Regeringens snabbspår
Interpellation 2015/16:696 av Christian Holm Barenfeld (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-05-31
- Överlämnad
- 2016-05-31
- Anmäld
- 2016-06-07
- Svarsdatum
- 2016-06-17
- Besvarad
- 2016-06-17
- Sista svarsdatum
- 2016-06-20
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S)
Nyanlända måste komma in på arbetsmarknaden både snabbare och i betydligt större utsträckning. Det är en av de största samhällsutmaningar vi har i Sverige i dag.
I dag finns det många utrikes födda som har varit i landet länge, men som fortfarande saknar ett arbete. Mer än hälften av alla som är inskrivna på Arbetsförmedlingen är nu utrikes födda – 187 000 i april månad. Denna statistik visar dessutom långt ifrån hela bilden av utmaningen. Den omfattar till exempel inte det stora antal asylsökande som väntar på beslut om uppehållstillstånd och som kommer att få ett sådant beslut. I Migrationsverket mottagningssystem finns i nuläget 170 000 personer inskrivna. Vi har också ett stort antal utrikes födda i Sverige som får bistånd av kommunen, men som i stället skulle kunna ha ett arbete.
En åtgärd som regeringen ofta återkommer till som viktig för att underlätta för nyanlända att komma i arbete är snabbspåren. Regeringen har löpande på pressträffar eller genom pressmeddelanden presenterat de snabbspår som kommit på plats. Målgruppen för snabbspåren är enligt vad som står på Arbetsförmedlingens hemsida deltagare i etableringsuppdraget med tidigare erfarenhet eller utbildning inom ett bristyrke.
Bland de snabbspår som finns i dag kan nämnas snabbspår för kockar, tandläkare, målare och sjuksköterskor. Totalt finns det tolv snabbspår på plats, enligt information på regeringens webbplats. Det första snabbspåret presenterades i september 2015, det vill säga för åtta månader sedan.
På Arbetsförmedlingens webbplats saknas i nuläget uppgifter om hur många personer som har påbörjat respektive snabbspår.
Med anledning av ovanstående är mina frågor till arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson:
- Hur många personer har enligt arbetsmarknads- och etableringsministern så här långt påbörjat de olika respektive snabbspår som regeringen har presenterat och som finns på plats?
- Vad är arbetsmarknads- och etableringsministerns och regeringens mål när det gäller det antal personer som ska delta i regeringens snabbspår?
- Hur avser arbetsmarknads- och etableringsministern och regeringen att följa upp utvecklingen och redovisa resultaten av snabbspåren, till exempel i vilken utsträckning människor som genomgått snabbspåren får jobb?
Debatt
(16 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2015/16:696
Webb-tv: Regeringens snabbspår
Dokument från debatten
- Fredag den 17 juni 2016Kammarens föredragningslistor 2015/16:122
- Protokoll 2015/16:122 Fredagen den 17 juniProtokoll 2015/16:122 Svar på interpellation 2015/16:696 om regeringens snabbspår
Protokoll från debatten
Anf. 114 Statsrådet Anna Johansson (S)
Fru talman! Edward Riedl har frågat mig hur jag avser att hantera tillkännagivandet om att se över möjligheterna för flygbranschen att bära kostnaderna för tillsyn och gå vidare med ärendet.
I mitt tycke var den reform av Transportstyrelsens finansiering som den tidigare regeringen genomförde 2011 rimlig. Den huvudprincip som gäller är att de avgifter som myndigheten tar ut för bland annat tillsyn baseras på självkostnadsprincipen. Det gäller för alla trafikslag. Samma spelregler för alla bidrar till rättvisa mellan trafikslagen.
Jag är samtidigt överens med Edward Riedl om att det kan behövas undantag. Det finns marknadssegment som inte har förutsättningar att bära hela kostnaden för Transportstyrelsens tillsyn. Därför tycker jag också att de möjligheter för Transportstyrelsen att subventionera avgifterna för vissa grupper som infördes 2013 är rimliga. Som Edward Riedl säkert känner till gäller det bland annat vissa grupper inom luftfartsområdet, men även grupper inom andra trafikslag.
