Punktskatter i budgetpropositionen för 2024
Interpellation 2023/24:384 av Sofia Amloh (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2024-01-25
- Överlämnad
- 2024-01-26
- Anmäld
- 2024-01-30
- Svarsdatum
- 2024-02-06
- Besvarad
- 2024-02-06
- Sista svarsdatum
- 2024-02-09
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Punktskatter är en viktig del av vårt skattesystem som påverkar både ekonomin och samhället i stort. Punktskatter används för att styra människors beteenden. Syftet är att stödja folk att till exempel göra mer hälsosamma och miljömässigt riktiga livsval. Men punktskatter bidrar såklart också till skatteuppbörden och således till finansieringen av det offentliga. Att människor gör mer hälsosamma och miljömässigt hållbara livsval minskar också utgifterna för det offentliga på sikt.
Regeringen har i budgetkommunikationen pekat på en rad punktskatteförändringar som gör att regeringens övergripande mål blir oklart. Sänkt skatt på snus verkar betyda att regeringen vill att befolkningen ska konsumera mer snus och därigenom, hoppas regeringen, färre cigaretter. Men sänkt skatt på snus riskerar att leda till att tobaksbolagen kan öka sina marginaler och, i den mån priset faktiskt sjunker, till att fler icke-snusare blir snusare. Sänkt skatt på bränsle och plastpåsar verkar dock inte betyda att regeringen uttryckligen vill att vi ska konsumera mer av nämnda produkter. Men liknande effekter, det vill säga ökade marginaler för bränslebolag och handel samt ökad konsumtion, ligger i farans riktning.
Jag ställer denna interpellation för att få klarhet kring regeringens ståndpunkt och planer gällande punktskatter, inklusive den sänkta skatten på snus och slopandet av platspåseskatten.
Jag vill därför fråga finansminister Elisabeth Svantesson:
- Hur avser ministern att agera för att punktskatteförändringarna inte ska leda till oönskade effekter när det gäller både konsumtionens påverkan på hälsan och miljön?
- Hur avser ministern att agera för att punktskatteförändringarna inte ska få negativa effekter på skatteuppbörden på lång sikt?
- Hur avser ministern att agera för att punktskatteförändringarna inte ska få negativa effekter på det offentligas kostnader på lång sikt?
Debatt
(5 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2023/24:384
Webb-tv: Punktskatter i budgetpropositionen för 2024
Dokument från debatten
- Tisdag den 6 februari 2024Kammarens föredragningslistor 2023/24:66
- Protokoll 2023/24:66 Tisdagen den 6 februariProtokoll 2023/24:66 Svar på interpellation 2023/24:384 om punktskatter i budgetpropositionen för 2024
Protokoll från debatten
Anf. 37 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Sofia Amloh har frågat mig hur jag avser att agera för att punktskatteförändringarna i budgetpropositionen för 2024 inte ska leda till oönskade effekter när det gäller konsumtionens påverkan på såväl hälsan som miljön och för att de inte ska få negativa effekter på skatteuppbörden eller det offentligas kostnader på sikt.
Regeringen bedriver en ansvarsfull finanspolitik. Som en del av detta har regeringen lagt fram en återhållsam budget för att bekämpa inflationen och gör noggranna avvägningar inför varje förslag. Så är även fallet när det gäller punktskatteförändringar. Inför varje förslag om förändring övervägs noggrant hur en justering skulle påverka skattens syfte och vilka offentligfinansiella effekter den skulle få.
När det gäller de skatteförändringar som interpellanten nämner har deras effekter redovisats på olika sätt. För skatten på snus remitterade Finansdepartementet den 16 oktober 2023 en promemoria. Den sänkta skatten på vissa bränslen behandlas i en proposition som beslutades den 19 oktober 2023. Avskaffandet av skatten på plastbärkassar ingår som ett förslag i själva budgetpropositionen.
I dessa produkter finns konsekvensanalyser som innehåller bedömningar av skatteförändringarnas effekter, bland annat offentligfinansiella effekter och påverkan på hälsa och miljö. Regeringen kommer även fortsatt att redovisa sådana bedömningar i eventuella framtida förslag om skatteförändringar.
