Postservice i hela Sverige
Interpellation 2009/10:206 av Hultqvist, Peter (s)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2010-02-01
- Anmäld
- 2010-02-02
- Besvarad
- 2010-02-12
- Sista svarsdatum
- 2010-02-15
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 1 februari
Interpellation
2009/10:206 Postservice i hela Sverige
av Peter Hultqvist (s)
till statsrådet Åsa Torstensson (c)
Posten AB har nu beslutat att lägga ned sina 337 företagscenter över hela landet. 13 av dem finns i Dalarna. Från Postens sida meddelas nu att servicen i stället ska utökas via de så kallade postombuden vid bensinmackar och livsmedelsbutiker. Avvecklingen ska vara genomförd den 1 januari 2013.
Noterbart är att Postens beslut om radikala förändringar i verksamheten även denna gång fattas utan något försök till dialog med medborgare eller kommuner. Förändringar inom kassaservicen och lantbrevbäringen genomfördes under likartade former, det vill säga att de berörda meddelades det faktum som besluten innebär utan dialog.
Sammanfattningsvis innebär det som nu ska ske ett minskat serviceutbud och en försämrad statlig infrastruktur och ansvarstagande för en bra service i hela Sverige. Samtidigt aviserar Lars Högdahl i sin utredning Se medborgarna – för bättre offentlig service förslag som kan bana väg för att bygga upp en ny statlig serviceorganisation grundad på närvaro i landets alla delar.
Postens agerande och budskapet i Lars Högdahls utredning motsäger varandra. Mot bakgrund av statsrådet Mats Odells tidigare försiktigt positiva uttalanden om Högdahls utredning så framstår det som att regeringen ej kontrollerar skeendet inom statens olika verksamheter. Om en allvarlig avsikt finns att genomföra delar av eller hela det förslag till statlig serviceorganisation som Högdahl föreslår så är det märkligt om Posten AB:s åtgärder genomförs innan regering och riksdag tagit ställning till en helhetssyn på statens service i hela Sverige.
Min fråga till statsrådet är:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta med anledning av de nu beslutade förändringarna i Posten AB:s verksamhet i förhållande till de förslag till en helhetssyn på statens service i hela landet som presenteras i Lars Högdahls utredning Se medborgarna – för en bättre offentlig service?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2009/10:206
Webb-tv: Postservice i hela Sverige
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2009/10:74 Fredagen den 12 februariProtokoll 2009/10:74 10 § Svar på interpellation 2009/10:206 om postservice i hela Sverige
Protokoll från debatten
Anf. 38 Åsa Torstensson (C)
Fru talman! Peter Hultqvist har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta med anledning av de nu beslutade förändringarna i Posten AB:s verksamhet i förhållande till de förslag till en helhetssyn på statens service i hela landet som presenteras i Lars Högdahls utredning
Se medborgarna - för bättre offentlig service
.
Den offentliga servicens tillgänglighet och kvalitet ska så långt som möjligt vara likvärdig över hela landet och för alla medborgare och företag. En väl fungerande postservice betyder oerhört mycket för boende och verksamma i hela Sverige. Det är självklart att det ska finnas en god postservice i hela landet, bland annat genom rimlig tillgång till serviceställen och de tjänster som tillhandahålls där. Detta möjliggörs genom de krav som finns på en samhällsomfattande posttjänst i postlagen (1993:1684), i postförordningen (1993:1709) och i de villkor som anges i tillstånden att bedriva postverksamhet.
Som utpekad tillhandahållare av den samhällsomfattande posttjänsten har Posten AB (Posten) vissa skyldigheter bland annat vad gäller insamling, utdelning och befordringstider. Det ingår dock inte i den samhällsomfattande posttjänsten att tillhandahålla Företagscenter. Staten kräver att Posten både ska ansvara för en samhällsomfattande posttjänst och bedriva en lönsam verksamhet. Bolaget måste då ha möjlighet att göra förändringar i sin verksamhet samtidigt som kraven på den samhällsomfattande posttjänsten ska vara uppfyllda. Det är sedan tillsynsmyndigheten Post- och telestyrelsen som ska granska att Posten lever upp till de krav som reglerna på postområdet ställer.