Det är naturligtvis inte självklart att de analyser som gjordes 2013 träffar helt rätt i dag. Jag ser det som naturligt att med jämna mellanrum följa upp hur en myndighet tillämpar de bemyndiganden den har fått och hur det har fallit ut. Regeringen fattade därför så sent som förra veckan beslut om att uppdra åt Transportstyrelsen att göra en sådan uppföljning. Uppdraget har en bred ansats och fokuserar inte på något enskilt trafikslag eller någon i förhand utpekad grupp. Om analysen visar att det är motiverat kan Transportstyrelsen föreslå ändringar i tillämpningen eller i själva bemyndigandena. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2016.
Anf. 115 Edward Riedl (M)
Fru talman! Jag tackar ministern för svaret. Jag frågade ministern hur hon tänker hantera riksdagens tillkännagivande om att se över möjligheterna för flygbranschen att bära kostnaderna för tillsyn. Jag måste säga att jag tycker att svaret från ministern till viss del känns nonchalant gentemot det tillkännagivande som Sveriges riksdag riktat till regeringen. Det tycker jag är tråkigt, uppriktigt sagt. Vi valde i den här frågan, trots en tydlig majoritet mot regeringen, att ändå sätta oss ned och samtala tillsammans med ministerns eget parti, Socialdemokraterna, för att hitta ett tillkännagivande som skulle vara bra så att vi kunde lösa själva sakfrågan.
Transportstyrelsen frös tidigare de planerade höjningarna av myndighetsavgifterna, som ministern läste upp i sitt svar. Men nu har man från Transportstyrelsens sida aviserat att man ska fortsätta att sänka myndighetsavgiften, den här gången från 6 kronor till 5 kronor. Det här sker trots att den motion som jag väckte riksdagsåret 2014/2015 delvis bifölls av Sveriges riksdag i samband med att vi diskuterade hur vi skulle gå fram med det här.
Jag tycker att detta är jättetråkigt och vill egentligen bara fråga ministern hur hon tycker att hon agerar. Agerar hon i tillkännagivandets anda utifrån det vi satt ned och diskuterade?
Anf. 116 Statsrådet Anna Johansson (S)
Fru talman! Den motion som Edward Riedl hänvisar till bifölls delvis, som Riedl också säger. De delar av motionen som bifölls och som sedan kom att ingå i riksdagens tillkännagivande till regeringen anser jag att vi har tagit om hand i och med att vi nu ger Transportstyrelsen i uppdrag att se över hur man tar ut myndighetsavgifter.
Transportstyrelsen tar in avgifter för tillsyn där den som blir utsatt för tillsynen ska betala så att man får en kostnadstäckning. Sedan har man en myndighetsavgift som alla som verkar på området betalar till myndigheten. Det har visat sig att det ser lite olika ut. På en del konton har man ett överskott och på andra ett underskott.
Totalt sett behöver Transportstyrelsen se över så att man har kostnadstäckning där man ska ha det, att man ska kunna undanta de segment av marknaden som inte har förutsättningar att bära kostnaderna och att man totalt sett får en intäktsström som motsvarar det som myndigheten bör ha.
Det ligger i uppdraget att Transportstyrelsen ska se över sina tillsyns- och myndighetsavgifter så att man får rätt balans. Jag hoppas att Edward Riedl så småningom kommer att bli nöjd med resultatet av uppdraget, när Transportstyrelsen återredovisar detta.
Syftet är naturligtvis att ha avgifter som är både rättvisa och möjliga att överblicka och som ser till att man har rätt konkurrensvillkor och rätt kostnadstäckning för Transportstyrelsen. Det är som sagt avsikten med det uppdrag som regeringen har lagt.
Anf. 117 Edward Riedl (M)
Fru talman! Som ministern påpekar var skälet till att motionen bifölls delvis att vi involverade ministerns eget parti i diskussionerna. Från början var det tänkt att motionen skulle bifallas helt, men vi kom överens med ministerns parti Socialdemokraterna om att delvis bifalla den och lösa sakfrågan.
