Till innehåll på sidan

Regeringens åtgärder mot PFAS-föroreningar i dricksvatten

Interpellation 2023/24:733 av Joakim Järrebring (S)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2024-05-02
Överlämnad
2024-05-03
Anmäld
2024-05-07
Sista svarsdatum
2024-05-17
Svarsdatum
2024-05-28
Besvarad
2024-05-28

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)

 

Den 8 december 2023 inkom Mälarens vattenvårdsförbund med en hemställan till regeringen om nödvändigheten av omedelbara åtgärder för att skydda vårt dricksvatten från PFAS-föroreningar. PFAS, även kända som evighetskemikalier, utgör ett allvarligt hot mot folkhälsan och miljön. Dessa kemikalier har identifierats i Mälaren, som är Sveriges största dricksvattentäkt och förser cirka 2,4 miljoner människor med dricksvatten.

Hemställan från Mälarens vattenvårdsförbund lyfter fram behovet av:

  • att staten tar ansvar som verksamhetsutövare och stoppar spridningen av PFAS från kända statliga föroreningskällor
  • att staten avsätter tillräckliga medel till kommuner och andra aktörer för sanering av PFAS
  • en förenkling av regelverket för snabbare och effektivare sanering av förorenade områden.

Dessa åtgärder är avgörande inte bara för att skydda folkhälsan utan även för att uppfylla EU:s ramdirektiv för vatten samt nå miljömålen Giftfri miljö, Levande sjöar och vattendrag och Grundvatten av hög kvalitet.

I ljuset av detta önskar jag få svar på följande frågor från statsrådet Romina Pourmokhtari:

 

  1. Vilka specifika åtgärder har statsrådet och regeringen vidtagit sedan mottagandet av hemställan från Mälarens vattenvårdsförbund den 8 december 2023?
  2. Hur avser statsrådet och regeringen att säkerställa att de nya gränsvärdena för PFAS i dricksvatten, som träder i kraft den 1 januari 2026, kommer att kunna upprätthållas?
  3. Vilket stöd planerar statsrådet och regeringen att erbjuda till lokala myndigheter och andra berörda aktörer för att hantera och sanera PFAS-föroreningar?

Debatt

(7 Anföranden)

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 53 Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)

Fru talman! Joakim Järrebring har frågat mig vilka specifika åtgärder jag och regeringen vidtagit sedan mottagandet av hemställan från Mälarens vattenvårdsförbund den 8 december 2023 (KN2023/04510) och hur jag och regeringen avser att säkerställa att de nya gränsvärdena för PFAS i dricksvatten, som träder i kraft den 1 januari 2026, kommer att kunna upprätthållas. Joakim Järrebring har även frågat vilket stöd jag och regeringen planerar att erbjuda lokala myndigheter och andra berörda aktörer för att hantera och sanera PFAS-föroreningar.

Eftersom jag nyligen fick likartade frågor från Jytte Guteland på detta tema, i interpellation 2023/24:708 Arbetet för att stoppa utsläppen av PFAS, är mitt svar delvis detsamma.

Regeringens arbete med att skydda det svenska folket mot exponering för PFAS-ämnen sker längs två parallella spår, dels genom att försöka begränsa fortsatt spridning, dels genom att på bästa sätt hantera konsekvenserna av tidigare spridning. I det senare arbetet ingår att hantera de risker för folkhälsan som följer av PFAS-ämnenas närvaro i livsmedelskedjan, vilket faller under landsbygdsministerns ansvarsområde. Arbetet med att begränsa fortsatt spridning faller inom mitt ansvarsområde.

För att begränsa fortsatta utsläpp fortsätter regeringen Sveriges aktiva arbete nationellt, inom EU och internationellt för att fasa ut användningen av PFAS-ämnen. Sverige har varit pådrivande i att införa ett förbud mot PFAS i livsmedelsförpackningar i den nya EU-förordningen om förpackningar och förpackningsavfall. Kemikalieinspektionen fortsätter arbetet med en bred PFAS-begränsning. Regeringen fortsätter också att driva på för att åtagandena i EU:s kemikaliestrategi ska genomföras. Inför ministermötet i mars i år diskuterade vi tillsammans med likasinnade länder, på inbjudan från Sverige, bland annat frågor som rör PFAS i bekämpningsmedel och utfasning av PFAS.

