Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Regeringens förenklingsarbete för företagare

Interpellation 2007/08:802 av Astudillo, Luciano (s)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2008-07-31
Anmäld
2008-08-14
Sista svarsdatum
2008-08-14
Besvarad
2008-08-14

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 31 juli

Interpellation

2007/08:802 Regeringens förenklingsarbete för företagare

av Luciano Astudillo (s)

till näringsminister Maud Olofsson (c)

I den färska rapporten Näringspolitikens nästa steg – från anslagsstyrning till framsynthet, konstaterar Svenskt Näringsliv att företagandet har minskat sedan alliansregeringen tillträdde. De åtgärder som regeringen hittills har vidtagit för att öka företagandet verkar så långt ha varit verkningslösa. Det gäller även de särskilda satsningar som gjorts för att öka företagandet bland kvinnor och invandrare.

Näringspolitiken har inte prioriterats i regeringskansliet och får inte tillräckligt stort genomslag i regeringens arbete. Det märks på kort sikt genom ett minskat företagande och riskerar på lång sikt att hindra framväxten av nya tjänster och produkter och därmed hämma tillväxten i landet, uppger Svenskt Näringslivs chefsekonom Stefan Fölster.

Svenskt näringsliv lyfter i rapporten fram att de konkreta förenklingsförslagen från regeringens sida inte imponerar. Regeringen säger i sin skrivelse att den har 600 förslag. Vid en närmare granskning finner man dock att av de 200 som redan sägs vara genomförda är några inte hänförliga till regeringens eget arbete. Så till exempel de ändringar som infördes 2005 om enklare miljöprövning. De 400 kvarstående sägs övervägas eller planeras att genomföras 2008–2010. En djupare granskning visar att många av förslagen har en lång beredningsprocess framför sig under vilken de kan komma att förkastas. I princip kan det bli så att så mycket som hälften aldrig kommer att se dagens ljus, skriver Svenskt Näringsliv.

Med anledning av detta vill jag ställa följande två frågor till näringsministern:

Hur avser näringsministern att förändra regeringens arbete i regelfrågorna så att förslag faktiskt genomförs?

Avser näringsministern att även framgent lyfta fram förslag som genomförts av tidigare regeringar som utfall av sina egna insatser?

Debatt

(10 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2007/08:802, Regeringens förenklingsarbete för företagare