Om man ska kunna ta i hand och lita på varandra måste det fungera hela vägen. Jag tycker inte att det är en konstigt lång utredningstid. Man behöver ha den tiden på sig, och jag har ingen kritik mot ministern i detta. Mars 2016 är ganska snabbt jobbat, men det hinner hända en hel del på vägen, framför allt om man har statliga myndigheter som jobbar i precis motsatt riktning mot vad tillkännagivandet gav skäl till.
Tidigare regeringar har fryst myndighetsavgiften utifrån att vi tvingade ut svenska företag från marknaden på grund av den. Det är fullt möjligt att ha avgiften fryst i avvaktan på att man kommer fram med detta.
Min fråga till ministern är: Vore det inte rimligt att myndighetsavgiften är fryst till dess att utredningen är klar i stället för att vi lägger ytterligare börda på lasten i avvaktan på att vi ser vad utredningen kommer fram till? Det tycker jag vore rimligt. Jag önskar att ministern kan ta sitt ansvar i det fallet och se till att vi inte tvingar svenska företag att flagga ut från Sverige i avvaktan på detta.
Anf. 118 Pia Nilsson (S)
Fru talman! Edward Riedl kan vara helt lugn. Det handslag, den överenskommelse och det samtal vi hade om tillkännagivandet gäller. Jag konstaterar med glädje att statsrådet har redogjort för vad utredningsuppdraget går ut på.
Jag förstår inte riktigt vad Edward Riedl tycker att problemet är. Vår regering utvärderar nu vad den tidigare regeringen införde på inrådan av Edward Riedl. Det tycker jag är bra. Man måste förstås titta om det blev så lyckat med den proposition som riksdagen antog 2010 och som Edward Riedls regering lade fram.
Jag tycker att utredningsuppdraget är alldeles ypperligt och väldigt klart och tydligt. Dessutom står det att det ska lämnas en redovisning av om det utifrån en sammantagen bedömning finns skäl att i några fall ändra tillämpningen av undantagen från principen om full kostnadstäckning. Tillsammans med de tre övriga strecksatserna täcker detta hela problematiken.
Ingen av oss, varken jag, Edward Riedl, Anna Johansson eller någon annan i den här salen, vill att svenska flygföretag ska flagga ut. Så är det definitivt inte.
Det kan vara lite knepigt för en oinvigd att förstå vad vi pratar om. Det är oftast positivt om en myndighet vill sänka sin avgift, men i det här fallet pratar vi som om det vore något väldigt dåligt att man sänker från nuvarande 6 kronor per passagerare till 5 kronor. Det beror helt enkelt på att Transportstyrelsen har blivit väldigt effektiv. Man gör liksom inte av med mer pengar, och man ska helst inte ta ut mer pengar än vad man gör av med.
Dessa pengar har betalat annan verksamhet som är nog så viktig för flyget och som kan bli väldigt hårt belastad om man ska ta ut dem på annat sätt. Men man kan inte koppla det så tydligt som Edward Riedl gjorde i sitt första inlägg. Bara för att myndighetsavgiften sänks kommer inte tillsynsavgiften per automatik att höjas. Det finns ingen direkt koppling där, det vill jag tydliggöra.
Jag tror att vi är överens. Jag vet att vi är det, Edward Riedl. Det tillkännagivande som riktas till regeringen är härmed till fyllest.
Anf. 119 Statsrådet Anna Johansson (S)
Fru talman! Pia Nilsson har på ett förtjänstfullt sätt redogjort både för hur den överenskommelse som gjordes mellan partierna såg ut och hur sakförhållandena är. Detta är en ganska teknisk och inte alldeles lättgenomtränglig materia.
Jag vill ändå förtydliga att det inte är kommunicerande kärl mellan de olika typer av avgifter som Transportstyrelsen tar in, det vill säga att om man höjer den ena så sänker man den andra och vice versa. Respektive typ av avgift har helt olika funktion och är uppbyggd på helt olika sätt. Det innebär att om man sänker den ena avgiften blir det inte per automatik en höjning av den andra.
