Samlingslokalernas roll för demokratin
Interpellation 2007/08:419 av Papadopoulos, Nikos (s)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2008-02-20
- Anmäld
- 2008-02-20
- Besvarad
- 2008-03-07
- Sista svarsdatum
- 2008-03-12
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 20 februari
Interpellation
2007/08:419 Samlingslokalernas roll för demokratin
av Nikos Papadopoulos (s)
till integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni (fp)
Tillgången på samlingslokaler i form av Folkets Hus och Parker, nykterhetsrörelsens lokaler och bygdegårdarna har i ett historiskt perspektiv varit av avgörande betydelse utifrån den roll som folkrörelserna kommit att spela under 1900-talet.
Hade inte folkrörelserna skapat egna lokaler för agitationsmöten, bildningsverksamhet och social samvaro kan vi anta att mycket sett annorlunda ut i dag.
I dag är situationen en annan – vi hälsas välkomna att hålla möten och ha andra aktiviteter i en mängd olika lokaler. De föreningsdrivna samlingslokalerna spelar alltjämt en stor roll för den kommande samhällsutvecklingen.
På samma sätt som vi måste se till att hela landet har en bra infrastruktur i form av vägar, flygplatser, järnvägar, tele- och datakommunikation med mera måste vi värna den infrastruktur som står till demokratins förfogande.
Under senare år har vi sett en utveckling i många kommuner där behoven av samlingslokaler alltmer ifrågasätts, främst ur ett ekonomiskt perspektiv. Detta sker samtidigt som behovet av samlingslokaler är långt ifrån tillgodosett.
Vilka initiativ avser statsrådet att ta för att tillförsäkra god tillgång på samlingslokaler i hela landet?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2007/08:419
Webb-tv: Samlingslokalernas roll för demokratin
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2007/08:75 Fredagen den 7 marsProtokoll 2007/08:75 11 § Svar på interpellation 2007/08:419 om samlingslokalernas roll för demokratin
Protokoll från debatten
Anf. 55 Nyamko Sabuni (Fp)
Herr talman! Nikos Papadopoulos har frågat mig vilka initiativ jag ska ta för att tillförsäkra god tillgång på samlingslokaler i hela landet.
Jag vill börja med att säga att jag håller med Nikos Papadopoulos om att det är viktigt att värna om den infrastruktur som står till demokratins förfogande. En betydande förutsättning för detta är just tillgången till mötesplatser. Här är det givetvis viktigt med mångfald.
Som folkrörelseminister vill jag dock särskilt lyfta fram de föreningsdrivna lokalerna där de allmänna samlingslokalerna har en speciell roll i och med de särskilda upplåtelsekrav som finns för dessa lokaler. För de allmänna samlingslokalerna gäller strängare krav på tillgänglighet än för andra lokaler som används av förenings- och kulturlivet. Den som äger eller driver en allmän samlingslokal måste för att få statligt bidrag hålla lokalen tillgänglig för "varje organisation eller grupp med organiserad verksamhet som är verksam inom orten". Tillhandahållandet ska ske opartiskt, i skälig omfattning och på skäliga villkor. Någon motsvarande upplåtelseskyldighet finns inte för andra lokaler som används för föreningslivet.
Avsikten med de allmänna samlingslokalerna är i första hand att tillgodose lokalbehovet för det organiserade föreningslivet och andra grupper med organiserad verksamhet, som till exempel studiecirklar. Allmänna samlingslokaler kan alltså ses som ett nav i ett mångfasetterat föreningsliv som ger medborgarna möjligheter till deltagande, inflytande och delaktighet och som på så sätt stärker demokratins funktionssätt.
En ambition för regeringen är att öka alla människors egen makt att påverka såväl sin vardag som samhället i stort. Föreningslivet har här en viktig roll att spela. Enskilda individers möjligheter att bilda och delta i föreningslivet är under ständig utveckling.