Interpellationsdebatt 2007/08:802

Webb-tv: Regeringens förenklingsarbete för företagare

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Maud Olofsson (C)
Anf. 8 Maud Olofsson (C)
Fru talman! Luciano Astudillo har frågat mig dels hur jag avser att förändra regeringens arbete i regelfrågor så att förslag faktiskt genomförs, dels om jag framgent avser att lyfta fram förslag som genomförts av tidigare regeringar som utfall av mina egna insatser. Regeringens mål att minska företagens administrativa kostnader med 25 procent till 2010 är satt med förebild från länder som framgångsrikt förenklat regler, bland annat Holland och Storbritannien. En slutsats vi har dragit när vi studerat dessa länder är att en avgörande faktor för framgång med regelförenkling är ett systematiskt angreppssätt. Man måste vara mycket målmedveten, och man måste ha bra verktyg för att lösa uppgiften. Dessa nödvändiga och grundläggande verktyg fanns inte på plats när alliansregeringen tillträdde, trots att Socialdemokraterna sagt sig hålla på med regelförenkling sedan 1998. Vi har nu metodiskt och på mindre än ett och ett halvt år både skapat en organisatorisk struktur och byggt upp fem för regelförenkling centrala verktyg. Genom detta har vi lagt en stabil grund för regelförenklingsarbetet och för att målet ska kunna nås 2010. Genom fortlöpande uppdrag till departement och myndigheter kommer nya förenklingsförslag att identifieras som underlättar för de enskilda företagarna, i dag och i framtiden. Antalet nystartade företag ökar. Preliminära uppgifter från ITPS visar att under 2007 startades 53 400 nya företag. Det innebär en ökning med 20 procent jämfört med 2006. Då har branschgrupperna jord- och skogsbruk samt fastighetstjänster frånräknats eftersom de tidigare inte ingått i motsvarande statistik. Antalet nystartade företag 2007 som leddes av en kvinna var 18 100, vilket är nära 2 700 fler än 2006. Under första kvartalet 2008 startade 17 967 nya företag, vilket var 15 procent fler jämfört med kvartal ett 2007. Jag vet att många gärna hade sett att arbetet gått fortare. Jag förstår detta. Men hållbara förändringar över tid är inte gjorda över en natt. För mig har det varit viktigt att få de nödvändiga verktygen på plats. Steg för steg genomför vi nu genomgripande förändringar som kommer att leda till en enklare vardag för många av företagen. Den tydliga betoning av företagarperspektivet som regeringen har lagt fast innebär att konsekvenserna av alternativa tillvägagångssätt successivt får ökad uppmärksamhet. I detta sammanhang vill jag nämna att när Luciano Astudillo hänvisar till Svenskt Näringslivs rapport Näringspolitikens nästa steg - från anslagsstyrning till framsynthet glömmer han att det i rapporten även står: "Utan tvekan är den nuvarande regeringens regelförenklingsprogram det mest ambitiösa hittills i Sverige." "När det gäller skapandet av rutiner och kontrollorgan får man nog säga att regeringen har lyckats väl, även om Regelrådet i skrivande stund ännu inte har börjat arbeta." Jag kan försäkra Luciano Astudillo och andra om att den här regeringen inte behöver låna förenklingsförslag från föregående regering. Vi är redan på god väg att ha genomfört fler förslag än vad som ingick i den förra regeringens handlingsprogram för regelförenkling. Fokus i arbetet har varit områden som näringslivet har pekat ut vara i behov av förenklingar, irriterande regler för företagen och de tyngsta informationskraven enligt genomförda mätningar. Samrådet med näringslivet har varit en viktig del i detta arbete. Det omfattande arbete som sker på regelförenklingsområdet innebär ändringar i såväl lag, förordning som i myndigheters föreskrifter. När det gäller den hänvisning som görs i Svenskt Näringslivs rapport till ändringarna om en enklare miljöprövning, som bland annat avser krav på miljökonsekvensbeskrivning och möjlighet att ansöka om ändringstillstånd, är det korrekt att de lagändringarna trädde i kraft den 1 augusti 2005. Regeringen har därefter bland annat gjort ändringar i förenklingssyfte i bilagan till förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Ändringarna trädde i kraft den 1 januari 2008. De innebär att färre verksamheter än tidigare omfattas av krav på tillstånd eller anmälan, vilket ligger i linje med önskemål från bland annat Svenskt Näringsliv, en förenklingsåtgärd som den förra regeringen inte mäktade med att genomföra.