Regeringen har den 11 februari beslutat om lagrådsremissen
Ny postlag
som införlivar 2008 års postdirektiv. Enligt den nya lagen kommer den samhällsomfattande posttjänsten att ha precis samma omfattning som hittills. En proposition med förslag till ny postlag kommer att lämnas till riksdagen under våren 2010.
Det är alltså inte aktuellt att i något avseende förändra den samhällsomfattande posttjänsten. Vad gäller Lars Högdahls utredning
Se medborgarna - för bättre offentlig service
(SOU 2009:92) pekar utredningen på vissa problem i dagsläget och lämnar också en mängd förslag med ett tydligt medborgarperspektiv.
Sett i ett bredare perspektiv kan det vara nödvändigt med en ökad lokal samverkan för att upprätthålla en god offentlig service i hela landet. Under de senaste åren har också en mängd olika samverkansinitiativ tagits, inte minst genom de gemensamma service- och samverkanskontor som nu inrättas av Skatteverket, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen.
Betänkandet remissbehandlas för närvarande. Regeringen avser att återkomma i frågor kring lokal service i en samlad förvaltningspolitisk proposition under våren 2010.
Anf. 39 Peter Hultqvist (S)
Herr talman! Tack för svaret!
Kärnan i svaret är att det inte ingår i den samhällsomfattande posttjänsten att tillhandahålla företagstjänster. Med det är det tydligt att det är fritt fram att lägga ned 337 företagscenter, och ministern har, vad jag förstår, inga invändningar mot detta.
Min åsikt är att detta ärende egentligen börjar i en helt annan ände. Under de senaste åren har vi kunnat se hur den statliga verksamheten har rationaliserats, statliga jobb på många utsatta orter har avvecklats och den samhälleliga servicen i gles- och landsbygden har tunnats ur. Inom några år kommer vi också att få se en försämrad apoteksservice och ett glesare nätverk av stationer och dyrare tjänster inom bilprovningen i Landsbygdssverige.
Det finns många exempel på hur olika, i och för sig små, beslut har bidragit till regional obalans.
Posten har vid flera tillfällen fattat beslut som både överraskat och ställt människor inför faktum. Förändringarna inom kassaservicen och lantbrevbäringen är exempel på tydliga försämringar. Dialogen med Postens kunder är obefintlig. Samma metodik gäller beslutet om nedläggning av företagscenter.
Beslutet är utmanande inte minst av den orsaken att det kommer samtidigt som Lars Högdahl presenterar sin utredning. Högdahl föreslår att det ska byggas upp ett statligt nätverk av ny servicestruktur som är rikstäckande. Närvaron i hela landet är grunden för utredningen. Minst ett bemannat servicekontor i varje kommun handlar det om.
När nu Posten fattar sitt beslut om nedläggning av de 337 företagscentren är intrycket att man vill etablera faktum innan det blir skarpt läge med Högdahls utredning. På det sättet slipper man anpassa sig till vilka krav och ambitioner som företag, hushåll och kommuner har på en väl fungerande vardagsservice. Man hinner också göra detta innan regering och riksdag har hunnit ta ställning till en ny statlig servicekultur.
Om man menar allvar med Högdahls utredning borde Postens nedläggningsplaner tills vidare läggas på is. Först när regering och riksdag tar ställning till en ny servicestruktur för hela landet bör Posten AB genomföra väl förankrade förslag till förändringar. Postens agerande måste sättas in i en helhetssyn på samhällets utveckling.
Jag noterar också att det i ministerns svar står: "Sett i ett bredare perspektiv kan det vara nödvändigt med en ökad lokal samverkan för att upprätthålla en god offentlig service i hela landet."
