Revisorsplikt och kontroll
Interpellation 2023/24:552 av Markus Kallifatides (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2024-02-23
- Överlämnad
- 2024-02-23
- Anmäld
- 2024-02-27
- Sista svarsdatum
- 2024-03-12
- Svarsdatum
- 2024-03-22
- Besvarad
- 2024-03-22
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Frågor om nyttjande av bolag för oseriösa eller olagliga verksamheter förtjänar stor uppmärksamhet, inte minst då personer med koppling till organiserad brottslighet är vanligt förekommande i bolagsstyrelser i landet.
Sveriges Television har nyligen genomfört en granskning av företag i bar- och restaurangbranschen med avseende på skyldigheten för aktiebolag av en viss storlek att ha revisor.
4 734 granskade företag hade enligt lagens kriterier skyldighet att ha en revisor för räkenskapsåret 2022. Av dessa saknade 830 företag revisor. Nästan var femte av de revisorspliktiga företagen saknade alltså revisor.
Arbetsgivarorganisationen Visita uttalar i ett skriftligt svar till SVT: uppenbarligen så saknas kontrollfunktioner för att kunna följa upp att lagar och regler efterföljs.
Det är svårt att inte ha förståelse för Visitas svar.
Av utredningsbetänkandet Bolag och brott – några åtgärder mot oseriösa företag (SOU 2023:34) kan utläsas just detta att ingen myndighet har i uppdrag att kontrollera efterföljandet av revisorsplikten. Ansvaret ligger på företagen själva, trots att Bolagsverket i och för sig har möjlighet att begära bolag i likvidation om revisor saknas i ett revisorspliktigt företag.
Min fråga till statsrådet är:
Avser statsrådet och regeringen vidta åtgärder för att lagreglerna om revisorsplikt efterföljs?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2023/24:552
Webb-tv: Revisorsplikt och kontroll
Dokument från debatten
- Fredag den 22 mars 2024Kammarens föredragningslistor 2023/24:89
- Protokoll 2023/24:89 Fredagen den 22 marsProtokoll 2023/24:89 Svar på interpellation 2023/24:552 om revisorsplikt och kontroll
Protokoll från debatten
Anf. 17 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Fru talman! Markus Kallifatides har frågat mig om jag och regeringen avser att vidta åtgärder för att lagreglerna om revisorsplikt ska efterföljas.
I de allra flesta företag finns det förstås en strävan efter att följa lagar och regler. Men under senare år har det med all tydlighet framgått att företag också används för brottsliga ändamål av oseriösa aktörer på ett alltmer systematiskt sätt.
Att företag utnyttjas för oseriös eller olaglig verksamhet är, som Markus Kallifatides nämner, ett problem som förtjänar att tas på mycket stort allvar, särskilt när det sker inom ramen för organiserad brottslighet.
Brottslighet i företag leder till att samhället drabbas av stora förluster, till exempel genom bedrägerier mot välfärdssystemen och genom uteblivna skatteintäkter. Hederliga näringsidkare riskerar också att slås ut när de tvingas konkurrera med oseriösa och brottsliga aktörer. Med de vinster som genereras i bolag kan också annan grov brottslighet finansieras. Regeringen arbetar därför aktivt på flera plan för att förhindra att företag utnyttjas för att begå brott.
Så sent som i februari presenterade regeringen en nationell strategi mot organiserad brottslighet - den är den första i sitt slag. Strategin innehåller prioriteringar, åtgärder och mål för att öka samhällets motståndskraft mot den organiserade brottsligheten. Arbetet med att förhindra att företag används som brottsverktyg pekas i strategin ut som ett prioriterat område.
En del av regeringens arbete mot brottslighet i företag handlar om att stärka Bolagsverkets kontrollfunktion. I början av mars beslutade regeringen om en ändring av verkets instruktion som innebär att myndigheten aktivt ska verka för att uppgifterna i verkets register är korrekta. Genom de här kontrollerna kan Bolagsverket motverka att målvakter används för att dölja de aktörer som utnyttjar ett företag för att begå brott. Även andra brottsliga upplägg kan motverkas på det sättet. Genom ändringen har Bolagsverket också fått bättre möjligheter att samverka med andra myndigheter i ett brottsförebyggande syfte.
