Regeringens utbildningspaket för obehöriga lärare
Interpellation 2007/08:580 av Pertoft, Mats (mp)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2008-04-09
- Anmäld
- 2008-04-09
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar fördröjt anmält
- 2008-04-23
- Sista svarsdatum
- 2008-04-23
- Besvarad
- 2008-05-16
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 9 april
Interpellation
2007/08:580 Regeringens utbildningspaket för obehöriga lärare
av Mats Pertoft (mp)
till statsrådet Lars Leijonborg (fp)
En viktig del inom skolpolitiken har varit satsningen på att göra obehöriga lärare behöriga. Det är en bra och nödvändig satsning som fungerade bra under den förra regeringen. Nu kommer signaler som pekar på tydliga brister i själva konceptet till satsningen som oroar.
Enligt Sydsvenska Dagbladet den 16 mars 2008 riskerar satsningen att floppa på grund av att utbildningens bantas från 90 till 60 poäng. Trots att intresset är stort bland obehöriga lärare att delta i projektet kommer endast 700 av 2 400 utbildningsplatser att ha utnyttjats när programmet avslutas i höst. Orsaken är att majoriteten av ansökningarna måste avslås, detta trots att obehöriga lärare är ett växande problem ute i skolorna.
Problemet är att den borgerliga regeringen har bantat programmet från tre till två terminer, det vill säga från 90 till 60 poäng.
Det handlar om en viktig satsning på lärares kompetens som riskerar att fungera bristfälligt genom regeringens bantning.
Min fråga till statsrådet är:
Vilka åtgärder tänker statsrådet vidta för att säkerställa att utbildningspaketet för obehöriga lärare fyller sitt syfte och möjliggör för obehöriga lärare att få behörighet?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2007/08:580
Webb-tv: Regeringens utbildningspaket för obehöriga lärare
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2007/08:113 Fredagen den 16 majProtokoll 2007/08:113 6 § Svar på interpellation 2007/08:580 om regeringens utbildningspaket för obehöriga lärare
Protokoll från debatten
Anf. 19 Lars Leijonborg (Fp)
Herr talman! Mats Pertoft har frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta för att säkerställa att utbildningspaketet för obehöriga lärare fyller sitt syfte och möjliggör för obehöriga lärare att få behörighet.
Strävan att minska antalet obehöriga lärare är ett av de viktigaste inslagen i regeringens utbildningspolitik. Den satsning som regeringen gjort på vidareutbildning av lärare har inneburit att ca 450 obehöriga lärare hittills har antagits för att gå utbildningen och att ytterligare 700 lärare har sökt utbildningen till höstterminen 2008. Antalet personer som fått ta del av satsningen är lägre än beräknat, men det är min förhoppning att antalet antagna ska öka i nästa omgång.
Satsningen bygger på att den enskilde lärarens behov av kompletterande utbildning för att uppfylla målen för en lärarexamen är sådant att det kan tillgodoses inom ett år. Den bygger på att lärosätena använder sig av bra och effektiva metoder för validering av tidigare erfarenheter och kunskaper.
Det allmänna utbildningsområdet omfattar i dag 90 högskolepoäng, varav minst 15 högskolepoäng är verksamhetsförlagd utbildning. Eftersom satsningen riktar sig till personer som har gedigen lärarerfarenhet anser regeringen inte att det är rimligt att de ska behöva läsa 90 högskolepoäng för att komplettera inom det allmänna utbildningsområdet. Det är viktigt att de lärarerfarenheter som de har med sig fullt ut tillgodoräknas dem i samband med vidareutbildningen.
Utbildningsdepartementet har i samtal med berörda lärosäten gått igenom förutsättningarna för att framgångsrikt genomföra utbildningssatsningen, bland annat gällande frågan om validering.
Regeringen följer självfallet kontinuerligt behovet av insatser för att minska antalet obehöriga lärare och är redo att återkomma med förslag till åtgärder om så behövs.
Anf. 20 Mats Pertoft (Mp)
Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret på min interpellation.
Vi är säkert alla överens om att vi behöver utbildade lärare i svenska skolor. Statsrådets parti har ju gjort sig känt för att driva denna fråga väldigt hårt. Vi är alltså helt överens om att vi måste ha väl utbildade, motiverade och engagerade lärare i våra skolor. Därför är det viktigt att vi möjliggör för så många obehöriga lärare som möjligt att bli behöriga. De har nämligen en alldeles speciell kvalitet; de finns i skolorna, de vet hur det är ute i verkligheten och de vill verka där.