Ja, men var finns då detta bredare perspektiv i bedömningen av utvecklingen när det gäller dessa företagscenter? Det är märkligt att Högdahls utredning kommer och Posten plötsligt får oerhört bråttom att genomföra sina förändringar, som är till det sämre.
Tycker ministern att det är ett orimligt krav att man ska sätta in också beslutet om att lägga ned de 337 företagscentren i ett bredare perspektiv, som bottnar i den mening som ministern själv använder i sitt svar till mig?
Anf. 40 Åsa Torstensson (C)
Herr talman! Jag tror att det är viktigt att gå tillbaka och se på det förändrade mönster som naturligtvis finns i Sverige. Peter Hultqvist efterfrågar ett bredare perspektiv. Låt oss ta en vända med Svensk Kassaservice igen.
Det gjordes inte en förändring av Svensk Kassaservice därför att förändringen i sig var det viktiga. Det berodde på att kunderna inte efterfrågade tjänsten. Att Posten nu förändrar företagscentren och den servicen bygger också på att färre och färre har efterlyst den. Peter Hultqvist är välkommen att sätta saker och ting i ett bredare perspektiv.
Posten i sig måste hitta servicealternativ efter dessa förändringar vad gäller företagscentren. Det måste finnas en rimlig tillgång till serviceställen, och de tjänsterna måste tillhandahållas.
Det är därför som Post- och telestyrelsen, som utövar tillsyn över detta, också har initierat ett tillsynsärende just för att se vilken förändring och omvandling som sker med servicen vad gäller företagscenter. I den dialog som Post- och telestyrelsen har haft med Posten har man från Postens sida just satt in förändringarna i ett större perspektiv. Det är riktigt att de 337 företagscenter som finns i dag kommer att läggas ned eller förändras. I den plan som man nu ska hantera under en treårsperiod kommer de att ersättas med 1 700 postombud med generösa, kanske till och med generösare, öppettider. Samtliga postombud ska vidareutbildas och certifieras i det som kan vara företagsspecifika uppgifter.
Det här är egentligen en utveckling till ökad tillgänglighet. Det finns en möjlighet att detta skapar bättre förutsättningar i fler delar av landet, i likhet med vad som har skett med pakethantering för privatpersoner.
Det är mycket viktigt att vi sätter in förändringen i sig i det bredare perspektivet, som Peter Hultqvist nämner, och ser att service kan förändras och utvecklas till att nå kanske fler kunder på ett smartare sätt.
Anf. 41 Peter Hultqvist (S)
Herr talman! All verksamhet förändras, och det sker i nära anslutning till att tekniken utvecklas, människors liv förändras och så vidare. Det måste alltid, även inom den statliga verksamheten, finnas ett förändringstänkande. Men då är frågan: Vilken väg väljer man att gå?
Nu har Lars Högdahl presenterat en utredning som innebär att man ska försöka bredda tänkandet, med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och olika myndigheter tillsammans i minst ett sådant här företagscenter i varje kommun. Om det är problem med företagscentret kan man till och med ta upp en dialog om att införa andra typer av statliga verksamheter i detta center och på det sättet tillsammans nå en ökad slagkraft.
Men den diskussionen förs inte, utan Posten AB tar sitt beslut strikt gällande bara sin egen organisation. Då hamnar vi i en nedläggningssituation, i stället för att öppna för den bredare dialogen.
Jag har inte sagt att förändringar inom Posten ska stoppas. Det jag däremot har sagt är att man bör föra ihop det som nu sker när det gäller statlig infrastruktur och service på olika områden och koppla det till en eventuell uppfattning som regering och riksdag skulle ha: Vilka är konsekvenserna av Högdahls utredning? Är det för mycket begärt att skjuta upp en hel del saker och försöka samla ihop sig till ett ställningstagande om hur vi bygger en gemensam statlig servicestruktur och även ha med Postens företagscenter i det resonemanget?
