Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Postdistribuerade tidningar

Interpellation 2020/21:361 av Hans Wallmark (M)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2021-01-22
Överlämnad
2021-01-25
Anmäld
2021-01-26
Svarsdatum
2021-02-05
Besvarad
2021-02-05
Sista svarsdatum
2021-02-08

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF
Postdistribuerade tidningar(pdf, 101 KB)

Interpellationen

till Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)

 

Den 20 januari 2021 besvarade statsrådet Amanda Lind en skriftlig fråga, 2020/21:1216, av undertecknad angående Postnords post- och tidningsdistribution. Den var ursprungligen ställd till statsrådet Anders Ygeman. För den 11 september 2020 besvarade Amanda Lind en fråga om just Postnord och utdelning av prenumererade tidningar, och då konstaterade hon: Det statsråd som ansvarar för postfrågor är Anders Ygeman, och ansvarigt departement är Infrastrukturdepartementet. Så onekligen kan en viss rundgång förmärkas i svaren från regeringssidan.

I Skåne är det nu ett faktum att Postnord från den 1 februari 2021 endast kommer att dela ut post, och med den tidningar, varannan dag. Det finns naturligtvis frågor att ställa om bristande service och att Postnord på det här sättet kommer att erbjuda sämre villkor i vissa delar av landet, men utgångspunkten för nedan formulerade frågor begränsas till förutsättningarna för ett demokratiskt samtal genom möjligheten att ha tillgång till en utdelad tidning.

I växande utsträckning sker nämligen en samordning mellan post och distribution av dagstidningar. Något som uppmärksammats av mediehus verksamma i Skåne. I ett brev till Post- och telestyrelsen (PTS) konstateras:

Via sitt dotterbolag TAB har PostNord aviserat att man kan tänka sig att fortsätta dela ut tidningar på ordinarie utgivningsdag men då till ett pris som är tre gånger så högt som det nuvarande. Ett pris som inget tidningsutdelande företag är i närheten av i någon geografi.

PostNords och TAB:s information kring detta har varit absolut och inte förhandlingsbar. Det är så här det blir. Över 100 års relationer kastas över ända. PostNord har också sagt sig inte kunna ägna sig åt presstöd och också hänvisat till att tidningar får distributionsstöd.

Min fråga till Anders Ygeman som Amanda Lind besvarade handlade om den begäran regeringen riktat till Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) om en analys av konsekvenserna för tidningsdistributionen när nu Postnord går över till varannandagsutdelning.

Amanda Lind konstaterar i sitt svar:

Postdistribution av tidningar är viktig ur demokratisynpunkt för att nå ut med tryckta nyhetstidningar i hela landet, särskilt i glesbygd. Postfinansieringsutredningen har nu inlett sitt arbete och förslag kommer att lämnas först 2023. Parallellt behöver vi därför överväga åtgärder för att upprätthålla en fortsatt daglig distribution av tidningar över hela landet //

Jag följer utvecklingen noga och Kulturdepartementet har en löpande dialog med tidningsbranschen om effekterna för tidningsdistributionen. Jag delar Hans Wallmarks uppfattning att det är viktigt att regeringen så snart som möjligt får ett underlag som kan ligga till grund för eventuella insatser.

I sitt svar på min fråga 2019/20:2072 anför kulturministern:

En förutsättning för demokratin är välinformerade medborgare som har tillgång till nyhetsmedier. Målet för mediepolitiken är bl.a. att stödja yttrandefrihet och mångfald.

Med tanke på övergången av distribution 1 februari 2021 i Skåne är detta inget teoretiskt problem utan en reell utmaning som nu möter tidningshusen och därmed prenumeranterna.

Med anledning av detta önskar jag fråga kultur- och demokratiminister Amanda Lind:

 

  1. I avvaktan på utredningar och analyser, hur avser ministern att hantera situationen vad gäller postdistribuerade tidningar i Skåne då Postnord den 1 februari går över till varannandagsutdelning?
  2. Hur ser ministern långsiktigt på postdistribuerade tidningar?
  3. Det som nu sker kommer inte som en nyhet för någon, utan det har signalerats och varnats för en längre tid, så varför saknas plan och beredskap för att ge distinkta svar på vad som händer med postdistribuerade tidningar när nu varannandagsutdelning är ett faktum i Skåne?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2020/21:361, Postdistribuerade tidningar

Interpellationsdebatt 2020/21:361

Webb-tv: Postdistribuerade tidningar

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Amanda Lind (MP)
Anf. 68 Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)

Fru talman! Hans Wallmark har frågat mig hur jag, i avvaktan på utredningar och analyser, avser att hantera situationen vad gäller postdistribuerade tidningar i Skåne då Postnord den 1 februari går över till varannandagsutdelning. Han har vidare frågat hur jag långsiktigt ser på postdistribution av tidningar. Slutligen har Hans Wallmark frågat varför det saknas plan och beredskap för att ge distinkta svar på vad som händer med postdistribuerade tidningar nu när varannandagsutdelning är ett faktum i Skåne.

