Regeringens och EG-kommissionens uppfattning om marknadshyror med mera
Interpellation 2007/08:86 av Moberg, Carina (s)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2007-10-26
- Anmäld
- 2007-10-30
- Sista svarsdatum
- 2007-11-16
- Besvarad
- 2007-11-16
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 26 oktober
Interpellation
2007/08:86 Regeringens och EG-kommissionens uppfattning om marknadshyror med mera
av Carina Moberg (s)
till statsrådet Mats Odell (kd)
I debatten om den svenska bostadspolitiken och EG-rätten har det hittills framställts som att det är fastställt att det förekommer ett omfattande statsstöd till de kommunägda allmännyttiga bostadsföretagen. Enda grunden för påståendet är en sammanställning som är framtagen på uppdrag av Fastighetsägarna Sverige och som måste betraktas som en partsinlaga.
Uttalanden tyder på att statsrådet redan i detta skede tagit ställning i denna fråga och i de frågor som utredningen har att belysa – som att EU-reglerna skulle framtvinga att de allmännyttiga kommunägda bostadsföretagen drivs med vinstsyfte och att deras hyresnormerande roll måste upphävas.
Det framstår som särskilt oroande med tanke på att tjänstemän vid EU-kommissionen vid flera tillfällen framhållit att det är den nationella nivån som fastställer omfattningen av allmännyttiga tjänster och att frågan om otillåtet statsstöd måste fastställas i varje enskilt fall. Det är en kortsiktig och farlig politik att använda EG-rätten som förevändning för omfattande och för enskilda personer kännbara förändringar av bostadspolitiken och det kan få förödande effekter på den svenska EU-opinionen.
Mina frågor till statsrådet Mats Odell är:
1. Hur vill statsrådet kommentera de uttalanden som gjordes av EU-kommissionen om den svenska bostadspolitiken i juni i år?
2. Har statsrådet verkat för att regeringen till EU-kommissionen gett till känna hur den ser på allmännyttiga tjänster och huruvida de allmännyttiga bostadsföretagen kan inrymmas under denna beteckning?
3. Det finns experter på EG-rätt som menar att det finns möjlighet att behålla de allmännyttiga bostadsföretagen med de förutsättningar som gäller i dag. Om den möjligheten finns – är då statsrådet villig att verka för det?
Debatt
(11 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2007/08:86
Webb-tv: Regeringens och EG-kommissionens uppfattning om marknadshyror med mera
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2007/08:26 Fredagen den 16 novemberProtokoll 2007/08:26 4 § Svar på interpellation 2007/08:86 om regeringens och EG-kommissionens uppfattning om marknadshyror med mera
Protokoll från debatten
Anf. 12 Mats Odell (Kd)
Herr talman! Carina Moberg har frågat mig hur jag vill kommentera de uttalanden som gjordes av EU-kommissionen om den svenska bostadspolitiken i juni i år. Hon har också frågat om jag har verkat för att regeringen till EU-kommissionen gett till känna hur den ser på allmännyttiga tjänster och huruvida de allmännyttiga bostadsföretagen kan inrymmas under denna beteckning. Avslutningsvis undrar hon om jag - förutsatt att det är möjligt - är villig att verka för att de allmännyttiga bostadsföretagen bibehålls med de förutsättningar som gäller i dag.
Jag kan direkt konstatera att jag inte har för avsikt att föra en diskussion med kommissionens tjänstemän genom medier, och inte heller genom att kommentera eller recensera vad dessa ska ha uttalat i en tidning. Frågan om de allmännyttiga och kommunala bostadsföretagens villkor och förutsättningar i framtiden utreds för närvarande av en utredning som tillkallades av den tidigare regeringen. Den har därefter fått tilläggsdirektiv anpassade till att tillståndsplikten enligt lagen (2002:102) om allmännyttiga bostadsföretag har upphävts. Vi talar här om den så kallade stopplagen. Dessutom har i senare tilläggsdirektiv klargjorts att om olika delar i de ursprungliga direktiven strider mot varandra så gäller det som är självklart för varje utredning, nämligen att de förslag som läggs fram ska vara förenliga med EG-rätten.