Sedan är det inte så att företagscentren inte används, att det saknas kunder och att de står tomma hela dagarna. Det är inte alls verkligheten. Det är för ytligt att bara säga att det inte är någon efterfrågan.
Om man besöker ett företagscenter kan man se att det är en efterfrågan, att det kommer företagare och att det är människor där. Det är alltså inte med sanningen överensstämmande att efterfrågan saknas.
Däremot kan det vara så att saker och ting behöver förändras och struktureras, men då bör det ske på ett någorlunda planerat sätt och framför allt i samklang med övriga statliga initiativ som tas.
I dag kan vi konstatera - det sägs också i Högdahls utredning - att de mindre orterna och landsbygden har fått en sämre service. Det märks även i de större städerna. Myndigheterna blir mer koncentrerade och specialiserade, och många upplever att det är svårare att få kontakt och service.
Det är i detta perspektiv jag tycker att man ska se utvecklingen av Postens företagscenter. Om den rätta politiska viljan finns vore det inte för mycket begärt att man från regeringens sida med anledning av Högdahls utredning signalerar till statliga företag, verk och myndigheter att det nu är något nytt på gång. Men så gör man inte.
Orsaken är kanske att det egentligen inte är något nytt på gång, utan man ser det som att de får sköta sitt eget revir. Man lägger sig inte i. Det är ju egentligen det som är svaret som ministern ger mig.
Man borde utforma ett samhällskontrakt med en statlig grundservice i varje kommun - minst ett servicecentrum där man har arbetsförmedling, försäkringskassa, polis, kronofogde men även kan tillfoga Postens olika verksamheter. Kommunen kanske också bör finnas med i en sådan organisation.
Det finns alltså framåtsyftande idéer på lut. Då är det väl bättre att ta tag i dem och försöka göra något av dem för att upprätthålla service än att bara låta det ena efter det andra avvecklas i sitt eget stuprör?
Anf. 42 Hans Stenberg (S)
Herr talman! Jag hade inte tänkt lägga mig i den här debatten från början. När statsrådet säger att kassaservicen har förändrats för att det inte fanns någon efterfrågan är det en sanning med stor modifikation.
Det är klart att vi som vanliga konsumenter i yrkesaktiv ålder har väldigt små behov av att besöka kassaservice. Förslag om att förändra kassaservicen har dykt upp tidigare, och vi socialdemokrater har sagt nej till det. Det må vara att man som frisk medelålders person inte har något behov av kassaservice, men det finns ett stort antal äldre och funktionshindrade och människor på landsbygden som faktiskt behöver den. Det finns också en rätt stor grupp småföretagare på landsbygden som skulle få bekymmer att lämna från sig sina dagskassor om man förändrade detta.
Detta var farhågor som vi framförde när förändringen genomfördes. Då lovade man från regeringens sida att man naturligtvis skulle ta det i beaktande och följa upp det. Tyvärr tvingas vi nu säga: Vad var det vi sade? Äldre och funktionshindrade och människor som saknar bil på landsbygden blir nu utan kassaservice i många fall. Tre mil kan man inte ta sig som äldre om man inte har bil. Man blir alltså beroende av att andra människor sköter ens kontanthantering. Det är inte bra.
Ännu värre är det att man helt har bortsett från småföretagarnas behov av att hantera dagskassor. Jag har under de år jag har suttit i riksdagen vid några tillfällen ägnat mig åt att åka med lantbrevbärare. Varje gång jag har gjort det har jag kunnat konstatera att det finns ett stort behov hos småföretagare - det kan vara turistföretag, små verkstäder eller annat på landsbygden - av att kunna lämna sina dagskassor. Detta har regeringen helt lämnat åt sidan.