Anf. 38 Sofia Amloh (S)
Fru talman! Punktskatter är en viktig del av vårt skattesystem och påverkar både ekonomin och samhället i stort. Punktskatter används för att styra människors beteenden. Syftet är att stödja folk att till exempel göra mer hälsosamma och miljömässigt riktiga livsval, men punktskatter bidrar såklart också till skatteuppbörden och således till finansieringen av det offentliga. Att människor gör mer hälsosamma och miljömässigt hållbara livsval minskar också utgifterna för det offentliga på sikt.
Regeringen har i budgetkommunikationen pekat på en rad punktskatteförändringar som gör att regeringens övergripande mål blir oklart. Jag ställde denna interpellation för att få klarhet i regeringens ståndpunkter och planer gällande punktskatter, särskilt sänkningen av skatten på snus och slopandet av plastpåseskatten. På vilket sätt ska man få människor att göra hälsosamma och miljömässiga livsval med denna förändring?
I budgeten för i år vill regeringen lägga över 500 miljoner kronor på att slopa skatten på plastpåsar. Vi kan absolut ha ett resonemang om ifall människor har ändrat sitt beteendemönster angående plastpåsar sedan skatten infördes, men jag tycker att det är ganska tydligt att det är mer givet att man tar med sig någonting att bära hem sina varor i. Man tar med sig kassar hemifrån när man går och handlar. Människor är mer medvetna i dag än tidigare. Det är bra, tycker jag, och vi ska fortsätta att vara det.
Vi ska komma ihåg att ett av motiven till att skatten infördes var att ett nytt EU-direktiv trädde i kraft där medlemsländerna fick betala en högre medlemsavgift baserat på hur många plastpåsar som såldes: Ju större försäljning av plastpåsar, desto större bidrag till EU.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Utan att ta i överdrivet mycket kan man säga att slopandet av platspåseskatten kan kosta oss över 1 miljard i förlorade skatteintäkter. Jag frågar mig om detta är en av de viktigaste prioriteringarna att göra just nu.
Jag blir fortfarande inte klok på om prissänkningen med 3 kronor per snusdosa de facto kommer att bli av. Jag ser en ganska stor risk att konsumenterna inte kommer att märka av någon direkt prissänkning utan att tobaksindustrin snarare ser sin chans att dryga ut sina vinstmarginaler. Vi ser ju detta på annat håll, bland annat när det gäller hur matpriserna drar iväg nu. Då är det ett ganska vanskligt löfte att en snusdosa ska bli 3 kronor billigare. Dessutom kostar dessa 3 kronor per dosa 800 miljoner för staten. Det är en ganska dyr prioritering.
Finansministern säger att man lägger fram en stram budget och att det är dystra och hårda tider. Jag tycker att det är märkligt att man gör just denna prioritering.
Sverige och världen står inför stora prövningar som kräver gemensamma lösningar. Det är prövningar som kräver att vi kraftsamlar och som kräver lösningar där vi satsar. Varför var just dessa prioriteringar viktiga för regeringen i relation till allt annat i ett svårt ekonomiskt läge?
Anf. 39 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Fru talman! Jag svarade ju på exakt samma interpellation och fråga i höstas, och jag kommer inte att ha något annat svar att ge i dag än vad jag hade då.
Vi gör dessa skatteförändringar av olika anledningar. Skatten på bensin och diesel har sänkts för att underlätta för hushåll som har det tufft. Tillsammans med sänkningen av reduktionsplikten gör detta ganska ordentlig skillnad för den som är beroende av sin bil.
Den förra regeringen försämrade människors privatekonomi med både höga skatter och en hård reduktionsplikt. Detta lägger vi nu om. Sänkningen innebär att en bensinbil som går 1 000 mil blir 600 kronor billigare 2024 jämfört med förra året. När det gäller dieselbilar gör det väldigt stor skillnad. Detta är en riktigt prioritering när hushåll har det tufft.
Skatten på snus sänks i en skatteväxling - vi gör det dyrare att köpa cigaretter och billigare att köpa snus. Vi gör detta därför att rökning är en större hälsofara än snus. Det är någonting som ni i Socialdemokraterna uppenbarligen håller med om, för även ni sänker ju skatten på snus i er budgetmotion.
