Säkerhetspolisens utredningar om personer med kurdiskt ursprung
Interpellation 2020/21:868 av Ilona Szatmari Waldau (V)
Interpellationen är inlämnad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2021-08-18
- Överlämnad
- 2021-08-18
- Anmäld
- 2021-09-02
- Sista svarsdatum
- 2021-09-16
- Svarsdatum
- 2021-09-21
- Besvarad
- 2021-09-21
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Mikael Damberg (S)
I Sverige bor många med kurdiskt ursprung. En del kom hit som barn, andra är födda här. En del blir kära i någon som bor i Sverige, andra blir kära i någon som bor i ett annat land. En del väljer att bosätta sig i kärlekens hemland medan andra väljer att bosätta sig i Sverige.
Just nu behandlas flera ansökningar om uppehållstillstånd för just personer med kurdiskt ursprung och partner till svenskar med kurdiskt ursprung. Ett trettiotal av dem riskerar att få avslag av Migrationsverket eftersom Säpo bedömer att de eller partnern utgör säkerhetsrisker.
Nyligen utvisades en belgisk medborgare från Sverige. Personen är gift med en svensk, och de har två barn ihop. De har bott i Sverige i flera år, och både hon och maken har jobb. När hon vände sig till Migrationsverket för att få permanent uppehållstillstånd fick hon i stället ett utvisningsbeslut och ett förbud att återvända till Sverige på tio år. Säpo menade att hon är en fara för rikets säkerhet. Utan att få förklarat vad Säpo grundar detta på utvisades alltså personen, som inte kan försvara sig mot anklagelserna. Den belgiska myndigheten gör en annan bedömning och ser henne inte som ett säkerhetshot.
Den som utvisas från Sverige till Turkiet, vilket flera riskerar att göra, går ett annat öde till mötes. Den som utpekas som PKK-sympatisör, sant eller osant, riskerar långa fängelsestraff.
Den turkiska säkerhetstjänsten ser sympatier för den fängslade politikern Selahattin Demirtaş, firande av det kurdiska nyåret newroz, deltagande på aktiviteter för kurders rättigheter och stöd till det legitima partiet HDP som stöd till terrorister. Även svenska politiker har stämplats som terroristsympatisörer av turkisk säkerhetstjänst.
Just nu granskar alltså Migrationsverket ett trettiotal kända ansökningar om uppehållstillstånd från personer med kurdiskt ursprung, där Säpo är inblandat. Det finns med största sannolikhet också ett mörkertal.
På grund av risken för att avvisas till Turkiet och vad som väntar där om den turkiska säkerhetstjänsten anser att personen har kopplingar till PKK väljer de flesta att vara anonyma. De frågor som Säpo ställer är de frågor som leder till terrorismstämpling i Turkiet men som knappast utgör någon risk mot Sveriges säkerhet:
De frågade mig vad jag har för åsikter om PKK. Ser jag dem som en terrororganisation? Har jag haft någon relation till PKK? Anser jag att PKK och HDP har ett samröre? Och har jag deltagit i några kurdiska aktiviteter i Sverige? Jag blev helt chockad av deras frågor, för de påminde så mycket om den turkiska säkerhetspolisens frågor. (Intervju i Dagens ETC.)
Det som de som kallats till Säpo har gemensamt är att de alla sympatiserar med den kurdiska vänsteroppositionen i Turkiet och också har uttryckt stöd för det kurdiska självstyret i nordöstra Syrien, enligt Dagens ETC som talat med flera av dem. Såväl Vänsterpartiet som regeringspartiet Socialdemokraterna har ett utvecklat samarbete med den kurdiska vänsteroppositionen.
Nyligen fick en Uppsalabo avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd. Personen anklagas inte för något av Säpo, utan det är hans fru som anses vara ett hot mot rikets säkerhet, och man anser att hans närvaro i Sverige kan förstärka detta hot som hon påstås utgöra.