En del av stödet för allmänna samlingslokaler används just för att utveckla föreningsdrivna samlingslokaler. Från och med 2007 är det möjligt att hos Boverket söka bidrag för verksamhetsutveckling för att utveckla allmänna samlingslokaler. Bidraget kan erhållas för att till exempel anpassa en allmän samlingslokal för ungdomsverksamhet inom kultur- och fritidsområdet. Det sammanlagda statsbidraget för allmänna samlingslokaler uppgår årligen till drygt 32 miljoner kronor. Nivån på bidraget höjdes 2007 med 3,5 miljoner kronor.
Det statliga bidraget är enligt regeringen viktigt för att kunna tillgodose föreningslivets behov av lokaler för sin verksamhet och för att förverkliga centrala demokratiska mål i samhället. De förändringar av stödet till allmänna samlingslokaler som genomfördes i samband med 2007 års budgetproposition är det ännu för tidigt att bedöma effekterna av.
Anf. 56 Nikos Papadopoulos (S)
Herr talman! Jag vill inleda med att tacka demokratiminister Nyamko Sabuni för svaret. Särskilt glädjande är det att höra att statsrådet värnar om tillgången till samlingslokaler som en del av infrastrukturen för demokratins och kulturens utveckling.
Det som är bekymmersamt är den brist på samlingslokaler som vi möter runt om i landet. Jag gör det dagligen. Jag är i Stockholms kommun, runt om i Stockholms län och besöker invandrarorganisationer, PRO och idrottsorganisationer. Bristen på samlingslokaler är den gemensamma nämnaren.
Herr talman! Jag håller med statsrådet när hon skriver i sitt svar: "Allmänna samlingslokaler kan alltså ses som ett nav i ett mångfasetterat föreningsliv som ger medborgarna möjligheter till deltagande, inflytande och delaktighet och som på så sätt stärker demokratins funktionssätt."
Jag vill tillägga att där människor möts inleds samtalet. Där utvecklas demokratin, och där kan man utveckla och ha sin kultur levande.
Redan de gamla grekerna på 500-talet hade upptäckt att det krävs en samlingsplats för att kunna utveckla demokratin. Då har de valt Pnika nära Parthenon i Aten för att alla medborgare i Aten ska kunna träffas och bestämma om gemensamma angelägenheter för staten.
Jag tror att vi är överens med statsrådet på den punkten att samlingslokaler är viktiga och nödvändiga för demokratins och kulturens utveckling och existens. Det är väldigt viktigt.
Herr talman! Demokrati kräver mötesplatser. Jag kan inte förklara fenomenet att statsrådet är så positiv till samlingslokaler, men när vi tittar på den budget som regeringen har lagt fram i år ser vi att det finns 32 miljoner kronor för 2007, 2008 och 32 miljoner för 2009. Sedan kommer det paradoxala fenomenet att det 2010 går direkt ned till 28,8 miljoner kronor. Det betyder att det är mycket mindre än vad det var 2005 då det låg på 29, det minimala.
Vi hade en utredning 2003 om samlingslokaler, och förslaget från utredaren var klart och tydligt 40,5 miljoner kronor. Längre fram, om ekonomin gick bra, skulle det vara 50 miljoner.
Då, herr talman, vill jag fråga statsrådet: Har regeringen tänkt sig att samlingslokalerna, demokratins grundpelare, ska försvinna successivt från 2010? Är det därför bidraget börjar minska 2010?
Anf. 57 Nyamko Sabuni (Fp)
Herr talman! Organisationer ser olika ut i dag, och människor organiserar sig på olika sätt. Jag håller fortfarande med Nikos Papadopoulos om vikten av samlingslokaler. Men vi får inte glömma att ett föreningsliv i förändring kräver och har möjligheter för människor att samlas, samtala och föra dialog på många olika andra sätt.
