Register över föreningar
Interpellation 2023/24:563 av Azadeh Rojhan (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2024-02-27
- Överlämnad
- 2024-02-28
- Anmäld
- 2024-02-29
- Sista svarsdatum
- 2024-03-13
- Svarsdatum
- 2024-04-12
- Besvarad
- 2024-04-12
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Socialminister Jakob Forssmed (KD)
Regeringen har givit Försäkringskassan uppdraget att inrätta ett register över de föreningar som godkänns som utförare av fritidsaktiviteter i samband med att fritidskortet införs.
När och hur fritidskortet är på plats är ännu okänt. Men regeringen har redan givit Försäkringskassan uppdraget att föra register över befintliga föreningar.
Med anledning av detta vill jag fråga socialminister Jakob Forssmed:
- Har ministern specificerat vilka krav som ska gälla för föreningar i uppdraget till Försäkringskassan när det gäller hur länge en förening ska ha funnits för att kunna definieras som etablerad, och kan ministern i så fall redogöra för kraven?
- Har ministern gjort en analys av hur mycket arbetet med registret kommer att kosta utöver de 12 miljoner som är avsatta för 2024, och kan ministern i så fall redogöra för resultatet?
- Har ministern specificerat vilka krav som ska gälla för föreningar i uppdraget till Försäkringskassan när det gäller årliga kontroller av föreningarna liksom bankerna som begär in årsmötesprotokoll med uppgift om vilka som valdes till styrelsen och till firmatecknare, och kan ministern i så fall redogöra för kraven?
- Har ministern specificerat vilka krav som ska gälla för föreningar i uppdraget till Försäkringskassan när det gäller bakgrundskontroll av enskilda styrelsemedlemmar och om det påverkar bedömningen av föreningen, och kan ministern i så fall redogöra för kraven?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2023/24:563
Webb-tv: Register över föreningar
Dokument från debatten
- Fredag den 12 april 2024Kammarens föredragningslistor 2023/24:97
Protokoll från debatten
Anf. 36 Socialminister Jakob Forssmed (KD)
Herr talman! Azadeh Rojhan har frågat mig vad jag och regeringen tänker göra med de tilldelade 700 miljoner kronorna för fritidskortet som nu riskerar att inte kunna användas som planerat. Azadeh Rojhan har också frågat mig vilka satsningar jag avser att göra för att ge barn och unga ökad tillgång till en aktiv och meningsfull fritid.
Azadeh Rojhan har vidare frågat mig om jag har specificerat vilka krav som ska gälla för föreningar i uppdraget till Försäkringskassan när det gäller dels hur länge en förening ska ha funnits för att kunna definieras som etablerad, dels årliga kontroller av föreningarna liksom bankerna som begär in årsmötesprotokoll med uppgift om vilka som valdes till styrelsen och till firmatecknare och dels bakgrundskontroll av enskilda styrelsemedlemmar och om det påverkar bedömningen av föreningen, och om jag i så fall kan redogöra för kraven. Azadeh Rojhan har dessutom frågat mig om jag har gjort en analys av hur mycket arbetet med registret kommer att kosta utöver de 12 miljoner som är avsatta för 2024, och om jag i så fall kan redogöra för resultatet.
Regeringen beslutade den 11 januari 2024 att ge Försäkringskassan ett uppdrag att upprätta och förbereda förvaltning av ett register över godkända utförare av fritidsaktiviteter som kan omfattas av fritidskort för barn och unga (S2024/00033). E-hälsomyndigheten bedömer att det är en central förutsättning för fritidskortets införande att det etableras ett register som samlar godkända utförare av fritidsaktiviteter som kan omfattas av fritidskortet. E-hälsomyndigheten har fortsatt huvudansvaret för arbetet med att förbereda, införa och förvalta ett fritidskort för barn och unga, inbegripet den tillhörande digitala tjänsten.
Det är viktiga frågor som Azadeh Rojhan ställer om de kriterier och kontrollfunktioner som är kopplade till upprättande av ett register över godkända utförare av fritidsaktiviteter som kan omfattas av fritidskort för barn och unga, ett så kallat utförarregister för fritidskortet. Av de uppdrag som regeringen har beslutat avseende fritidskortet framgår att fritidskortets digitala tjänst och kontrollfunktion ska utformas på ett sätt som minimerar riskerna för felaktiga utbetalningar och ekonomisk brottslighet. För att säkerställa ett ändamålsenligt kontrollsystem med god kontrollnivå behöver ansvariga myndigheter ges möjlighet att mer djupgående analysera hur detta ska uppnås.
