Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Sjukpenninggrundande inkomst, SGI, för företagare som driver aktiebolag

Interpellation 2012/13:293 av Ericson, Gunvor G (MP)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2013-02-21
Anmäld
2013-02-21
Besvarad
2013-03-12
Sista svarsdatum
2013-03-14

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 21 februari

Interpellation

2012/13:293 Sjukpenninggrundande inkomst, SGI, för företagare som driver aktiebolag

av Gunvor G Ericson (MP)

till statsrådet Ulf Kristersson (M)

En företagare i Umeå har blivit nekad ersättning av Försäkringskassan vid sjukskrivning i samband med graviditet för att hon driver sitt företag som aktiebolag och inte som enskild firma. Hon fick alltså inte pengar från försäkringen att leva på trots att hon var sjuk bara för att hon valt fel företagsform.

Om hon drivit enskild firma skulle hon ha kunnat få ersättning enligt sitt tidigare SGI, eftersom den som startar enskild firma får sjukpenninggrundande inkomst beräknad på tidigare inkomst under 24 månader från företagsstarten. Företagaren kan alltså få ersättning även om denne inte hunnit få i gång verksamheten på allvar och har inkomster från sitt företagande. Men det gäller inte för den som startar aktiebolag. I de flesta fall fungerar systemet för företagare som tar ut en vanlig lön från sina företag. Det blir dock problem när man precis har startat aktiebolag och ännu inte hunnit ta ut någon lön. Det gör att man kan nekas ersättning även om man tidigare haft en bra lön och trots att verksamheten man driver är stark.

För svensk ekonomi är det allvarligt att många som står beredda att ta steget att starta företag tvekar då de inte vill sätta sin egen trygghet på spel, särskilt inte när man ser hur företagare hamnar i kläm. Eftersom fyra av fem nya jobb skapas i de mindre företagen är det oerhört viktigt att så många som möjligt vågar bli företagare.

Problemet med att reglerna om SGI vid uppstart inte gäller aktiebolag är känt sedan flera år. Det föreslogs en lösning i utredningen Trygghetssystemen för företagare (SOU 2008:89) genom att den som driver fåmansaktiebolag skulle kunna få samma förmåner vid uppstart som den som driver enskild firma.

Detta förslag togs dock bort i den följande beredningen. Nu har frågan skjutits till Socialförsäkringsutredningen. Eftersom den utredningen fått förlängd tid ända till januari 2015, skulle förändrade regler tidigast kunna träda i kraft någon gång 2016–2017, vilket är väldigt avlägset då frågan är så viktig för att få fler att våga ta steget till eget företagande, och särskilt kvinnor. Det finns ju som sagt redan ett utrett och remissbehandlat förslag och då vore det förhållandevis enkelt för regeringen att föra frågan vidare och lägga fram en proposition redan i höst i enlighet med nämnda SOU.

Frågan om trygghetssystemen för företagare har också en viktig jämställdhetsaspekt. I rapporten Försäkring – ett lyft för kvinnors företagande av Nima Sanandaji har en genomgång av internationella och svenska studier gjorts. Där visas att tillgången till trygghet påverkar incitamenten till företagande i allmänhet och för kvinnor i synnerhet:

I dag tvekar många att lämna en anställning för att starta företag eftersom det innebär en risk att tappa inkomstrelaterade förmåner inom socialförsäkringen. Denna tveksamhet är framför allt stor bland kvinnor. Även bland dem som tar steget och satsar på företagande förefaller det finnas en ovilja att ge upp den trygghet som en anställning innebär för att realisera sin dröm på heltid. Detta är sannolikt en viktig förklaring till varför hälften av de nystartade företag som drivs av kvinnor och en tredjedel av de nystartade företag som drivs av män sköts som en sidoverksamhet till en anställning.

Färre än en tredjedel av alla företagare i Sverige är kvinnor. Underrepresentationen är ännu tydligare bland företag som har minst en anställd förutom företagaren själv. Enbart en femtedel av dessa företag drivs av en kvinna i Sverige.

