Rotavdragets kostnadseffektivitet
Interpellation 2023/24:390 av Sofie Eriksson (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2024-01-26
- Överlämnad
- 2024-01-29
- Anmäld
- 2024-01-30
- Svarsdatum
- 2024-02-06
- Besvarad
- 2024-02-06
- Sista svarsdatum
- 2024-02-13
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Riksrevisionen har nyligen presenterat en rapport om rotavdragets kostnadseffektivitet i fråga om att öka arbetsutbudet samt minska andelen svartarbete i branschen. Slutsatserna är mycket tydliga: Rotavdraget är inte kostnadseffektivt i sin nuvarande form, varken när det gäller att öka arbetsutbudet eller att minska svarta löner i branschen. Riksrevisionen rekommenderar därför regeringen att sänka taket.
Regeringen gör nu tvärtom, och höjer taket i rotavdraget samtidigt som man separerar det från rutavdraget.
Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande fråga till finansminister Elisabeth Svantesson:
Avser finansministern att utifrån Riksrevisionens rapport ta initiativ till en översyn av rotavdragets utformning i någon del för att öka effektiviteten i rotavdraget?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2023/24:390
Webb-tv: Rotavdragets kostnadseffektivitet
Dokument från debatten
- Tisdag den 6 februari 2024Kammarens föredragningslistor 2023/24:66
- Protokoll 2023/24:66 Tisdagen den 6 februariProtokoll 2023/24:66 Svar på interpellation 2023/24:390 om rotavdragets kostnadseffektivitet
Protokoll från debatten
Anf. 89 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Fru talman! Sofie Eriksson har frågat mig om jag, utifrån Riksrevisionens rapport, avser att ta initiativ till en översyn av rotavdragets utformning i någon del för att öka effektiviteten i rotavdraget. Frågan är ställd mot bakgrund av att Riksrevisionen nyligen presenterade en rapport om rotavdragets kostnader och effekter.
Regeringens kommande förslag om att tillfälligt höja taket för rotavdraget och att tillfälligt införa separata tak för rot- och rutavdraget är en åtgärd för att stödja byggsektorn under pågående lågkonjunktur. Åtgärden bedöms öka efterfrågan på rotarbeten under en period då efterfrågan på övriga bygg- och anläggningsarbeten bedöms minska.
Rotavdraget är en beprövad åtgärd som även tidigare använts för att lindra lågkonjunkturers effekter på byggbranschen. Jag har noterat att Riksrevisionens granskning inte omfattar rotavdragets effekter som konjunkturåtgärd. Regeringen kommer att återkomma med svar på Riksrevisionens rapport.
Anf. 90 Sofie Eriksson (S)
Fru talman! Jag tackar finansministern för svaret.
I kväll har fackförbunden GS och Byggnads genomfört en demonstration på Sergels torg. De är trötta på varsel och eskalerande arbetslöshet i branschen. De är trötta på att bostadsbyggandet har kraschat samtidigt som bostadsbristen är så stor. Om jag har förstått det rätt har de överlämnat en namninsamling till bostadsministern i kväll. Jag vill passa på att tydligt sälla mig till deras krav på att regeringen måste agera.
Då kan man ju fråga sig, fru talman, varför jag ska stå här i en interpellationsdebatt och kritisera rotavdraget lite grann. Det är väl ändå en konjunkturåtgärd? Men grejen är att man i tider av svåra ekonomiska överväganden måste jobba smart. Man kan inte kasta pengar på saker hur som helst. Och det är helt enkelt inte smart att höja taket för rotavdraget just nu, med dess nuvarande utformning.
Det är inte jag som säger detta, utan det är Riksrevisionen. Man har nyligen presenterat en rapport om rotavdragets kostnadseffektivitet i fråga om att öka arbetsutbudet och minska andelen svartarbete i branschen. Slutsatserna är mycket tydliga: Rotavdraget är inte kostnadseffektivt i sin nuvarande form. Man rekommenderar därför regeringen att sänka taket. Men regeringen gör precis tvärtom, fru talman - den höjer taket och separerar det från rutavdraget.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Detta kostar 10 eller 11 miljarder, eller vad det nu kommer att landa i till slut. Personer som i dag har råd kan renovera ännu mer och göra avdrag för det. Detta är pengar som inte kan nyttjas av alla, till exempel inte av personer som bor i hyresrätt, och de problem med rotavdraget som vi ser i dag hanteras inte alls.
Jag skulle säga att det är pinsamt av regeringen att påstå att ett höjt tak för rotavdraget skulle rädda byggsektorn från krisen. I så fall hade byggkrisen inte varit så djup som den är nu.
