Programmålen för naturvetenskapsprogrammet
Interpellation 2005/06:66 av Darvik, Axel (fp)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2005-10-25
- Anmäld
- 2005-10-25
- Besvarad
- 2005-11-08
- Sista svarsdatum
- 2005-11-15
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
Interpellation 2005/06:66 av Axel Darvik (fp) till statsrådet Ibrahim Baylan (s)
Programmålen för naturvetenskapsprogrammet
Skolverket presenterade den 3 oktober sitt förslag till nya programmål och kurser för gymnasieskolan. De reformerade gymnasieprogrammen ska börja fungera från höstterminen 2007. I februari 2006 ska ämnes- och kursplanerna redovisas för regeringen. Någon remissrunda kommer inte att genomföras, i stället kommer den som vill att kunna lämna synpunkter på Skolverkets webbaserade diskussionsforum fram till den 14 november. Det är allvarligt att en sådan här viktig fråga hanteras på detta sätt. Det är mycket viktigt att synpunkter från skolans personal verkligen tas till vara för att säkerställa kvaliteten i de nya gymnasieprogrammen.
I Skolverkets förslag föreslås att programmet får inriktningarna natur och samhälle. Den sistnämna inriktningen ska ha en tvärvetenskaplig karaktär med ämnet hållbar utveckling som fördjupningsämne. Tanken bakom inriktningen samhälle sägs vara att fler elever ska välja naturvetenskapsprogrammet och att färre ska hoppa av i förtid.
Det kan vid en första anblick se ut som ett lovvärt initiativ att fler ska välja en naturvetenskaplig bana och att färre ska lämna utbildningen i förtid, men jag frågar mig om det inte är en pyrrhusseger om fler elever väljer naturvetenskapsprogrammet men flertalet av dem väljer att inrikta sina studier på samhällsämnen. Borde inte energin i stället läggas på att förbättra de naturvetenskapliga ämnena i programmet för att de ska intressera fler och att intresset för naturvetenskap som ofta finns bland yngre elever i skolan ska bevaras till dess de börjar i gymnasiet?
Det viktiga fysikämnet riskerar att drabbas av nedskärning i det förslag som Skolverket har presenterat. För de elever som väljer inriktning natur kommer kursen Fysik 1 om 100 poäng att vara obligatorisk. På dagens naturinriktning ingår Fysik A och Fysik B, om sammantaget 250 poäng. Detta innebär att den som väljer inriktning natur kommer att läsa 150 poäng mindre på det nya naturvetenskapsprogrammet som obligatoriska kurser. Jämfört med den naturvetenskapliga linjen som fanns fram till 1994 är det en minskning av den obligatoriska fysiken med två tredjedelar.
Som tidigare sagts är tanken från regeringens sida att de förändringar som ska ske i gymnasieskolan är så små att något remissförfarande kring förändringen inte krävs. Men sanningen är att flera av de förändringar som föreslås kan få stora effekter för enskilda skolor och elever. Därför är det mycket tveksamt om Skolverkets debattforum räcker för att förankra förslaget om ny gymnasieskola. Även om det är angeläget att förbättra gymnasieskolan snarast så kan inte tempo gå före kvalitet. Regeringen bör ta initiativ till en riktig remiss av förslagen och i stället skjuta fram starten för de nya gymnasieprogrammen.
Med anledning av ovan förda resonemang vill jag ställa följande frågor till statsrådet:
1. Vad avser statsrådet göra för att på lång sikt höja intresset för naturvetenskaplig utbildning?
2. Vad avser statsrådet göra för att garantera att naturvetenskapsprogrammets inriktning samhälle verkligen ska få en naturvetenskaplig inriktning och inte bli en slätstruken fortsättning av grundskolan?
