rättsliga åtgärder mot djurrättsaktivister

Interpellation 2001/02:374 av Gylling, Johnny (kd)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2002-04-15
Anmäld: 2002-04-23
Besvarad: 2002-05-14

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 15 april
Interpellation 2001/02:374
av Johnny Gylling (kd) till justitieminister Thomas Bodström om rättsliga åtgärder mot djurrättsaktivister

Det är viktigt att poängtera att man måste respektera allas rätt att uttrycka sina åsikter. Många är med rätta bekymrade över allt djurplågeri som pågår i världen, även i Sverige tyvärr. Men det är allmänt känt att svenska pälsdjursfarmare sköter sina djur väl och enligt vad djurskyddslagen föreskriver. Ändå utsätts dessa näringsidkare för både hot och attentat.

Nyligen genomförde s.k. djurrättsaktivister ett attentat i Torhamn, Blekinge. Den här gången var de materiella skadorna begränsade, men utsläppet av hundratals minkar innebar däremot skada för både djur och enskilda personer. Ännu har ingen gripits för detta dåd.

I en fråga till justitieministern (2001/02:670) har jag nyligen lyft fram problemet med att pälsdjursfarmare upplever sig hotade på olika sätt. Frågan handlade delvis om demonstrationsrätten och hur polisen ska kunna ingripa för att freda en näringsidkares privatliv. Ministerns svar var inte vad jag hoppats på. Polisens möjligheter att bryta demonstrationer med hänvisning till "den allmänna ordningen" är inte speciellt tillämpbart på landsbygden, såsom exempelvis på Listerlandet där Sveriges största koncentration av pälsdjursfarmare bedriver sin verksamhet.

I ordningslagens 23@25 paragrafer redovisas vilka möjligheter polisen har att upplösa allmänna sammankomster. Vad jag kan förstå kan inte polisen hävda någon av dessa paragrafer om en mindre grupp demonstranter samlas på landsbygden utanför en privat bostad. Även om dessa demonstranter är fredliga så är det förståeligt att en näringsidkare upplever detta oerhört påträngande och integritetskränkande eftersom det samtidigt finns en hotbild genom telefonsamtal, brev och via hemsidor.

Polisens svåra dilemma är ju att värna demonstrationsfriheten och samtidigt värna den enskildes rätt till sitt privatliv. Ordningslagen är inget tillräckligt verktyg för polisen i detta avseende.

Min fråga till justitieministern är:

Vilka åtgärder avser ministern att vidta så att privatlivet för utsatta pälsdjursfarmare ska kunna fredas i sådana fall som här är aktuella?

Debatt

(8 Anföranden)

Interpellationsdebatt 2001/02:374

Webb-tv: rättsliga åtgärder mot djurrättsaktivister

Protokoll från debatten

Justitieminister Thomas (S)

Anf. 87 Justitieminister Thomas (S)