Vi socialdemokrater menar att det går att rikta om rotavdraget till tjänster som är av större vikt för det gemensamma, som energieffektiviserande åtgärder. Det går också att lägga fram fler och större åtgärder för byggbranschen; vi har presenterat en fempunktslista med byggstimulanser, byggkrediter, ett statligt fastighetsbolag, satsning på energieffektivisering och just en reform av rotavdraget.
Det är klart positivt att människor kan och vill renovera hemma, men vi tycker att det vore bra om mer av pengarna kunde gå till sådant som dämpar inflationen eller ger lägre elräkningar, alltså energieffektiviseringar. Vi är dock även oroliga för den kritik som Riksrevisionen för fram, det vill säga att detta inte är ett kostnadseffektivt system.
Det är ju så att ett höjt tak för rotavdraget gynnar en viss grupp framför andra. Jag läser ur regeringens egen promemoria om frågan: "Förslaget bedöms i huvudsak ha effekt på den ekonomisk standarden för hushåll i den övre delen av fördelningen, och allra mest för den tiondel av befolkningen som har högst ekonomisk standard."
Är det inte dags för en översyn av detta, finansministern?
Anf. 91 Hanna Westerén (S)
Fru talman! Jag börjar med ett citat: "Rotavdraget . är inte effektivt utformat. - - - För att öka kostnadseffektiviteten bör regeringen sänka gränsen för hur stora avdrag som får göras, samt använda effektivare sätt för att motverka svartarbete och annan arbetslivskriminalitet."
Det är inte jag som säger detta, och det är inte Sofie Eriksson som säger det. Det är Riksrevisionen, och tydligare än så kan det väl knappast sägas.
Sverige befinner sig i flera parallella kriser: Vi har ett försämrat säkerhetsläge, en eskalerande klimatkris och en vargavinter för hushåll och företag. Vi har kris i sjukvården och en mycket svår bostadskris. För att lösa bostadskrisen behöver vi bygga mer - fler bostäder där fler människor kan bo - men vi renoverar kåkar som redan fungerar. Med tanke på vad Sofie Eriksson precis sa lär det vara ganska fina och välfungerande kåkar som blir ännu finare. Det är inte väl använda resurser.
Dessutom är risken överhängande att de problem som är särskilt svåra i bland annat byggbranschen eskalerar. Människor far illa på svensk arbetsmarknad; vi måste vara klara över det. Det är bristfällig skyddsutrustning, svarta löner, falska arbetsgivarintyg och i vissa fall ren människohandel. Och då har jag inte ens nämnt alla de pengar som läcker ut ur systemet varje dag. Jag undrar på riktigt hur finansministern kan låta detta fortgå på hennes skift. Vems intresse tjänar rotavdragen med nuvarande utformning?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi ska inte heller glömma att allt hänger ihop. Jag har sagt det förut, och det bär lite emot att säga det igen, men jag tror att det är viktigt: Den som säger sig vilja försvåra för gängen och driva bort organiserad brottslighet - vilket jag och mina kollegor vill och vilket jag tror att finansministern ganska många gånger har sagt sig vilja - måste också bekämpa arbetslivskriminaliteten. Det är där det händer. Att höja taket för avdrag utan att också adressera riskerna för fler arbetsplatsolyckor, fler som exploateras och utnyttjas, fler skattebrott, mer dubbel bokföring och en eroderande legitimitet för skattesystemet är ärligt talat djupt oansvarigt.
Den som ingen bostad har får vackert vänta till senare för att den som redan har ska få renovera mer. Är det verkligen rimligt? Är det rättvist? Jag tror att detta är en farlig väg att gå. Jag tror att det är farligt för att det ökar klyftorna mellan den som har och den som inte har i vårt land. Jag tror att det är farligt för att skattesystemet förtjänar bättre, mer effektiva åtgärder. Jag tror inte heller att vi har råd att avvara en enda skattekrona givet de utmaningar som svensk välfärd har.
Jag undrar därför verkligen: Vilka är åtgärderna för att komma till rätta med arbetslivskriminaliteten? Den är nämligen en överhängande risk redan nu, och med ett höjt tak ökar den ytterligare.
Anf. 92 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Fru talman! Jag tänker hålla mig till grundfrågan som interpellanten har, nämligen om jag avser att ta initiativ till en översyn av utformningen.