3. Vad avser statsrådet göra för att ämnet Fysik inte ska drabbas av nedskärning i det nya naturvetenskapsprogrammet?
4. Är statsrådet berett att ompröva beslutet att inte skicka ut förslagen till ny gymnasieskola på allmän remiss?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2005/06:66
Webb-tv: Programmålen för naturvetenskapsprogrammet
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2005/06:25 Tisdagen den 8 novemberProtokoll 2005/06:25 4 § Svar på interpellation 2005/06:66 om programmålen för naturvetenskapsprogrammet
Protokoll från debatten
Anf. 26 Ibrahim Baylan (S)
Herr talman! Axel Darvik har frågat mig vad jag avser att göra för att på lång sikt höja intresset för naturvetenskaplig utbildning. Han har vidare frågat mig vad jag avser att göra för att garantera att naturvetenskapsprogrammets inriktning samhälle får en naturvetenskaplig inriktning och för att ämnet fysik inte ska drabbas av nedskärning i det nya naturvetenskapsprogrammet. Dessutom har han frågat mig om jag är beredd att ompröva beslutet att inte skicka ut förslagen till ny gymnasieskola på allmän remiss.
Regeringen har under flera år givit stöd till det naturvetenskapliga utbildningsområdet genom bland annat NOT-projektet, inrättande av nationella resurscentrum för de naturvetenskaplig/tekniska ämnena och satsning på kompetensutveckling av lärare inom matematik, naturvetenskap och teknik (MNT). Även enligt EU:s utbildningsmål kräver detta område särskild uppmärksamhet.
Naturvetenskaplig och teknisk utveckling är avgörande för ett konkurrenskraftigt kunskapssamhälle. Inom näringslivet finns ett stort behov av välutbildade naturvetare och tekniker. Det är viktigt att fler kvinnor uppmuntras att välja yrken inom denna sektor. Det handlar inte bara om att få fler yrkesverksamma inom området. Kunskap i naturvetenskap och teknik är viktigt för alla oavsett yrkesinriktning. För att Sverige ska ha en god utveckling och stå sig väl internationellt är det nödvändigt med fortsatta insatser för att öka intresset och förbättra resultaten inom dessa ämnen.
Mot denna bakgrund fick Myndigheten för skolutveckling i december 2004 i uppdrag att utarbeta en handlingsplan för hur barns, elevers och vuxnas intresse för naturvetenskap och teknik bättre kan tas till vara och utvecklas. Myndigheten redovisade handlingsplanen i juli 2005. Regeringen avser att inom kort ge Myndigheten för skolutveckling i uppdrag att i enlighet med den redovisade handlingsplanen initiera och genomföra kompetens- och utvecklingsinsatser inom det naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdet. Jag vill i sammanhanget också nämna de extra resurser som ställs till högskolans förfogande för att lärosätena bättre ska kunna möta nybörjarstudenterna på de utbildningar som kräver goda matematikkunskaper.
Statens skolverk har fått i uppdrag att bland annat göra en översyn av gällande kursplaner med anledning av de förändringar av gymnasieskolan som ska tillämpas på utbildningar som påbörjas efter den 1 juli 2007 (SFS 2004:871). Uppdraget ska slutredovisas den 1 februari 2006. Skolverket redovisade den 3 oktober 2005 sina förslag till programmål och gemensamma ämnen för programmen samt förslag till förändringar av de nationella inriktningarna. Redovisningen är underlag för regeringens beslut. Skolverket har i enlighet med sina direktiv samrått med företrädare för universitet och högskolor, med berörda myndigheter som Högskoleverket, med kommuner, ämnesföreträdare, branscher och organisationer och andra som kan vara berörda. Till varje program är en expertgrupp knuten, där lärare, skolledare och lärarutbildare ingår. Skolverket har valt att arbeta öppet med sitt revisionsuppdrag och har fortlöpande publicerat material på sin hemsida för att inbjuda till debatt och diskussion. Remissförfarandet är ju till för att alla berörda ska få tillfälle att lämna synpunkter. I det här fallet har det ingått i Skolverkets uppdrag att ge möjlighet till detta.
Regeringen beslutar om programmålen, de gemensamma karaktärsämnena på ett program samt vilka inriktningar som ska finnas på programmen, det vill säga inriktningarnas antal och namn.
Skolverket har bemyndigande att fastställa vad som ska vara ämnen och kurser i gymnasieskolan samt vilka ämnen och kurser som ska vara gemensamma i en inriktning.