En delförklaring till kvinnors underrepresentation bland företagare i Sverige kan vara att socialförsäkringssystemet missgynnar företagare jämfört med anställda, något som minskar incitamenten för anställda att övergå till företagande, och då särskilt för kvinnor. Ekonomerna Pernilla Andersson Joona och Eskil Wadensjö visar i en studie 2008 en liknande bild. Studien fann att den grupp som är allra minst benägen att övergå till förtagande är kvinnor som redan har en anställning.

Företagaren i Umeå som nämndes inledningsvis hade vågat ta steget. Men när hon behövde trygghetssystemet så fanns det inte där.

Vilka åtgärder kommer statsrådet att vidta för att inte fler företagare ska komma i kläm genom denna olikhet i regelverket?

Är statsrådet beredd att behandla frågan separat och skyndsamt och i så fall enligt vilken tidsplan?

Debatt

(9 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2012/13:293, Sjukpenninggrundande inkomst, SGI, för företagare som driver aktiebolag

Interpellationsdebatt 2012/13:293

Webb-tv: Sjukpenninggrundande inkomst, SGI, för företagare som driver aktiebolag

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Ulf Kristersson (M)
Anf. 62 Statsrådet Ulf Kristersson (M)
Herr talman! Gunvor G Ericson har frågat mig vilka åtgärder jag kommer att vidta för att inte fler företagare ska komma i kläm genom den olikhet i regelverket för företagares SGI som finns samt om jag är beredd att behandla frågan separat och skyndsamt och i så fall enligt vilken tidsplan. Regeringen vill främja företagandet och har skapat reformer för det ändamålet. Det är viktigt att trygghetssystemen för företagare är utformade så att de som vill driva företag vågar ta steget, inte minst kvinnor. Det är mycket riktigt så att vald företagsform har betydelse för hur företagares inkomster ska betraktas och för den sjukpenninggrundande inkomsten, SGI. Regeringen är medveten om de olikheter som kan uppstå bland företagare som befinner sig i ett uppbyggnadsskede. Utredningen om trygghetssystem för företagare hade i uppdrag att analysera villkoren för företagare och vid behov föreslå hur reglerna i sjukförsäkringen kunde förändras så att de skulle bli neutrala i förhållande till val av associationsform, exempelvis under ett företags uppbyggnadsskede. De av utredningens förslag som bedömdes genomförbara presenterades i proposition 2009/10:120 Trygghetssystemen för företagare . Den parlamentariska socialförsäkringsutredningen har i uppdrag att föreslå nya regler för det inkomstunderlag som ska användas för beräkning av dagersättningar i socialförsäkringen. Förslagen ska avse såväl arbetstagare som egenföretagare. En av utredningens utgångspunkter är att beakta och utforma sina förslag utifrån ett företagarperspektiv. Reglerna bör utformas så att det underlättar för individer att dels växla mellan olika anställningsformer och företagsformer, dels kombinera dessa. Jag är mån om att den nu sittande utredningen får den tid den behöver för sitt arbete.
Gunvor G Ericson (MP)
Anf. 63 Gunvor G Ericson (MP)
Herr talman! Jag tackar för svaret, även om det innebär att det före 2016 tydligen inte kommer att hända så mycket för alla dem som funderar på att starta eller har startat aktiebolag. Vi brottas i dag med en ökande arbetslöshet - en av de snabbast ökande i Europa. Samtidigt finns det människor som brinner för en idé och som blir företagare. Det finns dock också en massa människor som brinner för idéer men inte blir företagare. I den första gruppen dominerar män, och i den andra gruppen dominerar kvinnor. Det är alltså betydligt fler män än kvinnor som startar företag. Kan det vara så att det finns ett strukturellt problem? Regeringen skrev själv i propositionen om företagares trygghetssystem som kom för något år sedan att osäkerheten är ett av hindren. Det finns dock också andra hinder. Det är osäkerhet i trygghetssystemen - ja. Det är svårigheten att kombinera andra sätt att försörja sig, till exempel att vara kombinatör och vara både anställd och företagare eller ha möjlighet att växla mellan anställning och företagande