Herr talman! Johnny Gylling har frågat vilka åt- gärder som jag avser att vidta så att privatlivet för utsatta pälsdjursfarmare fredas. Interpellationen har sin bakgrund i aktioner och demonstrationer som djurrättsaktivister genomfört mot pälsdjursuppfödare. Bl.a. har det handlat om demonstrationer utanför privata bostäder på lands- bygden. Rätten att genom demonstrationer ge uttryck för sina åsikter är en fundamental rättighet i vårt demo- kratiska samhälle. Demonstrationsfriheten är därför skyddad i regeringsformen och får inskränkas endast med hänsyn bl.a. till ordning och säkerhet eller till trafiken. Jag förstår att det kan kännas obehagligt att ha protesterande människor utanför sitt hem. Demon- strationsfriheten riskerar ibland att komma i konflikt med enskilda personers intresse av att få vara ostörda. Det leder också till att polisen kan ställas inför svåra avvägningar exempelvis när den ska ingripa mot demonstrationer t.ex. utanför anläggningar för päls- djursuppfödning. Som Johnny Gylling beskriver ges närmare be- stämmelser om demonstrationer i ordningslagen. I ordningslagen ges polisen möjlighet att upplösa en demonstration om den stör den allmänna ordningen. Det är riktigt att dessa bestämmelser inte alltid är tillämpliga på en situation vid en djurfarm på landet. När det gäller att ingripa mot störande folksam- lingar är det i stället polislagen som i första hand blir aktuell. Polisen kan enligt polislagen avvisa eller avlägsna någon från ett visst område om han eller hon stör den allmänna ordningen eller utgör en omedelbar fara för den. Dessutom kan polisen enligt polislagen avvisa eller avlägsna någon från visst område om en sådan åtgärd behövs för att en straffbelagd handling ska kunna avvärjas. Polisen kan också ingripa mot enskilda personer som misstänks för att ha begått brott i samband med en demonstration. Detta kan bli aktuellt exempelvis om en demonstrant uppträder på ett sätt som kan anses utgöra t.ex. ofredande, olaga hot eller olaga intrång. För att förhindra att pälsdjursfarmare blir utsatta för sådana störningar av deras verksamhet som John- ny Gylling beskriver är det viktigt att polisen arbetar brottsförebyggande och i samarbete med de pälsdjurs- farmare som känner sig utsatta. Johnny Gylling tar upp situationen i Blekinge där pälsdjursnäringen har stor betydelse som exempel i sin interpellation. Jag vet att polisen just i Blekinge har ett utvecklat samar- bete med företrädare för pälsdjursnäringen och till- sammans med dessa kontinuerligt tar fram hotbilds- bedömningar. Detta görs för att kunna bedöma när det kommer att finnas behov för extra insatser från polisens sida. Det är också nödvändigt att polisen har resurser för att ingripa om det uppstår situationer där fredliga aktioner övergår till brottsliga handlingar. Regeringen ger därför större resurser till polisen. Det kommer att ge fler poliser och bättre förutsättningar för polisen att förebygga och utreda brott. Avslutningsvis vill jag erinra om att frågor som rör demonstrationer för närvarande ses över av den kommitté som tillsattes efter händelserna vid EU- toppmötet i Göteborg förra året. Utredningen ska redovisa sina slutsatser senast vid årsskiftet. Jag anser att det finns anledning att avvakta vad kommittén kommer fram till innan jag vidtar några åtgärder angående demonstrationer och möten.

Johnny Gylling (Kd)

Anf. 88 Johnny Gylling (Kd)

Herr talman! Jag vill börja med att tacka justitie- ministern för svaret han har gett mig. Mitt syfte med interpellationen är att få diskutera ett problem som berör demonstrationsrätten. Jag har frågat ministern vilka åtgärder han avser att vidta för att freda privatlivet hos pälsdjursfarmare. Men för att detta ska bli mer vardagsnära låt mig måla upp en bild av hur vissa människor kan uppleva verkligheten i dag. En företagare kommer hem från arbetet. Tio de- monstranter står utanför hennes hus med plakat. Inne väntar en upprörd familj. Telefonsvararen har med- delanden som kan uppfattas som hotfulla. Bland pos- ten finns brev med uttryckliga hot: "Vi ska söka upp dig. Du ska dödas." I datorn finns e-post: "Tro inte att du kommer undan med det lidande du orsakar. Vi kommer efter dig snart." Samtidigt vet företagaren att kolleger med liknan- de företag på andra håll i landet har utsatts för brand- bomber. En del får sina företag regelbundet vandali- serade. Hon kan inte sova den natten. Nästa morgon finns hennes företag omskrivet i tidningen. Hon hop- pas att det är en mardröm som ska upphöra. Hon gör ju inget olagligt. Hon driver ett företag, men mar- drömmen fortsätter. Demonstranterna kommer tillba- ka dag efter dag. Hoten via Internet och brev fortsät- ter. Företagaren ber polisen att komma, men då är demonstranterna borta. Polisen säger: "Vi kan inget göra om inte demonstranterna stör ordningen eller uppträder hotfullt." Detta skulle kunna vara en verklighetsbeskrivning för vissa företagare i Blekinge i dag. Då tänker jag på pälsdjursfarmarna. Det gäller faktiskt inte bara i Ble- kinge, men det är kanske speciellt där på grund av den stora koncentrationen av pälsdjursfarmer. Det positiva i ministerns svar är att ministern ut- trycker förståelse för problemet. Ingen människa skulle vilja uppleva sådana hot. Ministern erkänner också att ordningslagen inte alltid är tillämplig i så- dana fall på landsbygden. Det som jag ser som nega- tivt är att ministern inte visar någon större ambition att ta itu med problemet. Det handlar om att avvakta utredningen om Göteborgskravallerna. I regeringsformen slås fast att det allmänna ska värna den enskildes privatliv och familjeliv. Polisen tar sig självklart an sådana hot som kan betecknas som olaga hot. Men så länge demonstranterna inte uttalar något hot eller stör ordningen - i detta fall på landsbygden - kan polisen inte göra något. Det är detta jag vill uppmärksamma ministern på. Är vår ordningslag inte tillräcklig? Är demonstra- tionsfriheten för generös? Det är sådana frågor vi bör diskutera. Den hotbild som finns blir naturligtvis mycket värre när man samtidigt upplever en demonstration utanför sitt privata hem. Även om demonstrationen i sig är fredlig och inte störande med några hot, läggs den tillsammans med andra saker som brevhot och telefonsamtal. Totalt sett blir det en svår psykisk påfrestning för en i detta fall enskild person.

