Reparationsberedskap inom transportområdet
Interpellation 2023/24:153 av Gunilla Svantorp (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2023-11-08
- Överlämnad
- 2023-11-09
- Anmäld
- 2023-11-10
- Sista svarsdatum
- 2023-11-23
- Svarsdatum
- 2023-12-20
- Besvarad
- 2023-12-20
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Den 8 november kallades riksdagen till ett informationsmöte för att få information om riksdagens roll vid krig och krigsfara. En mycket intressant dag där flera olika myndigheter och också parlamentet i Ukraina deltog för att ge sina perspektiv på saker vi i de olika utskotten borde tänka på.
En av de saker som nämndes specifikt vid rapportering av vad som fungerat bra trots krig i Ukraina var frågan om reparationsberedsksap inom transportsystemet.
Transportsystemet, både det fysiska och digitala, är ju en oerhört viktig del i det svenska totalförsvaret.
Med tanke på hur avreglerad framför allt den svenska järnvägen är är min fråga till statsrådet Andreas Carlson:
Hur avser statsrådet att ta till sig det faktum som nämndes om vikten av att ha god reparationsberedskap inom transportsystemet, och hur anser statsrådet att denna beredskap bör se ut?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2023/24:153
Webb-tv: Reparationsberedskap inom transportområdet
Dokument från debatten
- Onsdag den 20 december 2023Kammarens föredragningslistor 2023/24:53
- Protokoll 2023/24:53 Onsdagen den 20 decemberProtokoll 2023/24:53 Svar på interpellation 2023/24:153 om reparationsberedskap inom transportområdet
Protokoll från debatten
Anf. 180 Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Herr talman! Gunilla Svantorp har frågat mig hur jag avser att ta till mig vikten av att ha god reparationsberedskap inom transportsystemet och hur jag anser att denna beredskap bör se ut.
När det sker stora påfrestningar i samhället behöver hela beredskapssektorn anpassas och hjälpas åt. Det gäller såväl offentliga som privata aktörer. Transportsektorn behöver utvecklas och stärka sin förmåga för att kunna upprätthålla samhällsviktiga funktioner vid olika typer av fredstida kriser och vid höjd beredskap eller krig.
Därför har en ny samverkansstruktur startats, som har sin grund i Trafikverkets uppdrag att samordna beredskapssektorn transporter. Trafikverket koordinerar, stöder och driver på arbetet inom transportslagsgrupperna land, sjö och luft, där representanter för såväl näringslivet som den offentliga sektorn ingår. Syftet är att eftersträva att aktörerna tillsammans ska stärka sin förmåga att motstå och hantera samhällsstörningar och leverera samhällsviktiga transporter i alla samhällstillstånd.
Regeringen gav i juni i år Trafikverket i uppdrag att föreslå åtgärder för att stärka krisberedskap och civilt försvar samt höja förmågan vid höjd beredskap och ytterst krig för myndigheterna inom beredskapssektorn transporter. Uppdraget omfattar bland annat att analysera och redovisa förslag på konkreta prioriterade åtgärder och förmågor vid höjd beredskap, exempelvis uthålligheten inom reparations- och röjningsberedskap. Uppdraget ska redovisas senast den 15 januari 2024.
Trafikverket ska vid genomförandet av uppdraget beakta det uppdrag som regeringen gav myndigheten i juni 2023 om att ta fram inriktningsunderlag för infrastrukturplaneringen för planperioden 2026-2037. Trafikverket ska beakta och lämna en redogörelse för åtgärder i det förslag till inriktning som Trafikverket lämnar till följd av uppdraget och som även bidrar till att stärka krisberedskapen, det civila försvaret eller beredskapsförmågan.
Av inriktningsunderlaget framgår vidare att Trafikverket, i den långsiktiga planeringen för utvecklingen av transportsystemet och i planeringen för att stärka myndighetens operativa förmågor vid vidmakthållandet av transportinfrastrukturen, ska beakta totalförsvarets krav i enlighet med vad som anges i förordningen (2022:524) om statliga myndigheters beredskap.