Skolverkets förslag till regeringsbeslut analyseras just nu inom departementet. Jag kan därför inte redan nu närmare kommentera förslaget. Det är givetvis ett grannlaga arbete att väga olika kunskapsområden och ämnen mot varandra. Det är dock viktigt att programmen ger en god grund för vidare studier och för de yrkesområden som de förbereder för. Jag är inte beredd att diskutera innehållet ämne för ämne utan att se till helheten i förslaget.
Anf. 27 Axel Darvik (Fp)
Herr talman! Jag får tacka så mycket för svaret från skolministern. Men jag tycker att det är synd att han inte vill diskutera just frågorna om innehållet i det naturvetenskapliga programmet. Detta är viktiga frågor. Det är viktiga frågor för elever, för lärare och för föräldrar.
Det naturvetenskapliga programmet, som förslaget ser ut från Skolverket, ska få två inriktningar: naturvetenskaplig inriktning och samhällsvetenskaplig inriktning, alltså natur-natur och natur-samhälle.
Jag kan ta fysikämnet som exempel. På det naturvetenskapliga programmet med naturvetenskaplig inriktning har det skett en drastisk minskning av den delen i fysik som är obligatorisk.
Före 1994 hade man ungefär 252 timmar fysik på det naturvetenskapliga programmet med naturinriktning. År 2007 föreslås att det endast ska vara 85 timmar. Enligt den föreslagna inriktningen får de naturvetenskapliga ämnena ge vika för ämnen som filosofi, psykologi och hållbar utveckling.
I morse, vid frukostbordet, pratade jag med min syster. Hon har ganska nyligen lämnat gymnasieskolan och pluggar nu på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Smått förfärad sade hon: Hur ska eleverna klara av studierna på högskolan om de inte fått med sig de här viktiga ämnena? Hon sade också att det är att lura eleverna att välja bort viktiga kurser. Jag tror att hennes reaktion är mycket representativ för vad många elever och lärare känner. Det är i alla fall det som jag har stött på.
Man är inte snäll när man sänker kraven på gymnasieskolan. Det är inte en riktig valfrihet utan snarare en falsk valfrihet, där varje val innebär en risk att falla i en fallgrop som gör att man inte senare kan komma in på den utbildning som man vill på högskolan. I stället behövs det som jag ser det äkta valfrihet med tydligt inriktade program och med examina som kan vara inriktade mot yrkesutbildning, studieförberedande utbildning eller lärlingsutbildning. De teoretiska programmen ska mycket tydligt just vara förberedande för högskolestudier.
Jag får nu lite grann en känsla av att det finns en risk att man återupplivar den utredning som hette Gymnasiekommitténs utredning. Den var mycket hårt kritiserad. Den var röd, och det fanns kanske en anledning till det, för många av de elever och lärare som satte sig in i detta såg verkligen rött när de tittade på förslaget. Det var ett förslag som gick ut på att smeta ut mycket av kunskaperna, att minska spetskompetensen och att göra något av en grundskola av hela gymnasieskolan.
Som tur var lät den förra utbildningsministern det här förslaget dö sotdöden. Det blev inte mer än en liten tummetott av det som då föreslogs. Men jag ser en viss risk för att förslaget kanske är uppe och sprattlar igen - om än i ny skepnad. Jag hoppas inte att det är så. Vi kan inte backa oss in i framtiden. Vi kan inte retirera in i globaliseringens tidsålder. Kunskap går inte ihop med kravlöshet.
Anf. 28 Ibrahim Baylan (S)
Herr talman! Precis som jag uttryckte i mitt första inlägg är det en självklarhet att både teknikområdet och naturvetenskapsområdet är prioriterade områden för regeringen. Inte minst oroas vi naturligtvis av det bristande intresse bland eleverna som naturvetenskapsområdet har dragits med de senaste åren. Det är därför vi har vidtagit ett flertal åtgärder för att redan från tidiga år väcka intresset för naturvetenskap och teknik. Det är nödvändigt både i skolan och för utvecklingen i vårt samhälle. Det är viktigt för utvecklingen av vårt näringsliv.
Det förslag som föreligger från Skolverket grundar sig naturligtvis på det beslut som riksdagen fattade i november förra året, det elvapunktersprogram som regeringen föreslog och som riksdagen ställde sig bakom. Det finns ingen anledning för Folkpartiet och Axel Darvik att över huvud taget dra upp en utredning som redan har varit föremål för behandling och som riksdagen har tagit ställning till med anledning av en proposition.