Göte Jonsson (M)

Anf. 89 Göte Jonsson (M)

Herr talman! Även hemma i Jönköpings län har vi minkfarmare som upplever det här problemet. Jag delar Johnny Gyllings uppfattning att vi måste försö- ka komma till rätta med detta på något sätt. Vi ser att dessa aktiviteter inte till fullo kan kopplas till demonstrationsfriheten. Att gå in på en minkfarm och släppa ut tusentals djur kan inte anses tillhöra demonstrationsfriheten utan är någonting helt annat. I det här sammanhanget är det fråga om ett mycket kvalificerat djurplågeri när dessa tamdjur släpps ut i det vilda. Det kan vara i anslutning till vägar där hundratals av dem körs ihjäl. Det här är i allra högsta grad allvarligt. Justitieministern borde se över denna fråga med utgångspunkt i detta specifika problem. Det gäller dels de familjer och ägare som driver verksamheter som drabbas, dels måste detta ses från ett djurskydds- perspektiv. Dessa aktiviteter har väldigt lite med demonstrationsfriheten att göra. Det gäller snarare uppenbar och medveten skadegörelse.

Justitieminister Thomas (S)

Anf. 90 Justitieminister Thomas (S)

Herr talman! De situationer som beskrivs är, ty- värr, ett totalt missbruk av demonstrationsfriheten. Jag delar helt den uppfattningen. Detta har ingenting med den grundlagsskyddade demonstrationsfriheten att göra. Det är ett missbruk av den. Båda interpellanterna beskrev uppenbara brott. Det är brottsliga gärningar mot enskilda personer, och de kan naturligtvis aldrig accepteras. Det är viktigt att hitta en avvägning mellan de- monstrationsfriheten och den personliga integriteten. Detta har också varit föremål för lagändringar under senare år. Det är också viktigt för demonstrationsfri- heten att hitta rätt lagstiftning så att demonstrationer- na kan äga rum utan att de stör ordningen. Nu tittar som bekant Göteborgskommittén på flera av de här frågorna. Den kommer att lägga fram sitt betänkande i slutet av det här året. Då kommer vi att få svar på många frågor. Det kommer att föranleda nya och viktiga diskussioner när det gäller demon- strationsfriheten och den personliga integriteten. Jag anser att det vore fel att nu starta ytterligare en utred- ning som skulle arbeta parallellt med Göteborgs- kommittén som arbetar för fullt med flera av de här frågorna. Det handlar inte om något ointresse utan tvärtom. Den här utredningen och de här frågorna är av synnerligen stort intresse för Socialdemokraterna och för alla partierna i riksdagen. Jag ser fram emot de svåra men oerhört viktiga diskussioner som detta kommer att ge upphov till.

Johnny Gylling (Kd)

Anf. 91 Johnny Gylling (Kd)

Herr talman! Jag skulle vilja fråga om jag har tol- kat ministern rätt. Kommer den kommitté som nu arbetar även att titta på den här typen av demonstra- tioner utanför en privat bostad? För att inte misstolkas vill jag också säga att det är viktigt att människors rättighet att få uttrycka sina åsikter och att få demon- strera slås fast. Men man måste följa spelreglerna. Det får inte ske på bekostnad av privatlivet hos andra människor. Man får inte kränka privatlivet. Det handlar mest om ungdomar som demonstrerar i små grupper, som jag har nämnt. Jag vill inte ankla- ga dem för att ligga bakom några hot. Problemet är att den enskilda personen inte kan skilja på detta utan upplever demonstrationen som ytterligare ett hot eftersom man är ansatt av hotelser från andra håll. Låt mig ytterligare belysa vad som förekommer i den här världen. På en hemsida som ministern gärna kan få adressen till hittade jag följande: Nedan följer en förteckning över pälsdjursuppfödare i Sverige. Den distribueras endast i informativt syfte och ska och får självklart inte användas för att utföra några olagligheter såsom fritagningar och dylikt. Skulle några sådana förekomma så rapportera dem dock gärna till oss, så att vi kan ange detta på listan. Det finns en organisation som heter Djurens befri- elsefront som på sin hemsida i stolta ordalag redovi- sar olika attentat eller aktioner, som de kallar de för. Det finns en dagbok där man helt öppet erkänner vilka brott och vilken skadegörelse man gjort. Bl.a. tar man på sig skulden för ett minkutsläpp i Torhamn i Blekinge den 15 mars. Det här är allvarliga händel- ser. Det är ännu allvarligare att polisen oftast inte kan få tag på förövarna och, när det gäller demonstratio- nerna, känner att man inte kan ingripa med stöd av lagen. Jag vill upprepa min fråga till ministern. Innebär den pågående kommitténs arbete att även den typ av demonstrationer som jag har tagit upp i min interpel- lation kommer att belysas vid ett senare tillfälle?