Hon var under några år medlem i NCDK, Kurdiska demokratiska samhällscentret, och under något år aktiv då hon deltog på manifestationer till stöd för HDP och syrienkurderna, bland annat vid angreppen på Kobane. Hon har inte varit aktiv i föreningen sedan 2016.
Hon arbetar som högt uppsatt tjänsteman i en statlig myndighet och är höggravid med parets andra barn. Personen som fick avslag har just slutfört en svensk utbildning. Migrationsverket menar att han ska avvisas till Turkiet och inte få återinträda i Schengen på tio år. Familjen har därmed ingen möjlighet att ens träffas i de flesta av Europas länder. Frun har bott i Sverige i stort sett hela sitt liv och tvingas nu flytta till Turkiet om hon ska kunna leva tillsammans med sin man och barnen ska kunna växa upp med båda sina föräldrar. Samtidigt finns det en risk att de båda fängslas om de flyttar till Turkiet.
I Sverige får kurdiska barn hemspråksundervisning på kurdiska, och barnen talar kurdiska hemma. I Turkiet förväntas de tala turkiska, ett språk som svenskar med kurdiskt ursprung sällan behärskar.
Ett av de stora problemen med Säpos utredningar är att de är hemligstämplade och att den som är drabbad inte har någon möjlighet att försvara sig mot anklagelserna, vare sig mot Säpo eller mot Migrationsverket. Det enda personen kan gå på är de frågor som han eller hon fått.
I en tidigare interpellationsdebatt hänvisade statsrådet till att han inte kan uttala sig i enskilda frågor. Men det är inte en enskild fråga när minst trettiotalet personer med kurdiskt ursprung får frågor som handlar om deras syn på turkisk politik och denna syn ses som grund för att inte bevilja uppehållstillstånd. Denna syn på Turkiets politik delas av de flesta partier, inklusive regeringspartierna, men ändå innebär det att Säpo ser detta som ett hot mot Sveriges säkerhet. Då är också alla statsråd och nästan hela Sveriges riksdag hot mot Sveriges säkerhet.
Med anledning av vad som anförts ovan vill jag fråga statsrådet Mikael Damberg:
- Avser statsrådet att inom ramen för sin styrning av Säpo låta granska eller vidta några andra åtgärder avseende samarbetet mellan Säpo och MIT?
- Avser statsrådet att göra det möjligt för personer som nekas uppehållstillstånd kopplat till Säpos utlåtanden att få vetskap om vilka dessa anklagelser är och därmed kunna bemöta dem och försvara sig?
- Anser statsrådet att det är rimligt att splittra barnfamiljer och att detta är förenligt med barnkonventionen, eller avser statsrådet att vidta några åtgärder för att ändra den berörda lagstiftningen eller för att på annat sätt förhindra att så sker?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2020/21:868
Webb-tv: Säkerhetspolisens utredningar om personer med kurdiskt ursprung
Dokument från debatten
- Tisdag den 21 september 2021Kammarens föredragningslistor 2021/22:7
Protokoll från debatten
Anf. 26 Statsrådet Mikael Damberg (S)
Fru talman! Ilona Szatmari Waldau har frågat mig om jag inom ramen för min styrning av Säpo avser att låta granska eller vidta några andra åtgärder avseende samarbetet mellan Säpo och MIT, om jag avser att göra det möjligt för personer som nekas uppehållstillstånd kopplat till Säpos utlåtanden att få vetskap om vilka dessa anklagelser är och därmed kunna bemöta dem och försvara sig samt om jag anser att det är rimligt att splittra barnfamiljer och att detta är förenligt med barnkonventionen eller om jag avser att vidta några åtgärder för att ändra den berörda lagstiftningen eller för att på annat sätt förhindra att så sker.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Alla personer som söker asyl eller uppehållstillstånd på annan grund i Sverige ska få en rättssäker och individuell prövning. En person får inte utvisas till ett land där han eller hon riskerar att utsättas för dödsstraff, tortyr, förföljelse eller annan förnedrande eller omänsklig behandling eller bestraffning. Samtidigt är det av stor vikt att förhindra att personer som är eller kan bli ett säkerhetshot mot Sverige uppehåller sig eller etablerar sig i landet.