Låt mig börja med att konstatera att tidningsföretagen behöver finnas på olika plattformar för att nå sina användare. Den digitala omställningen går snabbt, men tryckta nyhetstidningar är alltjämt viktiga källor för nyhetsförmedling, granskning och fördjupning för många läsare, inte minst äldre. En väl fungerande distribution av nyhetstidningar i hela landet är därför viktig ur ett demokratiskt perspektiv. Varannandagsutdelning begränsar möjligheten att nå ut med tryckta nyhetstidningar i hela landet, särskilt i glesbygd.

Postnord har bland annat mot bakgrund av fallande brevvolymer aviserat planer på övergång till varannandagsutdelning av post. Under perioden den 28 september till den 27 november 2020 har företaget testat en sådan modell i Lund och Kävlinge i Skåne. Postnord redovisade den 4 december 2020 sina slutliga resultat från försöksverksamheten. Post- och telestyrelsen, PTS, har som tillsynsmyndighet konstaterat att postverksamheten under försöksverksamheten levt upp till kraven men också att detta inte är en garanti för att modellen fungerar i större skala. Om och när Postnord genomför den nya produktionsmodellen i andra geografiska områden kommer PTS därför att fortsätta granska effekterna av operatörens modell. Efter att Postnord meddelat att varannandagsutdelning införs i Skåne har PTS inlett en ny tillsyn.

Regeringen har gett Myndigheten för press, radio och tv, MPRT, i uppdrag att utreda förutsättningarna för att genom upphandling eller på annat sätt säkerställa fortsatt daglig tidningsdistribution. Uppdraget togs fram så snart det stod klart att Postnord bedömt att pilotverksamheten med varannandagsutdelning fallit väl ut och att avsikten är att gå vidare med införandet av varannandagsutdelning i hela landet. MPRT ska lämna förslag på hur en lösning där fortsatt utdelning av posttidningar säkerställs kan genomföras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Postfinansieringsutredningen kommer att lämna förslag 2023, vilket kan bli viktigt på lång sikt. Parallellt behöver vi därför överväga åtgärder för att upprätthålla en fortsatt daglig distribution av tidningar över hela landet.

Jag delar Hans Wallmarks uppfattning att utmaningen för tidningarna är reell, framför allt i Skåne, och vi arbetar därför för att försöka hitta en lösning. Det är viktigt att regeringen får ett underlag som kan ligga till grund för ställningstagande. Jag följer utvecklingen noga, och Kulturdepartementet har en löpande dialog med tidningsbranschen om effekterna för tidningsdistributionen, i ett första steg i Skåne.

Hans Wallmark (M)
Anf. 69 Hans Wallmark (M)

Fru talman! Kultur- och demokratiministern! Först vill jag bekänna något. Jag är en sådan där gammal fux, så jag läser inte bara tidningen på paddan utan älskar att höra prasslet från morgontidningen vid kaffet, eller teet om man nu är lagd åt det hållet.

Fru talman! Jag har av olika skäl kommit att intressera mig för denna fråga, delvis av det enkla skälet att jag är tjänstledig journalist, även om det var ett tag sedan jag var på tidningen senast. Men ändå, tidningsfrågor ligger mig varmt om hjärtat av olika skäl.

För en tid sedan, närmare bestämt den 11 september, ställde jag en skriftlig fråga till Amanda Lind med anledning av detta, men hänvisades till Anders Ygeman. Då ställde jag en ny fråga, en interpellation, till Anders Ygeman ett halvår senare, men då svarade Amanda Lind. Det är lite förvirrande när det gäller exakt hur dessa frågor har fördelats inom regeringen. Desto viktigare är det att få ett svar, också av det skälet, fru talman, att regeringen har en ganska hög svansföring i mediefrågor. Det är mitt intryck. Man brukar hitta ett tydligt likhetstecken mellan den liberala demokrati som vi försvarar och mediefriheten och mediemångfalden.