Det är inte alltid lärarstudenterna vid lärarhögskolorna vet hur det ser ut i skolorna, och många hoppar av när de senare kommer ut i verkligheten. Därför är dessa människor speciellt viktiga att ta hand om, och det var också därför jag ställde interpellationen till statsrådet.
När jag kollat med högskolorna hur det ser ut ute på fältet har jag fått svaret att det är många som inte platsar, inte klarar av sitt arbete, under dessa 60 poäng. Tanken från regeringens sida är att man ska validera, ta hänsyn till och räkna in den erfarenhet i ämneskunskap som dessa lärare har. Den tanken är god. Jag skulle nog ha formulerat det på liknande sätt. Men verkligheten är den att dessa lärare ute på fältet behöver ytterligare ämneskunskaper, alltså utöver de metodisk-didaktiska. Därför är det viktigt att regeringen har en flexibel hållning.
Vad jag har förstått har högskolorna framfört önskemål till statsrådet och regeringen om att utöka poängantalet, så att man inte låser sig fast vid dessa 60 poäng utan det blir möjligt att utöka poängantalet så att fler studenter, obehöriga lärare, kan läsa upp och få behörighet. Men det verkar som om regeringen inte är intresserad av detta.
Nu öppnar statsrådet i sitt svar för att man kan tänka sig att revidera sin hållning, men jag vill speciellt vädja till statsrådet: Det här handlar om lärare som finns ute i klassrummen, och de har fått gott vitsord från sina rektorer och gör ett bra arbete. Varför ska vi inte kunna ge dem chansen att läsa upp och bli behöriga lärare när de verkligen vill det och vi behöver dem? Kan statsrådet ge mig ett tydligare besked om att regeringen kommer att öppna för att ge även 90 poäng?
Anf. 21 Lars Leijonborg (Fp)
Herr talman! Våra utgångspunkter är naturligtvis mycket likartade. I själva verket har regeringen synen att det ska vara förbjudet med obehöriga lärare i skolan. Det är det egentligen redan i dag, men luckorna i paragrafen är så vida att det i praktiken förekommer ett stort och växande antal obehöriga. Alla vet att en hel del av de individerna gör ett väldigt bra jobb, men det faktum att de inte har den utbildning som egentligen krävs är en signal om att vi hittills inte har lagt ribban i skolan tillräckligt högt.
I det ögonblick då skollagen skärps på denna punkt kommer trycket att se till att de duktiga obehöriga som finns också skaffar sig behörighet. Trycket blir ännu större än det är just nu. Den här frågan måste vi naturligtvis följa noga kontinuerligt.
Intresset för utbildningen har varit ungefär så stort som vi beräknade. Det är alltid väldigt svårt att veta hur stort intresset kommer att vara när man ska budgetera en sådan här satsning. Men med viss förvåning har vi sett att många av dem som har sökt inte har antagits. För min del vidhåller jag att man inom ramen för ett års utbildning - nu för tiden är ett år 60 högskolepoäng - skulle kunna tillgodose väldigt mycket av det behov som finns. Hittills har bedömningen runt om i landet varit att ett års heltidsstudier - ofta handlar det om två år eftersom man läser på halvfart - inte har varit tillräckliga.
I sin interpellation anger Mats Pertoft en siffra, och interpellanten anser sig veta hur många som kommer att antas till i höst. Det vet vi ännu inte, för det är inte färdigt. Uppenbart är att vi inte kommer att nå upp till den siffra som vi hade räknat med i budgeteringen. Då är det en fråga mellan Utbildningsdepartementet och Finansdepartementet hur vi ser på de medel som inte har förbrukats. Så länge det finns obehöriga lärare och outnyttjade medel är det ju ett starkt argument för Utbildningsdepartementet att på något sätt förlänga satsningen.
Saken kompliceras av att lärarutbildningen har gjorts om för några år sedan. Där har det funnits möjligheter att komplettera i det gamla systemet. Nu är vi inställda på att göra om lärarutbildningen en gång till. Det är väl ingen hemlighet att både mitt parti och regeringen ser framför sig ett system där det allmänna området krymper till ett år. Därför är jag inte beredd att nu säga att kompletteringen, som ju till stor del handlar om komplettering av det som motsvarar det allmänna området, ska vidgas till ett och ett halvt år.