Det är verkligen ingen småföretagarvänlig politik som den här regeringen för, åtminstone inte när det gäller småföretagarna på landsbygden. Nu kommer detta med företagscentren som en ytterligare försämring för småföretagen. Det är djupt oroande. Jag förstår inte hur Centerpartiet, som tidigare har slagits för landsbygdens överlevnad, kan leda en sådan utveckling.
Det är klart att ministern kan säga att det är Postens sak att själv organisera detta. Så säger man om man abdikerar. Man har faktiskt ett ansvar i riksdag och regering för att se till att de statliga verksamheterna fungerar, så att det finns service i hela landet.
Hela landet ska leva, sade Centerpartiet förr, men det tycks vara bortglömt i dag.
Anf. 43 Åsa Torstensson (C)
Herr talman! Låt oss ta den bredare debatten.
De här förändringarna för Posten, för företagscenter och för Svensk Kassaservice, har delvis samma orsak. De beror naturligtvis på förändrade mönster hos människor i landsbygd såväl som i staden, men det bortser Hans Stenberg och Peter Hultqvist från.
När det gäller Svensk Kassaservice har vi regler för att tillgodose behoven hos äldre och funktionshindrade, så kom inte med sådana slarviga påståenden! När det gäller dagskassor för företag finns en pågående tillsyn just med anledning av att det där tar längre tid innan marknaden kommer in. Där har vi en tillsyn för att se hur det hela utvecklas.
Men låt oss komma tillbaka till diskussionen om företagscentren. Matematiskt, kära Hans Stenberg och Peter Hultqvist, är väl 1 700 postombud mer än 337 företagscenter? Stämmer inte det? Det är detta som är poängen med att skapa förutsättningar för att Posten ska ha en bra tillgänglighet. Det är ett ansvar som Post- och telestyrelsen har. Det finns ingen USO-tjänst här, men Post- och telestyrelsen har i ansvar att följa och se till så att det finns en tillgänglighet för konsumenterna.
Posten använder uppenbarligen ett tänk där man skapar förutsättningar genom att nyttja postombud precis på samma sätt som man har gjort med pakethanteringen för privatpersoner. Det blir till och med bättre öppettider. Det blir en sådan mix som Peter Hultqvist efterfrågar, där det finns fler verksamheter inom ett och samma område och det till och med kan bli ökad tillgänglighet för den enskilde företagaren.
Vill man inte lyssna på argument, och vill man inte se att det sker förändringar - den här regeringen skapar bra och bättre förutsättningar för att knyta ihop landet och människor på ett aktivt sätt i stället för att bara sitta på kammaren och studera hur förändringen sker - kommer den här debatten naturligtvis inte att utmynna i något.
Det arbete som Posten nu gör kommer att pågå under tre år. Enligt den information som man så här långt har gett Post- och telestyrelsen är det ett arbete som kommer att innebära att 337 företagscenter ersätts med i runda tal 1 700 postombud runt omkring i landet.
Anf. 44 Peter Hultqvist (S)
Herr talman! Ministern undviker konsekvent att föra in Högdahls utredning när det gäller nedläggningen av företagscenter. Varför kan man inte vänta ett tag med detta och sätta in det i en helhet, som Högdahls utredning förespråkar? Det handlar om hur man bygger en statlig struktur som garanterar en likvärdig service för hela landet. Då får riksdagen och regeringen säga sitt först, och därefter får de statliga verken agera.
Hans Karelius är kranförare. Han jobbar på olika orter i Sverige och i andra länder. Sina brev, räkningar och paket hämtar han på företagscenter på Skomakargatan. Jag har dem på poste restante, säger han. Hur det blir med den tjänsten i fortsättningen vet han inte. Det känns oroande. För oss som är i väg och jobbar är det nödvändigt att kunna lösa det här med posten på ett vettigt sätt, säger han.
Jag vet inte om man kommer att klara av att överföra postboxar och all den service som finns på ett företagscenter till ICA-butiker, bensinmackar eller andra postombud och samtidigt kunna garantera att kvaliteten håller samma nivå. Det är för mig okänt, och jag skulle vara förvånad om ministern med omedelbar verkan kan garantera det också.