Ett säkerhetsärende vid Säkerhetspolisen aktualiseras vanligen genom att myndigheten är remissinstans till Migrationsverket. Migrationsverket fattar ett beslut enligt utlänningslagen med beaktande av den information som framkommit i ärendet.
Säkerhetspolisens operativa arbete måste präglas av omfattande sekretess för att kunna ge önskat resultat och ytterst för att avvärja hot mot Sveriges säkerhet. Insynen i den typen av verksamhet är därför begränsad, inte bara i förhållande till de berörda utlänningarna utan också gentemot svenska medborgare och andra svenska myndigheter. Parten ska ändå som utgångspunkt få del av allt material i sitt ärende. Eventuella avsteg från detta tillämpas därför restriktivt, så att inte uppgifter undanhålls annat än när detta är oundgängligen nödvändigt.
I detta sammanhang är det också viktigt att föra fram att Säkerhetspolisen inte får registrera uppgifter om en person enbart på grund av personens etniska ursprung, politiska åsikter, religion, hälsa eller sexuella läggning. Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden gör bland annat inspektioner för att kontrollera hur Säkerhetspolisen behandlar personuppgifter.
Vad gäller frågan om barnkonventionen gäller den som svensk lag. Det är en viktig princip att hänsyn ska tas till barnets bästa i juridiska sammanhang. Denna princip är införlivad i utlänningslagen, och barnets bästa ska givetvis beaktas i säkerhetsärenden. Däremot kan inte barnkonventionen i sig grunda en rätt till uppehållstillstånd i Sverige.
Slutligen ska jag säga något om Säkerhetspolisens samverkan. Säkerhetspolisen har ett omfattande nationellt och internationellt samarbete. I det internationella samarbetet är samverkan tätast med säkerhetstjänster i de nordiska länderna, inom EU och i övriga västländer. En stor del av samarbetet handlar om utbyte av erfarenheter och information. I sammanhanget bör även framhållas att EU:s medlemsstater har beslutat om en gemensam förteckning över personer, grupper och enheter som deltar i terroristhandlingar.
Det är av stor vikt att förhindra att personer som är eller kan bli ett säkerhetshot mot Sverige uppehåller sig eller etablerar sig i landet. Jag har fullt förtroende för Säkerhetspolisens arbete med dessa ärenden.
Anf. 27 Ilona Szatmari Waldau (V)
Fru talman! I Sverige bor det många med kurdiskt ursprung. En del kom hit som vuxna, andra som barn. Åter andra är födda här. En del av dem har blivit kära i någon som bor i Sverige. Andra har blivit kära i någon som bor i ett annat land. En del av dessa väljer att bosätta sig i kärlekens hemland, medan andra väljer att bosätta sig i Sverige.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Nyligen utvisades Zozan Büyük från Sverige. Zozan är belgisk medborgare och gift med en svensk. De har två barn ihop. De har bott i Sverige i flera år där både hon och maken hade jobb. När Zozan vände sig till Migrationsverket för att få permanent uppehållstillstånd fick hon i stället ett utvisningsbeslut och ett förbud att återvända till Sverige på tio år. Säpo menade att hon var en fara för rikets säkerhet. Utan att få förklarat vad Säpo grundat detta på utvisades alltså Zozan, som inte kan försvara sig mot anklagelserna. Den belgiska myndigheten gör en annan bedömning och ser inte henne som ett säkerhetshot.
I våras träffade jag Rozerin som bor i Uppsala med sin man Kawa och deras två barn. Kawa hade då precis fått avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd. Det var inte för att Säpo ser honom som ett säkerhetshot utan för att hans närvaro i Sverige kan förstärka det hot som man anser att Rozerin utgör.
