningar. Samtidigt som man sänker skatten för de mest välbeställda fattas det sjukvårdspersonal - undersköterskor och tandsköterskor - i varendaste en av norra Sveriges kommuner.
Samtidigt som vi behöver ha attraktiva samhällen genomför regeringen en drastisk neddragning av studieförbundens verksamheter. Studieförbunden är de enskilt viktigaste aktörerna i gles- och landsbygdskommuner för att kulturarrangemang och utbildningsinsatser ska kunna genomföras. ABF Vux och Studieförbundet Vuxenskolan finns i alla Sveriges kommuner. Det vill regeringsunderlaget alltså skära ned kraftigt på. Det tycker vi är illa.
Anf. 33 Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
Fru talman! Insatser inom många politikområden påverkar förutsättningarna för att bo, leva och verka på landsbygderna. Regeringen fattar ett samlat beslut om budgeten där konsekvenser för de olika sakområdena vägs in. Utredningsförslag och andra förslag skickas på remiss. Därefter bereds frågorna brett inom regeringen, vilket är en del av processen med att säkra landsbygdsperspektivet i regeringens verksamhet.
Det är tuffa tider som innebär stora ansträngningar för hela ekonomin. Kommunerna och regionerna står inför stora ekonomiska påfrestningar. Regeringen ger i höständringsbudgeten och i budgetförslaget för 2024 ett kraftigt tillskott till kommuner och regioner. Det handlar om 10 miljarder i ett permanent generellt tillskott och 6 miljoner till regionerna i ett särskilt tillskott.
Gällande flyttmönster inom riket är det inte en helt entydig bild som visar sig. Medan några storstadskommuner har haft ett negativt inrikes flyttnetto har många landsbygdskommuner haft ett positivt dito. Denna trend var särskilt tydlig under pandemiåren. Vi vet ännu inte hur utvecklingen kommer att se ut framåt. Men de satsningar som görs på exempelvis bredbandsutbyggnad är viktiga för både verksamheter och boende på landsbygden. Utvecklingen skiljer sig åt mellan olika landsbygdskommuner. Många kommuner har haft minskande befolkning.
Regeringen föreslår, som ledamoten nämnde, att det statliga bidraget till studieförbunden justeras till förmån för andra prioriterade insatser inom bland annat folkhögskola och annan utbildning för vuxna. Regeringen föreslår samtidigt i budgetpropositionen att riksdagen, i stället för ett gemensamt anslag, ska besluta om ett anslag för bidrag till folkhögskolor och ett annat anslag för bidrag till studieförbunden.
I sammanhanget vill jag passa på att lyfta fram det faktum att det inte är bara mer statliga pengar som skapar framtidstro eller framgång på landsbygderna. Som jag lyfte upp i mitt inledningsanförande är de areella näringarna basen för levande landsbygder. Näringens konkurrenskraft behöver stärkas, och produktionen behöver öka på ett hållbart sätt. Just därför arbetar vi nu hårt med en uppdatering av livsmedelsstrategin där just stärkt konkurrenskraft och ökad produktion är i fokus.
Jag är övertygad om att både de gröna och de blå näringarna är viktiga nav för våra svenska landsbygder.
Anf. 34 Isak From (S)
Fru talman! Landsbygdsministern är säkert fullt medveten om att vi haft ett antal debatter med Mats Persson i den här kammaren. Han är oerhört tydlig med varför man måste lägga ned och begränsa studieförbunden och kraftigt kapa anslagen.
Landsbygdsministern menar att satsningen man gör på folkhögskolan är en satsning. Men i verkligheten visar det sig att det är ett minus på 400 miljoner till folkhögskolorna. Man måste faktiskt säga som det är. Det handlar om en neddragning.
Jag roade mig med att gå in på hemsidorna för Vuxenskolan och ABF i mitt område. De genomför utbildningar i hur man klipper får, hur man slaktar älg och rådjur och hur man odlar grönsaker samt kurser för att ta motorsågskörkort, AM-kort, skoterkort, vattenskoterkort och så vidare. Det är det här som regeringsunderlaget är tydliga med inte behöver stöttas. Men i många gles- och landsbygdskommuner finns det inte någon marknad för att driva sådant, och om den hade funnits hade det förmodligen blivit ganska mycket dyrare.
I Vilhelmina i somras nyttjade man epatraktorungdomen i hemtjänsten. Regeringen har - i dag, tror jag - beslutat om en lagrådsremiss om att skärpa regelverket för AM-kortet. Det kan jag välkomna. Samtidigt finns det många andra insatser man som landsbygdsparti - som kanske Kristdemokraterna hävdar att de är - skulle kunna göra. Man skulle kunna bli oerhört populär om man jämställde mopedbilen med A-traktorn så att den fick köra 45 kilometer i timmen.
Det är helt oförståeligt att vi har hamnat i ett läge där en liten plastbil får gå i 45 kilometer i timmen medan en ändå ganska säker tidigare personbil som är ombyggd bara får gå i 30. För landsbygdens ungdomar vore en reform väldigt välkommen. Om det är någonting som landsbygdsministern kan tänka sig att driva skulle landsbygdsministern bli ganska populär bland unga i många av Sveriges landsbygdskommuner.
Landsbygdsministern kallar det en satsning att man ska behålla stödet till lanthandlare och bensinstationer eftersom man behåller det stödet oförändrat. Men med rådande inflationsläge innebär det ett minus. Vi fyller såklart på den delen i vår budget.
Vi ser också att statens servicecenter får en besparing. De får ett uppdrag, som vi välkomnar, att samarbeta mer med Kronofogdemyndigheten, men utbyggnadsplanen för fler servicekontor i fler kommuner ser vi ingenting av. Har den delen helt försvunnit?