Jag vill poängtera att myndigheten, med det bemyndigande man redan har, har möjlighet att göra avsteg från principen och ge företag eller aktörer rabatt på avgiften om man bedömer att det finns aktörer som av olika skäl inte kan bära kostnaden. Detta bemyndigande har ingen tagit ifrån Transportstyrelsen, utan det är fullt möjligt att fortsätta att arbeta på det sättet också under den tid som utredningen pågår.
I och med att vi har lagt detta utredningsuppdrag med denna breda ansats, där vi fångar in den problematik som Edward Riedl lyfter fram i interpellationen, anser jag som jag sa i mitt första inlägg att det tillkännagivande som regeringen har fått från riksdagen är omhändertaget.
Så småningom kommer Transportstyrelsen tillbaka med ett svar på utredningen om hur man har för avsikt att hantera sin avgiftsfinansiering framöver och se till att de olika avgifterna inte korssubventionerar varandra. Detta är nämligen inte tillåtet enligt EU-rätten, och det är därför vi vill att Transportstyrelsen förtydligar hur det ska gå till framöver.
Anf. 120 Edward Riedl (M)
Fru talman! Tack, Pia Nilsson, för att handslaget gäller! Det låter bra. Det innebär att vi kan prata med varandra även fortsättningsvis.
Vad är då problemet? Jo, det är som följer. Motionen bifölls delvis med intentionen att förbättra för företagen i avvaktan på att regeringen uppfyller det som riksdagen sa åt den, det vill säga se över detta. Under tiden passade man på att försämra för företagen. Det ser jag som ett problem.
Om man inte hade några avgiftshöjningar för de olika företagen vore det inte något problem, men så ser det tyvärr inte ut. Vi har väldigt många företag som lever alldeles på gränsen därför att avgifterna har skenat iväg de senaste åren. Det är bekymret.
Jag uppmanar ministern och hennes partikamrater att besöka dessa företag. Det är helikopterskolor, olika verksamheter inom flyget med flera. Besök dem! Titta på deras balansräkningar! De visar gärna hur det ser ut och hur avgifterna har slagit och utraderat all vinst och gör att de i dag i praktiken får låna pengar för att klara sin verksamhet. Det är min uppmaning till er.
Jag hoppas att ministern tar sitt ansvar och fryser myndighetsavgiften under tiden utredningen pågår. Det är fullt möjligt. Det gjorde den tidigare ministern. Den var förvisso moderat, men jag tror att även en socialdemokrat klarar av att göra på det sättet när man sitter i regeringsställning.
I övrigt kan jag bara säga: Det är glädjande att regeringen har hörsammat riksdagen och tillsatt denna utredning. Förhoppningen är att vi i slutändan kommer att hamna på precis samma fot, att det kan bli något bra av detta. Men låt oss inte förstöra på vägen dit! Det är min uppmaning till regeringen.
Anf. 121 Pia Nilsson (S)
Fru talman! Mycket kort: Tack, Edward Riedl! Handslaget gäller. Vi är överens. Tillkännagivandet är genomfört. Nu väntar vi på resultat och hoppas förstås också att vi kan jobba lika fint tillsammans i andra frågor.
Anf. 122 Statsrådet Anna Johansson (S)
Fru talman! Jag förutsätter naturligtvis att Transportstyrelsen agerar som en ansvarsfull myndighet och har nära kontakt med de företag som är berörda av de här avgifterna och att man också under tiden som utredningen pågår ser till att det inte sker några dramatiska försämringar. Det ligger redan inom myndighetens bemyndigande. Men hur de här avgifterna ska tas ut sedan ligger i utredningen, och där kommer Transportstyrelsen tillbaka.
Jag ser inte riktigt att vi har så olika uppfattning i frågan. Jag tror att både Edward Riedl och vi i regeringen vill att Transportstyrelsen ska få finansiering för sin verksamhet, att vi ska ha konkurrensneutralitet mellan trafikslag och att det fortsatt ska finnas en möjlighet för Transportstyrelsen att undanta vissa segment som har svårt att bära kostnaderna.