Under några år var Rozerin år medlem i NCDK, Kurdiska demokratiska samhällscentret, och under några år deltog hon aktivt på manifestationer till stöd för HDP och syrienkurderna, till exempel vid angreppen på Kobane. Hon har inte varit aktiv i föreningen sedan 2016.
Jag måste erkänna att även jag har varit på NCDK:s manifestationer för HDP och mot angreppen på Kobane. År 2019 stämplades till och med flera europeiska politiker som PKK-sympatisörer i en 666 sidor lång rapport. Bland de svenska politikerna finns jag och Jonas Sjöstedt men även försvarsminister Peter Hultqvist. Det här visar att den turkiska staten, genom en tankesmedja med starka kopplingar till regeringen, stämplar människor som terrorister och terroristsympatisörer för stöd till kurder. Det är ett synsätt som nu också Säpo tycks anamma. Det är å andra sidan svårt att veta eftersom Säpos yttranden om dem som söker uppehållstillstånd är hemliga, så vi kan ju bara gissa.
Det som de som kallats till Säpo har gemensamt är att de alla sympatiserar med den kurdiska vänsteroppositionen i Turkiet och har uttryckt stöd för det kurdiska självstyret i nordöstra Syrien, enligt Dagens ETC som har talat med flera av dem. Både Vänsterpartiet och regeringspartiet Socialdemokraterna har ett utvecklat samarbete med den kurdiska vänsteroppositionen.
Just nu är det ungefär ett trettiotal kända ansökningar om uppehållstillstånd som granskas. Det finns troligtvis också ett stort mörkertal. Därför har jag ställt tre frågor till statsrådet.
En av dem är om han inom ramen för sin styrning av Säpo tänker låta granska eller vidta några åtgärder avseende samarbetet mellan Säpo och den turkiska säkerhetstjänsten. Statsrådet har valt att inte besvara den frågan utan hänvisar till Säkerhets- och integrationsskyddsnämnden.
När det gäller min fråga om statsrådet avser att göra det möjligt för personer som nekas uppehållstillstånd kopplat till Säpos utlåtande att få veta vilka anklagelserna är och kunna bemöta dem och försvara sig svarar statsrådet att parten ändå som utgångspunkt ska få del av materialet i sitt ärende. Men det är ingen som har fått det. Min följdfråga till statsrådet blir: Tänker statsrådet se till att de får ta del av materialet i sitt ärende?
Anf. 28 Statsrådet Mikael Damberg (S)
Fru talman! Jag vill först börja med att påpeka att jag kommer att uttala mig mer principiellt, eftersom jag inte vill uttala mig om enskilda ärenden. Det är inte min roll att göra det. Då skulle jag kunna bli KU-anmäld.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Om vi tar det på en lite mer principiell bog är det viktigt att förstå att vi har en lagstiftning som gör att Säkerhetspolisen är remissinstans i ett antal ärenden. Men i slutändan är det inte Säkerhetspolisen som avgör vilken information som ska ligga till grund för beslutet. Det kan vara domare kopplade till utlänningslagen LSU som gör det och Migrationsverket. Det kan ytterst överklagas till domstol och i vissa fall till regeringen. Det är den typen av juridisk process som genomförs. Det är inte Säkerhetspolisen som beslutar. Säkerhetspolisen ger ett yttrande i dessa säkerhetsärenden. Jag tycker att det är en fullt rimlig grundordning.
Jag går över till interpellantens påpekande om att vi har väldigt många kurder i Sverige. Det är helt rätt. Det är många kurder som har flytt till Sverige, funnit en fristad i Sverige och som lever sina liv här. Men de är också politiskt engagerade för den kurdiska frågan. Jag skulle vilja sluta mitt eget parti till en av de krafter som jobbat väldigt hårt och intensivt med de här frågorna och rätten att bestämma över sin egen framtid.