Vi har ett betänkande från Åsa-Britt Karlsson om folkrörelsernas framtid,
Rörelser i tiden
. Där finns en hel del intressanta förslag som nu behandlas i Regeringskansliet. Vi har fått in ett hundratal remissvar från remissinstanserna. Nu sammanställer vi dem för att se hur det framtida föreningslivet och dess villkor ska se ut. Också där kommer det att finnas anledning att diskutera den här typen av frågor.
När det gäller anslaget har de 3,5 miljonerna lagts till för att göra samhällslokalerna mer tillgängliga, anpassa dem och göra dem tillgängliga för fler människor. Det är ett treårsprojekt. Det är den summa som försvinner. Därför går det tillbaka till de 28,8 miljoner som Nikos pratar om.
Budgeten fram till 2010 är väldigt viktig. Därefter blir det nya förhandlingar för att se hur framtiden ska se ut. Det här är bara en naturlig justering som inträffar nu när vi tar bort extrastödet för anpassningen.
Men återigen: När vi har behandlat frågan vidare i samband med folkrörelsepropositionen är det ingen i dag, varken jag eller du, som vet hur budgetpropositionen 2010 och 2011 kommer att se ut på det här området, lika lite som vi vet hur det kommer att se ut på något annat område.
Visst satsas det en hel del pengar på de allmänna samlingslokalerna, men ansvaret är ju inte bara statens. Det är många som har och ska känna att de har ansvar. Det handlar om kommuner, landsting, gärna också företag för att se till att det finns lokaler tillgängliga för medborgarna att sammanträda i.
Återigen: Det är viktigt för en vital demokrati. Frågan är viktig, och vi jobbar med den. Men det är i dag för tidigt att prata om budgeten 2011. Det är mitt besked.
Anf. 58 Nikos Papadopoulos (S)
Herr talman! Jag tackar ministern för svaret, men jag skulle vilja få klarhet. Dessa i första hand 3,5 miljoner kronorna lades till, om jag har rätt - rätta mig om jag har fel - 2006 av den socialdemokratiska regeringen för att tilldelas Ungdomsstyrelsen som ska ha tillgång till olika samlingslokaler. Statsrådet pratar om 3,5 miljoner. Med de 3,5 miljonerna skulle budgeten uppgå till 35,5 miljoner kronor. Alltså dessa pengar, 3,5 miljoner, är något annat.
För all del, jag undrar vilken regeringens samlade politik är. Finns det en samsyn tillsammans med allianspartierna?
Vid budgeten 2006, herr talman, diskuterade vi hur man ska se på den ekonomiska situationen för samlingslokaler. Då kom Kristdemokraterna med ett förslag. Det var positivt. De tyckte att samlingslokaler var väldigt viktigt. De lade alltså till 5 miljoner kronor ytterligare på 29 miljoner kronor, alltså 34 miljoner kronor. Då tänkte de andra partierna och Centerpartiet att det var viktigare än vad kd tyckte. De yrkade på 50 miljoner kronor. De tangerade den summa som utredaren hade föreslagit, 50 miljoner kronor. Jag blev väldigt glad när jag såg deras initiativ. Jag tänkte att det var fantastiskt bra.
Men det var före valet, herr talman. Sedan kom naturligtvis också kd:arna och begärde 21 miljoner ytterligare. Så de har också haft samma summa som Centerpartiet, 50 miljoner kronor. Nu vill det folkpartistiska statsrådet sänka statsbidraget till 28,8 miljoner kronor 2010. Det är lite paradoxalt för mig. Det är svårt att förstå det.
Hur som helst, visst är det en splittring inom alliansen. Kan statsrådet förklara för mig fenomenet med olika budgetförslag inom alliansen?
Anf. 59 Nyamko Sabuni (Fp)
Herr talman! Nej, de extra 3 miljonerna går till Boverket och samlingslokalsdelegationen som fördelar dem. Sedan har Ungdomsstyrelsen ytterligare medel som de fördelar till lokalerna.