Luciano Astudillo (S)
Anf. 9 Luciano Astudillo (S)
Fru talman! Näringsminister Maud Olofsson har vid ett flertal tillfällen beskrivit landets företagare som ivriga bävrar. Men jag måste hävda här att näringsministerns arbete hittills mer påminner om en sömnig sengångare. Det vore på sin plats att också näringsministern visade lite mer iver i så viktiga frågor som regelfrågorna. Faktum är att de administrativa kostnaderna de två första åren har gått åt helt fel håll. Jag vill ändå för formens skull tacka för svaret. Fru talman! Först och främst vill jag slå fast en viktig sak. Det var den förra socialdemokratiska regeringen som satte upp det viktiga målet om att minska regelkostnaderna med 25 procent. Så det är välkommet att den borgerliga regeringen tog över det. Därefter vill jag ändå rätta Maud Olofsson i en sak. Det är inte jag eller vi socialdemokrater utan Svenskt Näringsliv som hävdar att så mycket som en tredjedel av de regelförändringar som den borgerliga regeringen vill göra gällande är deras kan hänföras till tidigare socialdemokratiska regeringar. Men låt oss lämna det därhän. Det är ingen prestige i att arbetet sattes i gång redan under den förra socialdemokratiska regeringen. Det är uppenbart i det svar jag har fått av Maud Olofsson att hon griper efter ett halmstrå. När hon citerar Svenskt Näringsliv väljer hon sporadiskt. I slutändan skriver samma Svenskt Näringsliv i den rapporten att regeringen riskerar att inte nå det uppsatta målet om att minska kostnaderna med 25 procent till 2010. Det vore i så fall ett svek, ett synnerligen allvarligt svek. Förvisso har man satt upp verktygen, men de verkar inte fungera. Det har gått två år, och väldigt lite, nästan inget, har hänt. Tvärtom levererade nu i somras Nutek en rapport och en DN Debatt-artikel som måste ha slagit ned som en bomb i Näringsdepartementet. Vet ni varför? Jo, för att kostnaderna inte har börjat minska, tvärtom. De har ökat med 2 miljarder det senaste året. Det fick Expressens ledarsida, den liberala tidningen Expressen, att kalla Sveriges näringsminister för pratminister. Det här svaret andas ingen självkritik. Det andas ingen självinsikt och ingen ödmjukhet inför de här svåra uppgifterna. Det går åt fel håll, Maud Olofsson. Därför vill jag fråga: Är det näringsministerns övertygelse att hon kommer att nå målet att kostnaderna ska sjunka med 25 procent till 2010? Är det ett löfte? Om hon inte tror att hon klarar av det, vilka ytterligare åtgärder är näringsministern beredd att vidta?
Börje Vestlund (S)
Anf. 10 Börje Vestlund (S)
Fru talman! Jag hoppas att näringsministern har haft en god sommar. Det har i alla fall jag haft. Nu är vi tillbaka och diskuterar nästan samma fråga som vi avslutade förra riksdagsåret med. Den är ändå nog så viktig. Det som är allvarligt i det här - det var därför jag ville begära ordet i den här debatten - är att ingenting har hänt. Statsrådet hänvisar i sitt svar till Luciano Astudillo till att utan tvekan är den nuvarande regeringens regelförenklingsprogram det mest ambitiösa hittills i Sverige. Det må vara ambitiöst, men man kan ha aldrig så ambitiösa program. Som gammal folkrörelsemänniska har jag varit med och tagit fram väldigt många program på diverse områden. Man brukar säga: Det här programmet ska aldrig någonsin få bli något som värmer våra byrålådor. Det ska användas aktivt. Hur många gånger har vi sagt det, och ändå har det legat kvar i byrålådorna? Jag tror att Maud Olofsson känner igen sig i den beskrivningen, att det har hänt en och en annan gång. Det håller på att bli samma sak här. Det arbetas inte aktivt med frågorna. Vi ser inte resultatet. Man måste kunna mäta. Om något ska vara rimligt måste man kunna mäta att man har vidtagit en åtgärd och att den har inneburit en viss förändring. Men i det här fallet kan man inte mäta något positivt. Man kan bara mäta något negativt. Vi lyssnar på Maud Olofsson som upprepar samma sak: Den här regeringen har den högsta ambitionen. Den här regeringen ska göra mer än vad den förra regeringen gjorde, och vi är mycket bättre än den förra regeringen på det här. I verkligheten har den nuvarande regeringen inte gjort något mer än att tillsätta ett regelråd. Det må vara att det är positivt. Men när ska vi få se något resultat från Regelrådet? När ska vi se att det händer något för de enskilda företagen? När ska vi