Ytterst är detta väldigt viktiga frågor, precis som ministern var inne på, inte minst därför att det, tror jag, delvis är en generationsfråga. Jag vill inte påstå att jag själv är lastgammal, men jag tror att ju äldre man är, desto fler prenumererade tidningar har man hemma i brevlådan. Det är därför det blir så allvarligt, inte minst för de äldre, när tidningen inte kommer varje dag utan varannan dag.

Fru talman! Som journalist kan jag avslöja att poängen med nyheter är att de ska vara någorlunda färska. En varannandagstidning är inte lika aktuell som en varjedagstidning. Och nu är det inte längre ett teoretiskt problem. I min brevlåda hemma i staden i Skåne fick vi för några veckor sedan ett vykort utdelat från Postnord, som meddelade att hela Skåne nu blir ett område med varannandagsutdelning. Det drabbar även dem som har tidning.

Det pågår en massa utredningar, som ministern hänvisade till. Det är Myndigheten för press, radio och tv, som har ett uppdrag som löper ut den 31 mars, och det finns en postfinansieringsutredning som pågår till nästa år. Men detta löser ju inte problemet.

Jag har gjort mig omaket att kolla lite med tidningarna. Problemet i Skåne är att de redan efter ett par dagar började få de första uppsägningarna av abonnemang, av det enkla skälet att de som vill ha tidningen varje dag nu får den varannan dag och att det då inte är samma vits. Och så blir tidningarna anklagade, vilket är lite fult, då det är en effekt av Postnord.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sedan har Postnord, via ett dotterbolag, erbjudit tidningsföretagen i Skåne att dela ut varje dag men sagt att det kommer att kosta väldigt mycket mer. Detta kan man inte finansiera, och då kommer vi tillbaka till det som jag uppfattar som en hörnsten för regeringen, nämligen mediemångfalden och vikten av att vi har tryckta tidningar men också tidningar på nätet. Lite grann är det så att man säger en sak men gör något helt annat, som får rakt motsatt effekt.

Fru talman! Det var lite förvirrande när jag ställde frågor. Först frågade jag Anders Ygeman, och så svarade Amanda Lind. Jag ställde frågan till Anders Ygeman i första svängen därför att Amanda Lind tidigare sagt att jag skulle fråga honom. Det vore bra om ni kunde ge lite klarhet i vad som händer och hur tidningarna och tidningsläsandet påverkas, för problemet är inte teoretiskt.

Fru talman! Jag vill dessutom varna dem som lyssnar på den här debatten och bor i Västra Götaland eller delar av Halland, det vill säga postnummerområdena 40-51: Postnord kommer att genomföra varannandagsutdelning även där. Nu är det inte bara tidningsläsarna i Skåne det gäller. Nu är det på väg upp längs västkusten, mot Halland och vidare in i Västra Götaland. Vad gör regeringen?

Amanda Lind (MP)
Anf. 70 Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)

Fru talman! Jag börjar med att kommentera det här med tidningsläsandet. Jag är själv uppväxt med Norrbottens-Kuriren liggandes och prasslandes på mitt köksbord. Jag uppskattade faktiskt från tidig ålder väldigt mycket att läsa i tidningen. Först kanske det var de tecknade serierna och sportsidorna. Sedan tyckte jag att även ledare och nyheter blev intressanta att följa.

Även om digitaliseringen har påverkat nyhetskonsumtionen och vi nu kanske tar del av nyheter många fler gånger per dag än den sena Aktuellt-sändningen och morgontidningen har fortfarande den prenumererade tidningen stor betydelse. Jag var inne på det i mitt svar också gällande finansieringen av tidningarnas och mediebolagens affärsmodeller. Man får fortfarande in relativt stora intäkter från den prenumererade papperstidningen. Som sagt är det också en tradition, och många upplever att det ger ett mervärde att få börja sin dag med att läsa nyheterna.

Fru talman! Vi gör i den här regeringen, precis som Hans Wallmark också säger, en väldigt stark prioritering av mediernas situation. Både jag och min företrädare på kultur- och demokratiministerposten har genomfört stora steg för att stärka tidningsbranschen i Sverige i den här perioden av snabb övergång. Jag kan kort nämna några saker vi gjort. Vi sänkte digitalmomsen kraftigt, vilket underlättade övergången till digitala publikationer. Vi har stärkt mediestödet. Vi har också utvecklat mediestödet med olika nya delar, vilket ger möjlighet att till exempel nå de vita fläckarna, där vi vet att vi har svag mediebevakning. Allt det här har varit viktiga steg. Något som varit extra viktigt är de krisstöd vi snabbt delat ut nu under corona. Enligt bedömningen från Tidningsutgivarna har de räddat många journalistiska jobb. Det är viktigt, och det är en viktig prioritering. Det är också viktigt för vår demokrati, för granskningen och för det fria ordet.