Sverige som nation har också haft ett väldigt intensivt samarbete både med självstyret i nordöstra Syrien, som nämndes här av interpellanten, och med till exempel SDF. Det har varit partnerstyrkan på marken åt den globala koalitionen mot IS och Daish, där Sverige ingår i koalitionen. Det finns ett väl etablerat och djupt samarbete.
Men det fråntar inte att vi också när det gäller ärenden om Sveriges säkerhet måste gå igenom om det finns personer som kan utgöra ett hot mot vårt lands säkerhet och att det måste finnas en prövning av detta. Därför har vi en lagstiftning.
Svaret på frågan om vad som kan bli offentligt är att Säkerhetspolisen gör en bedömning av vad man kan göra offentligt i dessa ärenden. Men eftersom det också kan påverka den operativa förmågan - kanske vilka kanaler man har till information, hur man har samlat in information i dessa ärenden - är det inte möjligt för Säkerhetspolisen att lämna all information i dessa ärenden.
Det är därför vi har byggt upp en särskild ordning där till exempel Säkerhetspolisens verksamhet granskas av olika myndigheter och där det finns ett insynsråd bestående av riksdagspartier. Det är den ordning vi har. Det är inte en så ovanlig ordning i demokratier att man ändå har en säkerhetstjänst som har till uppgift att försvara landet mot terrorhot men också mot andra typer av säkerhetshot mot ett land.
Det är inte så att Säkerhetspolisens arbete utgår från att någon person har gjort ett yttrande eller har haft en politisk åsikt. Det är inte avgörande när Säkerhetspolisen gör sin bedömning. Man gör en individuell genomgång, och man gör en sammanvägd bedömning av huruvida en person kan utgöra ett hot mot Sverige och ger därmed ett yttrande där de rekommenderar till exempel utvisning.
Anf. 29 Ilona Szatmari Waldau (V)
Fru talman! Det finns någonting som är märkligt. Jag vill återigen referera till Dagens ETC. De har talat med några av de personer som har varit hos Säpo. En person säger: De frågade mig vad jag har för åsikter om PKK. Ser jag den som en terrororganisation? Har jag haft någon relation till PKK? Anser jag att PKK och HDP har ett samröre, och har jag deltagit i några kurdiska aktiviteter i Sverige? Jag blev helt chockad av de frågorna, för de påminde så mycket om den turkiska säkerhetspolisens frågor.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det vi kan se, enligt de personer som har varit hos Säpo när de berättar vad de har fått för frågor, är att det är frågor som helt och hållet är kopplade till situationen i Turkiet och relationen mellan HDP och PKK och egentligen ingenting om Sverige. Nu vet vi även här inte vad som egentligen har sagts eftersom allting är hemligstämplat. De får inte heller själva se vad det är för grund.
Rozerin och Kawa, som jag nämnde tidigare, är två verkliga personer, men de har inte de namn som jag nu säger. När det gäller dem har dessutom Säpo inte haft någonting att invända mot Kawa, som är den som söker uppehållstillstånd. Man menar att Rozerin genom det engagemang som hon har haft i NCDK gör att hon skulle kunna bli ett säkerhetshot om Kawa får uppehållstillstånd. Om han får leva tillsammans med sin fru och sina två barn här i Sverige kan hon bli ett säkerhetshot mot Sverige. Det är i sig en väldigt konstig grund, skulle jag vilja säga.
I det här fallet är det också så att Kawa, som är turkisk medborgare, inte får återinträda i Schengen under tio år. Det innebär att enda sättet som Rozerin, Kawa och deras barn kan träffas hela familjen är i Turkiet eller i ett land utanför Schengen. Jag anser inte att det är särskilt barnvänligt eller till barnens bästa.
Migrationsverket menar att Rozerin kan resa till Turkiet. De kan leva där. Men om Säpo gör bedömningen att hon har deltagit i NCDK:s arrangemang och därmed är vad hon nu är - att hon stöttar en terrororganisation, som PKK anses vara - riskerar hon ett fängelsestraff om hon kommer till Turkiet.