se att det finns något innehåll och inte bara är prat i regeringens politik? Det är också så, näringsministern, att de åtgärder som skulle spara väldigt mycket pengar till företagen, enligt de utredningar som har gjorts, ofta är sådana som omfattar väldigt få företag. Jag har tidigare i debatten nämnt reglerna som gäller elsäkerhetslagen som omfattar väldigt få företag men är väldigt dyra. Men det omfattar få företag. Det ger en stor effekt om man förändrar det. Det jag tror är viktigt i sammanhanget och mest angeläget är att få fram de åtgärder som de flesta företagen kan känna igen sig i, inte bara några företag som arbetar i en speciell bransch under speciella förutsättningar utan där man kan se att det blir förändringar. Jag vill avslutningsvis nämna att jag under sommaren har bläddrat i den förra regeringens skrivelse om regelförenklingar. Beklämmande kanske man inte ska säga utan att det är uppmuntrande att se att det inte är så stora skillnader på de två skrivelserna. Det är ungefär samma område som man rör sig i. Det är ungefär samma åtgärder. Antalet åtgärder är något fler i den nuvarande regeringens skrivelse, men man konstaterar också när det gäller den skrivelsen att inte särskilt mycket har hunnits med. Då är min fråga till Maud Olofsson: När tänker Maud Olofsson leverera ett antal åtgärder som man kan pricka av och se att nu har man gått åt rätt håll och inte som hittills åt fel håll?
Maud Olofsson (C)
Anf. 11 Maud Olofsson (C)
Fru talman! Låt mig börja med den rapport som Nutek nu lämnat. Där säger man att den administrativa kostnaden har ökat med 1,96 miljarder. Då vill jag påpeka, och det är kanske viktigt för den socialdemokratiska oppositionen att höra, att för 70 procent av de kostnader som detta omfattar står två av de åtgärder som den förra regeringen införde, nämligen omvänd byggmoms och införandet av personalliggare. Det står för 70 procent av den kostnaden, och det kan ju vara värt att reflektera över. I vår handlingsplan finns 600 åtgärder som vi har föreslagit. Av de 600 är 170 redan genomförda. Näringslivets Regelnämnd säger efter att ha tittat på det som vi har genomfört och när de har beräknat kostnaderna för detta och för det som nu ligger i pipeline att om vi har en total kostnad för regelbördan på 100 miljarder är regeringen uppe i ungefär 10 miljarder, det vill säga 10 procent. Även om nämnden inte har räknat exakt kan man nog säga att det ligger ungefär i den takten, och då tycker jag att man kan se att vi är på rätt väg. Låt mig nämna några av de åtgärder som vi har genomfört - och jag skulle gärna lyssna till Socialdemokraternas reaktion på just de här regelförenklingarna, för detta blir bara skarpt när man kommer med konkreta förslag, och det håller jag med interpellanten om. Om vi tar förenklingarna i miljöbalken när det gäller plan- och bygglagen som exempel - är det någonting som Socialdemokraterna kommer att stödja? Förenklingarna när det gäller jämställdhetsplaner och lönekartläggningarna ute på företagen är ett annat exempel. Kommer ni att stödja det förslaget? Förlängd redovisningsperiod för mervärdesskatt är en viktig åtgärd. Jag pratade med en företagare som sade att han hade sparat 40 000 kronor i ränteutgifter bara på den enkla åtgärden. Översyn av semesterlagen så att vi får den förenklad och förenklingar i reglerna för tidsbegränsad anställning - är ni beredda att stödja detta? Skyldigheten att anmäla lediga platser till Arbetsförmedlingen har avskaffats, och vi kommer också med förslag om avskaffande av revisionsplikten. Jag skulle kunna stå här och räkna upp ett antal sådana här frågor som vi antingen har fattat beslut om eller som är på väg in. Detta blir bara skarpt - om vi ska lyssna till Socialdemokraternas ambition - om ni är beredda att tala om vad det är för förenklingar som ni vill göra som vi inte har kommit på eller som regeringen inte har gjort. Jag välkomnar den typen av förslag om det är saker och ting som vi har missat i det avseendet. Men att vi är på god väg är alldeles tydligt. Jag vill avsluta med att säga att det som är viktigt - det vi har lärt från de andra länderna, och det var det som den förra regeringen missade, tror jag - är det systematiska angreppssättet, det vill säga att det ska finnas en förordning om konsekvensutredningar så att man redan innan man fattar beslut vet vad det får för konsekvenser. Regelrådet