Att revisionspliktiga företag saknar revisor kan naturligtvis vara en del av ett brottsligt upplägg, men det kan också vara fråga om ett förbiseende. En granskning av Riksrevisionen har visat att merparten av de företag som saknade revisor trots att de var skyldiga att ha det skaffade revisor följande år. Om det vid en myndighetskontroll eller på annat sätt upptäcks att ett företag som ska ha revisor inte har det ska Bolagsverket agera, ytterst genom en tvångslikvidation av företaget. Bolagsverket har de senaste åren också beslutat om tvångslikvidation i ett antal fall. Verket har alltså kraftfulla verktyg att ta till mot företag som bryter mot reglerna.
Eftersom många företag varje år passerar gränsen för revisionsplikt skulle det krävas omfattande kontroller för att säkerställa att alla företag som ska ha revisor också har det vid varje givet tillfälle. Att komma åt den kriminella ekonomin och förhindra att bolag utnyttjas som brottsverktyg är en prioriterad fråga för regeringen. Jag följer därför utvecklingen noga och är inte främmande för att vidta ytterligare åtgärder om det skulle visa sig vara nödvändigt.
Anf. 18 Markus Kallifatides (S)
Fru talman! Tack, statsrådet Strömmer, för svaret! Bokföringsbrott och skattebrott är de vanligast förekommande brotten med koppling till företag. Företag kan också, som statsrådet var inne på, användas för att begå mer eller mindre storskaliga faktura- och kreditbedrägerier mot andra företag eller privatpersoner. Men kanske särskilt uppmärksammat har det alltså blivit att företag har kommit att spela en stor roll när det gäller bedrägerier mot välfärdssystemen, när olika former av stöd och bidrag från det offentliga har utnyttjats.
Frågor om nyttjande av aktiebolag för oseriösa och olagliga verksamheter förtjänar helt enkelt stor uppmärksamhet - det tror jag att vi är överens om - inte minst då personer med koppling till organiserad brottslighet faktiskt är vanligt förekommande i bolagsstyrelser i landet.
Det var mot denna bakgrund som jag i februari verkligen spärrade upp ögonen när jag tog del av Sveriges Televisions granskning av företag i bar- och restaurangbranschen med avseende på skyldigheten för aktiebolag av en viss storlek att ha en revisor.
Det visade sig att 4 734 granskade företag hade skyldighet enligt lagens kriterier att ha en revisor för räkenskapsåret 2022 men att 830 av dessa företag saknade revisor. Knappt vart femte av de revisorspliktiga företagen saknade alltså revisor, fru talman.
Bransch- och arbetsgivarorganisationen Visita uttalade sig i ett skriftligt svar på Sveriges Televisions frågor med anledning av detta reportage: Uppenbarligen saknas kontrollfunktioner för att kunna följa upp att lagar och regler efterföljs.
Jag delade då den uppfattning som Visita gav uttryck för: Uppenbarligen saknas kontrollfunktioner för att kunna följa upp att lagar och regler efterföljs. Man kan också säga, som tyskar ibland säger, att förtroende är bra men att kontroll är bättre, åtminstone när man har med vinsteftersträvande företag att göra men kanske även i största allmänhet.
Av utredningsbetänkandet Bolag och brott kan utläsas just detta att ingen myndighet har i uppdrag att kontrollera efterföljandet av revisorsplikten. Ansvaret ligger på företagen själva. Bolagsverket har i och för sig möjlighet att begära bolaget i likvidation om revisor saknas i ett revisorspliktigt företag. Det är bara det att de inte kollar systematiskt.
Min fråga var alltså om statsrådet och regeringen avser att vidta åtgärder för att lagreglerna om revisorsplikt ska efterföljas. I sitt svar meddelar statsrådet att en del av regeringens arbete mot brottslighet i företag handlar just om att stärka Bolagsverkets kontrollfunktion och att man i början av mars, alltså efter att jag lämnade in min interpellation, beslutade om en ändring av verkets instruktion - på förslag av Skatteverket, om jag inte minns fel - som innebär att myndigheten aktivt ska verka för att uppgifterna i verkets register är korrekta. Vi socialdemokrater välkomnar denna förändring.
Statsrådet understryker i sitt svar att det skulle krävas omfattande kontroller för att säkerställa att alla företag som ska ha revisor också har det vid varje givet tillfälle.
Fru talman! Här skulle jag vilja efterhöra hur statsrådet ser på möjligheterna i en digitaliserad miljö, med potentialen i olika former av artificiell intelligens, att också vidareutveckla Bolagsverkets granskning av inkomna uppgifter.
Anf. 19 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Fru talman! Tack, Markus Kallifatides, för möjligheten att diskutera denna väldigt viktiga fråga den här morgonen!
Ja, den organiserade brottsligheten måste bekämpas på flera olika fronter samtidigt.