Dessutom vet vi att personer från Kurdistan eller från Turkiet som har växt upp i Sverige oftast inte talar turkiska. De har kurdiska som hemspråk, och de får undervisning i kurdiska som modersmålsundervisning i skolan. Det gör att de kommer till ett land där de riskerar att fängslas och alltså inte talar språket. Jag tycker att det är synnerligen allvarligt att man gör den här typen av bedömning.
Jag håller dock med statsrådet om att vi inte ska diskutera enskilda personer, utan här handlar det om ett system. När över 30 personer med ursprung i Kurdistan får den här typen av frågor om samröre med HDP och PKK blir det ett mönster som visar att det är någonting väldigt konstigt i detta. Det är också väldigt konstigt att det hela är hemligstämplat och att de inte får försvara sig. De vet inte ens varför de inte får uppehållstillstånd utan bara att de eller deras partner ses som ett säkerhetshot kopplat till frågan om PKK.
Anf. 30 Statsrådet Mikael Damberg (S)
Fru talman! Säkerhetspolisen ställer ofta frågor i de här fallen. Exakt vilka frågor de ställer och orsaken till att de ställer frågorna varken kan eller vill jag kommentera.
Men det är inte förvånande att Säkerhetspolisen ställer frågor kring en terrorklassad organisation som PKK, om vilket samröre man har haft till den och om hur man ser på denna organisation. Det är ett europeiskt beslut, som också Sverige har anslutit sig till, som har inneburit att PKK finns på terrorlistan. Bland annat därför - men inte bara därför - har Säkerhetspolisen att se på vilka kopplingar personer har haft till en terrorklassad organisation. Men när jag talar med Säkerhetspolisen får jag väldigt tydligt höra att en persons åsikter, uttalanden och så vidare inte ensamt kan avgöra var Säkerhetspolisen landar i en bedömning av om det finns en säkerhetsrisk.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Återigen vill jag säga att när det gäller hela diskussionen om uppehållstillstånd i Sverige och huruvida detta är klokt eller inte är det fortfarande Säkerhetspolisen som ger ett underlag, men det är Migrationsverket och sedan domstolar som prövar besluten i ärendena. Det finns all möjlighet för dessa myndigheter att fatta beslut om de tycker att Säkerhetspolisen har gjort en märklig bedömning eller om de tycker att man ska göra på något annat sätt enligt svensk lagstiftning. Själva besluten är det inte Säkerhetspolisen som fattar, utan de ger underlag.
Jag har svårt att se vilken annan ordning vi ska ha i säkerhetsärenden, för detta är en mer principiell diskussion. Ska vi inte ha en säkerhetstjänst som ser på vilka kontakter personer som vill ha permanent uppehållstillstånd i Sverige eller finnas i vårt land har? Ska man inte se på vilka kontakter de har haft med terrororganisationer och vilken säkerhetsrisk de kan utgöra för vårt land? Det här är det yttersta nätet, där vi försöker fånga upp personer som skulle kunna vara en risk för vårt lands säkerhet.
Jag kommer tillbaka till att det inte går att säga att allt ska vara offentligt. Om allt blir offentligt kan man också röja metoder, inhämtningsteknik och kanske teknisk förmåga. Det är inte bra om Säkerhetspolisens metoder för att kunna följa personer som kan utgöra en säkerhetsrisk eller är terrorister i vårt land röjs. Därav finns det ett visst mått av sekretess i de här frågorna, och så måste det vara.
Utgångspunkten för detta är kanske en lite bredare diskussion. Det antyds i interpellationen att vi skulle ha en nära relation med och lita väldigt mycket på exakt vad turkiska myndigheter tycker och tänker. Jag vill vara tydlig med att Sverige har ett omfattande straffrättsligt samarbete med Turkiet som fungerar bra på många olika sätt. Men samtidigt har regeringen nästan en gång i månaden under de senaste åren avslagit framställan om utlämning eller rättslig hjälp i brottmål från Turkiet för att ett bifall skulle strida mot svenska allmänna rättsprinciper. I dessa fall har svenska grundläggande värderingar kring åsikts- och yttrandefrihet trumfat Turkiets behov av bistånd.