i perioder. Detta är former som inte riktigt passar in i mallen. Systemen har satts framför människan när det egentligen borde vara tvärtom. Att trygghetssystemen fungerar för företagare oavsett kön och vilken företagsform man valt samt att reglerna är begripliga borde vara självklart, men så ser det inte ut i dag. Ta till exempel Petra Liuski. Hon upptäckte att hon var gravid precis när hon gått från att ha enskild firma till att starta aktiebolag. För henne grusades snart glädjen över att bli förälder: Hon blev sjukskriven för graviditetsbesvär och fick veta att hennes sjukpenninggrundande inkomst sattes till noll - bara för att hon nyligen bildat bolaget och inte hunnit plocka ut lön. Om detta berättade Petra på Svenska Dagbladets debattsida ganska nyligen. Om hon hade valt enskild firma eller handelsbolag hade hon kunnat tillgodoräkna sig tidigare inkomster som anställd, men det gäller inte när man startar aktiebolag. Eller ta de tre tjejer som startade ett bioteknikföretag tillsammans. De fick företagsrådgivning om vilken företagsform som skulle vara lämpligast för dem. De fick rådet aktiebolag eftersom de ville starta ihop, men det var ingen som upplyste om konsekvenserna - att de riskerade att stå helt utan sjukförsäkring. Statsrådet säger i svaret: Vi genomförde de förslag som bedömdes vara genomförbara. Vad betyder det? Det vore klargörande att få reda på hur många förslag, och vilka, ni bedömde vara inte genomförbara - och varför. Statsrådet säger vidare i sitt svar: Det är viktigt att trygghetssystemen för företagare är utformade så att de som vill driva företag vågar ta steget, inte minst kvinnor. Det är väldigt intressant i ljuset av de exempel jag just nämnde. Om det var viktigt på riktigt förmodar jag att man också hade gjort jämställdhetsanalyser av hur olika bolagsformer och löner påverkar. Varför gjordes inte det?
Finn Bengtsson (M)
Anf. 64 Finn Bengtsson (M)
Herr talman! Jag vill börja med att tacka Gunvor G Ericson för en riktigt bra interpellation. Då menar jag att fokus i denna interpellation ligger på helt rätt nivå. När man har ett problem mellan löntagares behov av socialförsäkring och företagares behov av socialförsäkring, såsom arbetande människor, är det självklart att vi i denna riksdag och inte minst Alliansen tillsammans med Miljöpartiet skulle kunna vara väldigt engagerade i socialförsäkringsfrågorna för att föra dem framåt, precis som denna interpellation föreslår. Det är intressant att man när man tittar över dessa system just när det gäller företagare, herr talman, hela tiden ser eftersatta problem för att harmonisera systemen mellan löntagare och företagare. Utgångspunkten ska vara precis den jag tycker att interpellanten föreslår, nämligen en likvärdighet oavsett hur man förtjänar sin inkomst. Med detta sagt är det klart att otålighet i politiken är en dygd. Om otåligheten sträcker sig vidare över till att hasta fram dåligt underbyggda förslag blir det dock snarast, om man får använda en norrländsk negation, en odygd. Risken är att dåligt förankrade förslag som inte tar höjd för komplexiteten i socialförsäkringssystemen inte får den vederbörliga tid på sig som behövs. För att gå över till statsrådets svar tycker jag därför att det är väldigt klokt att poängtera att den parlamentariska socialförsäkringsutredningen har detta uppdrag och att man bör arbeta under den tid som krävs för att på ett ansvarsfullt sätt föra fram frågan till regeringen i form av ett betänkande. Då kan man också notera, herr talman, att det finns en sak som inte riktigt stämmer i det Gunvor G Ericson säger som kommentar till sin interpellation, nämligen att vi med nödvändighet måste vänta till 2016. Det är mycket riktigt så att den parlamentariska socialförsäkringsutredningen ska ha lämnat sitt slutbetänkande till regeringen 2015, och med den tidsordningen kan det bli 2016 eller 2017. Men, herr talman, det står också i direktiven att den parlamentariska utredningen är fullständigt fri att när som helst komma med ett delbetänkande inom ett ämnesområde man tycker att man kan komma fram i, brett