Plastpåseskatten var ju i princip inte älskad av någon. Den behövs inte längre. Den skapar krångel, och vi ligger långt under EU:s förbrukningsmål. Därför tycker jag att det är svårt att rättfärdiga denna skatt, som i grunden bara är jobbig för ganska många människor.
Sammantaget, fru talman, tycker vi såklart att detta är bra reformer som passar in i regeringens övergripande politik med många andra delar. Vår budget är väl avvägd. Den bekämpar inflation och stöttar hushåll genom skattesänkningar på arbete, pension och det som jag redan har nämnt. Den underlättar helt enkelt för hushåll, företag och välfärd i en tuff tid.
Anf. 40 Sofia Amloh (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Finansministern och jag hade den här debatten tidigare, men vi kanske har delade meningar om hur mycket vi tog debatten. Flera av mina argument bemöttes inte av finansministern, och därför interpellerade jag igen. Jag anser att det är viktigt att vi har denna debatt i kammaren.
Vi socialdemokrater låter skattesänkningen på snus ligga kvar i vår budget, men till skillnad från denna regering har vi råd att göra det. Den här regeringen har inte råd att göra denna typ av skattesänkningar.
Fru talman! Statsrådet har vid otaliga tillfällen sagt att det är bistra ekonomiska tider och att tuffa prioriteringar behöver göras. Alla kan inte få allt, men jag vill komma tillbaka till att punktskatter bidrar till skatteuppbörden och således till finansieringen av det offentliga.
Det är inte bara ekonomin som är svår för staten. Vi har många hushåll som går på knäna ekonomiskt. Vi ser att matpriserna fortfarande stiger. Vi ser också hur våra sjukvårdsregioner går med gigantiska underskott - det är så tufft ekonomiskt att de drivs till att säga upp personal.
Vi ser en hög arbetslöshet, och antalet varsel ökar. Vi ser även att många kommuner runt om i landet sliter med ekonomin för att få det mest grundläggande, som äldreomsorg och skola, att gå ihop.
I och med budgetarna för 2023 och 2024 lämnar staten kommunerna och regionerna bakom sig. De får inte i närheten av de pengar som de behöver för att bedriva den mest grundläggande verksamheten.
Fru talman! Jag inte ens nämnt ett av de största och mest akuta samhällsproblemen: den gängkriminalitet som sliter sönder Sverige. Knarkaffärer driver barn till att mörda varandra. Trygga bostadsområden sätts i skräck.
Ja, vi behöver stärka rättsväsendet. Ja, vi behöver skärpa fler straff. Ja, vi behöver ge fler verktyg till polisen och tullen för att stoppa våldet och knarket. Men vi behöver också stoppa nyrekryteringen till gängen. Vi behöver sätta stopp för alla de barn som står på kö - barn som ännu inte har begått några brott ska inte heller göra det.
Vi behöver kraftsamla tillsammans för att sätta stopp för detta våld. Det praktiska, handgripliga jobbet görs ute i våra kommuner. Våra kommuner behöver förses med de resurser och verktyg som de behöver.
Det jag inte kan förstå är att regeringen i det här läget inte förmår att kraftsamla bättre och inte prioriterar detta bättre i budgeten. Det är 290 kommuner som får dela på 80 miljoner kronor för att nya barn inte ska rekryteras in i kriminalitet och för det förebyggande arbetet. Var 80 miljoner kronor allt ni kunde ge?
Regeringen har råd att lägga miljardbelopp på att ta bort plastpåseskatten och sänka skatten på snus, i bästa fall med några kronor per dosa. Tycker statsrådet fortfarande att detta är rätt prioriteringar att göra? Man lägger miljarder på att sänka skatten på snus och ta bort skatten på plastpåsar, men man kan inte ens lägga 100 miljoner till kommuner för att stoppa nyrekryteringen till gängkriminaliteten. Är det rätt prioriteringar?
Svar på interpellationer
(Applåder)
Anf. 41 Andre vice talman Julia Kronlid
Statsrådet har anmält att hon avstår från att hålla fler anföranden i denna interpellationsdebatt.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.