Jag ska komma tillbaka till grundfrågan. Postnord är ett statligt bolag. Digitaliseringsminister Anders Ygeman har ett ansvar när det gäller de frågorna. Men de frågor som ställdes i interpellationen är kopplade till uppdraget till MPRT. Det är någonting som kommer från Kulturdepartementet, det vill säga mig. Därför besvarar jag interpellationen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Postnord är ett statligt bolag som styrs på ett visst sätt. De har bedömt sina affärsmodeller och de minskade brevförsändelserna i fysisk form i vårt samhälle som skäl till att vilja ta de här stegen. Här vill jag återupprepa det jag sa i början: att det naturligtvis fortfarande inte är klart. Post- och telestyrelsen ska fortsatt granska de här stegen. Men framför allt nu under senare delen av hösten har det blivit tydligt att Postnord ser detta som steg man vill ta. Man bedömer att man kan gå vidare med det.

Därför var det viktigt för mig och för regeringen när det här låg på bordet att snabbt ge uppdraget till MPRT, så att vi får förslag på bordet om hur vi kan hantera detta. Precis som Hans Wallmark säger är det här ett problem för demokratin. Det blir ett problem för mediebolagens affärsmodeller, och det blir ett problem för dem som är beroende av den dagliga tidningen för att få sin nyhetskonsumtion. Det är därför vi nu har sagt i det här uppdraget - jag ska understryka att ingenting naturligtvis är bestämt än; en lösning man ser framför sig är att det kan komma att kosta pengar - att man ska utreda möjligheten att genom upphandling eller på annat sätt säkerställa fortsatt distribution av posttidningen varje dag vid en varannandagsutdelning. Det är ett tydligt uppdrag. Jag ser fram emot att få ett bra underlag på bordet som vi kan fortsätta att diskutera i de budgetsamarbetande partierna men också brett i riksdagen.

Hans Wallmark (M)
Anf. 71 Hans Wallmark (M)

Fru talman! Jag måste säga att ministern redovisar en osedvanligt god smak som har haft Norrbottens-Kuriren som sin inledande morgontidning - dels därför att jag själv har haft densamma som min inledande tidning, dels därför att jag en gång i tiden varit ledarskribent på Norrbottens-Kuriren. Jag började min journalistiska karriär på chefredaktör Ulf Lidhammars rum.

Fru talman! Jag måste dessutom komma med en annan bekännelse. Jag sitter också i en tidningsstyrelse, så jag följer en del av vad som händer på tidningsområdet. Jag kan vidimera det kultur- och demokratiministern nu underströk; det har kommit ett antal riktade stöd, till exempel mot det vi kallar vita fläckar, som jag tror har betydelse för mediemångfalden och mediebilden. Tillsammans med en del andra stödformer nu under coronan har det nog haft en positiv betydelse för tidningsbranschen.

Det som också går att se, i alla fall med den kunskap jag har, är att man nu lite grann går ifrån den tidigare annonsaffären, det vill säga att tjäna pengar på annonser. Nu tar ju Google, Apple, Amazon och allt vad de heter de pengarna. I dag har det blivit mer av en läsaraffär. Då, fru talman, kommer problemet: Om man inte får tidningen blir det ett hack i den där läsaraffären. Man kan tycka att nyheterna är alldeles utmärkta, men kommer de bara måndag, onsdag och fredag men inte tisdag och torsdag den ena veckan och tvärtom den andra kanske man inte är lika road av den där läsaraffären med tidningshuset, även om man tycker om att få sin tidning i brevlådan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag förstår att det görs utredningar, att det tar tid och att den ena ministern är ansvarig för Postnord och den andra för demokratifrågor. Men precis som ministern understryker är Postnord statligt. Då kan man ur ett läsarperspektiv, ett prenumerantperspektiv och ett mediehusperspektiv tycka att staten med ena handen ägnar sig åt Postnord och stänger brevlådan varannan dag, med den andra via kultur- och demokratiministern försöker se till att tidningarna är levande och hälsosamma. Det blir lite lätt udda.