Nu handlar det mer om tillämpningen. Jag tror att det här är ett så omfattande förslag, som påverkar så oerhört många individers livsmöjligheter och möjligheter till utbildning, att det förtjänar att behandlas på ett seriöst sätt. Det är därför som vi nu på departementet går igenom detta förslag ordentligt och också försöker se till en helhet i detta förslag. För det handlar ju faktiskt om hela vår gymnasieskola och den möjlighet som eleverna har till en bra utbildning.
Sedan kanske det låter lite konstigt att prata om valfrihet med liberaler. Det är uppenbart så att det nya Folkpartiet, som ju har övergivit socialliberalismen och parkerat långt ut på högerkanten, misstror elevernas möjligheter att kunna göra rationella val. Jag menar att vi naturligtvis ska ha tydliga utbildningsinriktningar. Vi ska ha tydlighet i vad utbildningarna leder till. Vi ska ha en bra studie- och yrkesvägledning. Men det är också viktigt att vi har ett förtroende för att eleverna med hjälp och stöd kan göra egna livsval och få egna livsmöjligheter. Jag tror att det är viktigt i dagens skola, och jag tror också att det är viktigt i den skola som vi kommer att få efter den 1 juli 2007. Här verkar uppenbarligen Folkpartiet ha övergivit tron på att människor kan göra egna rationella val.
Herr talman! Det här förslaget kan man naturligtvis stöta och blöta i varje liten detalj. Men jag tror ändå att det förtjänar en allvarlig, seriös, behandling. Därför avstår jag i dagsläget, i och med att vi just håller på att arbeta igenom hela förslaget, från att kommentera delar i det. Det är ju så, det känner säkert också Axel Darvik till, att när man börjar diskutera enskilda ämnen påverkar det naturligtvis hela program och hur vårt programgymnasium kommer att se ut. Det är av den anledningen som jag menar att det är viktigt att vi behandlar frågan seriöst, som en helhet.
Möjligheten att tycka till har ju funnits under hela arbetets gång. Det märker vi inte minst genom de synpunkter som nu inkommer till departementet från olika intressenter och företrädare. Det är bra. Det är viktigt. Det är många kloka synpunkter som kommer in. De förtjänar en seriös behandling. Därför ska det här få ta den tid som behövs för att det ska bli ett bra förslag så att vi kan sjösätta ett nytt gymnasium efter den 1 juli 2007.
Anf. 29 Axel Darvik (Fp)
Herr talman! Folkpartiet har inte övergivit socialliberalismen. Det kan man vara helt säker på. Man kan möjligtvis vara mer frågande beträffande om Socialdemokraterna har övergivit arbetarklassen. Arbetarepartiet socialdemokraterna har faktiskt skapat en skola där det framför allt är barn från hem där det inte har funnits så stor studievana som, i dagens utslagningsskola, har hamnat i kläm. I dagens utslagningsskola hoppar de av gymnasiet. I dagens utslagningsskola får de inte ens med sig de grundläggande kunskaperna från grundskolan. Det är faktiskt en ganska stor grupp individer det handlar om, och många av dem kommer just från arbetarhem. Om jag vore socialdemokrat skulle jag vara betydligt mer oroad för vilka man har övergivit i dag.
Tittar man på det naturvetenskapliga programmet, och ska höja intresset för det, är det naturligtvis jätteviktigt vad man gör tidigt. Det håller jag med om. Jag instämmer gärna i att det kanske behövs ännu fler insatser för att höja intresset tidigt. Men jag tror att man skjuter sig själv i foten om man samtidigt tar bort en del inriktningar som tidigare fanns, som satsade på att man skulle lära sig just naturvetenskap på det naturvetenskapliga programmet. Psykologi, filosofi och hållbar utveckling är inte sådana ämnen som i första hand förknippas med naturvetenskap. Har man nu valt den inriktningen så är det inte riktigt en naturvetenskaplig utbildning som man har gått trots att man har börjat på det programmet.