Nu ger vi ett uppdrag till Transportstyrelsen att se över hur detta ska kunna förverkligas, och jag ser fram emot att så småningom ta emot resultatet av den utredningen.
Överläggningen var härmed avslutad.
Anf. 48 Arbetsm.- och etableringsmin. Ylva Johansson (S)
Herr talman! Christian Holm Barenfeld har frågat mig hur många personer som så här långt påbörjat de olika respektive snabbspår som regeringen och jag har presenterat och som finns på plats och vilket mål jag och regeringen har när det gäller det antal personer som ska delta i regeringens snabbspår. Jag har också fått frågan om hur jag och regeringen avser att följa upp utvecklingen och redovisa resultaten av snabbspåren, till exempel i vilken utsträckning människor som genomgått snabbspåren får jobb.
Min och regeringens ambition är att nyanlända som har erfarenheter och kompetens inom bristyrken ska ges möjlighet att få sina dokument bedömda, att komplettera sin tidigare yrkeskunskap och att läsa anpassad yrkessvenska för att så snabbt som möjligt börja jobba. Allt annat är slöseri både för individerna och för samhället.
Regeringen har mot den bakgrunden tagit initiativ till snabbspåren för att nyanlända snabbt ska komma ut på en arbetsplats som är relevant för individens utbildning, erfarenheter och intresse. Samtidigt råder det brist på arbetskraft i många branscher. De får nu hjälp med kompetensförsörjningen genom att Arbetsförmedlingen och branscherna tillsammans skapar snabbspår för att underlätta för nyanlända att etablera sig på arbetsmarknaden.
Sedan januari i år har 1 735 personer startat i olika aktiviteter inom snabbspåren. Antalet personer inom snabbspåren de kommande åren påverkas av flera faktorer. En av dem är antalet personer i etableringsuppdraget med en tidigare yrkesbakgrund inom ett bristyrke.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Gällande uppföljning och redovisning följer regeringen i första hand upp snabbspåren på samma sätt som Arbetsförmedlingens övriga arbete - genom att Arbetsförmedlingen årligen redovisar och kommenterar myndighetens resultat i årsredovisning. Det uppdraget följer av förordningen 2000:605 om årsredovisning och budgetunderlag. Snabbspåren följer vi särskilt noga, och Arbetsmarknadsdepartementet har löpande kontakter med Arbetsförmedlingen om deras arbete med dessa.
Anf. 49 Christian Holm Barenfeld (M)
Herr talman! Tack, arbetsmarknads- och etableringsministern, för svaret på min interpellation!
Jag har ställt ett antal frågor till ministern gällande regeringens snabbspår för nyanlända. Mer än hälften av dem som är inskrivna på Arbetsförmedlingen är utrikes födda. I april i år var det 187 000 personer. Det inkluderar inte dem som har kommit hit under det som i vanliga ordalag kallas flyktingkrisen, när vi har haft en väldigt stor inströmning av utrikes födda, som ministern också tog upp i sitt svar. Det kommer givetvis också med stor sannolikhet att påverka den framtida arbetsmarknaden. Det är särskilt viktigt att vi kommer till skott och ser till att vi ger förbättrade möjligheter för människor att komma in på arbetsmarknaden, att få ett jobb från dag ett etcetera.
Snabbspåren är en av de här delarna. Jag undrar vad regeringens mål är i antal. Ministern kanske inte vill sätta ett exakt antal. Men finns det någon uppskattning? Vi har diskuterat antal tidigare i debatten, och vi ser att det kan vara lite farligt att sätta just exakta siffermål. Men det är regeringens bedömning att det är 1 735 personer i dag. Men vi kan se framåt. Det är ändå, som sagt, 187 000 utrikes födda personer som är inskrivna på Arbetsförmedlingen nu. Det kom 170 000 personer förra året till Sverige. Det är klart att det är viktigt att det är 1 735 personer som faktiskt har gått ut i arbete. Men det är en väldigt stor del som är kvar. Vad är ministerns mål?