När det gäller skjutningarna och sprängningarna under det gångna dygnet - vi har upplevt ännu en skjutning i Stockholmsområdet - måste man naturligtvis angripa det grova våldet direkt. Inget anständigt samhälle kan över tid leva med skjutningar och sprängningar på den nivå som Sverige har haft under snart tio års tid i eskalerande grad. Därför gör vi väldigt mycket som riktar sig just mot det grova våldet.
Men den nationella strategi mot organiserad brottslighet, den första i sitt slag, som regeringen beslutade om på det nya året tar ett bredare grepp. Den betonar betydelsen av att vi, om vi långsiktigt ska nedkämpa den organiserade brottsligheten, måste vidta väldigt offensiva åtgärder på en lång rad fronter parallellt, utöver att slå mot det grova våldet.
Det handlar inte minst om att bryta nyrekryteringen av barn och unga till de kriminella nätverken men också om att strypa den ekonomiska basen för denna kriminalitet. Denna kriminalitet drivs i högsta grad av pengar. Det handlar i hög grad om narkotikabrottslighet. Men nu tycks det som att den ekonomiska brottsligheten till och med har gått om narkotikan som huvudsaklig intäktskälla för de kriminella nätverken. Där finns det bedrägerier av olika slag. Det är förstås bedrägerier som drabbar enskilda människor, inte minst äldre, men det är också mycket systematiska bedrägerier - skattebrott och annan ekonomisk brottslighet - som drabbar välfärdssystemen och skattebetalarna som ett kollektiv.
Det är av avgörande vikt att vi lyckas strypa den kriminella ekonomin för att vi också ska komma åt den organiserade brottslighetens mest brutala uttryck. Därför är det väldigt bra att vi diskuterar dessa frågor i dag.
Företag som växer och ger vinst som kan återinvesteras är helt avgörande, för med ett välmående samhälle som utvecklas och blir rikare kan vi investera mer i välfärd. Det tror jag att vi är helt överens om. Därför är det också viktigt att vi utformar brottsbekämpningen på det här området på ett sådant sätt att vi kommer åt de kriminella utan att skapa onödig byråkrati och regelbörda för lejonparten av alla företagare, som ju är skötsamma.
Vi har ett bra underlag för detta arbete med det betänkande som vi båda har nämnt och som tar sikte på just bolag som verktyg för brott. En av de frågor som lyfts fram där rör just frågan om revision och vikten av revision. Och jag vill understryka vikten av revision, i synnerhet förstås om man bedriver verksamhet av större slag.
I mars ändrade vi i förordningen och gav Bolagsverket en mycket tydlig instruktion om att aktivt säkerställa att de uppgifter som finns i deras register stämmer vad gäller exempelvis revisor. Man kan säga att det är ett svar på den mycket rimliga efterfrågan att någon måste se till att de uppgifter som finns i registren är korrekta. Annars finns det inget underlag att vidta åtgärder utifrån. Precis som Markus Kallifatides nämner efterfrågas denna förändring från flera håll. Det är också ett av förslagen i den aktuella utredningen och som är möjligt att genomföra i ett snabbt tempo. En del andra förslag är mer genomgripande och kräver lagstiftningsförändringar. Där får vi återkomma med en proposition.
Jag är också öppen för det som Markus Kallifatides säger när det gäller digitaliseringen, AI och annat. Det är klart att vi måste säkerställa att teknikutvecklingen blir en vinstlott för brottsbekämpningen. I det ligger förstås också bättre möjligheter att kontrollera väldigt omfattande information, exempelvis uppgifter i register.
Anf. 20 Markus Kallifatides (S)
Fru talman! Jag tackar Gunnar Strömmer för svaren.
Jag vill markera att det finns en stor samsyn mellan oss socialdemokrater och Gunnar Strömmers parti, Moderaterna, om vikten av att bekämpa den organiserade brottsligheten, inte minst den våldsamma arten.
Fokus i min interpellation har mer fokus på den andra sidan, nämligen den stora ekonomiska brottsligheten, som har kopplingar till detta, men även en bredare flora av ekonomiska oegentligheter som kan stå skattebetalarna dyrt. Men jag vill markera vår samsyn och våra gemensamma ambitioner i stor utsträckning på området.
Det har under en lång rad av år kommit utredningar och rapporter med indikationer på att företag, inte minst aktiebolag, används i brottsliga syften. Brottsförebyggande rådet slog larm 2016. En stor statlig utredning om kvalificerad välfärdsbrottslighet presenterades 2017. En lång rad åtgärder har också vidtagits. Skapandet av Utbetalningsmyndigheten, resultatet av en statlig utredning som initierades 2018 och avlämnades 2020 kan nämnas. Den nu sittande regeringen har i dagarna lagt fram en proposition om betydligt mer underlättande sekretessbestämmelser för myndigheter.