Anf. 181 Gunilla Svantorp (S)
Herr talman! Jag skrev den här interpellationen efter den 8 november, tror jag att det var, när det hölls ett informationstillfälle om riksdagens roll i krig eller krigsfara. Då hade vi också digitalt besök av Ukraina.
En av ukrainarnas viktigaste iakttagelser kring själva kriget var att reparationsberedskapen var en av de faktorer som gjorde att landet fortfarande fungerar någorlunda. I de utredningar som gjorts kan man se att i juni 2022, när kriget hade hållit på i några månader, hade ungefär 30 procent av transportinfrastrukturen skadats. Det gällde lokala vägar, motorvägar, nationella vägar och framför allt järnvägar, vilket såklart påverkar förflyttning av varor, människor, mat, medicin och sjukvård - för att inte prata om de intäkter som faller bort när gods inte kommer fram.
Det är alltså väldigt viktigt att ta vara på det Ukraina säger till oss att göra. Vi ska identifiera, skydda och säkra den kritiska infrastrukturen. Det är bra att det arbetet har påbörjats.
Ukrainarna lyfte också fram vikten av tillgång till reservdelar. Jag vill fråga statsrådet hur det ser ut i Sverige. Pandemin lärde oss ju när gränserna helt plötsligt stängdes att det då kanske inte är så enkelt att få in eller ut gods över det egna landets gränser. Hur ser det egentligen ut med tillgången till reservdelar och komponenter? Lagerhållning har kanske inte varit prioriterat i något land de senaste årtiondena, och med tanke på det behöver vi nog fundera på hur lagerhållningen ska se ut för att vi ska ha en god reparationsberedskap.
Anf. 182 Mattias Eriksson Falk (SD)
Herr talman! Det här är en intressant debatt. Frågan har också fått mer fokus efter Rysslands olagliga invasion av Ukraina.
Vi har ju alltid diskuterat infrastruktur i Sverige och beredskap för eventuella händelser - krig eller vad det nu må vara. Det är viktigt att vi har ett robust transportsystem som klarar olika händelser, oavsett om de är kopplade till krig eller till exempel väder. Vi får ju vinterväder, och det påverkar exempelvis järnvägstrafiken.
Jag tycker att frågeställningen i interpellationen är något diffus. Det kanske är för att interpellanten vill ha en bred debatt som man har valt att skriva frågeställningen på det sättet.
För mig handlar frågan om robusthet, inte bara vid krig utan även vid andra tillfällen när något kan hända. Det kan handla om möjligheter till reparation av vägar, broar och järnvägar men också om en sådan enkel sak som att det finns reservdelar på plats på en hylla om något skulle hända, så att vi snabbt kan agera när ett problem uppstår med något av det som jag nämnde.
Mycket handlar om det förebyggande underhållet och vad man kan göra för att undvika att problem uppstår och vi hamnar i ett läge då transportsystemet står stilla. Om det blir stopp på järnvägen eller vad det än må vara skadas våra möjligheter att frakta livsmedel, viktig materiel, människor som pendlar och så vidare. Det handlar om att byta delar innan de går sönder och att säkerställa att vi har ett väg- och järnvägsnät som fungerar.
Det är viktigt att myndigheterna är på tårna när det gäller den här frågan och jobbar proaktivt för att göra det underhåll som krävs och förebygga att något händer.
I Sverige är vi duktiga på infrastruktur, att utveckla ny teknik och att tillverka saker. Förutom att se till att grejerna finns på plats är det också viktigt med svensk produktion. Företagen - näringslivet - är en oerhört viktig del i att åstadkomma detta.
Jag kan göra en kort reflektion. I mitt hemlän Gävleborg har vi haft en del problem med infrastrukturen. Tåg har blivit stillastående eller fått köra omvägar. I ett krigsperspektiv där det händer kan vi tänka på hur viktigt det är att järnvägen fungerar men också att vi har dubbelspår på många sträckor. Om något skulle hända på en del av spåret skulle vi fortfarande kunna ha ett spår som gör att tågen kan rulla. Har vi bara ett spår innebär det att tågtrafiken kommer att stå still och att vi inte kan få fram det som vi behöver få fram.