parlamentariskt. Eftersom denna parlamentariska utredning, där både Gunvor G Ericson och jag själv ingår, träffas så snart som på måndag finns det alltså en alldeles utmärkt möjlighet för Gunvor G Ericson att lyfta fram frågan i utredningen och se om det finns en majoritet för att göra ett skyndsamt arbete på det sätt som regeringen har önskat i sitt direktiv, det vill säga att få ett delbetänkande tidigare. Den möjligheten finns, Gunvor. Jag tror alltså inte att man måste se det så negativt. Samtidigt är det ingen enkel fråga. Om jag får lämna en personlig kommentar tror jag att om vi kan hitta ett system för att mellan socialförsäkringar övergå till en likvärdig grund för hur de beräknas, det vill säga på historisk inkomstgrund, är det mycket lättare att hitta en väg som lite snabbare inkluderar former för inkomster. Det handlar om ifall man väljer att gå från en verksamhet över till en annan, i detta fall från en enskild firma över till ett aktiebolag. Då har man nämligen en inkomst sedan tidigare som vi skulle kunna hitta vägar att föra med sig. Det är ett mycket personligt uppkast i all hast för att visa på att det säkert finns stora intressen både från riksdagens ledamöter, inte minst de som deltar i den parlamentariska socialförsäkringsutredningen, och regeringen för att denna fråga är ett exempel på hur företagande och löneanställning ska kunna få en större likvärdighet när det gäller tryggheten i våra socialförsäkringssystem.
Ulf Kristersson (M)
Anf. 65 Statsrådet Ulf Kristersson (M)
Herr talman! Jag delar i grund och botten uppfattningen att det här är en otroligt viktig fråga. Jag försökte uttrycka att det här är en angelägen sak och att jag i grund och botten inte ser någon åsiktsskillnad i ambitionen att det ska vara så lätt som möjligt att gå mellan olika anställningsformer, att vi ska uppmuntra till eget företagande och att vi inte ska ha ett system som ensidigt tar sikte på människor med anställning hos någon annan. Det är viktigt att ha det sagt. Det har gjorts en del förändringar, och de tog i första hand sikte på egenföretagare i associationsform, enskild firma och kommanditbolag. Den faktiska orsaken är, och det tror jag att Gunvor G Ericson vet, att det förslag som lades fram av den förra utredningen fick relativt hård kritik. Många ifrågasatte det, från både Försäkringskassan och Skatteverket, och såg betydande risker med att genomföra det. Det fördes ett ganska omfattande resonemang som fick regeringen att då inte vilja gå fram med just det förslaget, men regeringen gav å andra sidan ett följduppdrag till den parlamentariska utredningen och bad om ett nytt försök att utreda om det går att föra in samma flexibilitet för egenföretagare som gäller för dem som valt aktiebolagsformen. Precis som Finn Bengtsson påpekar har den utredningen gott om tid på sig med i och för sig stora uppdrag. Gunvor G Ericson sitter själv i den utredningen, och jag ser inget hinder att utredningen väljer att i förtid behandla den här frågan om man vill ge förutsättningar för en ännu snabbare behandling.
Gunvor G Ericson (MP)
Anf. 66 Gunvor G Ericson (MP)
Herr talman! Jag har gått tillbaka och i propositionen försökt läsa mig till vad regeringens motiv var till att inte lägga fram det förslag som den förra utredningen i SOU 2008:89 om trygghetssystem för företagare lade fram om likabehandling för företagare. Den som var negativ var Försäkringskassan, av tekniska skäl gällande hur man skulle fastställa sjukpenninggrundande inkomst. Om man i stället hade gjort en jämställdhetsanalys av förslaget, vilket man inte gjorde, hade det säkert funnits en annan bild. Man hade kunnat se att även om det fanns vissa brister i förslaget om likabehandling av företagare hade det kanske varit möjligt att ta med några av de hinder som kvinnor upplever för att starta företag. Statsrådet svarade inte på frågan varför det inte gjordes någon jämställdhetsanalys. Om det nu är väldigt viktigt för regeringen att uppmuntra kvinnor att starta företag är det viktigt att få veta vad som kan underlätta för kvinnor att göra. Då är trygghetssystemet