Den enskildes rättigheter är något som alltid ska beaktas i de här ärendena och något vi självklart inte frångår, oavsett vem som begär hjälp i de här sammanhangen.
Jag vill betona att vi har en svensk lagstiftning och en svensk juridisk prövning som måste göras här, och den får inte lita på utländska aktörers eller staters juridiska system eller bedömningar.
Anf. 31 Ilona Szatmari Waldau (V)
Fru talman! Faktum är att även Amnesty International har uttalat sig om just de här ärendena, också detta i kontakter med tidningen ETC.
Amnesty framför - och det är en inställning som jag ansluter mig till - att det är viktigt att Sverige har ett arbete mot personer och organisationer som kan innebära en risk för landets säkerhet. Det är naturligtvis oerhört viktigt. Men Amnesty säger också att man måste hitta ett system där en person som är berörd helt får ta del av det som riktas mot en. Amnesty menar att det inte finns någon annan väg att gå om man ska upprätthålla både proportionalitetsprincipen och en global rättssäkerhetsprincip.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det innebär att Sverige enligt Amnestys granskning bryter mot detta när dessa personer inte får ta del av Säpos utredning eller veta vilket underlag som Migrationsverket har fått från Säpo.
Min interpellation handlar mycket om det här. Hur ska de här personerna - över 30 personer som vi känner till och det stora mörkertal som utgörs av dem som inte vågar säga någonting eftersom de är rädda för repressalier om de blir utvisade till Turkiet - kunna få en möjlighet att se vad de är anklagade för? De måste få se detta och få en möjlighet att försvara sig mot de anklagelser som riktas mot den. De måste få kunna bemöta detta, till exempel i en rättslig process eller i en överklagandeprocess. Men det får de inte.
Varken jag eller statsrådet kan veta exakt vad de här personerna har gjort eller sagt i olika sammanhang. Vi får inte ens veta vad man påstår att de har sagt eller gjort, för det är hemligt.
Jag skulle önska att statsrådet ville avsluta sina anföranden här med att säga att vi behöver se över det här. Precis som statsrådet har sagt måste människor få en möjlighet att veta vad de anklagas för. Och det får de inte i dag.
Anf. 32 Statsrådet Mikael Damberg (S)
Fru talman! Jag är inte beredd att ge ett löfte att ändra regelverket på ett sådant sätt att de personer som Säkerhetspolisen menar utgör en säkerhetsrisk för Sverige får del av all information.
Varför? Jo, därför att den informationen också kan röja det sätt på vilket Säkerhetspolisen jobbar operativt och den tekniska förmåga som Säkerhetspolisen har. Det skulle undergräva Säkerhetspolisens möjligheter att vara den yttersta garanten för Sveriges säkerhet kopplat till terrorism eller säkerhetshot.
Däremot är det fortfarande så att om Migrationsverket skulle uppfatta att det underlag som finns inte är tillräckligt tydligt är det de som fattar beslut. Detta beslut går naturligtvis att överklaga.
Men det finns inte heller någon ovillkorlig rätt för utländska medborgare att komma till Sverige och bosätta sig här. Vi måste ha en möjlighet att också använda Säkerhetspolisens information för att avgöra om det finns en säkerhetsrisk eller ett terrorhot mot Sverige. Sveriges riksdag har flera gånger tagit ställning till att Säkerhetspolisen ska ha denna möjlighet. Man har också beslutat om en lagstiftning som bygger på att Säkerhetspolisen är en remissinstans i dessa ärenden. Jag har inga planer på att ändra den ordningen.
Jag är dock fullt medveten om att det här är svåra frågor. Men jag tycker också att Säkerhetspolisen har ett väldigt svårt uppdrag, och jag har stort förtroende för myndigheten och för att de sköter detta uppdrag på bästa sätt.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.