Regeringens uppfattning är att den svenska bostadspolitiken i största möjliga utsträckning ska avgöras i Sverige. Att EG-rätten gäller även på detta område är dock oomtvistligt. Däremot är det inte lika entydigt hur EG-rätten ska tillämpas på bostadssektorn. Det regelverk som Carina Moberg förmodligen avser, och som möjligtvis skulle kunna tillämpas på den svenska modellen, är möjligheten till undantag för tjänster av allmänt ekonomiskt intresse enligt artikel 86.2 i fördraget. Utredningen om allmännyttans villkor arbetar just med dessa frågor, det vill säga vilket utrymme EG-rätten ger för den svenska modellen, om den kan se ut som den gör i dag eller om den måste förändras på något sätt. Jag är dock inte beredd att nu ta ställning till hypotetiska resonemang innan utredningen presenterat sina slutsatser.
Anf. 13 Carina Moberg (S)
Herr talman! Jag får tacka bostadsministern för svaret, även om jag är långtifrån nöjd. Mats Odell svarar inte på mina frågor utan hänvisar till att han inte vill ta ställning till hypotetiska resonemang. Det är ganska arrogant som svar. Bostads-Sverige kan förvänta sig betydligt mer seriositet från en minister som har så stora och viktiga frågor att hantera.
Vi som tycker att allmännyttan har en viktig uppgift att fylla framöver är i dag väldigt bekymrade. Vi som anser att den svenska modellen med sociala ambitioner och tydliga nationella mål för bostadspolitiken borde vara avgörande för hur EU-kommissionen till sist väljer att se på frågan önskar mer engagemang och vilja från vår svenska minister Mats Odell. Frågan om allmännyttan ska anses vara en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse är väldigt central. Man kan kräva av den svenska bostadsministern att han har satt sig in i frågan och att han vet vad han själv tycker.
Jag vill veta vad Mats Odell tycker och inte i första hand vad tjänstemännen vid EU-kommissionen anser. Att om och om igen hänvisa till en partisk EU-anmälan och till en pågående utredning duger inte, eller är det så att hela den här affären går precis den väg som den svenska regeringen önskar? Det är svårt att låta bli att se de negativa sambanden. Är det så att regeringen vill låta jurister anställda vid EU-kommissionen avgöra nationella politiska frågor för att slippa stå för sin egen politik?
EU-anmälan ligger hos kommissionen. Trepartssamtalen på hemmaplan har upphört. Åtminstone anser en av parterna det. Tilläggsdirektiv till utredningen om allmännyttan ges. Utredningen, som nu börjar känna sig ganska färdig med sitt arbete, har lagt fram två förslag i ett utkast som ingen tycker är bra, men som följer direktiven.
Svenska folket vill inte ha marknadshyror. Det har till och med Moderaterna insett. Det vill inte heller ha socialbostäder, som nu håller på att införas bakvägen. Parallellt med det passar regeringen på - som vi har hört Johan Löfstrand berätta om här tidigare - att lägga fram förslag som i grunden förändrar målen på det bostadspolitiska området.
Borta är målsättningen att alla ska ha rätt till goda bostäder i trygg miljö och inom hållbara ramar. Borta är målsättningen att boendemiljön ska bidra till jämlika och värdiga levnadsförhållanden och så vidare. Enligt min uppfattning kan de nya bostadspolitiska målen mycket väl få effekter när det gäller EU-frågorna.
I de ursprungliga utredningsdirektiv som Mats Odell hänvisar till i sitt svar står det tydligt att de förslag som utredningen förväntas komma fram till ska slå vakt om kärnan i den svenska bostadspolitiken. Vad jag förstår gäller detta fortfarande. Det vore intressant att någon gång få höra ministern själv formulera vad han anser vara kärnan i svensk bostadspolitik. Johan Löfstrand fick inga svar på sina frågor vad gäller den punkten. Jag tror nämligen att Mats Odell måste kunna beskriva det för att kunna gå förbi medierna och ta fajten med tjänstemännen i EU-kommissionen på plats.
Herr talman! Jag skulle vilja veta hur bostadsministern definierar kärnan i svensk bostadspolitik och vilken roll bostadsministern anser att allmännyttan ska ha i framtiden. Är det Mats Odells mening att den svenska modellen med en attraktiv allmännytta är en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse, ja eller nej? Vad är din uppfattning, Mats Odell?