När det gäller uppföljning och utvärdering av detta är det klart att man kan göra som Ylva Johansson säger. Man kan följa det på samma sätt som Arbetsförmedlingens övriga arbete när det är den årliga redovisningen. Men det här är en stor och viktig fråga. Utvärderar man detta och ser: Vad fungerar, och vad fungerar inte? På vilket sätt skulle man kunna förstärka och göra det bättre? Ja, vad är i grunden ministerns agenda här? Hur ska man se till att det framöver är många fler än 1 735 personer? Jag skulle vilja höra ministern gå in lite mer i detalj på hur hon ser på snabbspåren och hur de skulle kunna stärkas och förbättras.
Anf. 50 Arbetsm.- och etableringsmin. Ylva Johansson (S)
Herr talman! Tack så mycket för möjligheten att diskutera den här viktiga frågan! Snabbspår vänder sig inte till alla nyanlända eller alla utrikes födda. Snabbspår vänder sig till de personer som har kommit från ett annat land och som har yrkeserfarenhet och/eller utbildning inom yrken där det råder brist. Det är det som är själva definitionen.
Snabbspår innebär inte att man går före någon annan, utan snabbspåren innebär att vi väsentligt kortar den tid det tar att bli redo att jobba i sitt yrke i Sverige. Det är det som "snabb" syftar på. Man går heller inte före någon i den meningen eftersom det här handlar om bristyrken, det vill säga det finns ont om personer som kan anställas i dessa yrken.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det är ungefär ett år sedan jag bjöd in arbetsmarknadens parter och frågade om de ville hjälpa till med detta. Jag blev väldigt glad över det stora gensvar jag fick från parterna. Jag har blivit ännu gladare när jag har sett arbetet gå igång. Jag måste säga att i förhållande till hur snabbt vi jobbar i många andra delar av den offentliga förvaltningen så har samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och arbetsmarknadens parter när det gäller snabbspåren gått förvånansvärt snabbt och lätt och varit mycket pragmatiskt.
Vi har nu en lång rad snabbspår som är igång. Drygt 1 700 personer har hittills påbörjat sina snabbspår, och fler snabbspår är på gång. Ett presenterades för en vecka sedan och gäller samhällsvetare och socionomer. Där har ingen börjat ännu, men snabbspåret är presenterat. Det är ganska stora grupper; framför allt är samhällsvetare en mycket stor grupp. Arbetet med att ta fram ytterligare snabbspår pågår tillsammans med parterna.
Hur många personer kommer i framtiden att delta i snabbspåren? Det beror naturligtvis på hur många bristyrken vi har. Just nu har vi en så stark utveckling på arbetsmarknaden att bristyrkena tenderar att bli fler och fler. Det är ju inte bra att vi har bristyrken, men så ser det ut. Vi har många arbetsgivare inom allt fler yrken som inte får tag i rätt kompetens.
Hur många som kommer att delta beror på hur många snabbspår som tas fram gemensamt mellan parterna. Där är jag väldigt optimistisk, eftersom det går framåt i väldigt god takt. Sedan beror det på sammansättningen av de nyanlända, vilken kompetens de har och om denna kompetens är relevant i förhållande till snabbspåren.
Där ser det ut som om det inom ett antal yrken finns ganska stora grupper som kan förväntas gå in i snabbspåren. Andra grupper kan vara viktiga för arbetsmarknadens funktionssätt, men antalet personer är inte lika stort eller så är efterfrågan i antal inte lika stor. Men det kan vara viktiga grupper att hitta som nyckelkompetenser.
Snabbspåret spelar alltså en viktig roll i flera olika avseenden, inte minst för att arbetsgivarna ska få tag i rätt kompetens. Men detta gör det nästan omöjligt att göra en prognos för hur många personer som kan komma ifråga för snabbspåren, eftersom det är omöjligt för mig att veta vilken kompetens de nyanlända har och huruvida den stämmer mot de krav som ställs för att gå in i snabbspåren.
Det ser också olika ut för olika yrken. Vissa yrken går mer på den reella bedömda kompetensen, medan andra yrken, till exempel legitimationsyrken, har mer formella kompetenskrav som man måste uppnå. Detta påverkar naturligtvis också förutsättningarna för individen och hur snabbt det kan gå att nå upp till den kompetensen.