Ett sådant analysarbete pågår bland annat hos Försäkringskassan, som inom ramen för uppdraget ska analysera risker för att felaktiga utbetalningar, ekonomisk brottslighet och verksamheter som strider mot demokratins idéer omfattas av fritidskortet. Myndigheten ska även föreslå kriterier eller åtgärder eller båda som minimerar sådana risker och möjliggör att eventuella medel som används felaktigt blir föremål för återkrav. Vidare ska myndigheten analysera möjligheterna att säkerställa att verksamheter som ingår i utförarregistret är seriösa och långsiktiga och har en kontinuerlig aktivitet.
För genomförandet av uppdraget avsatte regeringen, i ett första steg, 10 miljoner kronor till Försäkringskassan. I uppdraget har regeringen aviserat att behovet av ytterligare finansiering ska ses över efter att Försäkringskassan har lämnat in en första delredovisning av uppdraget. Delredovisningen av uppdraget lämnades den 11 mars 2024 och bereds för närvarande i Regeringskansliet.
Fritidskortet är en av de största folkhälsoreformerna som har gjorts på många år. Det är en reform som kräver ny lagstiftning, bland annat till följd av den digitala tjänsten och den personuppgiftsbehandling som den kommer att innebära. Av det skälet väntas fritidskortet införas under 2025.
För 2024 har 731 miljoner kronor avsatts för satsningen. En del av de avsatta medlen kommer att gå till fortsatt arbete hos myndigheterna för att bland annat upprätta ett utförarregister och bygga en digital tjänst för fritidskortet.
Regeringen kommer att återkomma i närtid om på vilket sätt övriga medel kommer att användas i enlighet med anslagets ändamål om att främja en aktiv och meningsfull fritid för barn och unga.
Anf. 37 Azadeh Rojhan (S)
Herr talman! Jag tackar ministern för svaren på mina interpellationer.
Fritidskortet är i princip regeringens enda satsning på kultur och fritid för barn och unga. I sitt svar på min interpellation beskriver Jakob Forssmed fritidskortet som en av de största folkhälsoreformer som har gjorts på många år, men faktum är att det också är en utebliven reform. Bara 2024 avsatte regeringen 731 miljoner kronor för att få fritidskortet på plats. Detta är pengar som kunde ha använts för att bemöta verkliga utmaningar som idrottsrörelsen står inför. Låt mig ge några exempel.
Utan de hundratusentals engagerade ledare som finns runt om i landet skulle idrottsrörelsen stanna. Det finns i dag ett stort behov av utbildning och rekrytering av ledare, inte minst när det gäller ungdomar och unga ledare. Att rekrytera och behålla ledare är en stor utmaning för många föreningar, inte minst efter pandemin, då många lämnade sina uppdrag. En konsekvens av detta är att föreningar inte kan ta emot fler medlemmar. Barn och unga får stå i kö, ibland i flera år, för att få utöva sporten de önskar utöva.
Ett annat exempel är anläggningsfrågan. Idrottsrörelsen har i flera år lyft fram detta som en av de största utmaningar idrotten står inför i Sverige. Det gäller bristen på anläggningar och idrottsmiljöer samt de stora behoven av att renovera och tillgängliganpassa redan befintliga sådana. Bristen på träningstider och fungerande anläggningar är en stor anledning till att barn och unga antingen inte får utöva sin idrott alls eller får göra det i mindre utsträckning än önskat.
Herr talman! Vi socialdemokrater förstår regeringens ambition med fritidskortet. Dock menar vi att denna kostsamma reform riskerar att bli tandlös utifrån de befintliga utmaningarna. Om syftet med fritidskortet är att fler barn och unga ska idrotta och komma ut på meningsfulla aktiviteter samt att man ska minska stillasittandet i denna målgrupp är fritidskortet, menar vi, att börja i fel ända.
Vad sker när fler barn och unga kommer och knackar på hos en förening och vill bli medlemmar men i stället blir hänvisade till en kö som har tillkommit på grund av för få ledare eller på grund av den anläggningsproblematik som finns runt om i landet? Är det så att denna reform egentligen riktar sig till barn och unga som redan finns inom idrotten och redan är aktiva? Om det är detta som är syftet med reformen kanske den inte ska kallas för den största folkhälsoreformen på många år.
(Applåder)
Anf. 38 Socialminister Jakob Forssmed (KD)
Fru talman! Azadeh Rojhan har säkert läst Pep-rapporten i veckan. Den visar att barn slutar på sina aktiviteter, eller inte börjar, eftersom de uppfattar att det finns ekonomiska problem som omöjliggör att de deltar i aktiviteterna. De förstår att det konkurrerar med matkassen och elräkningen. Detta är ett sätt att försöka göra någonting åt det och att försöka göra någonting nytt - någonting som vi inte har gjort.