För att hantera konsekvenserna av tidigare spridning vill regeringen att fler förorenade områden på land och i hav ska åtgärdas. I de fall det inte är möjligt att hålla någon ansvarig för en föroreningsskada har riksdagen avsatt särskilda medel för detta på det så kallade saneringsanslaget, som bland annat finns tillgängligt för att åtgärda förorenade områden med statlig finansiering. PFAS-förorenade områden utgör ett särskilt problem, och därför pågår flera satsningar och uppdrag med fokus på att minska spridningen av PFAS i miljön.

Det nya gränsvärdet för dricksvatten omfattas av en övergångsperiod och ska börja tillämpas den 1 januari 2026. De nya gränsvärdena för PFAS i dricksvatten och livsmedel grundar sig på den riskvärdering av PFAS som Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet publicerade 2020 och motsvarar det senaste kunskapsläget. Enligt lagen om allmänna vattentjänster har kommunerna ansvar för den allmänna dricksvattenförsörjningen, och de har rätt att ta ut avgifter för att finansiera vattenförsörjningen. Det är angeläget att avgiftsutvecklingen i kommunerna över tid motsvarar investeringsbehoven bland annat för att anskaffa erforderlig reningsteknik i dricksvattenproduktionen. Tillsynsmyndigheterna säkerställer sedan att lagstiftningen efterlevs.


Anf. 54 Joakim Järrebring (S)

Fru talman! Tack, ministern, för svaret på interpellationen!

PFAS, för dem som inte har hört det begreppet förut, är vad man kallar en evighetskemikalie. Den bryts ned väldigt sakta, om ens alls.

Den här interpellationen är ställd utifrån att man har identifierat PFAS i Mälaren, som är Sveriges största dricksvattentäkt. Den förser 2,4 miljoner människor med dricksvatten. Mälarens vattenvårdsförbund har lyft fram behovet av omedelbara åtgärder för att skydda dricksvattnet från dessa föroreningar.

Den 8 december 2023 inkom en hemställan till regeringen med tydliga krav på statliga insatser för att stoppa spridningen av PFAS, finansiera sanering och förenkla regelverken för att få en effektivare hantering av saneringsåtgärder. Det är i ljuset av den som jag har ställt interpellationen till statsrådet.

För det första har jag frågat om regeringen har vidtagit specifika åtgärder sedan de mottog hemställan från Mälarens vattenvårdsförbund. Det är en fråga som är av stor betydelse, för med varje dag som går utan effektiva insatser ökar ju riskerna för allvarligare konsekvenser för både miljön och hälsan.

För det andra har jag frågat om regeringen avser att säkerställa att de nya gränsvärdena för PFAS i dricksvatten som träder i kraft den 1 januari 2026 kommer att kunna upprätthållas. Det är avgörande att vi redan nu börjar förbereda oss för att dessa gränsvärden ska kunna efterlevas och att vi säkerställer att de kommuner som ansvarar för dricksvattenförsörjningen har de resurser och den kunskap och teknik som krävs för att rena vattnet från de här farliga kemikalierna.

För det tredje undrar jag om regeringen har planerat att stödja lokala myndigheter och andra berörda aktörer i arbetet med att hantera och sanera PFAS-föroreningar. Det är inte bara en fråga om att fastställa nya regler och gränsvärden. Vi måste också se till att de som är på marken och faktiskt ska genomföra saneringsarbetet har tillräckliga resurser och tillräckligt stöd för att göra det på ett effektivt sätt.

Statsrådets svar var delvis tillfredsställande, men jag saknar fortfarande konkret information om huruvida regeringen har vidtagit eller planerar att vidta några specifika åtgärder. Därför följer jag upp med frågan om statsrådet i så fall kan specificera vilka konkreta åtgärder regeringen har vidtagit som resultat av hemställan från den 8 december 2023 om att hantera PFAS-föroreningar i Mälaren och också om statsrådet överväger att stödja kommunerna ekonomiskt eller regulatoriskt, alltså med en lagstiftningsförändring, för att säkerställa att de nya gränsvärdena för PFAS i dricksvattnet kan upprätthållas från och med den 1 januari 2026.