Naturligtvis tar jag gärna en diskussion om valfrihet. Det är helt uppenbart att vi har olika syn där. Det förslag och den utredning som nu Ibrahim Baylan, i alla fall delvis, verkar ta till sitt hjärta, innebar ett sammelsurium av valmöjligheter för eleverna. Det var en hel djungel av valfrihet där man skulle slå ihop massor av program till breda sektorer. Man skulle splittra upp klasser efter varje halvår eller läsår. Man fick på det sättet inte någon kontinuitet.
Jag vill i stället se en äkta valfrihet där man får välja riktiga program med olika ingångar och olika mål, där man har yrkesprogram som satsar på yrkeskunskaper, lärlingsprogram som satsar på lärlingskap och studieförberedande program som just satsar på att vara studieförberedande - inte ett mischmasch där man plockar helt och hållet fritt och naturligtvis också riskerar att plocka fel många gånger och sedan, efteråt, vakna upp och inse att det som man trodde skulle leda framåt inte gjorde det. Jag är alltså naturligtvis för valfrihet, men jag är inte för bedräglighet, som detta mycket väl kan bli.
Ibrahim Baylan har många gånger pratat om att han vill ha en kunskapsskola, och det tycker jag är bra. Baylan verkar bättre än en del av sina företrädare som skolminister. Han har en del vettiga förslag och kan vara pragmatisk och inse en del av de problem som finns i dag. Tyvärr kan man inte säga samma sak om Ibrahim Baylans parti. Det visar inte minst den partikongress som Socialdemokraterna hade där man visade upp en helt annan syn. Jag hoppas att det finns tid för förändring ändå, annars blir det väl valet som avgör.
Anf. 30 Ibrahim Baylan (S)
Herr talman! Det verkar finnas ett stort intresse i Folkpartiet för de socialdemokratiska partikongresserna. Det är glädjande, därför att vi har haft en partikongress som har haft en bra diskussion om den svenska skolan och fastställt en skolpolitik som är kraftfull och tar sig an både de möjligheter och de brister som finns i dagens skola. Det är den politik som vi kommer att föra de närmaste åren. Den fokuserar på att alla elever ska ha en bra grundutbildning, att alla elever ska få möjlighet att göra egna val i gymnasieskolan och att alla elever får med sig grundläggande kunskaper och färdigheter för att vara väl rustade för både dagens och morgondagens arbetsmarknad men också dagens och morgondagens samhälle.
Vad är då Folkpartiets alternativ och Folkpartiets förslag? Ja, det låter ju fint när man pratar om kunskapsskolan, bra yrkesutbildningar och bra studieförberedande utbildningar, men var ligger de konkreta förslagen? Jo, ett av de få konkreta förslag som finns från Folkpartiet är ju att dra ned på ambitionerna, att dra ned på kraven när det gäller de elever som går på de yrkesförberedande utbildningarna. Förslaget är ju att minska dem från tre till två år och att ta bort kravet på kärnämnesundervisning. Vilken arbetsmarknad tror Folkpartiet kommer att existera i dag och i morgon? Är det en arbetsmarknad som inte kräver att elever ska ha bra, grundläggande färdigheter när det gäller att läsa, skriva och räkna ordentligt? Ja, då tror jag att det är, om något, bedrägligt. Det verkar som om alla förslag som Folkpartiet lägger fram hör gårdagen till. Det verkar vara en dröm om att återinföra något som har varit, något som inte kommer att hålla för framtiden.
Vi pratar om en gymnasieskola som på många sätt är en bra gymnasieskola. Nu vill vi utveckla den vidare. Vi kan vara stolta över att 85 % av alla 22-åringar i Sverige har minst en treårig gymnasieutbildning. Det är ett stort steg framåt. Det är en fördubbling på de senaste tio åren av antalet elever som har en treårig gymnasieutbildning. Det är bra, men det räcker inte. Vi vill gå vidare, och det här förslaget, som riksdagen har ställt sig bakom, är ytterligare ett steg på vägen.
Vi kan vara stolta över att 91 % av dem som är mellan 25 och 34 år i vårt land har minst en treårig gymnasieutbildning - ofta också en högskoleutbildning. Det är bra, men det räcker inte. Vi måste fortsätta se till att de som inte har det också får möjlighet till bra utbildning.