Bolagsverket ska under detta år redogöra för hur arbetet med åtgärder för att förebygga brott har stärkts. Myndigheten ska även föreslå åtgärder som den kan vidta för att förebygga brott och för att motverka att felaktiga uppgifter registreras samt redovisa vad som krävs för att möjliggöra en förstärkning av myndighetens brottsförebyggande verksamhet.
I sitt remissvar på utredningsbetänkandet Bolag och brott menade Ekobrottsmyndigheten att det brottsförebyggande arbetet bör förtydligas ytterligare i syfte att ge särskild tyngd åt det brottsförebyggande uppdraget i förhållande till det som innefattar service för medborgare och företag. En sådan ändring gäller i förordningen om instruktion för Bolagsverket från och med den 1 april.
Ekobrottsmyndigheten menade att Bolagsverket också bör utföra kontroller av lämnade uppgifter i andra avseenden än för att till exempel identifiera målvakter och att det med hjälp av digital teknik bör vara möjligt att utveckla system för att identifiera orimliga avvikelser och felaktigheter i ingivna årsredovisningar, exempelvis.
Skatteverket, fru talman, konstaterade å sin sida i sitt remissvar på Bolag och brott att allt fler bolag lämnar in årsredovisning digitalt och att en promemoria från Justitiedepartementet föreslår att en sådan digital ingivning ska göras obligatorisk för de allra flesta bolag. Mot den bakgrunden anser Skatteverket att Bolagsverket borde kunna upprätta system för att effektivt kontrollera vilka bolag som uppfyller krav för att ha revisor.
Jag upprepar frågan: Hur ser justitieministern på frågekomplexet om den kontrollerande funktionen när det gäller registeruppgifter i Bolagsverket i dagsläget?
Anf. 21 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Fru talman! Låt mig börja även detta inlägg med att förstås understryka betydelsen av högt ställda krav på företag vad gäller redovisning och i förekommande fall revision och att säkerställa att de uppgifter som finns i statens olika register är korrekta. Det är i det ljuset man ska se den viktiga förändringen att Bolagsverket nu har fått en instruktion om att på ett mycket aktivt sätt säkerställa att uppgifter om revisor i Bolagsverkets register är korrekta. Det är avgörande för att sedan kunna rikta sina kontroller mot de bolag som inte har revisor. I de fall det inte handlar om ett förbiseende ska man också kunna rikta mycket kraftfulla åtgärder, ytterst tvångslikvidering om det krävs, mot bolagen.
Jag tycker också, vilket Skatteverket och för den delen också andra har lyft fram, att ny teknik förstås ger nya möjligheter. Det gäller inte bara Bolagsverket och deras register, utan det gäller våra myndigheter i stort som ju sitter på enormt mycket information. En stor utmaning i en icke-digitaliserad värld har förstås varit att kunna systematisera, genomlysa och ha kontroll på all information som finns samlad i myndigheternas olika system. Det är självklart så att teknikutvecklingen ger helt nya möjligheter för det.
Frågan om hur man kan använda artificiell intelligens för att kunna analysera och kontrollera exempelvis registeruppgifter eller annan kritisk information är mycket intressant. Jag förutsätter också att det är en pågående dialog i relation till aktuella myndigheter. Många av dem ligger ju inte under Justitiedepartementets paraply, men jag vet att det kontinuerligt förs en dialog om hur man med den typen av verktyg ytterligare kan effektivisera kontrollerna.
Jag vill också lyfta fram en sak som Markus Kallifatides nämnde i förbifarten men som är helt central, nämligen möjligheten att dela information mellan myndigheter. Om vi ska få en riktig systemkraft i de berättigade kontrollerna av oseriösa aktörer, oavsett om det är företag eller individer som begår brott utan att göra det i bolagsform, är en effektiv informationsdelning mellan myndigheter helt avgörande. Där vet vi att det finns rätt rigorösa sekretesshinder för att det ska kunna ske på ett effektivt sätt.