som ska granska, och som för övrigt Socialdemokraterna är emot, att det finns en handlingsplan för regeringen så att det går att följa vad det är man ska göra, att man ska ha samråd med näringslivet så att de hela tiden finns med i detta arbete och att man har mätningar och en bredd i mätningarna vilket vi har vidgat i antalet områden, och uppföljning så att man kan följa detta arbete. Jag är den första att säga att detta är ett jättetufft åtagande. Det är det! Men jag är inte så himla rädd för tuffa åtaganden i det politiska livet, för det är det som det går ut på. Vårt uppdrag är att göra det enklare, roligare och lönsammare att vara företagare. Då är jag beredd att ta en del tuffa fighter för att jobba med detta förenklingsarbete. Jag tror att just detta systematiska angreppssätt är det som i slutändan kommer att visa sig vara det som krävdes för att vi skulle få departement, myndigheter och andra aktörer att faktiskt göra livet enklare för de enskilda företagen. Vi är på god väg, men det återstår en hel del arbete att göra, det kan jag också medge.
Luciano Astudillo (S)
Anf. 12 Luciano Astudillo (S)
Fru talman! Det är redan roligt att driva företag. Maud Olofsson har fått det där helt om bakfoten. Företagare är sådana som går in och tycker att det är roligt, annars skulle de inte göra det. Förvisso kan det bli roligare, men de trivs med det. När det gäller att det går på rätt väg och att man är på väg åt rätt håll slår Svenskt Näringsliv fast att med den takt den här regeringen har kommer man inte att nå målet 2010. Maud Olofsson valde att inte svara på den frågan. Jag hoppas att hon gör det i nästa replikskifte. Jag tror faktiskt inte att detta blir skarpt förrän vi får en annan regering - en socialdemokratisk regering. Det är inte min uppgift att stå här och gå igenom varje enskilt förslag. En del av dem ser vi positivt på och kommer säkert att stödja. Andra kommer vi att kritisera om vi tycker att det är regler som är bra som de är. Men det finns andra regelförändringar som definitivt inte fungerat, till exempel inom a-kassan som ni har förstört, och allt det regelkrångel med rapporteringsskyldigheter som det har medfört för företagarna. Reparera a-kassan och förändra det! Nystartsjobben, instegsjobben och allt det där innebär en massa regelkrångel, och den politiken biter inte. Folk får inte jobb efter nystartsjobb, instegsjobb och halvtaktsjobb, eller nyfriskjobb som de hette. Där finns en rad grejer som kan göras. Regelrådet är ingenting som jag personligen vill avfärda som någonting som en socialdemokratisk regering kommer att avskaffa. Tvärtom kan det vara så att ett mer systematiskt arbete framöver kan vara på sin plats. Det händer väldigt lite. Samtidigt pågår en förnyelse och en utveckling inom socialdemokratin för att förbättra inte minst politiken för de små företagen. För vi vet att de i all väsentlighet framöver kommer att vara viktiga för att nå det viktigaste målet, nämligen det om full sysselsättning. Jobben skapas i de små och medelstora företagen, och där är regelkrånglet en viktig fråga. Även om vi i framtiden kommer att ha en industri som genererar mycket av tillväxten, ekonomin och rikedomen för vårt land är de små och medelstora företagen viktiga för jobbskapandet. Där har vi förnyat och förbättrat vår politik på en rad områden under våren. Vi har i ett brett program fokuserat mer på de små företagen och sagt att tjänstesektorn blir viktigare och viktigare medan industrin också är viktig men där tjänstesektorn behöver lyftas fram. Vi har lyft fram det sociala trygghetssystemet som en del i det. Vi pekar på kompetensförsörjningen med den kompetenskommission som vi föreslog i våras, men inte minst på regelförändringar som ett viktigt fokus för att skapa fler jobb. Där är vårt vassaste förslag ett guldkort där man kan föra över hela bokföringen och automatisera den helt. Vi har tekniken, och vi har kunnandet, så det skulle kunna vara ett sådant initiativ som Maud Olofsson faktiskt tog. Det finns ingen prestige för oss socialdemokrater. Bra förslag kan komma lite här och varifrån, från företagare själva och till och med från borgerligt håll. Vad har Maud Olofsson då sagt när vi nu förnyar och förbättrar vår politik? Jo, då går hon ut till landets företagare och säger till dem: Ni måste skilja på bekanta och vänner. Vi försöker inte bli företagarnas bästis eller ens bli deras vänner, utan vi söker deras förtroende för en politik som också bär i lågkonjunktur, som skapar jobb också när det är sämre tider. Det är en jättestor skillnad mellan oss och den borgerliga regeringen där. Vi söker företagarnas förtroende för vår nya jobbpolitik, så är det.