Sedan finns det naturligtvis en koppling mellan järnväg, väg och sjöfart. Allting är ju ett sammanhang som måste fungera i ett samhälle, så man får inte fastna i just en del. Men det är klart att järnvägen är och kommer att fortsätta vara en oerhört viktig del för att vi ska kunna ha ett robust transportsystem i Sverige och säkerställa att vi har transporter som fungerar, oavsett om det är människor som ska ta sig någonstans eller produkter som ska fraktas.
Anf. 183 Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Herr talman! Låt mig inleda med att säga att jag till fullo håller med interpellanten angående vikten av att ha god reparationsberedskap inom transportsystemet. Jag informerade vid mötet i trafikutskottet i går om att jag nyligen kommit hem från ett besök i Kiev i Ukraina. Vi har från svensk sida tagit initiativ till en hjälpplattform - en mekanism för återuppbyggnaden och för koordineringen av de åtgärder som kommer att behövas under lång tid framöver vad gäller transportinfrastrukturen. Jag hade ett möte med ministern ansvarig för återuppbyggnad, Oleksandr Kubrakov, och några av hans viceministrar. Det är givetvis så att Sverige har mycket att bidra med när det kommer till att bygga upp och återuppbygga Ukraina för en ljus framtid för dess befolkning. Det handlar om expertis och om att bygga hållbart och bygga in trafiksäkerhet från början. Men vi har också mycket att lära oss av Ukraina, vilket Gunilla Svantorp är inne på.
Som jag påpekade i mitt interpellationssvar har regeringen redan vidtagit flera åtgärder. Jag nämnde den samverkan i branschen som leds av Trafikverket, som koordinerar, stöder och driver på arbetet i det som förkortas BT POS, beredskapssektor transporter - privat-offentlig samverkan. Regeringsuppdraget till Trafikverket som jag nämnde om att stärka krisberedskap och civilt försvar handlar exempelvis om att analysera uthålligheten inom reparations- och röjningsberedskapen. Uppdraget ska redovisas i januari samtidigt som inriktningsunderlaget, där även totalförsvarets krav ska beaktas. Det här kommer att synkas inför arbetet med den nationella planen, som jag tror att alla förstår angelägenheten i.
Regeringen har också beslutat om att ändra Trafikverkets instruktioner. Det skedde i februari 2023. Myndigheten ska i och med ändringen kunna upphandla och lagerhålla viktig materiel till väginfrastruktur. Den möjligheten finns redan i dag när det gäller järnväg. Ändringen innebär att Trafikverket får handlingsfrihet att i händelse av höjd beredskap eller ytterst krig säkerställa tillgången till strategisk materiel genom upphandling eller lagerhållning. Denna möjlighet gäller nu för både järnväg och väg. Jag tror inte att jag behöver understryka behovet av den här möjligheten. Detta svarar på Gunilla Svantorps och Mattias Eriksson Falks frågor om lagerhållning. För snart ett år sedan fattade alltså regeringen ett beslut om att Trafikverket ska kunna säkra strategisk vägmateriel, och Trafikverket har haft denna möjlighet sedan tidigare för järnvägsmateriel.
Regeringen är förstås öppen för att vidta fler åtgärder om det visar sig behövas. Vi har självklart tagit del av Försvarsberedningens rapporter om de olika åtgärder som bedöms behövas för att stärka den svenska transportinfrastrukturen. Vi är i full gång med att förbereda transportinfrastrukturen för det kommande medlemskap i Nato som givetvis kommer att ställa nya krav på oss. Vi sitter inte och väntar till den dag vi blir medlemmar, vilken varje dag kommer en dag närmare, utan vi ser till att förbereda oss så gott som möjligt. De beslut som jag har redogjort för är delar i detta. Där uppskattar jag den breda samsyn som finns i svensk politik. Det här är angeläget. Att fortsätta ge stöd till Ukraina är också någonting som alla vi partier i Sverige är överens om, vilket man inte tillräckligt kan understryka värdet av. Men precis som Gunilla Svantorp är inne på har vi också mycket att lära oss av Ukraina i samarbetet, som är mycket gott mellan våra båda länder i detta mycket tuffa läge i vår omvärld.