Det är egentligen inga konstigheter att man i opposition lägger olika budgetförslag. Det gjorde de fyra partierna i opposition. Det gör också dagens opposition. Jag tror inte att det finns en siffra som överensstämmer i de alternativbudgetar som de tre oppositionspartierna har lagt fram. Så det är inga konstigheter. När man har sina önskemål går man till förhandlingsbordet, och så får man se var man landar någonstans.
Utgångspunkten kan inte vara att jag, som statsråd med ansvar för dessa frågor, har sänkt anslaget bara för att Centerpartiet eller Kristdemokraterna hade en annan summa i sin budget. Utgångspunkten måste ju vara den budget som finns när jag tar över. Det är bara det vi kan diskutera, och där har jag inte sänkt något anslag.
Höjningen gjordes strax innan jag tog över dessa frågor. Den projektperioden behåller vi. Det finns inget som säger att vi ska och måste behålla det som den förra regeringen gjorde. När vi behåller det är det för att detta är viktigt och för att vi vill ha kvar det. Därför har vi fattat ett förnyat beslut om det.
Jag vill återigen säga att vi får återkomma till den fortsatta budgeten och det fortsatta budgetarbetet kring dessa frågor, dels i behandlingen av folkrörelsebetänkandet, dels när tidsperioden närmar sig. Mycket mer än så kan man inte göra. Varken du eller jag vet hur budgeten kommer att se ut 2010 eller 2011.
Anf. 60 Nikos Papadopoulos (S)
Herr talman! Jag förstår, och jag vill sammanfatta det hela i tre punkter.
För det första är det bristen på sammanhang mellan vad man säger och hur mycket man vill satsa.
För det andra är det splittringen inom alliansen. Vi vet inte före valet vad alliansen kommer att besluta när de tar makten. Det är en stor nackdel, tycker jag.
För det tredje är den sammanfattande bilden när det gäller allmänna samlingslokaler regeringens beslut att minska beloppet. Jag håller med ministern om att det naturligtvis inte bara är ministern som är ansvarig. Det är även kommunen, intresseorganisationer och så vidare.
Men nu pratar vi om regeringen och om staten. Regeringens beslut att minska beloppet till samlingslokaler från 2010 medverkar till att folkrörelserna får ett sisyfosarbete som naturligtvis kommer att påverka demokratins utveckling och existens i Sverige. Vi ska inte glömma att alla människor behöver mötas för att samråda om gemensamma angelägenheter!
Min fråga till statsrådet är: Kommer statsrådet att acceptera en successiv minskning av bidraget till samlingslokaler, eller kommer hon att verka för att samlingslokaler får den nödvändiga budget som utredaren har föreslagit?
Anf. 61 Nyamko Sabuni (Fp)
Herr talman! Jag vet inte vad Nikos Papadopoulos har för siffror som utredaren har föreslagit, men vi bereder betänkandet, och det är regeringen som sedan kommer att tala med samma röst om vad vi anser vara lämpligt för att bevara samlingslokalerna.
Vad alliansen gör vet alla. Där är vi överens. Vad alliansen gör efter 2010 återkommer vi till. Däremot kommer oppositionen aldrig att komma med något alternativ för vad de tillsammans vill göra. Sanningen är väl att inget av oppositionspartierna kommer att få egen majoritet. Ändå vägrar oppositionen att tala om huruvida de ska regera tillsammans, om det nu skulle bli aktuellt. Därför finns det inte heller något gemensamt program.
Därmed har varken alliansen eller någon annan möjlighet att jämföra vad som skulle kunna ske på andra sidan. Om oppositionen skulle ta över makten 2010 - vad sker då? Det är det ingen som vet. Det finns nämligen inget gemensamt program. Det finns ingen överenskommelse. Men vad alliansen gör vet alla. Alliansen har sagt att vi återkommer med ett gemensamt program för nästa mandatperiod.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.