Först och främst välkomnar jag Riksrevisionens rapport. Jag är och har i många år varit en av Riksrevisionens vänner i bemärkelsen att jag tycker att vi behöver utvärderas och granskas från olika håll. Vi behöver naturligtvis alltid ta till oss vad olika utvärderingsinstitut och andra kommer fram med. Vi kommer såklart att återkomma med ett formellt svar här i riksdagen, som vi alltid gör.
Jag tror dock att vi diskuterar flera saker samtidigt. Man ska ha med sig att Riksrevisionen har granskat rotavdraget som en strukturell åtgärd, inte som en konjunkturåtgärd. Det förhöjda taket för rotavdraget handlar alltså om, ifall någon som tittar på detta eller läser protokollet efteråt inte vet det, en konjunkturåtgärd som är tillfällig. Den gäller i ett enda år, för att stötta byggbranschen under en svår tid.
Det är inte så att regeringen tror att rotavdraget och ett höjt tak för det räddar byggbranschen - självklart inte. Det är en otroligt tuff tid med höga finansieringskostnader, höga produktionskostnader och låg efterfrågan. Man får inte kalkylen att gå ihop. Därför är det mycket viktigt att få ned inflationen och att även räntorna med tiden kan komma ned. Då kommer det att bli en vändning för branschen. Det behövs också strukturella åtgärder som andra ministrar, till exempel Andreas Carlson som är ansvarig för bostadsbyggandet, kommer att återkomma till.
När man tittar på rotavdraget i båda dessa delar ska man väl bara säga att det i grunden är en bra åtgärd. Jag vidhåller att både rut och rot är bra. De bidrar till färre svarta inkomster, vilket även Riksrevisionen konstaterar i sin rapport. Som jag har sagt menar vi att ett tillfälligt höjt tak för rotavdraget också kan underlätta för byggsektorn.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag tänker inte lägga till någonting mer i detta inlägg. Jag kan bara konstatera att vi kommer att återkomma med en skrivelse till riksdagen om Riksrevisionens rapport och hur vi ser på kritiken i de delarna.
Anf. 93 Sofie Eriksson (S)
Fru talman! Jag tackar finansministern för inlägget.
Jag skulle vilja gå vidare och fokusera på det jag tycker är det kanske allvarligaste i Riksrevisionens rapport, vilket är de frågetecken som dyker upp. Enligt Riksrevisionen är det nämligen precis som finansministern säger, det vill säga att efterfrågan på svarta löner har minskat. Det är bra. Men samtidigt ökar mängden svarta löner. Arbetslivskriminaliteten förvärras.
Folk dör på svenska arbetsplatser. Folk skadas och försvinner. Människor kommer hit från andra länder och hoppas på att tjäna bra med pengar men kommer till arbetsplatser där de ska hålla käft och lyssna på chefen. Många vittnar om underentreprenörer till våra stora byggföretag som motsätter sig facklig organisering och hotar arbetarna. Gränspolisen hittar kvinnor i prostitution när de gör razzior mot byggen i Dalarna. Situationen är extrem.
Enligt Riksrevisionen vill folk i mindre utsträckning ha svartarbete hemma, och det är bra. Ändå ökar svartarbetet. Hur går det ihop? Jag tänkte läsa några rader ur tidningen Byggnadsarbetaren, som har pratat med Riksrevisionen om just den paradoxen. Där står det: "Förklaringen är enligt riksrevisionen att hantverkstjänsterna marknadsförs som vita gentemot kunden men ändå betalas med svarta löner 'bortom köparnas insyn och kontroll'."
Fru talman! Kan rotavdraget alltså användas för att tvätta pengar från kriminell verksamhet och vilseleda konsumenter? Kan det vara så att rotavdraget i sin nuvarande utformning försvårar arbetet med att bekämpa kriminalitet i bland annat byggbranschen? Anledningen till att jag frågar är att saker och ting behöver utredas här. Min bild är dock att regeringen inte planerar att göra det. Det man gör just nu är att kasta in mer pengar i det system där dessa allvarliga frågetecken finns.
Fru talman! Jag förstår att det kan bli lite pinsamt. De partier som styr nu avskaffade investeringsstödet. Det kan gå lite prestige i detta. Riksrevisionens rapport kom också efter att regeringen hade presenterat sina förslag i budgeten.
Jag tror dock att det är viktigt att kunna tänka om. Vi har en byggkris och behöver mer aktivt agerande från regeringen för att mota den.
Vi har nu fått det svart på vitt. Det viktigaste argumentet från dem som har framfört att rotavdraget i sin nuvarande form är bland det bästa som har hänt har varit att det motverkar de svarta lönerna, men här har vi fått se mycket tydligt att det inte är kostnadseffektivt i denna specifika åtgärd. Det kan till och med vara så att rotavdraget i sig vilseleder kunder att tro att de köper vita tjänster när det inte är så.