Anf. 184 Gunilla Svantorp (S)
Herr talman! Det är väldigt roligt och bra att få höra om den här förändrade instruktionen. Det är verkligen någonting som är nödvändigt, om man ska lyssna på vad Ukraina säger.
En annan sak som också hör till de saker som Ukraina nämnt men som vi inte har diskuterat i dag är kompetens. Man hade till exempel en stor brist på chaufförer, eftersom de som ofta kör var ute i kriget. Det är också en sak att fundera över hur vi ska ställa oss till. Även om utbildningsfrågor inte är statsrådets område att hantera är det ändå inom vår sektor, transportsektorn, som vi måste se till att den kompetensen finns om det skulle hända någonting som gör att vi behöver ha tillgång till den. Det tycker jag är väldigt viktigt.
Jag tycker att det är bra att vi är öppna och att vi allihop tycker att det är viktigt att vi är solidariska med Ukraina. Det behöver vi verkligen vara.
Jag ska vara ärlig och säga att jag inte har läst hela Försvarsberedningens delrapport än, men jag har tittat i den. I flera stycken poängteras just "totalförsvarsviktig verksamhet", som man kallar det, det vill säga väg, järnvägs, sjö- och flygtransporter, och hur försörjningen av nödvändiga varor och tjänster ska kunna upprätthållas. Reparationsberedskapen är just en av de saker som gör att man kan upprätthålla den totalförsvarsviktiga verksamheten.
Jag ser fram emot de rapporter som ska komma. Det är väldigt bra med utredningar, men sedan måste man också fatta beslut utifrån dem. Det ska bli spännande att se vad som kommer ut av rapporterna.
Anf. 185 Mattias Eriksson Falk (SD)
Herr talman! Jag tackar statsrådet särskilt för att han redogör för hur Sverige har bidragit till Ukrainas kamp mot Rysslands olagliga invasion och hur Sverige kan fortsätta att göra det. För oss handlar det om att hjälpa ett fritt land att fortsätta vara fritt från ett ryskt imperialistiskt system som försöker besegra det. Tack så mycket för det, statsrådet!
För oss i Sverige gäller det att fortsätta jobba med förebyggande underhåll och se till att vi har reservdelar på plats. Statsrådet redogjorde alldeles nyss i talarstolen för den möjlighet som Trafikverket numera har att lagerhålla reservdelar för att skapa ett robustare system när något sker. Jag tror att det kommer att bidra till en väldigt viktig förändring. Man kan ifrågasätta varför tidigare regeringar inte har fattat ett sådant beslut, som egentligen är enkelt, måste jag säga. En myndighet ska kunna arbeta effektivt.
Jag vill också lyfta fram något annat som är viktigt i det här robusta transportsystemet och i helheten. Det är lätt att alltid tänka på vad staten har för roll eller vad kommuner och regioner har för roll. Men det handlar också om samarbete med det civila. Jag tänker då kanske framför allt på det samarbete som sker på många ställen med Bilkåren, som utbildar chaufförer av lastbilar, bussar och bandvagnar som kan ta sig fram i svår terräng. Man utbildar även elverksoperatörer och linjebyggare, något som också bidrar till att vi får ett robust system i Sverige. Allting hänger ju ihop. Utan ledningar kan vi inte få några tåg som rullar på el. Det är viktigt att vi säkerställer att den kompetensen finns. Bilkåren har till exempel uppdrag tillsammans med Svenska kraftnät, Trafikverket och Polismyndigheten. Det är viktigt att säkerställa att den kompetensen fortsätter att finnas, för utan den kan vi faktiskt inte verkställa något, även om vi har reservdelar.
Anf. 186 Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Herr talman! Det är viktigt att ha ett holistiskt förhållningssätt när man tittar på hur vi ska kunna stärka förmågan i Sverige.