Vi behöver vara överens om att statlig service måste finnas i alla kommuner, med jämlika och rättvisa förutsättningar.
Anf. 35 Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
Fru talman! Tack till ledamoten för tips och omtanke om hur landsbygdsministern ska bli mer populär på landsbygden! Men jag tror att ledamoten får rikta frågorna om epatraktorer till min kollega på mitt departement, infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson.
Jag skulle vilja återkoppla till något ledamoten nämnde i inledningen kring drivmedelspriserna. Jag är glad för att Socialdemokraterna nu inser att vi behöver göra saker vad gäller bensinpriset och att de också ser att reduktionspliktsutformningen inte var så bra som de har hävdat och tyckt. Det är viktigt att se till att bränslepriserna är rimliga i Sverige. Samtidigt ska vi naturligtvis försöka få fram biodrivmedel som kan driva våra bilar eller möjligtvis tunga fordon inom lantbruket framåt på ett mer miljövänligt sätt med en råvara som kommer härifrån landet, inte minst från våra svenska skogar, som den förra diskussionen berörde.
Det finns väldigt mycket man kan göra för landsbygdens väl och ve och att den ska vara stark och livskraftig, men jag kan inte komma ifrån att det absolut viktigaste för hela kedjan är att företagandet fungerar och att människor bor kvar på landsbygden. Det gör man ofta om man har ett arbete som man kan leva av - en utkomst - och att det finns en bra basservice från samhället med skola och vård. Just därför gör vi också en riktad satsning med glesbygdsperspektiv på 300 miljoner kronor på primärvården. Det är en mycket viktig sak.
Sveriges bönder och lantbrukare, alltså de areella näringarna, är också viktiga. En enkel men ändå attitydförändrande sak som vi nu har lagt in i en utredning handlar om hur man ska se på svenskt jordbruk. Tidigare regering behandlade det som en miljöfarlig verksamhet. Jag har mött oerhört mycket uppskattning - på tal om popularitet - efter den utredning vi gjort där vi funderar på om vi ska ta bort det. Man ska titta på hur man ska klassa jordbruket. Bönder - människor - som levt av och för jorden, inte sällan i generationer - ska man se dem som per definition miljöfarliga, eller kan man hitta ett annat begrepp och ett annat regelverk kring just deras verksamheter?
Den här regeringen driver en aktiv skogspolitik och har stått upp mot EU:s klåfingrighet i många fall. Sverige ska fortsätta ha en framgångsrik skogsindustri och ett framgångsrikt, hållbart skogsbruk som inte bara levererar klimatsmarta produkter utan också bidrar med stora skatteintäkter och med jobb och utkomst för människor som inte sällan bor och verkar på landsbygden. Det är centralt i regeringens landsbygdspolitik att se till att basen på landsbygden lever och utvecklas. Där är det ofrånkomligen så att de areella näringarna är oerhört viktiga.
Anf. 36 Isak From (S)
Fru talman! Vi socialdemokrater satsar på dem som verkligen behöver det. Vi har prioriterat ett tankstöd för dem som bor i glesbygden och på landsbygden för att medlen ska nå ut till dem och inte bli uppätna av världsmarknadspriset eller de stora bensin- och dieselbolagen. Det är ju det vi har sett. Nu när regeringen har sänkt skatterna har det inte blivit den avsedda effekten vid pump. Oerhört många miljarder kommer samtidigt att gå direkt till storstadsområdena.
Vi har nu haft en dialog med branschen om hur mycket biobränslen de kommer att kunna producera och vad som är rimligt. Vi har landat i drygt 19 procent för diesel och 7 ½ för bensin. Branschen säger att om man kan bruka skogen, ta till vara detta och ställa om processindustrin kommer man att kunna producera de volymerna. Det vore en väldigt viktig signal till den branschen, till skogsindustrin, att det finns en långsiktig efterfrågan. Frågeställningen är då om den här regeringen ska betala utsläppsrätter till EU eller premiera vår egen industri.
Det är många andra delar av detta som vi inte har tagit upp. Vi kommer naturligtvis att fortsätta debattera A-traktorns förutsättningar, kanske med Andreas Carlson. Vi får se. Vi har inte tagit upp bilprovningen, men möjligheterna i glesbygden och på landsbygden att registreringsbesiktiga sitt släp har blivit mycket sämre sedan avregleringen. Tillgängligheten i storstadsområdena är mycket bättre än i glesbygdsområdena. Och då har vi inte ens varit inne på debatten om älgen och vargen! Den får vi återkomma till.
Svar på interpellationer
Anf. 37 Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
Fru talman! Landsbygdernas utveckling är avgörande för hela Sveriges framgång. Regeringen har ett tydligt landsbygdsfokus och arbetar målmedvetet för att förbättra förutsättningarna för landsbygderna. Som ett led i det arbetet har Landsbygds- och infrastrukturdepartementet påbörjat en översyn av den samlade landsbygdspolitiken. Syftet är att lägga fram förslag som ska stärka landsbygdernas förutsättningar.
Kapaciteten och förmågan att hantera utmaningar, kriser och samhällsförändringar som påverkar landsbygderna behöver utvecklas och tas till vara. Det handlar bland annat om att titta på hur villkoren för boende, arbete, företagande, service och transporter på landsbygderna kan förbättras. Översynen inkluderar många politikområden som samlat ska bidra till att stärka förutsättningarna för en god utveckling på landsbygderna, och regeringen har som sagt fokus på att hela Sverige ska fungera.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.