Regeringens utnämningspolitik
Interpellation 2008/09:237 av Jansson, Eva-Lena (s)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2008-12-22
- Anmäld
- 2009-01-13
- Besvarad
- 2009-01-16
- Sista svarsdatum
- 2009-01-26
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
Interpellation
2008/09:237 Regeringens utnämningspolitik
av Eva-Lena Jansson (s)
till statsrådet Mats Odell (kd)
Den borgerliga regeringen har vid upprepade tillfällen sagt att utnämningspolitiken ska vara transparent och öppen. Statsrådet Mats Odell gjorde följande uttalande 27 april 2008:
Vi gör konsekvent kravprofiler när nya myndighetschefer ska tillsättas och annonsering är sedan i höstas mer regel än undantag.
Den 18 december meddelade Försäkringskassans generaldirektör Curt Malmborg sin avgång. Och redan på eftermiddagen samma dag presenterade regeringen Malmborgs efterträdare Adriana Lender.
Nu har det visat sig att Försäkringskassans styrelse fick information om kommande generaldirektör endast några timmar före offentliggörandet från regeringen. Enligt styrelseordförande för Försäkringskassan har styrelsen god kännedom om läget i Försäkringskassan, och dessutom hade man kunnat bidra med synpunkter på olika namnförslag. Så skedde inte.
Min fråga till statsrådet Mats Odell är därför följande:
Har statsrådet Odell för avsikt att vidta några åtgärder angående regeringens utnämningspolitik med anledning av hanteringen vid tillsättande av ny generaldirektör för Försäkringskassan?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2008/09:237
Webb-tv: Regeringens utnämningspolitik
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2008/09:58 Fredagen den 16 januariProtokoll 2008/09:58 3 § Svar på interpellation 2008/09:237 om regeringens utnämningspolitik
Protokoll från debatten
Anf. 1 Mats Odell (Kd)
Fru talman! Eva-Lena Jansson har frågat mig om jag har för avsikt att vidta några åtgärder angående regeringens utnämningspolitik med anledning av hanteringen vid tillsättandet av en ny generaldirektör för Försäkringskassan.
Svaret på frågan är enkelt. Ja, vi kommer att fortsätta att reformera utnämningspolitiken i riktning mot en mer öppen, en mer förutsägbar och en mer spårbar process.
Resultatet av det hittills genomförda reformarbetet har inte heller låtit vänta på sig. Regeringen har under mandatperioden anställt 89 ordinarie myndighetschefer, och fler än hälften av dessa har anställts efter en föregående intresseannonsering. Av de 57 anställningar regeringen beslutade om 2008 föregicks 40 beslut av en intresseannonsering, vilket motsvarar en andel om ca 70 procent.
Den reformerade utnämningspolitiken har också fört med sig att andelen kvinnliga myndighetschefer som den här regeringen anställt uppgår till ungefär 50 procent, och andelen myndighetschefer med en annan etnisk bakgrund har också ökat.
De siffror jag nu redovisat pekar alltså tydligt på de effekter den reformerade utnämningspolitiken haft och kommer att ha. Det är dock så att det i ett enskilt fall kan föreligga så pass särskilda förutsättningar att en chefsrekrytering måste ske med viss hast och därmed i en annan ordning.
I budgetpropositionen för 2008 redovisade regeringen under utgiftsområde 2, Samhällsekonomi och finansförvaltning, utförligt motiven till varför undantag från huvudregeln ibland kan komma att bli erforderliga. "För verksamhetens bästa kan det också i vissa fall bli nödvändigt med ett snabbare tillvägagångssätt än annonsering, exempelvis om regeringen gör bedömningen att myndigheten ifråga skulle påverkas negativt av att vara utan ordinarie chef under en längre tid."
Om man tittar på styrelsens roll i ett rekryteringsförfarande är det normalt så att regeringen för en dialog med styrelsens ordförande. Det är därefter dennes uppgift att informera ledamöterna i styrelsen om det pågående arbetet. Dialogen med styrelsen inleds ofta med att denna bjuds in att lämna underlag till den kommande kravprofilen. Det förekommer också att styrelsens ordförande deltar i de intervjuer som genomförs inför regeringens beslut. Det är självklart så att regeringen gärna tar till vara den kompetens och den erfarenhet som finns i en styrelse inför en kommande rekrytering.