Jag tycker att detta är oerhört allvarliga frågetecken som borde rätas ut. Hur ser finansministern på just den här delen av problematiken?
Anf. 94 Hanna Westerén (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Jag lyssnade och lyssnade, men jag hörde otroligt lite från finansministern om arbetslivskriminalitet. Det kanske var högst medvetet.
Däremot hörde jag en ganska lättsam inställning till Riksrevisionens uttryckliga rekommendation till regeringen att, om man ska gå vidare med detta, ta krafttag mot arbetslivskriminalitet för att inte ännu mer medel ska läcka ut ur systemen och komma i händerna på oseriösa aktörer.
Vi vet att arbetslivskriminalitet är ett hot mot liv och lem för svenska byggnadsarbetare, men det är också ett uppenbart hot mot seriösa företag som vill bedriva näringsverksamhet i sund konkurrens. Det funkar ju inte; det är ett stort problem. Åtminstone detta borde verkligen bekymra finansministern.
Jag tycker att det är djupt oansvarigt att höja rotavdraget. Det är ett avdrag som inte bedöms vara tillräckligt effektivt när bostadskrisen är så djup och när riskerna för ännu mer arbetslivskriminalitet, död, skador och exploatering är så stora.
Jag misstänker att jag inte kommer att få något svar, men jag vill ändå ställa frågan: Har SD-regeringen ingenting mer att komma med? Då är det bra klent. Jag tror dessutom att det är dyrt, dåligt och farligt.
Anf. 95 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Fru talman! Den här debatten går några varv på lite olika sätt.
Jag fick frågan om jag är beredd att ta initiativ till en översyn av rotavdragets utformning. Jag svarade att vi från regeringens sida återkommer med en skrivelse där vi kommer att berätta hur vi förhåller oss till olika delar.
Några vill insinuera att den moderatledda regeringen inte bryr sig om arbetslivskriminalitet. Jag tänker bara säga detta: Om det är någonting som jag ägnar mycket tid åt är det att se till att den kriminella ekonomin stryps och inte växer. Därför är jag glad för beslutet om en lagrådsremiss. Myndigheter kan dela mer information just när det gäller arbetslivskriminalitet. Jag är glad för att vi nu på allvar vänder på alla stenar - inte bara på några - inom alla sektorer i myndigheter och departement för att verkligen se till att vi stryper den kriminella ekonomin. Oavsett om det handlar om företag i rotbranschen eller om helt andra tjänster och branscher ska den strypas överallt.
Jag tänker dock inte kasta ut barnet med badvattnet. Rot och rut är två bra reformer. De ska vårdas och bli bättre. De ska inte användas i felaktiga syften.
Vi återkommer alltså med regeringens samlade syn på Riksrevisionens rapport.
Anf. 96 Sofie Eriksson (S)
Fru talman! Frågan här är ju om finansministern, mot bakgrund av Riksrevisionens rapport, har för avsikt att ta någon form av initiativ till en översyn av systemet. Vi har fått bra svar - regeringen kommer givetvis att gå den formella vägen och svara på rapporten.
Jag undrar dock vad man tar med sig. Vi får ju höra från Riksrevisionen om diskrepansen här - efterfrågan på svarta löner har minskat, men de svarta lönerna ökar ändå. Enligt Riksrevisionen kan det vara så att hantverkstjänster marknadsförs som vita gentemot kunden men ändå betalas med svarta löner, bortom köparnas insyn och kontroll. Jag kan inte tolka det som någonting annat än att rotavdraget används för att tvätta svarta löner vita, i alla fall rent kosmetiskt. Är inte det allvarligt?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi är många här inne som tycker att det är viktigt att få bort den kriminella ekonomin. Vi är många här inne som kämpar för att det inte ska vara förenat med fara för hälsa och liv att gå till arbetet. Vi är många som kämpar för att människor, var de än kommer ifrån, inte ska utnyttjas på svensk arbetsmarknad. Nu har vi fått svart på vitt att denna åtgärd inte är kostnadseffektiv. Det kan till och med vara så att man använder rotavdraget för att vilseleda kunder att tro att de köper en sjyst tjänst när det i själva verket är så att det är människor som utnyttjas som är hemma och jobbar.
(Applåder)
Anf. 97 Tredje vice talman Kerstin Lundgren
Finansministern avstår från sitt avslutande inlägg i denna interpellationsdebatt.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.