en av pusselbitarna. I regeringens retorik har det varit mycket tydligt att det är ett mål att öka kvinnors företagande. Jag har försökt ta reda på hur ni har lyckats med det. I Tillväxtverkets rapport kan man läsa att mellan 2005 och 2011 ökade kvinnligt företagande endast med 2 procent. Ungefär vart fjärde företag i Sverige drivs av en kvinna. År 2010 stod kvinnor för endast för 32 procent när det gäller nyföretagandet. Största andelen företagare är i åldern 46-60 år, och det gäller både män och kvinnor; 48 procent kvinnor och 44 procent män. Kvinnor som driver företag är mer välutbildade, och en fjärdedel av kvinnorna har högskoleutbildning. Så här finns det helt klart en potential. Problemet med ojämställdhet i olika delar av samhället hänger naturligtvis ihop med mycket annat, inte bara med de enskilda trygghetssystemen som sådant, företagarnas villkor likaså. En anledning till att fler män fortfarande startar företag än kvinnor kan till exempel vara uttaget av föräldraledighet. Det kan vara så att ansvaret för hem och barn fortfarande är större hos kvinnor. Eftersom arbetslivet inte är frikopplat från andra delar av våra liv kan vi inte rikta insatserna bara mot arbetsmarknaden för att få bukt med problemet. Vad har ministern för ambitioner? Vad finns det för politisk vilja? Det är klart att vi i den parlamentariska socialförsäkringsutredningen kan titta på frågan. Finn Bengtsson vet mycket väl att vi inte ens har börjat diskutera sjukförsäkringsfrågan. Än så länge har vi hållit oss till arbetsskadeförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen. Det är de stora diskussionsämnena för närvarande. Även om jag har en ambition att lyfta in de här förslagen där tycker jag att det är viktigt att regeringen ger uttryck för att det finns ambitioner för att lösa problemet. Som jag sade fanns det ett färdigt förslag i en SOU. Därför skulle jag fortfarande vilja höra varför det förslaget ratades.
Finn Bengtsson (M)
Anf. 67 Finn Bengtsson (M)
Herr talman! Låt oss konstatera att vi i allt väsentligt är överens i sak. Företagsvänliga partier som debatterar detta ärende i kammaren och även är intresserade av att ha harmoniserade socialförsäkringar borde kunna lösa problemen. Att vara otålig gör att man riskerar att hasta fram någonting i ett mycket komplicerat regelverk. Det har vi lärt oss i samband justeringar av socialförsäkringar, och det är bland annat därför man har tillsatt en parlamentarisk socialförsäkringsutredning med en lång mandattid med tillräckligt mycket tid. Jag kan tycka att det finns ett antal skyddsvärda individer, som vi har noterat, vid sidan av företagare. Företagsformerna ska i princip inte spela någon roll; alla ska stimuleras lika. Det ska definitivt vara ett kvinnoperspektiv med tanke på att det är viktigt att få fler kvinnor in i företagande. Vi har till exempel studenter och oss själva, det vill säga förtroendevalda, som är skyddsvärda. Här kan det finnas interaktioner mellan dem som är företagare, förtroendevalda och studenter. Jag försöker bara exemplifiera för Gunvor G Ericson att det kan finnas många olika situationer där vi kanske mår bättre av att nå en parlamentarisk samsyn kring en viktig regelförändring än av att regeringen tvingas att hasta fram någonting som rent av vinner riksdagens majoritet men sedan kanske visar sig inte bli till fyllest. Då kommer kritiken inte att vara nådig, och jag tycker att regeringen är ansvarsfull när man hänvisar till att det sitter en parlamentarisk socialförsäkringsutredning där vi har alla möjligheter att lyfta frågan. Jag uppmanar Gunvor G Ericson att gärna ta upp den kommande måndag när vi har ett möte. Vi får se vilket intresse det kan finnas av att just den här viktiga problematiken sätts på kartan. Som jag sade kan det rent av finnas en majoritet för det, och då borde frågan kunna lösas. Men frågan är komplex, och den kräver i grunden en avdömning av den tid man sätter av för den och det sätt på vilket man parlamentariskt förankrar frågan.
Ulf Kristersson (M)
Anf. 68 Statsrådet Ulf Kristersson (M)