Jag vill verkligen understryka att detta inte längre är något teoretiskt problem. I mitt Skåne är det stängt i brevlådan varannan dag. Det är inte bara mitt problem, utan snart kommer det att bli ett problem även för boende i postnummerområdena 40-51 i Västra Götaland och Halland. Och, fru talman, nu kommer det: Räds att detta inte stannar vid de här postnummerområdena! Det kommer att söka sig in mot andra områden, rent av till Stockholm eller för den delen Söderhamn eller Härnösand.

Regeringen kanske skulle fundera på om vi kan snabba upp detta. Den 31 mars ska Myndigheten för press, radio och tv, MPRT, redovisa sitt uppdrag. Vi har också Postfinansieringsutredningen. Men för varje dag som går kommer i olika delar av landet tidningen inte att dimpa ned i brevlådan varje dag, som man har betalat för, som man hoppas och som man vill ha det, utan varannan dag. I dag Skåne, i morgon Halland, i övermorgon Söderhamn och Härnösand.

Amanda Lind (MP)
Anf. 72 Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)

Fru talman! Det här är naturligtvis väldigt allvarliga frågor. Men jag tycker att Hans Wallmarks research om min bakgrund och vilka tidningar jag läser är imponerande. Jag vill också säga att Bo Östman faktiskt följde med från Norrbottens-Kuriren till Tidningen Ångermanland, som bevakade kommunpolitiken, där även jag var en aktör under ganska många år.

Myndigheten för press, radio och tv har fått ganska kort tid på sig för sitt uppdrag, får man ändå säga. Så snart vi får en signal om att det finns färdiga förslag ska vi titta på dem. Det är väldigt viktigt, för det här är en viktig fråga, och det har regeringen pekat på.

Vad gäller frågor om bolagsstyrning och om Postnords uppdrag har både Anders Ygeman och Ibrahim Baylan ansvar. Hans Wallmark vet att bolagsstyrning inte är en helt enkel fråga. Man kan inte lösa alla saker den vägen. Jag tycker att det är bra att vi har den här långsiktiga postutredningen. Den kan säkert titta på saker på sikt. Men vi behöver också lösningar här och nu. Vi kan inte låta det gå flera år utan att vi på något sätt har underlag på bordet för att ha möjlighet att agera för att säkra fortsatt distribution av posttidningar varje dag. Därför var jag angelägen om att vi snabbt skulle ge det här uppdraget, som ska ge resultat.

Jag vill också kommentera det som Hans Wallmark säger om affärsmodellerna och omställningen till det digitala. Det är helt uppenbart så att det under flera års tid funnits flera olika utmaningar för dagstidningarna. Vi försöker hantera detta från regeringens sida genom att till exempel röja undan hinder, som digitalmomsen, och stärka mediestödet där det behövs. Presstödet och driftsstödet har ganska många år på nacken. Det är delvis konstruerat för en annan situation, andra affärsmodeller och andra läsarmönster. Inte minst handlar det om lokaltidningsmarknader med flera konkurrerande dagstidningar - där ville man stötta andratidningen. Det här känner Hans Wallmark väl till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Därför behöver vi fortsätta att titta framåt. Vad behöver mediesektorn framåt att vi ska kunna stötta omställningen? Nu är det naturligtvis coronapandemin som ska hanteras. Vi vet fortfarande inte hur utvecklingen blir under 2021. Jag och regeringen är beredda att fortsätta att diskutera insatser i nära dialog med mediesektorn och också när vi tittar på sikt.

Vi har nu också ett innovationsstöd i mediestödet. Det har kunnat gå till just mediehus som har velat testa nya modeller för att nå ut till sina läsare inte minst digitalt. Det har varit nyttjat. Jag tycker mig se också nu i pandemin en väldigt stor kreativitet inom sektorn att kunna hitta nya typer av affärsmodeller för att nå fram även digitalt.

Det handlar om att inte vänja läsarna vid att det digitala är gratis. Det är flera branscher som har gått igenom det stålbadet, gått på betor och sedan tvingats hitta sätt. Nu finns det en betalningsvilja även digitalt. Men vi ska komma ihåg att det inte kompenserar för den prenumererade tidningen och papperstidningen, inte än.

Därför behöver vi ha ett mediestödssystem. Vi behöver ha en politik som både stöttar den digitala tidningen, den digitala nyhetsupplevelsen, och inte kastar ut barnet med badvattnet utan ser till att papperstidningen har förutsättningar för överlevnad.