Börje Vestlund (S)
Anf. 13 Börje Vestlund (S)
Fru talman! Det går lätt att säga efter den här inledningen att vi har en pratminister här som försöker att prata bort antalet regler i företagen, men när man kommer till verkligheten visar det sig att innehållet inte var så stort. För sanningen är att visst har det avskaffats regler, men det har ju kommit till ännu fler regler! Det är så att säga nettoeffekten som man faktiskt mäter i dessa sammanhang. Även när vi satt i regeringsställning genomförde vi positiva förändringar när det gällde regelbördan för företagen, men vi tillförde nya. Och det är precis samma sak som den nuvarande regeringen gör. Låt mig nämna en sak: Hushållsnära tjänster är per definition på detta sätt. Det är möjligt att företagen gillar den åtgärden, men det är ingen tvekan om att det är mer regelkrångel nu än vad det var tidigare. Låt mig också kommentera en sak, fru talman. Det gäller Regelrådet. Såvitt jag vet har i alla fall vi i den socialdemokratiska gruppen skrivit en motion med anledning av regeringens skrivelse angående regelförenklingarna, och vi har inte motsatt oss Regelrådet. Det har jag faktiskt meddelat Maud Olofsson tidigare i debatterna. Vi har inte sagt nej till det. Jag kan möjligen kommentera en sak till. Det är den förlängda momsredovisningsperioden. Såvitt jag vet av det jag fått höra av mina kamrater i skatteutskottet var man på väg att vidta en liknande åtgärd som förlängningen av momsredovisningsperioden. Det var bara det att det kom ett val emellan. Det gjorde att man inte kunde avsluta en del av det arbete som man hade påbörjat. Det var några kommentarer, men det viktigaste i det här sammanhanget är: När kommer de verkliga förslagen? Vi ser dem inte. Företagen ser dem inte. Det är det som gör oss socialdemokrater väldigt oroade.
Gunnar Andrén (Fp)
Anf. 14 Gunnar Andrén (Fp)
Fru talman! Jag vill börja med att säga att det är en stor ära att få stå i denna talarstol där sådana giganter som Hjalmar Branting, Karl Staaf, Gunnar Hedlund och många andra har stått. Det är inte så ofta vi har anledning att ha debatter i den klassiska Andrakammarsalen. Det gäller av den anledningen att vårda sina ord. Det är lätt att man hamnar i olika fack. Jag uppfattar det som att det under den förra mandatperioden var lätt för oss som satt i opposition att i den här typen av frågor framställa oss som de goda. I dag tillhör jag därmed de onda som ska försvara regeringens åtgärder. Det kan kanske bli tvärtom vid andra tillfällen. Jag tror ändå att det är väldigt viktigt att slå fast att det finns en gemensam strävan, även om det är väldigt svårt att konkretisera den ibland. När jag, fru talman, satt i Riksrevisionen förra mandatperioden kom det en skrivelse från Riksrevisionen till riksdagen om att man borde se över en förenkling av reglerna. Då kom naturligtvis ett svar från regeringen. 388 olika åtgärder presenterades på bland annat Dagens Nyheters debattsida. Det är ju väldigt bra att hitta detta. Men när man sedan tittar på de olika branscherna, för det handlar ofta om olika branscher, kan man se att det finns ett behov av att det ska vara bestämda regler. Det gäller inom byggbranschen, och Börje Vestlund nämner elsäkerhetsbranschen, matbranschen och så vidare. Där kan man inte tubba på säkerhetsregler. Det är väldigt svårt att göra det. Därför gäller det att vara försiktig och noggrann med vad det är man diskuterar. Som jag ser det har den här regeringen gjort någonting som den förra regeringen säkert hade ambitionen att göra men inte nådde ända fram med, nämligen att se till företagens administrativa kostnader i den meningen att det är just de administrativa kostnaderna som kan minskas. Jag vill ta ett exempel som ännu inte är genomfört. Det gäller avskaffandet av den obligatoriska revisionsplikten i nästan alla företag. Om enbart den åtgärden skulle kunna genomföras sparar den, enligt utredningen, 5,6 miljarder. Detta är en enorm summa för företagen. Sedan kan det vara så att ett företag av konkurrensskäl säger att man har ordentlig revision. Men det är ju viktigt att se till att en