På punkt efter punkt har vi höga ambitioner. Vi har höga krav på vår skola, och vi ställer också resurser till skolans förfogande så att vi kan nå upp till målen. Det blir nämligen, om något, bedrägligt att säga att vi vill ha en skola som ställer högre krav men i realiteten lägga förslag som försämrar elevernas möjligheter till bra utbildning. Inte minst gäller det för arbetarklassens barn, för det är framför allt de som går på de yrkesförberedande utbildningarna. Så prata inte om bedrägeri när ni lägger fram förslag som handlar om att försämra utbildningen för de elever som bäst behöver det!
Anf. 31 Axel Darvik (Fp)
Herr talman! Det var inte glädjande att följa den socialdemokratiska partikongressen - det var snarare bekymmersamt. Det fanns en del förslag, även om vi naturligtvis inte ställer upp på dem, som innebar ett närmande till Folkpartiets linje - kloka förslag - men där Ibrahim Baylan förlorade mot kongressombuden. Det var mycket olyckligt, tycker jag, för vi hade behövt en omsvängning även från Socialdemokraterna i en del frågor.
Om det nu är så att det är sant att skolministern vill ha en bättre valfrihet så skulle jag faktiskt också vilja se förslag på riktiga yrkesutbildningar med kurser och mål som är tydligt utformade för att man ska kunna komma ut på arbetsmarknaden - man ska få lov att göra det valet - eller program som är tydligt anpassade för att man ska kunna komma in på universitet och för att man ska kunna klara av studier i högskolan.
Men inte är det väl ett bra förslag att man ska ha ett sammelsurium av valbara kurser - en del av hobbykaraktär i stil med drinkblandning och festfixning - där effekten dessutom blir att man splittrar klasser efter varje år eller efter varje termin, så att man inte får någon social gemenskap där man gemensamt kan stötta varandra och gå framåt? I stället får man ensam springa i skolans korridorer mellan olika instanser. Det är inte en valfrihet som vi liberaler står för.
Vi vill ha en valfrihet som faktiskt respekterar individens val och där det finns en möjlighet att också få en kvalitativ utbildning. Det är det som det innebär att man har verklig valfrihet i livet.
Anf. 32 Ibrahim Baylan (S)
Herr talman! Om Axel Darvik, Folkpartiet, läser igenom det förslag som riksdagen ställt sig bakom ordentligt kommer han att se att det handlar om precis att rensa bland alla de lokala kurserna, som till exempel de som nämndes tidigare. Lokala kurser finns det ju en enorm flora av i dag. Det förslag som Skolverket lägger fram handlar just om att rensa bland dessa och kvalitetssäkra de kurser som ges i den svenska gymnasieskolan. Det är om något ett steg framåt i det här sammanhanget.
Axel Darvik pratar väldigt gott om vikten av social gemenskap, möjligheten att följa med sina klasskamrater genom skolsystemet. Mot den bakgrunden blir det ju lite lätt "bedrägligt" att höra någon från Folkpartiet argumentera så, för det är ju samma parti som i alla andra sammanhang argumenterar för att kunna tvinga kvar nio- och tioåringar i sin årskurs medan kamraterna går vidare till fyran. Det är ju ändå Folkpartiet som föreslår att elever ska kunna få kvarsittning ett helt år när de behöver hjälp och stöd i stället. Vad är det för social gemenskap? Är det den typen av social gemenskap som Folkpartiet vill ha, ja, då är det inte mycket bevänt med den.
Herr talman! Den svenska skolan engagerar. Den svenska skolan är på många sätt en skola som är allmän egendom, och det blir ofta diskussioner om än det ena, än det andra. Ofta bygger de på myter.
Jag menar att det är viktigt att vi ger de förändringar vi gör den tid de behöver. Det är mot den bakgrunden som vi också ska titta på de förslag som finns till en ny gymnasieskola. Det handlar om att seriöst få fram och fastställa ett förslag som ger elever både rätt att göra egna val och faktiskt också rätt till en bra, grundläggande utbildning för att förbereda dem för livet och för arbetsmarknaden.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.