Jag skulle nu vilja se hur det blir med antagningen till hösten. Därefter kommer jag att återkomma med vår syn på hur kompletteringsmöjligheten ska utformas för framtiden.
Anf. 22 Mats Pertoft (Mp)
Herr talman! Tack, statsrådet, för det förtydligande svaret!
Det är just denna situation som är så allvarlig. Det är känt att alliansregeringen vill skärpa behörighetsreglerna i skolan och i princip göra det otillåtet för obehöriga att undervisa. Då måste man ha bra framförhållning. Man kan inte vänta. Man måste se till att så fort som möjligt framför allt ta vara på de i dag obehöriga lärare som finns ute på skolorna och som är duktiga. Det är särskilt sådana personer som söker till det här paketet. Det finns inbyggt en garanti i det hela genom att rektorerna ska rekommendera dem till studier. Jag antar att rektorerna rekommenderar enbart duktiga lärare till denna fortbildning.
När jag har ringt runt till högskolorna och frågat varför man har avslagit ansökningar - det finns ju inbyggt att man ska validera och ta hänsyn till den kunskap som lärarna har tillgodogjort sig ute på fältet och räkna in den i det hela - har de svarat att de med bästa vilja kan tänja på gränserna men att de ändå måste kräva en solid kompetens i frågorna, och den kompetensen finns ofta inte även om personerna i fråga är väldigt duktiga lärare.
När högskolorna nu anstränger sig så och när vi inom några år kommer att ha betydligt skarpare krav på behörighet att undervisa i svenska skolor måste regeringen ta situationen på allvar och inte vänta. Nu måste man så fort som möjligt vidga möjligheten. Man kan inte bara sitta här i Stockholm och säga att lärarna borde ha den här kunskapen när de enligt högskolorna faktiskt inte har den. Eller ska vi säga att högskolorna inte har kompetens att avgöra detta? Det är ju de som har denna kompetens.
Här måste regeringen ta steget att snarare anpassa sig och sina regler till verkligheten, i stället för att verkligheten ska anpassa sig till regeringens regler. Då behöver vi en vidgad utbildning. Det är de tydliga signalerna: Vi hör att färre än hälften av dem som sökte i höstas blev antagna. Jag tycker att det är väldigt viktigt att statsrådet verkligen tar till sig detta och snarast återkommer med en förändring av detta så att vi gemensamt kan arbeta för att säkra att vi har välutbildade och behöriga lärare som undervisar elever på svenska skolor. Annars lever regeringen inte upp till det mål man själv har satt.
Statsrådets parti är det parti som hårdast har drivit kravet om behöriga lärare. Då måste man också se till att de kommer fram.
Anf. 23 Lars Leijonborg (Fp)
Herr talman! Jag är glad över att Mats Pertoft upprepar Folkpartiets höga ambitioner på detta område. Det är verkligen sant, och dem ska vi leva upp till. Utan bra lärare får vi inte en bra skola. Så är det bara.
I det här sammanhanget kan jag nämna ett par saker som ligger nära det den här diskussionen handlar om. Vi jobbar ju med något vi kallar för Lärarlyftet. Det är en stor satsning som handlar om att på många sätt höja lärares kompetens. Bland annat ingår där möjligheten att vidareutbilda sig. Man kanske har en lärarexamen men är obehörig i något ämne som man undervisar i, eller man har kanske undervisat ett antal år och vill ha en nytändning genom att fördjupa sina kunskaper.
Där har det också varit lite trögt i portgången, ska jag säga, men så sent som häromdagen kom siffror som visar att intresset för de vidareutbildningarna har ökat mycket kraftigt. Det är mycket glädjande.
Jag tror också att kommunerna har blivit mer aktiva när det gäller att jobba med att stödja sina anställda i deras önskningar att vidareutbilda sig.
Sedan har vi en satsning som handlar om att invandrade personer som kanske har jobbat som lärare i sina hemländer ska gå en kompletterande utbildning. Där har intresset också varit mycket stort. Det tror jag också ska leda till att vi får fram nya duktiga lärare till den svenska skolan.