Det jag nu redovisat om styrelsens roll i ett rekryteringsarbete påverkas naturligtvis om ett rekryteringsbehov uppkommer mer oväntat, som i det här fallet. Om till exempel en chef hastigt vill lämna sitt uppdrag måste regeringen snabbt bedöma om det finns förutsättningar för en lösning där en vikarierande myndighetschef kan driva verksamheten vidare i avvaktan på att en rekryteringsprocess slutförs. I vissa fall går det att lösa chefsfrågan med ett vikariatsförordnade, medan det i andra fall bedöms som mer lämpligt med ett snabbt beslut om en ny, ordinarie myndighetschef. Att i förväg bestämma att det alltid skulle vara den ena eller den andra ordningen skulle enligt min mening kunna leda till situationer där verksamheten riskerar att skadas.
Detta får i sin tur konsekvensen att de gängse kontakterna mellan en styrelse och regeringen i ett rekryteringsärende inte alltid kan upprätthållas. Det betyder att regeringen i enstaka fall är tvungen att agera snabbt utifrån den information man har tillgänglig och vidare att styrelsen i en sådan situation av lätt förstådda skäl inte alltid kan hållas fullt informerad om ett pågående rekryteringsärende. Det fåtal ärenden det funnits anledning att hantera på ett sådant sätt bör dock sättas i relation till det totala antalet rekryteringar regeringen har genomfört. Det visar sig att det är ett mycket begränsat antal rekryteringar som kräver den hast som det exempel Eva-Lena Jansson pekat på.
Anf. 2 Eva-Lena Jansson (S)
Fru talman! Tack för svaret, Mats Odell!
Bakgrunden till min fråga är att den här borgerliga regeringen vid flera tillfällen har upprepat att utnämningspolitiken ska vara transparent och öppen och att Mats Odell har sagt: Vi gör konsekvent kravprofiler när nya myndighetschefer ska tillsättas, och annonsering är sedan i höstas mer regel än undantag.
Jag har också i en annan interpellationsdebatt talat om det tillfälle då man tillsatte en generaldirektör, då personen lämnade in sin ansökan på måndagen, och på torsdagens regeringssammanträde var personen utnämnd. Det var väl inte speciellt transparent, utan det kändes mer som att det var ett spel för gallerierna.
Den 18 december meddelade Försäkringskassans generaldirektör Curt Malmborg till medierna att han skulle avgå. Redan på eftermiddagen samma dag presenterade regeringen Malmborgs efterträdare, Adriana Lender.
Nu har det visat sig att Försäkringskassans styrelse fick information om kommande generaldirektör endast några timmar före offentliggörandet från regeringen. Enligt styrelseordföranden för Försäkringskassan, som han uttryckt detta i medierna, har styrelsen god kännedom om läget i Försäkringskassan. Dessutom hade man kunnat bidra med synpunkter på olika namnförslag. Så skedde inte, därav min fråga.
I svaret pekar Mats Odell på ett antal frågor. Försäkringskassan är ju inte vilken myndighet som helst. Man hanterar mycket pengar. Man hanterar svåra beslut. Jag förstår att det kan vara bråttom att agera. Men just eftersom det inte är vilken myndighet som helst är det av största vikt att man faktiskt också har styrelsens förtroende när man agerar och att man jobbar tillsammans i de här frågorna. Därför borde en samverkan, en samordning med styrelsen, vara prioriterad, kan jag tycka.
I svaret från Mats Odell står det: "Om till exempel en chef hastigt vill lämna sitt uppdrag måste regeringen snabbt bedöma." Då blir min fråga till Mats Odell: Vad anses som hastigt?
Det har ju inte framgått av nyhetssammandragen hur tidigt Curt Malmborg redovisade för regeringen att han ville avgå. Jag har nämligen svårt att tro att han meddelade regeringen att han skulle avgå på morgonen, innan han gick till medierna, och jag har svårt att tro att regeringen dessutom efter bara några timmar hade fått fram namnet Adriana Lender, utan jag tror att det hade pågått en längre process.
Vad är det då som gör att man inte klarar av att ringa eller ha ett samtal med styrelseordföranden? Jag förstår, precis som Mats Odell skriver, att man i enstaka fall är tvungen att agera snabbt. Men är det svårt att informera sin styrelse om de här frågorna? Varför frångick man det den här gången, och vad är det som anses hastigt? Hur hastigt kan det vara? Handlar det om en, två, tre eller fyra veckor? Det skulle jag vilja veta, fru talman.
Anf. 3 Mats Odell (Kd)
Fru talman! Försäkringskassan är en helt central myndighet i det svenska välfärdssystemet. Det är en myndighet som brottas med mycket stora problem och svårigheter, oacceptabelt långa väntetider och ett stort reformarbete genomförs.