Justitieminister Thomas (S)

Anf. 92 Justitieminister Thomas (S)

Herr talman! Det är väldigt beklagligt att man skryter med brottsliga gärningar på det sätt som be- skrivs. Det förstör för alla de ungdomar som engage- rar sig i samhällsfrågor och vill föra fram sina åsikter på det sätt som man ska göra. För att det inte ska uppstå några missförstånd vill jag understryka att Göteborgskommittén tillsattes utifrån händelserna i Göteborg. Det var det som var bakgrunden. Den tillsattes dagarna efter. Men flera av de här frågorna kommer att beröras på ett eller annat sätt. Kommitténs direktiv ger stor frihet att arbeta med de frågor som kan vara av intresse för uppdraget. Därför vet vi inte exakt vad det här leder fram till, och vi ska inte heller veta det. Det är oerhört viktigt att den här kommittén är helt oberoende och får ar- beta alldeles fritt. Jag kan inte nu svara på vad det här leder fram till. Men det är självfallet av lika stort intresse oavsett vems integritet som kränks. Det gäller inte bara när det är fråga om brottsliga gärningar utan även på vilket sätt man än kränker integriteten. Även här är det frågan om hur långt demonstrationsfriheten ska gå kontra den personliga integriteten.

Johnny Gylling (Kd)

Anf. 93 Johnny Gylling (Kd)

Herr talman! Jag tolkar ministerns svar så att när den här kommittén är färdig kan den situationen upp- stå att den här typen av demonstrationer fortfarande inte belysts. Vi kan komma att få en debatt om en grundlagsändring utan att vi får ta itu med det här problemet, vilket jag beklagar. Sedan sade ministern något som jag reagerade på, nämligen att det som jag och Göte Jonsson räknade upp var rena olagligheter. I så fall är det förvånans- värt att polisen inte känner att de har de maktmedel de behöver för att kunna ta itu med problemen. Jag förstår att man måste skilja på fredliga demonstratio- ner och olaga hot. Men lägger man samman dem och riktar dem mot en privatperson blir det outhärdligt. Polisen måste på något sätt få möjligheter att värna den enskildes trygghet och privatliv, och även detta står i regeringsformen. Jag vore tacksam om ministern ville avsluta de- batten med att belysa polisens maktmöjligheter. Jag tackar för debatten.

Justitieminister Thomas (S)

Anf. 94 Justitieminister Thomas (S)

Herr talman! Polisen har befogenheter för att in- gripa mot brottsliga gärningar, men ur rättssäkerhets- synpunkt kan de ingripa med åtgärder bara när det är frågan om brottsliga gärningar. Sedan finns det andra bestämmelser som vi har hört talas om här som kan komma i fråga. Men när det gäller brottsbekämpning gäller det bara vid misstänkta brott, och de befogen- heterna har polisen. Sedan finns det ju ytterligare exempel på situatio- ner i Sverige där demonstrationsfriheten har missbru- kats eller där man på ett eller annat sätt har tagit lagen i egna händer. Det gäller inte bara Göteborgskraval- lerna. Det innebär inte att vi kan tillsätta kommittéer vid varje sådan händelse för frågor som ligger så nära varandra. Det är själva regelverket som det är intres- sant att se över för att man ska kunna bekämpa såda- na här saker i framtiden. Jag vill också tacka för de- batten.

Intressenter

Frågeställare

Gylling, Johnny (kd) Kristdemokraterna

Besvarad av

justitieminister Thomas Bodström Socialdemokraterna