Herr talman! Jag håller i stort sett med beskrivningen av att det finns väsentliga jämställdhetsproblem i våra trygghetssystem, eller som i varje fall speglar sig i våra trygghetssystem. Jag tycker att det är en klok och bra beskrivning; jag brukar ge en snarlik beskrivning själv. Ibland är det inte själva regelverken i sig det är fel på. Ibland är det andra saker som får återverkningar i socialförsäkringen. Vi ser det till exempel i den väsentligt högre kvinnliga sjukfrånvaron i Sverige där vi verkligen kan diskutera vilka orsaker som ligger bakom att det är så och vilka konsekvenser detta får. Jag utesluter inte alls att det hade funnits jämställdhetsskäl att göra en annan bedömning, att det i varje fall talade för att göra saker och ting, medan det faktum talade emot att det fanns väsentliga komplikationer i det förslag som lades fram. Sammantaget landade vi då i att inte genomföra ett förslag som det fanns så stora invändningar emot. Det är komplicerade regler som präglar socialförsäkringar. Man ska vara ganska noga när man gör om själva fundamenta i dem. Intjänandereglerna är komplicerade. Det vet vi, inklusive utredningen, som då och då tittar på andra på andra frågor som är kopplade till själva SGI-begreppet och vad som ska betraktas som en inkomst för den som är försäkrad. Det är otroligt komplicerade saker och får mycket långtgående konsekvenser. Man ska vara rätt säker på att man förbättrar och förenklar systemet när man gör en förändring, och det var inte regeringen vid den tidpunkten. Därför gick uppdraget vidare. Jag hade varit mer bekymrad om man hade nöjt sig med förslaget och sagt att det här går det inte att göra någonting åt. Nu har vi i stället bett socialförsäkringsutredningen att bland andra långsiktiga och viktiga frågor titta också på detta. Jag tycker att det är i det sammanhanget som frågan bör tas om hand.
Gunvor G Ericson (MP)
Anf. 69 Gunvor G Ericson (MP)
Herr talman! I betänkandet om trygghetssystemen för företagare står att utredningen föreslår att personer som äger minst 10 procent av rösterna i tvåmansföretag får möjlighet att anmäla till Försäkringskassan att deras inkomst av arbete ska betraktas som inkomst av annat förvärvsarbete enligt den lag som finns från 1962 om allmän försäkring. Det var ett sätt att göra det. När diskussionen då fördes handlade den mest om karensdagar. Frågan om likabehandling av företagare fick, tyvärr, inte den uppmärksamhet som den förtjänar. Jag hoppas att ministern ser att det finns vissa saker som han skulle kunna göra innan lagstiftningen ändras. Det vore bra om han kunde ge ett uppdrag till de myndigheter som ger företagsrådgivning att de ska uppmärksamma att det finns sådana skillnader beroende på vilken företagsform man väljer. Det skulle ministern kunna göra inom sitt ansvarsområde, och jag hoppas att han har den ambitionen, även om jag inte kan utläsa det av svaret. Det är ett litet tips. Jag saknar fortfarande svar på frågan om jämställdhetsanalys av förslaget. Egentligen har vi i alla utredningar ett sådant uppdrag, men när man läser remissvaren och propositionen kan man inte se den analysen. Jag skulle alltså vilja ha ett svar på varför man inte gjorde det. Absolut, det finns mycket teknikaliteter i sjukförsäkringen. Jag har sysslat med det sedan jag kom in i riksdagen 2006, och jag har också jobbat med de frågorna lokalt och försökt förklara vilka regler som gäller när man är anställd. Inte heller det är enkelt. Man behöver ha en seriositet i dessa delar, och man måste belysa dem på ett brett sätt, inte bara titta på dem ur de företagstekniska aspekterna utan även ur jämställdhetsaspekten.
Ulf Kristersson (M)
Anf. 70 Statsrådet Ulf Kristersson (M)
Herr talman! Det är lättare att debattera om man verkligen tycker riktigt olika, så jag ska försöka understryka - nej, skämt åsido. Jag tackar för tipset. Jag tar det med mig. Jag håller med om att man ska göra seriösa jämställdhetsanalyser av så viktiga frågor, och jag förutsätter att det har gjorts på rätt sätt även om det inte har beskrivits på rätt sätt.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.