Vi kan förvänta oss att antalet ökar väsentligt i höst, inte minst därför att vi till hösten utökar till väsentligt fler lärosäten där kompletteringsutbildningarna påbörjas för det ganska stora antalet lärare som finns i etableringsuppdraget. Antalet kan förväntas gå ned lite under sommaren, eftersom flera av snabbspåren innehåller högskoleutbildningar som kanske inte ges under sommaren.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag förväntar mig alltså att både antalet snabbspår och antalet individer kommer att öka väsentligt, men det är nästan omöjligt att göra en prognos över hur många det totalt sett kan handla om.
Anf. 51 Christian Holm Barenfeld (M)
Herr talman! Jag tror inte, hoppas jag, att det är något parti här i riksdagen som har synpunkten att det inte ska lyckas och att man inte ska kunna få ut fler personer snabbt på arbetsmarknaden. Oavsett om en person är född i Sverige eller någon annanstans i världen vet vi att lång tid utanför arbetsmarknaden och lång tid i passivitet inte är bra för personen ifråga men givetvis inte heller för samhällsekonomin. Kan vi dessutom se till att våra företag där det finns bristyrken kan få personal är det ju ännu bättre för Sverige, för de anställda och för företagen.
Där har vi något som alla partier också diskuterar ofta, och det är valideringen av kunskaper. Där har vi väl egentligen aldrig riktigt nått fram, från någon sida, utan det har varit en svårighet.
Om man nu lyckas kartlägga kompetenser och lyckas hitta de individer som ändå finns inom bristyrkena, hur ser ministern då att det skulle kunna användas i den allmänna valideringen framgent? Det är ju en av de stora utmaningarna vi har. En väldigt stor del av de nyanlända saknar mycket utbildning. Många har inte gått klart grundskolan, ett antal har gått grundskolan, men alldeles för få har läst en gymnasial utbildning. Men även för dem som har det tar det i många lägen extremt lång tid att hitta eller kunna bekräfta kompetensen och få certifikat på detta.
Om man nu lyckas med snabbspåren, hur ser ministern på att man skulle kunna använda sig av det för att validera kunskaper för hela gruppen nyanlända, om man kan se dem som en grupp, och se till att rätt personer hamnar på rätt plats och att de får möjlighet att nyttja sina kunskaper? Det är viktigt för individen, men det är också ett rejält slöseri för Sverige som land om vi har fel personer på fel plats. Det vore bra med rätt personer på rätt plats.
Anf. 52 Arbetsm.- och etableringsmin. Ylva Johansson (S)
Herr talman! Validering är en svag länk. Jag tror att vi är överens om det. Regeringen gör stora satsningar, men det har hittills visat sig vara ganska svårt att få ordentlig fart på valideringsarbetet, så här finns stora utmaningar.
Den validering som sker inom snabbspåren har jag höga förhoppningar om, eftersom det är parterna själva som ansvarar för den. Ta kockar till exempel - vi har en lång rad arbetsgivare som öppnar sina arbetsplatser för att göra valideringen där, på plats, i köket. Man gör det med validerare som nu är utbildade på flera olika språk och inte bara på svenska, så att vi säkert validerar yrkeskunnandet - det är ju det som ska valideras - och inte svenskkunnandet.
Jag tror att vi kommer att kunna dra nytta av och använda det i flera fall. Jag tror dock inte att det kommer att räcka, utan vi kommer att behöva göra andra saker när det gäller validering.
Vi tittar mycket på hur man översätter betyg i förhållande till högskolan. Det är en trång sektor. Även högskolan har dock möjlighet att validera kompetens när någon har gått en utbildning men saknar formellt papper eller kanske inte har fått med sig eller kunnat få ut betygen. Den möjligheten till validering av reell kompetens i förhållande till utbildningssystemet används i dag i väldigt liten utsträckning. Det behövs förstås även i förhållande till yrkeslivet. Här har vi alltså en stor utmaning.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Som jag har sagt tidigare kommer vi att behöva göra fler saker inom detta område, men Christian Holm Barenfeld pekar på något viktigt: Validering är en viktig nyckel, och min erfarenhet är att när det gäller validering av yrkeskunskaper är det ingenting som slår arbetsmarknadens parter när de validerar ute på plats.