Anf. 14 Hillevi Larsson (S)
Herr talman! Det finns exempel där den svenska regeringen har drivit en väldigt tydlig linje i EU och också vunnit striden. Det gäller till exempel tjänstedirektivet och Vaxholmskonflikten, som egentligen berörde samma sak. Det handlar om det nationella självbestämmandet när det gäller fackliga rättigheter, kollektivavtal och rätten för svenska myndigheter att granska den verksamhet som finns i Sverige. Vi hade en väldigt tydlig linje, och vi blev också framgångsrika.
Därför är det så allvarligt att regeringen denna gång lägger sig platt på förhand utan att ens försöka driva en svensk linje. Redan från början säger den att det är kört och att vår svenska bostadspolitik inte är förenligt med EG-rätten. Det som gör detta ännu mer anmärkningsvärt är att experter från EU-kommissionen nu uttalar att det är möjligt att ha nationella regler i Sverige såsom vi har i dag med nu gällande EU-regler. Det gäller till exempel hyrestak, eftersom vi inte har valt marknadshyror. Det blir därför ännu mer egendomligt.
Det finns uppenbarligen inte ens en så tydlig strid på EU-nivå som regeringen har gjort gällande. Det lutar åt att vår politik är förenlig med EG-rätten. Det blir därför ännu mer egendomligt att vi inte kan driva den svenska linjen. Visst är regeringens uppgift inte att ha en debatt via medierna utifrån vad olika tjänstemän har sagt. Däremot är regeringens uppgift väldigt tydlig att gentemot EU fastställa den svenska linjen. Den ska självklart för svenska folket och parterna på hyresmarknaden fastställa vad som gäller.
Experterna på EU-kommissionen har uttalat sig, däribland chefen för den enhet som kommer att avgöra fallet med den anmälan som gjorts av Fastighetsägarna där man vill slopa hyrestaket och införa marknadshyror. På denna enhet säger chefen att det är väldigt tydligt att det är nationella regler som ska gälla här. Det är fullt möjligt att ha tjänster i allmänhetens intresse, och en allmännyttig bostadspolitik ingår där.
Det kommer ett nytt EU-fördrag som precis har godkänts. Nu ska det visserligen också röstas igenom i hela unionen. Men om allting går vägen kommer det att innebära att år 2009 gäller det nya fördraget. Det fördraget ger ännu starkare skydd för allmännyttiga tjänster. Det innebär att det hot som målats upp mot den svenska bostadspolitiken är helt bortsopat.
Det är väldigt viktigt att man ser lite längre än till det dagsaktuella. Redan inom kanske något år är fördraget på plats. Innan dess tycker jag definitivt inte att vi ska ge upp striden. Även om fördraget inte går igenom finns det ingen anledning att ge upp striden. Redan nuvarande gällande regler ger ett starkt skydd för Sverige.
Jag vill verkligen uppmana regeringen att ta striden på EU-nivå. Den är inte ens att beteckna som en verklig strid med tanke på att till och med de som ska avgöra fallet på EU-kommissionen står på vår sida. Vi måste tydliggöra att detta är vår linje och att det är så vi tolkar EG-rätten. Det är alltid en tolkningsfråga.
Vi har expertisen på vår sida och kommissionens tjänstemän. Vi har professorer i EG-rätt som har uttalat sig till förmån för vår linje.
Det är viktigt att vi tydligt fastställer vad den svenska linjen är. Vi måste våga driva den både i Sverige och på EU-nivå. Det är det jag verkligen hoppas att regeringen kommer att göra innan det är för sent. Risken är att man nu driver igenom en politik som vi absolut inte behöver.
Anf. 15 Mats Odell (Kd)
Herr talman! Låt mig börja med Carina Mobergs frågor.
Hon frågar: Hur vill statsrådet kommentera det uttalande som gjordes av EU-kommissionen om den svenska bostadspolitiken i juni i år? Det råder stor osäkerhet om detta, och det behöver utredas, menar Carina Moberg.
Hon frågar sedan: Har statsrådet verkat för att regeringen till EU-kommissionen gett till känna hur den ser på allmännyttiga tjänster och huruvida de allmännyttiga bostadsföretagen kan inrymmas i denna beteckning?
Svaret är ja. Det framgår klart av tilläggsdirektiven, där vi till skillnad från de socialdemokratiska direktiven helt utesluter möjligheten med
social housing
.