Här river man upp en infrastruktur. Man säger att man ska ersätta den med något annat som fungerar bra, men det finns över huvud taget ingenting vi kan se som i dag garanterar detta. Det är liksom ett oskrivet kort. Man har inte fört någon dialog med kunderna, och man överdriver när det gäller resonemanget kring att det här är tjänster som inte skulle nyttjas.
Men varför kan man inte vänta till dess att Högdahls utredning har blivit behandlad och analyserad? Då skulle man kunna presentera en helhet när det gäller den statliga infrastrukturen, hur den ska se ut för att man ska kunna erbjuda en service över hela landet - och där ingår även Posten.
Anf. 45 Hans Stenberg (S)
Herr talman! Ministern säger att det inte finns något behov av kassaservicen, och därför är den i princip avskaffad. Man måste följa utvecklingen.
Det är klart att man måste följa med i den tekniska utvecklingen, men när det gäller kassaservicen har man gjort en ordentlig utvärdering av det här och konstaterat att det finns stora brister.
När man pratar med regeringsföreträdare i trafikutskottet, där vi hanterar den här frågan, medger de öppet att det finns brister som ska rättas till. Regeringen bereder frågan. Frågan är: Hur länge ska man göra det? Hur länge ska företagare på landsbygden vara utan möjlighet att hantera sina dagskassor på ett vettigt sätt?
Länsstyrelsen i Norrbotten påpekade det här för regeringen i juni förra året. Jag tycker att det finns all anledning att ta det här på allvar, för det är ett stort bekymmer, inte för väldigt många människor, inte för majoriteten av människorna i landet, men för ett antal äldre personer på landsbygden i glesbygd är det här ett reellt bekymmer. Framför allt är det ett stort bekymmer för ett antal småföretagare på landsbygden.
Då borde regeringen faktiskt ta tag i den här frågan och snabbt göra någonting åt detta. I stället låter man Posten genomföra ytterligare försämringar för småföretagarna. Det känns väldigt konstigt och väldigt passivt från regeringen. Man sitter bara och tittar på i stället för att ta ledningen i arbetet.
Anf. 46 Åsa Torstensson (C)
Herr talman! Jag förstår att Hans Stenberg gärna vill blanda ihop saker och ting här.
Nu är det så att vi har en upphandling när det gäller tjänst, motsvarande den som var för Svensk Kassaservice, till äldre och till funktionshindrade. Vad gäller dagskassor för företagen skedde det ingen upphandling av den anledningen att vi tror att det just inom det området kommer att utvecklas service på den normala marknaden. Det tar alltid tid i den omställningen. Det är därför som vi följer det ärendet så noga tillsammans med länsstyrelserna i ett antal områden. Det handlar också om att ge incitament för att det ska ske, att det ska träda in aktörer vad gäller hantering av dagskassor för företagare.
Det arbetet är också mycket tydligt destinerat till Post- och telestyrelsen. Man arbetar mycket tydligt med det. För jag är oerhört medveten om vikten av att vi har service i hela landet. Därmed inte sagt att den ser exakt likadan ut.
Vad gäller Högdahlsutredningen har Peter Hultqvist ställt interpellationer om den, tror jag, vid ett flertal tillfällen tidigare. Mats Odell som ansvarar för den har också svarat på detta.
Jag går då tillbaka till Postens förändrade service vad gäller företagstjänster. Detta utvecklas under en treårsperiod, enligt det underlag som Post- och telestyrelsen har fått av Posten. Egentligen skapar man fler postombud, 1 700 gentemot 337. Det kan kanske just vara det som är utvecklingen för att skapa den här flexibiliteten, som Peter Hultqvist efterfrågar.
Sedan kommer Högdahlsutredningen att hanteras. Den är på remiss nu, och den kommer att hanteras av Mats Odell.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.