Om vi gör på exakt samma sätt som vi gjort tidigare kommer vi att fortsätta se liknande resultat med barn som förstår problemen och slutar när de är i elva- eller tolvårsåldern. Vi måste prova att göra andra saker, inte minst för att se till att de som i dag inte får del av idrott, föreningsliv, träning, friluftsliv och kultur får en sådan möjlighet.
Därför arbetar vi med detta förslag. Det skulle kunna göra skillnad för många. Vi gör en tydlig differentiering mellan dem som befinner sig i socioekonomisk utsatthet och dem som inte gör det. De som har en tuffare ekonomisk situation kommer att få ett särskilt stöd. Detta är en viktig del i att åstadkomma det som Azadeh Rojhan talade om, nämligen att de som i dag inte har möjlighet ska få möjlighet.
Sedan behöver vi också jobba med till exempel ledarförsörjningen och anläggningsfrågan. CIF, Centrum för idrottsforskning, har fått i uppdrag att etablera en kunskapsplattform för att sprida kunskap om hur man kan förbättra anläggningar och bygga anläggningar på ett effektivt, bra och innovativt sätt. Vi har också gett CIF i uppdrag att se över möjligheterna och kartlägga hur det ser ut med befintliga anläggningar. Upp till 30 procent av de idrottshallar som finns i skolmiljöer i Stockholm får inte användas av föreningar; de är inte bokningsbara.
Detta är ett problem man behöver komma åt. Vi behöver använda det vi har på ett bättre sätt.
Det finns alltså mycket att jobba med. Att detta skulle vara regeringens enda satsning är inte sant. Vi satsar särskilt på idrott i utsatta områden och på att stärka föreningslivet där, inte minst för att det inte ska finnas köer och för att barn ska få möjlighet att komma dit.
Detta är ett arbete som redan har gett resultat. Jag har varit i Göteborg och tittat på hur man arbetar där för att stärka föreningarna och rekrytera ledare. Det är ju medel från den här regeringen som har möjliggjort detta.
Vi arbetar förstås på bred front. Jag tycker dock att det finns skäl att tänka lite nytt och inte bara gå på i gamla hjulspår.
Anf. 39 Azadeh Rojhan (S)
Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!
Jag förstår verkligen att detta är ett sätt att tänka nytt. Som jag nämnde i mitt förra inlägg avsatte regeringen 731 miljoner kronor för att få fritidskortet på plats och möta de problem som Jakob Forssmed själv tog upp här. Pengarna har dock hitintills brunnit inne, och reformen har uteblivit. Detta har alltså inte bidragit till att få ett enda barn till i rörelse.
I april 2023 gav regeringen fem myndigheter i uppdrag att förbereda införandet av fritidskortet, och nu har myndigheterna återkommit med sina rapporter.
Försäkringskassan fick uppdraget att utreda och förbereda förvaltningen av ett utförarregister, det vill säga ett register över föreningar där fritidskortet kan användas. De skriver i sin rapport att de i nuläget beräknar kostnaderna till runt 700 miljoner kronor bara de första åren. I E-hälsomyndighetens rapport från januari står att kostnaderna för övriga myndigheter som arbetar med fritidskortet, alltså E- hälsomyndigheten, Folkhälsomyndigheten, Kulturrådet och MUCF, beräknas bli 239 miljoner kronor för de första åren. Sammanlagt pratar vi om myndighetskostnader på närmare 1 miljard kronor. Då pratar vi alltså inte ens om själva reformen - det som ska nå ut till barn och unga.
Det är häpnadsväckande siffror. Fritidskortet riskerar att bli en enormt dyr satsning som inte ger de effekter som regeringen och Jakob Forssmed hoppas på eller de förändringar som Jakob Forssmed själv nämnde nyss. Dessa pengar måste ju tas från någonstans. Det handlar om närmare 1 miljard kronor. Varifrån ska de tas? Kommer satsningen på fritidskortet att göra att man tar pengar från generella satsningar på idrotten? Kommer det att bli långsiktiga neddragningar på statens stöd till idrotten? Behöver idrottsrörelsen vara orolig?
Vi pratar om 700 miljoner för själva reformen, i alla fall som man har räknat på det hela hittills. Till det kommer närmare 1 miljard i byråkrati. Jag kanske har fel, men om jag räknar rätt innebär detta följande: För varje medlemskap som reformen ger stöd till vaskas ett medlemskap på grund av kostnader för byråkrati. Dessa pengar hade kunnat användas på ett helt annat sätt. De hade kunnat användas för att nå barn och unga i socialt utsatta områden, för att bygga fler anläggningar och för att ge de små föreningarna möjlighet att ägna sig åt annat än till exempel administrativa bördor, som detta förslag också kommer att innebära.
Jag undrar verkligen om det var detta - att vi skulle få kostnader på närmare 1 miljard kronor bara för byråkrati - ministern såg framför sig med denna reform.