En generaldirektör meddelar hastigt att han vill avgå. Omedelbart agerar regeringen för att se till att myndigheten har lugn och ro. Man förordnar Adriana Lender som tidigare har haft en ledande befattning på myndigheten.
Denna utnämning är något som enbart har rönt positiva reaktioner. Eva-Lena Jansson är den enda jag har hört som har invändningar mot detta. Att det gick snabbt var naturligtvis oerhört viktigt för att få lugn på myndigheten och se till att arbetet kan bedrivas på ett bra sätt. Jag har utförligt i mitt interpellationssvar redogjort för de överväganden som regeringen gjorde i det här sammanhanget.
Anf. 4 Eva-Lena Jansson (S)
Fru talman! Jag kan hålla med om att Försäkringskassan har stora problem. Jag kan hålla med om att Försäkringskassan är en oerhört central myndighet och att många människor är beroende av Försäkringskassan. Därför är det viktigt att man hanterar den myndigheten på ett bra sätt.
Men att myndigheten har stora problem beror ju på att den här regeringen sparar på myndigheten. Det är klart att man har stora problem när man har mer att göra än vad man har personal till och samtidigt får syssla med stora omorganisationer. Regeringen genomför två stora reformer som påverkar myndighetens arbete väldigt centralt.
Fortfarande får jag inte reda på vad "hastigt" är. Det är ju det som är centralt i frågeställningen. Hade man kunnat ha samrådet? Jag kan tycka att det finns en poäng med att om man har tillsatt en styrelse man också håller den väl informerad om sakerna. Styrelsen ska sedan följa myndigheten och också ha en dialog med regeringen om vad som behöver göras.
Om det uppstår minsta möjliga tvivel på varandra kommer det att kunna få negativa konsekvenser för Försäkringskassan. Det är det jag försöker påtala.
Att statsrådet här, fru talman, inte vill tala om vad "hastigt" och "agera snabbt" är tycker jag är synd. Det är ju önskvärt att veta hur snabbt det ska kunna gå. Handlar det om två månader? Visste man det här redan förra hösten? Jag vet inte. Hastigt kan vara hur hastigt som helst eller hur långt som helst. I går fick vi reda på att en förberedelsefas kan pågå tre fyra år. Så det är klart att hastigt i det här fallet kan vara ett halvår eller två månader eller tre dagar. Jag vet inte.
Det var därför jag ställde frågan, fru talman, till statsrådet. Jag hade hoppats att jag skulle få svar på det. Jag kanske får svar nu.
Anf. 5 Mats Odell (Kd)
Fru talman! Det uppstod mycket snabbt ett behov av att få besked om en ny chef på Försäkringskassan. Regeringen agerade snabbt och handlingskraftigt och fick en chef som uppskattas av alla. Jag har inte hört någon som har invänt något mot denna utmaning.
Eva-Lena Jansson vill ha regelstyrda administrativa tidsramar för vad jag menar med "hastigt". Det kommer hon inte att få.
Anf. 6 Eva-Lena Jansson (S)
Fru talman! Mats Odell var oerhört tydlig nu. Det är inte jag egentligen som har varit extra tydlig med att det är viktigt att hålla styrelsen informerad. Det var ju styrelseordföranden som gick ut och tyckte att det hade varit önskvärt att regeringen hade samtalat med styrelsen och gett information. Styrelseordföranden påtalade att man hade kunnat bidra med synpunkter på olika namnförslag.
Det är ingen i det här sammanhanget, varken jag eller någon annan, som har ifrågasatt att Adriana Lender skulle vara lämplig. Det jag ifrågasätter är om det var så hastigt påkommet att man inte kunde ha haft den här informationen. Uppenbarligen tycker Mats Odell det. Men ingen av oss andra här vet om det var så hastigt, om det var tre dagar före, om det var samma morgon, om det var två veckor, tre veckor eller en månad.
Det framgår inte av interpellationssvaret. Uppenbarligen vill inte statsrådet svara, så jag får tacka för mig nu, fru talman.
Anf. 7 Mats Odell (Kd)
Fru talman! Jag är glad att regeringen genom ett kraftfullt agerande såg till att Försäkringskassan omedelbart när Curt Malmborg meddelade att han ville sluta kunde få en väl meriterad och av alla uppskattad ny chef. Jag är också glad över att oppositionens kritik mot regeringen nu handlar om den här typen av detaljer.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.