Anf. 55 Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)

Fru talman! Ett väldigt aktivt arbete pågår för att motverka spridningen av PFAS och också se till att den PFAS som är spridd saneras på bästa möjliga sätt. Det är väldigt viktigt för mig och hela regeringen att lyckas med att förebygga och åtgärda exponeringen för PFAS - och andra skadliga kemikalier, för den delen. Detta är ett arbete som jag delar ansvaret för med exempelvis statsrådet Kullgren. Inom mitt ansvarsområde är och förblir det främsta verktyget att lyckas med begränsningen av tillåtandet av dessa typer av kemikalier på EU-nivå och internationell nivå.

Jag anser att det är väldigt angeläget att EU-kommissionen ger begränsningsarbetet hög prioritet. Jag har vid flera tillfällen pressat kommissionen angående detta, inte minst under det svenska ordförandeskapet för miljörådet. Vi arbetar för fullt med att samla alla de ambitiösa, likasinnade länder som finns, bland annat under det senaste miljörådet då vi på Sveriges inbjudan samlades för att diskutera hur vi ska arbeta för att begränsa PFAS-spridningen. Vi diskuterade också hur vi ska driva på för att alla åtaganden i kemikaliestrategin fullföljs.

Sverige är väldigt mån om att detta arbete ska genomföras. Vi arbetar så här för att lyckas med begränsningen av PFAS-ämnen i inte bara Sverige utan hela Europeiska unionens inre marknad. Det är viktigt eftersom PFAS-ämnena ofta sprids via de produkter och varor som vandrar över våra länders gränser inom den inre marknaden.

Det blir därför relevant att hantera det nuvarande EU-regelverk - det som finns på plats - som är avsett för kemikalier och begränsning av skadliga kemikalier så att det kan lyftas upp så att vi rent konkret lyckas med att fasa ut användningen av PFAS.

Främst inom kemikalieförordningen Reach tas just nu fram ett förslag om förbud som täcker allt PFAS. Där är Sverige väldigt pådrivande. Sverige har inte slösat någon tid när kommissionen inte lagt fram dessa större begränsningar, utan vi har exempelvis under det pågående arbetet med EU-förordningen om förpackningar och förpackningsavfall för svensk del fått gehör för att ha ett förbud av PFAS i livsmedelsförpackningar i väntan på Reach.

Det pågår alltså ett väldigt aktivt arbete i de delar som jag nu redogör för och av mig som miljöminister.

Utöver det har vi frågorna om hur vi arbetar för att lokalt lyckas motverka spridning av PFAS-ämnen. Väldigt många svenska myndigheter arbetar med detta. Det gäller uppenbarligen Kemikalieinspektionen men även Havs- och vattenmyndigheten, Livsmedelsverket, Naturvårdsverket, Sveriges geologiska undersökning, Statens geotekniska institut och Läkemedelsverket. De arbetar alla på uppdrag av regeringen aktivt med frågor om PFAS-ämnen i mark och vatten.

Syftet med alla dessa samarbeten som pågår bland olika myndigheter är att förbättra riskbedömningen, utveckla regler och miljöövervakning, se över teknikutveckling, utöva offentlig kontroll med mera. Det är ett arbete som inte minst når ut i det lokala.


Anf. 56 Joakim Järrebring (S)

Fru talman! Jag tackar statsrådet för det utvecklade svaret.

Den förra interpellationsdebatten hade ett annat perspektiv men handlade ändå även om va-frågan. Jag och statsrådet har haft ett antal debatter då vi väldigt ofta har återkommit till de stora utmaningar som va-huvudmännen, kommunerna, står inför när det gäller investeringar i vatten och avlopp. Det handlar om att klara av att hantera till exempel rening av PFAS med den teknik som står till buds nu. Även om mycket lovande forskning pågår på området är det väldigt dyrt att rena från PFAS.

Jag återkommer till samma grundproblematik som jag tog upp när vi diskuterade förutsättningarna för det nya avloppsdirektivet, om dessa regler kommer på plats. Det kokar ned till regelverket för hur kommunerna ska klara de nyinvesteringar och reinvesteringar som krävs.