Här vill jag nämna flera pågående lagstiftningsprojekt som är ägnade att riva sådana hinder. Ett var ett förslag som vi fick i höstas som handlar om olika aktörers skyldighet att lämna information till Polismyndigheten för att kunna bistå i deras brottsbekämpning. Vi lade en proposition på bordet under mars månad som jag tror att riksdagen redan har tagit ställning till. Den tar sikte på arbetslivskriminalitet och möjligheten att dela information mellan olika aktörer för att kunna angripa bland annat arbetslivskriminalitet och fusk på området. Det har också synliggjort ett bredare behov och en efterfrågan hos många myndigheter på en generell sekretessbrytande regel som kort sagt gör det möjligt för myndigheter, oavsett vilken brottslighet och vilka myndigheter vi talar om, att dela information på ett effektivt sätt för att kunna få riktig kraft i kontroll, uppföljning och åtgärder mot oseriösa och kriminella företag.
Anf. 22 Markus Kallifatides (S)
Fru talman! Jag tackar statsrådet Strömmer för möjligheten att utbyta tankar och några argument här i dag för att ytterligare skärpa inslagen av ordning och reda i vårt samhälle. Det är ju meningen att lagar och regler ska följas. Är lagarna dåliga ska vi ändra dem i demokratisk ordning, som ett slags huvudregel i alla fall. Jag har särskilt försökt lyfta fram potentialen i att ytterligare skärpa myndigheters interna kontrollarbete. Frågan om delning av information är en annan fråga som många kommer att debattera med statsrådet. Vi socialdemokrater välkomnar förstärkningar av myndigheters kontrollerande funktion, ibland på bekostnad av maximal service till enskilda medborgare.
Gunnar Strömmer har återigen understrukit vikten av att komma åt den kriminella ekonomin, som alltså handlar om mycket större pengar än den mer avgränsade narkotikahandeln i dag, och att förhindra att bolag utnyttjas som brottsverktyg. Gunnar Strömmer meddelar att regeringen följer utvecklingen noga och inte är främmande för att vidta ytterligare åtgärder. Vi socialdemokrater vill vara en konstruktiv opposition som bidrar på detta område.
En av de frågor som utredningsbetänkandet Bolag och brott också behandlade, vilket justitieministern nämnde, var frågan om den tämligen brett avskaffade revisionsplikten. Det är en reform som enligt Riksrevisionen 2017 kostat mer än den smakar, en reform som tunga myndigheter som Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten problematiserat. Utredningen Bolag och brott redovisar argument för och emot återinförande och varianter på ett helt eller partiellt återinförande av en bredare revisionsplikt. Det är uppenbart för oss att ett eventuellt återinförande eller en utvidgning av revisionsplikten kräver en längre genomförandetid för att det ska finnas revisorer helt enkelt. Det finns fler frågor om aktiebolagsformen att överväga, såsom minsta storlek på aktiekapital.
För egen del ser jag att det verkligen är hög tid att lägga den marknadsliberala eran till handlingarna och acceptera att det brett har funnits ett betydande mått av naivitet här i landet inför oavsedda och oönskade konsekvenser.
(Applåder)
Anf. 23 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Fru talman! Jag tackar återigen Markus Kallifatides för möjligheten att diskutera dessa viktiga frågor.
Att strypa den kriminella ekonomin är helt avgörande för att vi ska kunna komma åt den organiserade brottsligheten långsiktigt. Om detta är vi helt överens. Vi ska mobilisera hela systemkraften i våra myndigheter och i rättsväsendet förstås. Men det kommer att krävas en mycket bredare mobilisering som omfattar många andra myndigheter. Några av dem har vi nämnt i dag: Bolagsverket och Skatteverket. Ytterligare några bör nämnas: Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Lantmäteriet när det gäller fastigheter, penningtvätt och så vidare. Det är uppenbart.
Det handlar om flera olika saker. Informationsdelning är oerhört centralt. Ska man få tryck i den brottsbekämpning som kan ske på basis av exempelvis registeruppgifter hos Bolagsverket handlar det i hög grad också om att samverka - i Bolagsverkets fall med andra myndigheter - för att kunna åstadkomma detta.
Att kunna riva dagens sekretesshinder för en effektiv delning av information är helt avgörande. Men i detta ligger också, vilket Markus Kallifatides pekar på i dag, vikten av att stärka myndigheternas kontrollfunktioner inom sina respektive ansvarsområden.
Återigen: Den införda instruktionen till Bolagsverket att från och med mars april aktivt säkerställa att uppgifter om revisor i deras register är korrekta är en väldigt viktig del i detta.
Vad gäller revisionsplikten är det precis som Markus Kallifatides säger. Utredaren har i detta betänkande presenterat argument för och emot och olika modeller kring detta. Detta arbete pågår i Regeringskansliet här och nu. Jag ser fram emot att återkomma till riksdagen med en proposition där vi tar det bredare greppet baserat på detta betänkande.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.