åtgärd som motsvarar 5,6 miljarder inte blir lika stor som en annan åtgärd inom en specifik bransch, för det har olika dimensioner. Jag tror att det är det allra viktigaste som vi diskuterar nu. Hur kan vi göra det lättare för småföretagare? Den förra regeringen hade något som hette Simplexgruppen som också försökte komma fram med generella åtgärder. Det är väldigt svårt. Och det är ännu svårare, vill jag säga, att gå just på de olika branscherna. Ta en sådan sak som husbyggnadsbranschen. Där är det absolut nödvändigt att vi har väldigt noggranna regler som reglerar att hus inte brinner upp, för att uttrycka det lite enkelt. På många andra sådana områden finns det också regler. När det gäller bilar måste vi se till att de har bromsar och allt möjligt. Det kan man liksom inte tubba på, för det har att göra med andra saker. Fru talman! Jag tror för min del att det systematiska sätt som vi nu ser är ett komplement till det Riksrevisionen efterlyste förra mandatperioden, att se till att det framför allt är de kostnader som företagen drabbas av, och inte inom specifika branscher, som man angriper. Det gäller statistik i dubbel upplaga, olika administrativa avgifter och så vidare som man kan få bort för många företag så att de får göra det som både Luciano Astudillo och Börje Vestlund liksom Maud Olofsson talat mycket om att företagare vill, nämligen att jobba med sina egna företag och slippa så mycket som möjligt av administrativa bördor.
Maud Olofsson (C)
Anf. 15 Maud Olofsson (C)
Fru talman! Låt mig hålla med om det som Gunnar Andrén säger, att det är ett svårt arbete. Jag tror uppriktigt sagt att Socialdemokraterna har lärt sig lite grann av oppositionsrollen, att det nu finns anledning att titta på hur småföretagen har det. Men det här blir bara på riktigt när man går ned på åtgärdsnivå och tittar på vad Socialdemokraterna är beredda att stödja och vad de inte är beredda att stödja. Det blir trovärdigt först när man jämför de två listor som alliansregeringen har och som oppositionen har. Till det ska läggas att Socialdemokraterna ska samråda med Miljöpartiet och Vänsterpartiet i de här frågorna om man ska vara ett reellt regeringsalternativ. Då inser ju var och en att det kan ställa till en hel del problem. 170 av de 600 åtgärderna är redan genomförda. Det är både stort och smått, ska jag säga. En del av de här åtgärderna är kanske riktade till en liten bransch. Men för dem är det väldigt betydelsefullt. En förenkling för dem som för loggbok över hur kallt det är i frysarna och kylarna kan vara en mycket viktig åtgärd, men för många företag har den ingen som helst betydelse. Jag vill hålla med om revisionsplikten, för det är en väldigt viktig åtgärd för de allra flesta småföretagarna och kommer att spara rejält med resurser för småföretagen som de kan satsa på annat i stället. Vi diskuterar ganska ofta hur vi ska kunna minska kostnaderna för företagen. Jag vill hävda att just regelförenklingsarbetet är ett viktigt inslag för att kunna minska kostnaderna. En sak som många klagar över är ju statistikuppgiftslämnandet. Där har vi gett Statistiska centralbyrån uppdraget att på ett bättre sätt samordna uppgiftsintagandet. Varje gång som en företagare ska fylla i de här blanketterna kostar det tid och pengar. Därför måste vi som uppgiftsintagare, i form av staten, ha en bättre samordning och också se till att vi inte frågar hur många gånger som helst utan att myndigheterna får ta uppgifter från varandra. Jag tycker att regelförenklingsarbetet innebär ett mycket inspirerande arbete. Det är viktigt att se att om vi ska lyckas är det angeläget att departement och myndigheter men också, vill jag säga, den regionala och lokala nivån har samma angreppssätt. Företagen möter ju alla de här nivåerna, och då är det viktigt att det här tänkesättet inte minst genomsyrar den kommunala nivån. Det handlar om förenklingar men också om förbättringar. Många gånger är det så att vi i den befintliga lagstiftningen kan se till att göra reglerna effektivare. Miljöbalken är ett sådant exempel. Det systematiska angreppssättet kan, som jag sagt, inte nog betonas därför att det är det som i slutändan kommer att ge resultat, tror jag. När Börje Vestlund säger att ni är för Regelrådet vill jag påpeka att om jag inte missminner mig är det just finansieringen av Regelrådet som ni har tagit bort i er budget. Man kan ju vara för