Anf. 40 Socialminister Jakob Forssmed (KD)
Fru talman! Detta är naturligtvis underlag som vi fått in från myndigheterna. Vi går igenom underlagen och tittar på de antaganden de har gjort och på deras förslag på hur detta kan lösas. Vi kommer att arbeta mycket hårt för att minska, eller minimera, de administrativa kostnaderna så att så mycket pengar som möjligt går ut till barnen.
Samtidigt är det ju angeläget att bygga ett robust system som håller över tid och motverkar risken att kriminella kan utnyttja systemet. Det är jag väldigt angelägen om.
Det gäller att göra rätt. Vi har redan reviderat en del saker under resans gång, för detta är någonting nytt som vi prövar att göra. Det är klart att vi ska se till att så mycket som möjligt går ut till dem som ska få del av detta, nämligen barnen. Det är en självklarhet, och ingen är mer angelägen om detta är vad jag är.
Det är bra att det granskas och diskuteras. Det finns dock många olyckskorpar omkring detta. I någon mån kan jag förstå det, för det finns alltid ett intresse av att skjuta ned saker på olika sätt. Jag är angelägen om att vi lyckas och kan ge en injektion, inte minst till de hushåll och familjer som ser att de inte har råd med detta, där barn säger att det är tråkigt att gå på fotboll när det i själva verket handlar om att de tar ansvar för familjens ekonomi. Då behöver vi skapa något som motverkar detta, och det kommer vi att kunna göra med fritidskortet.
Vi kommer givetvis att jobba igenom detta så att vi får ett så bra och robust system som möjligt med så låga administrativa kostnader som möjligt så att så mycket som möjligt går till detta ändamål. Det är självklart.
Jag vänder mig mot bilden att inget görs. Vi gör en stor satsning på föreningar i utsatta områden som är permanent, långsiktig och redan ger effekt i form av starkare föreningar med kapacitet att ta emot fler.
Vi har alltså utökat stödet till idrotten. Att vi skulle dra ned på stödet till idrotten är helt taget ur luften. Det finns inga sådana ambitioner över huvud taget; vi har ju ökat stödet. Så inte tvivel hos idrotten att vi ska använda fritidskortet för att ta pengar från idrottsrörelsen, för det finns inte ett uns av sanning i det.
Anf. 41 Azadeh Rojhan (S)
Fru talman! Nej, det är verkligen inte min avsikt att så tvivel. Jag tycker att siffrorna talar för sig själva, och de är oroväckande.
Jag förstår att det här är en prestigereform för Jakob Forssmed och regeringen, och jag har all respekt för det. Men jag tror att man också måste vara ödmjuk och realistisk och inse hur kostsam reformen blir och mäta det mot de effekter som man egentligen vill se. 1 miljard riskerar att brinna inne i byråkrati. Då måste man kunna ställa sig frågan om man kunde ha använt pengarna bättre.
Fru talman! Regeringens ekonomiska politik bidrar redan nu till att kommunerna har ett väldigt svårt ekonomiskt läge. De tvingas dra ned på platser på exempelvis kulturskolan, dit många barn och unga annars hade kunnat söka sig. Idrottsföreningar och andra föreningar har fått ökade kostnader, och hushållens ekonomi är extremt ansträngd. Allt detta sammantaget påverkar barns och ungas möjlighet till en meningsfull fritid. I stället för ett medlemskap i en idrottsförening hålls pengarna tillbaka.
Faktum är att 700 miljoner kronor har brunnit inne på grund av en utebliven satsning. Inga nya medlemskap har kommit till. Då är det relevant att fråga ministern om det är dags att tänka om.
(Applåder)
Anf. 42 Socialminister Jakob Forssmed (KD)
Fru talman! Jag arbetar med denna reform varje dag. För mig är det absolut ingen prestigefråga, utan det handlar om att göra skillnad på riktigt. Det är svårt och komplicerat. Det handlar om stor personuppgiftsbehandling, tekniska system som ska på plats och kontroller.
Det är stora grupper som inte kommer in i det organiserade föreningslivet för att de möter olika typer av hinder, inte minst ekonomiska, och det måste vi försöka göra något åt. Men gör man som man alltid har gjort kommer man att få ungefär samma resultat som alltid.
Vi ska se till att detta blir så bra som det någonsin kan bli och med så låga kostnader för administration som över huvud taget är möjligt samtidigt som de andra uppgifterna klaras av. Detta ska vi ordna, för det behöver inte minst de barn och unga som slutar med sin idrott för att de uppfattar att kostnaden konkurrerar med ekonomin där hemma.
Vi kommer också i närtid att redovisa hur en del av de pengar som är avsatta för i år ska användas för att öka föreningarnas möjlighet att ta emot fler, för jag tror att det blir en effekt när vi inför fritidskortet.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.