Det är därför jag har med denna fråga här. Överväger regeringen några förändringar i lagstiftningen för att stödja kommunerna på det sätt som man kan med lagstiftning? Kan vi förvänta oss en bättre finansieringsmodell för va-huvudmän att hantera till exempel utmaningen med PFAS?


Anf. 57 Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)

Fru talman! Jag tackar ledamoten Järrebring, som jag vet har ett fantastiskt engagemang i många miljöfrågor och inte minst denna.

Låt mig ännu en gång få tydliggöra att det finns delar av detta arbete som ligger inom mitt ansvarsområde. När det gäller det som rör när exempelvis livsmedel överstiger gränsvärden eller hur vi ska se till att den lokala utvecklingen håller takten för hur regleringar på till exempel EU-nivå, som jag arbetar för, ska kunna implementeras hamnar ansvaret på annan plats.

Låt mig återge vad min kollega statsrådet Kullgren sa i en interpellationsdebatt där han deltog: Regeringen är väl medveten om att när vi har nya gränsvärden för PFAS i exempelvis dricksvatten kommer det att innebära stora utmaningar i form av ökade kostnader.

Det här gäller din fråga om va-systemen, att det är ett kommunalt ansvar och hur man ska klara av det hela. Här är svaret att vi är medvetna om att det kan innebära utmaningar, särskilt för mindre kommuner, och att vi kommer att följa utvecklingen och ha en dialog. Det är det besked jag kan ge, även om det inte avser mitt ansvar.

Om jag återgår till det arbete som sker från min sida kan jag säga att det är väldigt aktivt. Jag tar gärna emot inspel om hur Sverige ytterligare kan vässa sin kemikaliepolitik. Där har vi ett historiskt gott arv, och vi vill gärna värna det. Vi vet att vi kan visa vägen för en bättre reglering av skadliga kemikalier och inte bara i Sverige utan även i hela EU och internationellt.

Arbetet fortgår, inte minst på nationell nivå då vi har dialog och samarbete mellan alla de myndigheter som arbetar med olika aspekter av det hela. Detta nämnde jag i slutet av mitt tidigare anförande. Det pågår som sagt ett arbete om riskbedömning, regelutveckling, miljöövervakning, forskning om PFAS-ämnena, hur vi kan ha en sund offentlig kontroll som fungerar bra och hur teknikutvecklingen av exempelvis reningsfunktioner utvecklas och kan inkorporeras i det arbete som sker för att motverka spridningen.


Anf. 58 Joakim Järrebring (S)

Fru talman! Jag vill avsluta med att tacka ministern även för denna debatt.

Om man gör en insats och tittar på alla de debatter som jag och Romina Pourmokhtari har haft kommer man att märka att frågan om kommunernas förutsättningar för att klara det viktiga uppdrag de har att förse kommuninvånarna med va-tjänster återkommer.

Det här kanske vi får återkomma till i fler debatter. Det handlar ju om frågor som än så länge inte har en tydlig och slutgiltig lösning.

Jag hakar tag i det positiva besked jag fick om att regeringen verkar överväga att se över förutsättningarna för va-huvudmännen att klara sina åtaganden, även när det gäller hanteringen av PFAS. Med det tackar jag för debatten.


Anf. 59 Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)

Fru talman! Jag tackar ledamoten för en väl ställd interpellation och en god debatt om hur vi på olika sätt kan begränsa dessa kemikalier.

Det är väl värt att nämna att Sverige har ett starkt engagemang här och följer frågan väldigt noga på allra främst EU-nivå, där vi vill få till en ordentlig begränsning av ämnena i en större grupp för att på bättre sätt helt enkelt kunna begränsa och på bästa sätt reglera dem. Men vi arbetar även för att i de förordningar där det är lämpligt få framsteg och ta små kliv framåt. Det spelar också roll, inte minst avseende livsmedelsförpackningar.

Vi arbetar på många olika sätt utifrån det kunskapsläge som ständigt utvecklas. Det är positivt att mycket forskning pågår om vilken fara dessa ämnen utgör och hur vi hanterar dem på bästa sätt.

Förhoppningsvis kommer vi att kunna hantera frågan när kommissionen lägger fram sitt förslag. I den utsträckning som den inte gör det pågår arbetet på nationell nivå för fullt.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.