Det finns experter på EG-rätt som menar att det finns möjlighet att bibehålla de allmännyttiga bostadsföretagen med de förutsättningar som gäller i dag. Den tredje frågan lyder: Om den möjligheten finns - är då statsrådet villig att verka för det?
Ja, så kan det vara. Det finns experter som anser det. Men det finns lika många experter som anser att det här inte överensstämmer med EG-rätten. Jag blir glad och uppmuntrad när jag hör Hillevi Larssons trosvisshet. Men det bor faktiskt 1,4 miljoner människor i de allmännyttiga bostadsföretagen. Vad frågan gäller är huruvida ett boende som är öppet för miljonärer och till och med miljardärer samtidigt med personer som tvingas leva på sociala bidrag verkligen ska kunna definieras som sociala tjänster i allmänhetens intresse. Det är det frågan handlar om, och det är det som nu utreds.
Jag tror, herr talman, att vi blir tvingade att avvakta den utredningen. Sedan får vi se. Vi har talat om för kommissionen hur vi ser på detta, och vi hoppas att det kommer att vägas in. Vi vill inte införa
social housing
. Vi vill ha kvar en allmännytta som ska hitta en utvecklad roll i framtiden. Vi vill ha kvar ett system där vi slipper gå in under en helt ny definition av allmännyttan.
Herr talman! Jag är förvånad över att Mona Sahlin som bostadsminister, Carina Moberg och Hillevi Larsson som ändå har funnits här i kammaren i många år inte har försökt definiera den svenska allmännyttan. Det är detta det handlar om. Den definitionen som EG-rätten kräver har aldrig gjorts. Vi har en allmännytta som är öppen för alla och envar. Det enda som skiljer den från det privata är att den ägs av kommuner som huvudmän. Det är enligt EG-rätten inte tillräckligt för att den ska få definieras och ha helt andra villkor än de andra aktörer som finns på bostadsmarknaden.
Vad som gäller vet vi inte. Vi hoppas att utredningen och inte minst de remissvar som kommer in på den ska ge underlag för en bra diskussion. Vi hoppas framför allt att vi gemensamt ska hitta en lösning som utvecklar den svenska bostadsmarknaden och gör att fler lättare ska hitta en bostad när man söker en sådan.
Anf. 16 Carina Moberg (S)
Herr talman! Jag förutsätter att regeringen ordentligt har analyserat vad protokollet om "tjänster i allmänhetens intresse" som ingår i fördragsuppgörelsen innebär för den svenska allmännyttan. Där står till exempel att fördraget inte på något sätt ska inverka menligt på medlemsstaternas behörighet att tillhandahålla, beställa och organisera tjänster av allmänt intresse.
Mats Odell! Se nu till att få EU att förstå att den svenska allmännyttan är just detta - en tjänst i allmänhetens intresse! När du har gjort det, låt oss då diskutera de förslag som du står bakom om en urholkning av hyrestak med inriktning mot marknadshyror och en allmän försvagning av allmännyttan genom utförsäljning av de attraktivaste bostäderna. Vi tar gärna debatten, men vi vill att saker och ting sker i rätt ordning. Vi vill att du erkänner den politik du står för. Det håller inte att säga en sak och göra en annan.
Den borgerliga regeringens försök att riva i den sociala bostadspolitiken ska inte skyllas på EU. Precis som Hillevi Larsson har sagt kan den nya regeln gälla från och med 2009 om fördraget går igenom. Om jag inte har helt fel företräder Mats Odell en linje där man vill verka för att så blir fallet.
I det perspektivet är det lätt att förstå brådskan i regeringens vilja att göra stora och genomgripande förändringar i målen och att passa på att ge utredningen om allmännyttans framtid tilläggsdirektiv i riktning mot marknadsanpassning.
Man förstår det ännu bättre om man tar del av en artikelserie som fanns att läsa i Dagens Nyheter i somras. Där säger Mats Odell den 2 juli: "Säkert är att vi inte kan fortsätta som hittills. Vi är sedan 1995 medlemmar i EU och allmännyttans hyresledande roll är icke förenlig med EG-rätten. Därför gav vi utredningen nya direktiv."
Några dagar senare kunde vi läsa att professorn i EG-rätt Leigh Hancher säger: "Ofta försöker regeringarna att tolka EG-rätten lite som de vill, för att uppnå sina egna inhemska politiska syften. Men att veta vad som verkligen gäller är komplicerat."