Gunilla Svantorp är inne på en viktig fråga, nämligen kompetensförsörjningen och då specifikt av chaufförer. I den samverkan inom branschen för beredskapssektorn transporter som jag har berättat om finns samarbetet beredskapssektor transporter - privat-offentlig samverkan, som förkortas BT POS. I den gruppen ingår Trafikverket, Transportstyrelsen, Luftfartsverket, Sjöfartsverket, andra sektorsansvariga myndigheter och företrädare för näringslivet inom transportsektorn.
Syftet med BT POS är att höja transportsektorns förmåga att motstå och hantera samhällsstörningar och leverera samhällsviktiga transporter i alla samhällstillstånd. Det inbegriper förstås också kompetensfrågor, och det finns företrädare med i samarbetet som lyfter detta. Precis som ledamoten är inne på finns det all anledning att dra lärdomar av de erfarenheter som våra vänner i Ukraina har från att vara mitt i detta just nu, så att vi själva kan höja vår förmåga i det säkerhetspolitiska läge vi har i vår omedelbara närhet.
Det är förstås därför regeringen redan har fattat flera viktiga beslut. De utredningar som har tillsatts och de uppdrag som har givits syftar till att ge ett underlag för den nationella planen, och vi har även tagit en del andra viktiga beslut för att höja beredskap och redundans utöver dessa uppdrag. Det handlar exempelvis om ett snabbuppdrag till Trafikverket att utreda reservhamnskapacitet på Gotland och säkerställa redundans i tågfärjetrafiken mellan Trelleborg och Tyskland.
Det finns alltså flera exempel på att regeringen har fattat nödvändiga beslut, vilket jag tror att det finns en stor samsyn kring, för att påskynda arbetet med att höja beredskapen. Det är ingen slump att de uppdrag som handlar specifikt om reparationsberedskap, som ju ligger i uppdraget att föreslå åtgärder för att stärka krisberedskap och civilt försvar, kommer samma dag som inriktningsunderlaget. Det är för att vi ska kunna ta med det in i det bredare arbetet inför framtagandet av en nationell plan.
Jag uppskattar verkligen engagemanget och delar det. Detta är angeläget, och jag uppskattar den breda samsynen kring det i svensk politik.
Anf. 187 Gunilla Svantorp (S)
Herr talman! Jag tänker att det vi har pratat om - robusthet, redundans och hållbarhet - är viktiga faktorer att ha med sig såväl i detta arbete som över huvud taget när det handlar om infrastruktur. Att stärka samhället är ju vårt fokus oavsett vilket utskott vi sitter i. Det gäller inte minst med tanke på det politiska läget runt omkring i världen.
Därför kan man också fundera över det som vi ska diskutera i vår nästa interpellationsdebatt, nämligen hur mycket det påverkar både robustheten och redundansen - och inte minst hållbarheten - att vi upphandlar väldigt mycket och inte gör saker i egen regi. Jag vill återkomma till detta att vi måste dra lärdom av det som hände under pandemin. Vi såg att till och med våra grannländer stängde gränsen för oss, och det kan hända lika fort igen.
Även om vi inte tror att pandemin återkommer kan det hända saker som gör att gränserna stängs, och vad händer då? Nu diskuterar vi reparationsberedskapen, och vad händer om gränsen stängs? Även om Trafikverket har fått ett nytt inriktningsdokument har vi inte så värst mycket i egna lager. Vi behöver alltså verkligen fundera på detta framöver.
Anf. 188 Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Herr talman! Jag har egentligen redan sagt det jag tänkte säga. Gunilla Svantorp gjorde ju ett föredömligt reklaminslag för nästa interpellationsdebatt, så om någon följer detta på riksdagens hemsida kan vi alltså rekommendera att man klickar vidare och ser även på nästa interpellationsdebatt, herr talman.
Jag vill tacka för debatten. Jag vill tacka för samsynen och för den konstruktiva ansats och ton som detta samtal har präglats av. Jag ser fram emot en fortsatt god dialog.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.