Därför vill jag nämna att vi också gav ett uppdrag till Myndigheten för press, radio och tv innan jul att lämna förslag på hur distributionsstödet kan utvecklas för att omfatta fler kategorier av tryckta nyhetstidningar. Vi har gjort vissa justeringar i distributionsstödet för att stötta papperstidningen i den här perioden.

Vi gav också besked innan jul att vi kommer att ta bort producentansvaret från tidningsbranschen. Det var ett viktigt besked. Vi behöver jobba på båda fronterna. Jag vill understryka att varannandagsutdelningen är en viktig fråga som jag hoppas att vi kan hitta lösningar på.

Hans Wallmark (M)
Anf. 73 Hans Wallmark (M)

Fru talman! Jag ska absolut inte gräla alltför mycket på statsrådet. Jag tycker att hon säger en hel del bra saker. Det gäller inte minst just detta med producentansvaret för insamlandet av papperstidningar. Det har betytt mycket. Det har varit en stor osäkerhet innan regeringen kom till skott. Men det skottet träffade rätt mitt i tavlan.

Att hon dessutom nämner Bosse Östman gör mig också glad, för det är en gammal tidningskollega. Det namnet illustrerar förändringen. På Bosses tid fanns det i varje fall på större orter tre tidningar. När jag gick in i tidningsvärlden fanns det två tidningar, en borgerlig och en socialdemokratisk. I dag finns det i bästa fall en tidning på de större orterna.

Det är den utveckling vi ser av Mediesverige. Jag är som tjänstledig redaktör inne på min tredje tidningskoncern. Det är samma tidning som jag formellt sett i någon mening är anställd av som ägs av den tredje tidningskoncernen. Det händer saker.

I den förändringen skulle man brett kunna diskutera olika former av tidningsstöd, tidningshjälp och mediehusstöd. Det är värt en annan diskussion. Det är precis vad vi ser, att det går från annonsaffären till läsaraffären. Jag delar också bedömningen om det digitala.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Som jag sa inledningsvis i mitt första anförande värnar jag också om papperstidningen och papperstidningsläsandet. Det är en viktig produkt för väldigt många, framför allt äldre. Det är därför detta fyller mig med en sådan stor oro.

Det är också därför jag i olika former av skriftliga frågor under en längre tid har försökt uppmärksamma regeringen på problemet. Det är ett problem inte minst för den enskilda men långsiktigt även för våra tidningshus.

Det handlar om när inte dagstidningen är en dagstidning längre utan ges ut måndag till fredag men dimper ned i brevlådan bara tisdag och torsdag ena veckan och måndag, onsdag och fredag den andra. Då har vi ett problem, och det är ett demokratiproblem.

Amanda Lind (MP)
Anf. 74 Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)

Fru talman! En mångfald av starka och oberoende medier i hela landet är en förutsättning för en stark demokrati. Det handlar om att alla människor oavsett var de bor i landet ska ha tillgång till ett allsidigt medieutbud av hög kvalitet som kan fördjupa och skildra men också granska och förklara samhällets skeenden.

Alla människors tillgång till journalistik är en viktig demokratifråga. För att den ambitionen ska uppnås är fortfarande tidningar på papper en viktig distributionskanal inte minst för den äldre målgruppen. Därför har jag och regeringen genomfört ett helt pärlband av reformer inom medieområdet. Allt har haft det övergripande syftet att stärka människors tillgång till professionell journalistik i hela landet.

Det handlar bland annat om förstärkta mediestöd och ökat distributionsstöd. Vi har infört ett nytt utgivningsstöd för tidningsdistribution under krisen och enklare regler för både tidningar och tv, slopat producentansvar för papperstidningar och gjort en hel del annat.

Jag vill också understryka att det under den här krisen är det extra viktigt med professionell journalistik. Det gläder mig att se att fler medborgare hittar till tidningarna och känner förtroende för nyhetsförmedlingen under krisen.

De strukturella förändringarna inom medieområdet som Hans Wallmark förtjänstfullt pekar på behöver politisk handlingskraft för att mötas. Det är därför jag har gett MPRT i uppdrag att ta fram förslag på hur distributionen kan upprätthållas även i en situation med varannandagsutdelning. Myndigheten ska också titta på ett bredare distributionsstöd som kan fungera på längre sikt.

Mitt riktmärke i allt det arbetet är att främja mediernas möjligheter. Jag välkomnar Wallmark och Moderaterna att kroka arm i den ambitionen. Jag talar gärna mer om hur vi tillsammans kan stärka villkoren för den professionella journalistiken i vårt land. Jag vet att det också är något som branschen starkt skulle välkomna.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.