Regelrådet, men det måste finnas resurser för att kunna jobba med Regelrådet om det ska fungera i slutändan. Men jag är glad om det är en omsvängning på gång därför att jag tycker att det finns väldigt mycket gemensamma ansträngningar som vi kan behöva göra. Var det så att Socialdemokraterna hade en hög ambition men inte lyckades så väl är det ju bra om oppositionsrollen har gett er en ökad insikt och en ökad vilja att delta i detta. Jag är den första att välkomna om ni kommer med konstruktiva förslag i ert jobbutvecklingsarbete. Det jag har läst hittills i de program som ni har presenterat är rätt mycket mer regelkrångel, mer bidrag och mer Ams. Men det återstår att se. Ni kan få chansen att presentera konkreta förslag. Jag är som näringsminister naturligtvis beredd att positivt lyssna på den typen av förslag.
Luciano Astudillo (S)
Anf. 16 Luciano Astudillo (S)
Fru talman! Jag vill först och främst uppmana Maud Olofsson att läsa vår jobbrapport - delrapport - som vi skrev i våras. Där finns över huvud taget inga bidragsförslag eller någon Amspolitik. Tvärtom är det konkreta jobbskapande förslag med starkt fokus på små och medelstora företag, forskning och industriell utveckling. Det är ett brett program för fler jobb, speciellt nu när det vänder i svensk ekonomi och det behövs en aktiv och framsynt näringspolitik som på bred front satsar för att få i gång motorn igen. Vi har saknat detta under hela våren, och det är det vi har efterlyst. Ändå kan jag nu känna att det finns lite av självinsikt och ödmjukhet hos Maud Olofsson. Det är en ton vi totalt saknade före valet 2006. Regelkrångelfrågorna är svåra frågor. Vi stöttar samordningen i SCB fullt ut. Det är bra att det går att samordna en del av statistikavlämnandet. Men i slutändan handlar politik för mig, såsom Gunnar Andrén beskriver det, inte om det onda och goda. Så är det inte. Tvärtom handlar det om att söka förtroende hos företagare och väljare för den politik man står för och att hålla vad man lovar. Jag har ställt samma fråga två gånger. Jag gör det en gång till. Lovar Maud Olofsson att klara målet om att minska kostnaderna för regelkrånglet med 25 procent? Är det ett löfte som hon här och nu kan leverera till åhörare och övriga riksdagen? Det går nämligen åt fel håll. Nutek har sagt att kostnaderna har ökat med nästan 2 miljarder. Svenskt Näringsliv befarar att nuvarande takt inte kommer att räcka till. Jag vill ha ett svar, Maud Olofsson.
Maud Olofsson (C)
Anf. 17 Maud Olofsson (C)
Fru talman! Om vi ska få ett aktivt näringslivsklimat som gör det enklare, roligare och lönsammare att vara företagare är regelförenklingsarbetet ett viktigt arbete. Det är också därför som regeringen har denna höga ambition fram till 2010. Det är också därför vi genomför de konkreta åtgärderna, till exempel Regelrådet och en granskning av de förslag som läggs fram, samrådet med näringslivet samt breda mätningar och uppföljningar. Det är det systematiska arbetssättet som är verktyget för att nå resultat. Vad jag försöker beskriva är att jag inser fuller väl - det gjorde vi också när vi skrev om arbetet med att förenkla reglerna - att vi har höga ambitioner. Om vi inte har de höga ambitionerna kommer vi inte heller att lyckas. Jag har försökt att räkna upp ett antal åtgärder som är både stora och små för att beskriva hur vi steg för steg tar oss åt rätt håll. Att mätningen från Nutek innehåller 70 procent kostnader som är kvar från den socialdemokratiska regeringens tid kan jag inte göra så mycket åt. Luciano Astudillo får återkomma när vi har kommit längre fram i perioden. Mitt löfte till alla landets företagare och den socialdemokratiska oppositionen är att jag kommer att fortsätta att jobba med detta. Jag kommer också att lyssna på om ni har bra och konkreta förslag. Jag har läst programmet, och det är inte ett regelförenklingsarbete som genomsyrar det presenterade programmet. Det är i stället fråga om mer bidrag, mer Ams och mer krångel för landets företagare. Jag beklagar det. Det återstår två år till valet innan ni slutgiltigt ska lägga fram förslag. Här finns ett förbättringsområde. Jag tror att landets företagare förväntar sig att det ska bli resultat. Steg för steg kommer vi att leverera det. 170 av de 600 åtgärderna är redan genomförda. Vi är på god väg att fullfölja de löften vi har gett.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.