Vad gäller det vi nu talar om måste vi naturligtvis ha inställningen att den aktiviteten ska fortsätta också efter den satsning som just nu gäller. Det här problemet kommer ju tyvärr inte att vara löst efter den antagning som ska ske inom några veckor och i och med dem som börjar till hösten.
Den lärarutbildning vi nu har har på flera olika sätt varit rätt kraftigt kritiserad. Den har kritiserats beroende på bristande kvalitet, men det har också kommit kritik från studenternas sida om att studietiden inte används tillräckligt effektivt.
I de undersökningar som har gjorts är det många lärarstudenter som säger att de kanske skulle ha kunnat klara av studierna på halva tiden därför att studierna bedrivs så, på ren svenska, slappt.
När regeringen tittar ut över de tusentals obehöriga som nu finns är vår bedömning att ett års välorganiserade effektiva studier skulle kunna leda till att många av dem skulle bli behöriga och skulle kunna avlägga lärarexamen.
Vi förväntar oss att de lärosäten som nu har fått förtroendet att bedriva den här utbildningen organiserar undervisningen på det sättet att den målsättningen nås.
Jag lovar att jag först och främst ska titta på den antagning som nu kommer att ske, till hösten, och därefter återkomma med regeringens bedömning när det gäller det långsiktiga behovet av kompletteringsutbildning för obehöriga och hur det ska läggas upp.
Anf. 24 Mats Pertoft (Mp)
Herr talman! Jag gläder mig åt det positiva svaret från statsrådet. Det verkar som att vi är helt överens när det gäller behovet av behöriga lärare. Det som jag nu förväntar mig är naturligtvis att denna diskussion också ska leda till handling från statsrådets sida.
Vi kan i riksdagen och i regeringen fastställa vilka möjligheter som finns. Sedan måste vi lyssna på verksamheten ute på fältet, på högskolorna, som gör detta arbete.
Jag kan hålla med statsrådet om att ett år rimligen borde räcka för vidareutbildning. Samtidigt måste jag ta till mig de signaler som jag får från högskolorna om att detta år räcker för att arbeta med det metodisk-didaktiska men att man inte hinner med även ämnesfrågorna på det sätt som man skulle vilja för att ge behörighet med gott samvete.
Men jag tar till mig det här, och då hoppas jag att jag kan utgå från att statsrådet kommer att se över det här och att vi gemensamt kan stå på barrikaderna för att få fler behöriga i våra skolor. Framför allt handlar det om att ge de obehöriga som i dag gör ett bra jobb ute på våra skolor chansen att nå behörighet. De är ju de verkliga entusiasterna, som är beredda att satsa ett helt år för att nå den här behörigheten i ett jobb som de har testat. De gillar eleverna. De vet hur det ser ut i våra skolor. De är guld värda.
Anf. 25 Lars Leijonborg (Fp)
Herr talman! Jag tackar Mats Pertoft för interpellationen. Det var mycket bra att den väcktes. Jag tycker också att det var en mycket bra beskrivning av läget i slutet av Mats Pertofts senaste inlägg.
De här personerna är guld värda - det är riktigt. Vi begär av dem att de nu ska satsa ett år, om vi talar om heltidsstudier, på att fördjupa sig i det yrkesval som de har gjort. De har naturligtvis rätt att förvänta sig att de får en utbildning som är upplagd så att de lär sig väldigt mycket under det året.
Det är riktigt att utbildningsanordnarna har sagt att det skulle behövas ett och ett halvt år. Jag möts i själva verket ständigt av krav på att utbildningar ska förlängas. Jag har också själv genom att medverka till Sveriges Bolognaanpassning gjort det nödvändigt att förlänga vissa utbildningar. Men någonstans måste vi också säga att allting inte bara kan förlängas och förlängas. Någon gång måste människor också arbeta och tjäna in de pengar som behövs för att betala tillbaka sina studielån.
Jag ställer inte riktigt upp på det ständiga pratet om att alla utbildningar ska förlängas, utan jag förväntar mig att våra lärarhögskolor ska planera och genomföra sin utbildning med tanke på den fantastiska möjlighet som de får. Människor som har varit ute i yrket och vill stanna men vill lära sig mer för att göra ett ännu bättre jobb som lärare ska under det här året få en bra utbildning.
Min grundinställning är att det inte är en förlängning som är lösningen, men jag ska titta på hur många som nu antas till hösten och därefter återkomma med förslag på hur vi framöver ska tillgodose det här behovet.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.