Då måste vi också kunna bidra med yrkesutbildning kopplat till valideringen, för det intressanta är ju inte bara vad du inte kan, utan konstaterar vi att det finns luckor ska du också få en chans att skaffa den kompetensen.
Där behövs yrkesutbildningar på flera språk och/eller med en sfi-lärare eller annat stöd för att förstärka svenskundervisningen i lärandet så att vi inte förlorar tid när det gäller att utveckla nödvändiga yrkeskunskaper.
Anf. 53 Christian Holm Barenfeld (M)
Herr talman! Tack, Ylva Johansson, för den här debatten! Jag tror att det är viktigt att vi fortsätter med de här frågorna. Vi har som sagt mycket att göra på området. Vi har lyckats få fram olika former av migrationsöverenskommelser, vilket jag tror har en viss effekt. Sedan behöver vi mycket mer.
Det är självklart så att om vi ska lyckas få in nyanlända på arbetsmarknaden är den absolut viktigaste biten att det förs en politik som skapar fler jobb. Min kollega Elisabeth Svantesson tog upp det i den tidigare debatten, och jag kan göra det här: Vi har från Moderaternas sida en lång rad förslag på hur jobben ska bli fler, hur det ska bli enklare för nyanlända att komma in på arbetsmarknaden genom ett första-jobbet-avdrag med mera.
Det är bra om arbetsmarknadsministern har en plan när det gäller sitt område - etableringen. Vi kan hålla med om en del. Vi har synpunkter på en del.
Problematiken tycker jag är att det generellt sett saknas väldigt många förslag från regeringens sida vad gäller hur jobben ska bli fler, hur det ska bli mer attraktivt att starta och driva företag, hur företagen ska våga anställa och hur det ska bli mer lönsamt att arbeta. Det kommer alltför många förslag som gör det mer lönsamt att inte arbeta än att arbeta, som gör det dyrare att anställa och som inte gör att attraktiviteten i att starta och driva företag i Sverige ökar. Det kommer vi att fortsätta debattera, men där hoppas jag att det kommer förslag från regeringen och att man levererar.
Med det vill jag passa på att tacka för debatten och önska ministern en trevlig sommar.
Anf. 54 Arbetsm.- och etableringsmin. Ylva Johansson (S)
Herr talman! När det gäller snabbspåren vill jag säga att det vi kan se hittills - det här har ju varit igång under mycket kort tid - är att könsfördelningen är sned. Hittills är det en majoritet män som har påbörjat snabbspår. Det är för tidigt att dra slutsatser av det. Det beror också på vilka snabbspår som har kommit igång, vilka som varit igång sedan januari och vilka som kommit igång senare. Men det är en aspekt som vi följer väldigt noga för att säkerställa att vi kan erbjuda snabbspår för både kvinnor och män, vilket är regeringens ambition.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Regeringens politik är tydlig när det gäller nyanlända: Vi ska behandla människor olika. Vi ska ta hänsyn till vad man har för bakgrund, kompetenser, behov och förutsättningar. Det gör att snabbspår kommer att passa för en del medan andra insatser kommer att behövas för andra grupper. Jag tror att det är en viktig omställning som vi har gjort, till skillnad från etableringslotsarna som var samma insats för alla. För att lyckas med de stora utmaningar vi har tror jag att man måste bemöta människor olika.
Herr talman! Jag kan glädja Christian Holm Barenfeld med att det just nu förs en politik som faktiskt levererar hög tillväxt och en mycket stark tillväxt av nya jobb. Den politiken kommer regeringen förstås att fortsätta föra.
Jag vill avsluta med att också tacka för debatten och önska Christian Holm Barenfeld en trevlig sommar. Christian Holm Barenfeld har ju förgyllt många av mina fredagar, och jag ser fram emot att vi fortsätter med den verksamheten efter sommaren.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.