Hon fortsätter: "Alla allmännyttiga bostadsföretag kan inte buntas ihop på det sättet. Varje transaktion i varje bolag måste prövas för sig."
Leigh Hancher hävdar med bestämdhet att den svenska regeringen precis som den holländska regeringen, som ofta är ett exempel vi tar upp i det här sammanhanget, kan bestrida kommissionens uppfattning om den bara vill.
Jag ger Mats Odell rätt på en punkt. Det är en stor brist att definitionen av vad allmännyttan verkligen är inte finns skriven. Låt oss se till att det blir gjort på ett bra sätt som vi kan vara överens om. Jag ställer jättegärna upp och försöker hitta en sådan definition tillsammans med Mats Odell och regeringen, för det är nog oerhört avgörande och centralt i sammanhanget.
Mats Odell! Jag vill avsluta med att ställa ytterligare en fråga. Jag tycker inte att jag har fått ett riktigt tydligt och bra svar på detta, så jag återupprepar det. Vilken är din och den borgerliga regeringens definition av allmännyttiga tjänster? Kan allmännyttan enligt din mening i dag betraktas som en sådan? Vilken är din nuvarande uppfattning? Jag vill vädja till dig att ge ett så tydligt svar som du bara kan. Jag tycker att du borde kunna svara på det. Det här handlar inte om hypoteser, utan det är en vänligt ställd och oerhört viktig fråga.
Anf. 17 Anti Avsan (M)
Herr talman! Carina Mobergs interpellation har rubriken
Regeringens och EG-kommissionens uppfattning om marknadshyror.
Det är nog viktigt att säga redan nu att det inte handlar om ifall vi ska ha marknadshyror eller inte. Frågan gäller egentligen uppfattningen om otillåtet statsstöd, och det är någonting helt annat.
Frågan är om EG-rätten är förenlig med de svenska reglerna för kommunala allmännyttiga bostadsföretag. Frågan gäller också om det är en avkastning som man kan ta ut från de kommunala bolagen.
Uttalanden kanske inte spelar så stor roll mer än om de överensstämmer med det som faktiskt gäller rättsligt. I sådana här situationer är det alltid lätt att ha olika uppfattningar, men det är svårt att veta innan frågan är avgjord - om den nu prövas. De klagande har uttalat att de kan överväga att återkalla sina klagomål om man kan finna en lösning. Det är dels en europeisk organisation av fastighetsägare, dels en svensk organisation.
Alla vi som någon gång har uttalat oss i medierna vet att allting kanske inte blir korrekt återgivet. Det blir säkerligen mer korrekt återgivet om vi uttalar oss någonstans där vi förfogar över vad som faktiskt skrivs. Jag noterar i anslutning till diskussionen om marknadshyror att Hyresgästföreningen naturligtvis också har uttalat sig i de här frågorna, eftersom de berör dem. Hyresgästföreningen säger att på sikt kommer höjda avkastningskrav att leda till hyror på samma nivå som marknadshyror. Man säger alltså inte att det
blir
marknadshyror, som en del vill göra gällande i debatten.
Sedan säger också Hyresgästföreningen att eftersom allmännyttan ska drivas till självkostnadspris ska avkastningen stanna i företagen, och det är nog inte helt riktigt. Man får ta ut avkastning från kommunala bostadsföretag, men det ska vara en skälig avkastning som ytterst är bestämd av den självkostnadsprincip som gäller för sådana bolag. Den avkastning man får ta ut får motsvara en alternativ placering av kapitalet, men man får inte ta ut vinster. Det är alltså en modifierad självkostnadsprincip som gäller kommunala bostadsföretag.
Jag kan uppriktigt säga att jag för egen del också kan se en del brister i Fastighetsägarnas argumentation, men det är inte min sak att pröva det. Det får EG-rättsliga organ pröva.
Den utredning som är tillsatt måste naturligtvis förhålla sig till det här. Om det blir ett avgörande från EU måste utredaren förhålla sig till det. Det är helt rimligt. Ambitionen med den här utredningen är, som nämnts så många gånger nu, att skapa regler som leder till att vi får en bostadsmarknad som tillgodoser människors behov och önskemål. Vi hoppas att bostadsmarknadens parter är beredda att ta det ansvaret och utveckla bostadsmarknaden så att den tillgodoser så många skiftande behov som möjligt.
