Samernas sedvanerätt till vinterbete i skogslandet
Interpellation 2005/06:132 av Hagberg, Liselott (fp)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2005-11-22
- Anmäld
- 2005-11-22
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar fördröjt anmält
- 2005-11-29
- Sista svarsdatum
- 2005-12-06
- Besvarad
- 2005-12-09
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 22 november
Interpellation 2005/06:132 av Liselott Hagberg (fp) till jordbruksminister Ann-Christin Nykvist (s)
Samernas sedvanerätt till vinterbete i skogslandet
De svenska samerna har i modern tid aldrig varit mera trängda än de är i dag. Den ena samebyn efter den andra stäms inför domstol för prövning av den urgamla nödvändigheten att låta renarna finna vinterbete i skogslandet när betessäsongen i fjällen är förbi.
Processerna började i Härjedalen, fortsatte till Jämtland och pågår nu i Västerbotten. Eftersom samerna i hög utsträckning saknar skriftliga urkunder och rennäringen sedan mycket lång tid bedrivs efter mångtusenåriga ekologiska uthållighetsprinciper, som inte efterlämnar några synliga bevis efter sig i form av stallar eller ladugårdar, har den ena samebyn efter den andra förlorat i de domstolsprocesser som ägt rum.
De omfattande skadestånden och rättegångskostnaderna har lett till att samebyarna riskerar konkurs. I och med detta finns en risk att grunden för fortsatt ekologiskt uthållig renskötsel sätts ur spel. Detta i ett land där regeringens mål är att styra med hjälp av ekologiska uthållighetsprinciper och att värna de nationella minoriteterna, i synnerhet landets ursprungsfolk.
En förutsättning för fungerande rennäring är tillgången till vinterbeten. Eftersom rennäringen är av stor betydelse för den samiska kulturen och språket finns det anledning att känna oro över den fortsatta utvecklingen.
För några veckor sedan fann fem professorer för gott att uttrycka liknande farhågor i en debattartikel i Dagens Nyheter. Deras slutsats var att vi bör göra ungefär som den norska regeringen, nämligen anpassa lagstiftningen så att det är den som stämmer som också ska bevisa att samebyarna inte har någon urtida sedvanerätt till vinterbete i de privata skogarna. I Norge har en ändrad rättspraxis lett till att i stort sett alla sådana stämningar mot samerna upphört.
I december för ett år sedan förklarade jordbruksministern i ett tal vid seminariet Att vända en vind den 7 december 2004 att en svensk ratificering av ILO:s konvention 169 om urfolkens rättigheter är ofrånkomlig.
Under de tio år som passerat har Sverige i stort sett årligen fått utstå kritik för bristande politik mot samerna i Sverige. Det gäller bland annat fråntagna rättigheter till samernas urgamla vinterbeten. Kritiken har framförts av FN:s kommittéer för mänskliga rättigheter och rasdiskriminering, två organ vars kritik vi normalt förknippar med helt andra stater. Men nu gäller det Sverige och därför vill jag ställa följande frågor:
Vilka initiativ avser jordbruksministern att vidta för att reglera samernas urgamla sedvanerätt till vinterbete i skogslandet?
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att undanröja grunderna för FN:s årliga kritik mot samernas alltmer trängda situation?
När avser jordbruksministern att se till att Sverige undertecknar ILO:s mer än 15 år gamla konvention 169 om urfolkens och därmed samernas rättigheter?
Debatt
(13 Anföranden)![Stillbild från Interpellationsdebatt 2005/06:132, Samernas sedvanerätt till vinterbete i skogslandet](/_next/image/?url=%2Fimages%2Ffallback%2Fvideo-thumbnail.jpg&w=4096&q=75)
Interpellationsdebatt 2005/06:132
Webb-tv: Samernas sedvanerätt till vinterbete i skogslandet
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2005/06:48 Fredagen den 9 decemberProtokoll 2005/06:48 10 § Svar på interpellation 2005/06:132 om samernas sedvanerätt till vinterbete i skogslandet
Protokoll från debatten
Anf. 43 Ann-Christin Nykvist (S)
Anf. 44 Liselott Hagberg (Fp)
Anf. 45 Ola Sundell (M)
Anf. 46 Lennart Gustavsson (V)
Anf. 47 Rune Berglund (S)
Anf. 48 Ann-Christin Nykvist (S)
Anf. 49 Liselott Hagberg (Fp)
Anf. 50 Ola Sundell (M)
Anf. 51 Lennart Gustavsson (V)
Anf. 52 Rune Berglund (S)
Anf. 53 Ann-Christin Nykvist (S)
Anf. 54 Liselott Hagberg (Fp)
Anf. 55 Ann-Christin Nykvist (S)
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.