Herr talman! Bostadspolitikens syfte är att bidra till att skapa en förutsägbar bostadsmarknad där hyresgästerna känner sig trygga i sitt boende. Då måste man också förhålla sig till omvärlden.
Anf. 18 Hillevi Larsson (S)
Herr talman! Jag känner en viss oro inför det här fallet. Det känns lite som i en rättegång där försvarsadvokaten redan på förhand har bestämt sig för att gå på åklagarens linje. I det här fallet finns det inte ens en tydlig åklagare. Det enda som finns är en anmälan från Fastighetsägarna i Sverige som hittills har dementerats från många håll, bland annat från EU-kommissionens tjänstemän som ska tolka detta. Till och med på den enhet där denna tolkning ska ske dementerar man att detta skulle vara något problem. Professorer i EG-rätt säger också att detta inte är något problem.
Därför känner jag mig orolig för att vi ger upp när vi ändå har så lite motstånd mot oss. Det känns som om vi ger upp på förhand. Detta har inte varit den svenska linjen tidigare. Vi har kämpat för våra nationella modeller i olika frågor och haft stor framgång. Har man gett upp på förhand är risken större att misslyckas. Jag hoppas verkligen att regeringen mopsar upp sig lite och driver den svenska linjen på allvar. Denna linje har ett starkt stöd inte bara från liknande konstellationer i övriga Europa utan även från svenska folket.
Det handlar om att försvara den svenska modellen, en modell som vi tycker är bra till exempel när det gäller hyrestak och för att undvika marknadsmässiga hyror. Det handlar om att vanliga människor ska ha råd att bo, inte minst i städernas kärnor. Konsekvensen av en annan modell blir att människor drivs ut och tvingas att bo långt utanför städerna.
EU-kommissionen har sagt att det enda som skulle kunna vara ett problem är om man använder avkastning från allmännyttan till rent kommersiella syften, till exempel till att sälja lampor eller telefoner, och det är inte aktuellt i det här fallet. Jag förstår inte riktigt vad oron handlar om. Jag hoppas verkligen att regeringen med kraft driver den svenska linjen.
Anf. 19 Mats Odell (Kd)
Herr talman! Om verkligheten vore så enkel som Hillevi Larsson beskriver den förstår man inte varför Mona Sahlin år 2005 tillsatte en utredning om detta. Hon hade bara behövt lyssna till Hillevi Larsson och de här experterna så hade hon kunnat strunta i det. Men sanningen är att det är en betydligt mer komplicerad fråga.
När vi talar om kampen om tjänstedirektivet - där för övrigt vår partigrupp och den socialistiska partigruppen arbetade tillsammans för detta och det blev ett bra resultat - handlar det om att påverka själva lagstiftningen. I det här fallet handlar det om att tolka gällande lagstiftning. En förändring av hela EG-rätten finns inte på bordet. Därför är Hillevi Larssons exempel inte riktigt relevanta i det här sammanhanget.
Jag vill tacka Carina Moberg för hennes konstruktiva attityd och även för den utsträckta handen när det gäller att definiera allmännyttan. Jag tar gärna den handen. Jag tycker att det är viktigt. Det enda vi måste komma ihåg är att den definition som vi gör är förenlig med EG-rätten, annars blir det ganska synd om de 1,4 miljoner människor som i dag bor i allmännyttan. Risken är att om vi inte har definierat det här på ett riktigt sätt görs den definitionen i EG-domstolen, och där kan varken Hillevi Larsson eller jag hinna fram och ändra regelverket, utan det ligger fast.
Herr talman! Det är därför som jag måste komma till slutsatsen att vi får avvakta den här utredningen som tillsattes av Mona Sahlin på grund av att det här är ett stort och omfattande problemkomplex. Sedan får vi gemensamt tolka det. Vi ska ha remissinstanser och en diskussion om detta. Jag tror att vi får den tid vi behöver. Vi har skapat oss ett utrymme för att agera och hitta en långsiktigt hållbar lösning som också kan utveckla den svenska bostadsmarknaden.
Anf. 20 Carina Moberg (S)
Herr talman! Jag kan konstatera att jag fortfarande inte har fått svar på alla mina frågor. Däremot har vi fått lyssna till ytterligare ett expertutlåtande av en jurist i det här sammanhanget, och det har tillkommit i form av Anti Avsans inlägg här i debatten.
Jag tycker tyvärr fortfarande att ministern gömmer sig bakom EU och den pågående utredningen. Jag tycker att det är ohållbart att en företrädare för den svenska regeringen gör det och att han inte tydligare kan beskriva sin egen uppfattning i en sådan här viktig fråga. Vilken är kärnan i den svenska bostadspolitiken? Vilken roll ska allmännyttan spela i framtiden? Det måste finnas något slags politisk vision i de här viktiga frågorna. Vi ska inte låtsas att EU tvingar oss till saker som det inte finns något belägg för.
Utredningar och experter står mot varandra. Ministern ska verka i det svenska folkets intresse. De som har röstat fram en borgerlig regering vill förmodligen också ha någon som vågar säga ifrån i Bryssel. Svenska folket står på din sida i den här frågan, Mats Odell. Känn in det!
Vi som är folkvalda har rätt att få all väsentlig information i en sådan här avgörande fråga. Därför vill jag, herr talman, avsluta mitt sista inlägg i debatten med att informera bostadsministern om att vi socialdemokrater i civilutskottet kommer att utnyttja vår möjlighet att kalla till oss ansvarig minister enligt den möjlighet som ges i riksdagsordningen för att han på plats och inför oss berörda ledamöter ska få en möjlighet att redogöra för hur den här frågan hittills har hanterats av regeringen, vad han hittills har framfört för Sveriges räkning vid eventuella möten i Bryssel och vad regeringen kommer att göra i den här frågan framöver. Vi tycker att det är ohållbart att det enda sättet för oss att hålla oss informerade är genom att läsa tidningar och samtala med bostadsmarknadens parter.
Jag kan konstatera att jag fortfarande inte vet om Mats Odell står upp för den svenska modellen och vill argumentera för en bostadspolitik med sociala ambitioner. Tyvärr får jag väl dra slutsatsen att det är tveksamt.
Anf. 21 Anti Avsan (M)
Herr talman! Jag förstår om Socialdemokraterna drar växlar på en massa olika uttalanden om man betraktar mitt tidigare inlägg här i debatten som ett expertutlåtande. I så fall har man inte speciellt höga krav på det man kallar expertutlåtanden. Jag har bara berört vad som är den egentliga frågan, och det är betydligt mer elementärt än att tycka att det ligger på den nivån. Det tråkiga är väl att om man ska ligga på en sådan nivå kommer man inte så mycket längre. Det är min avsikt att vi ska diskutera de egentliga frågorna och de egentliga problemen. Då måste vi först veta vad vi talar om, vilka problem som finns och vilka begrepp som är aktuella.
Det viktiga i sammanhanget, som jag berörde tidigare, är just den här utredningen där vi, utredaren och inblandade parter ska förhålla oss till verkligheten. Utredaren ska särskilt pröva i vilken utsträckning EG-rätten medför krav på avkastningen i kommunala bostadsföretag. Hur är det med det egentligen? En särskild fråga är också om regler om begränsad utdelning från sådana här företag kan anses förenliga med gemenskapens regelverk eller i övrigt lämpliga.
Därefter, vilket är skillnaden, får utredaren lägga fram de lagförslag som kan krävas för att den del av svensk lagstiftning som direkt berör bostadssektorn ska vara förenlig med EG-rätten.
Om man beaktar sådana faktorer kan man skapa en långsiktigt trygg bostadsmarknad för alla bostadsmarknadens parter. Det måste också vara en fördel för hyresgästerna.
Anf. 22 Mats Odell (Kd)
Herr talman! Jag tycker att det är en intressant debatt. Vi präglas alla av en otålighet att få reda på vad den här utredningen kommer fram till. Jag kommer gärna till utskottet. Jag har inget emot det.
Carina Moberg säger att vi inte ska låtsas som att EG-rätten tvingar oss att hänvisa till en eller ett par experter. Jag tycker faktiskt att det är att ta lite för lätt på en så allvarlig fråga att vi nu skulle gå ut och ta ställning, att jag skulle säga vad jag tycker innan vi har sett utredningen. Den ska ju belysa alla de problem som vi nu talar om i förhållande till EG-rätten. Sedan får vi ha en diskussion.
Om utskottet vill att jag kommer dit innan utredningen har kommit gör jag gärna det. Ni får höra av er, och jag ska gärna komma till utskottet.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.