Skattefusk och svartjobb inom taxinäringen
Interpellation 2009/10:39 av Pärssinen, Raimo (s)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2009-10-21
- Anmäld
- 2009-10-21
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Sista svarsdatum
- 2009-11-11
- Svar fördröjt anmält
- 2009-11-11
- Besvarad
- 2009-11-17
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 21 oktober
Interpellation
2009/10:39 Skattefusk och svartjobb inom taxinäringen
av Raimo Pärssinen (s)
till finansminister Anders Borg (m)
Den 27 april ställde jag en interpellation till statsrådet om skattefusk och svartjobb inom taxinäringen. Taxibranschen har länge haft stora problem med detta samt har själv och tillsammans med Skatteverket jobbat mycket för att sanera bort de oseriösa åkarna och svarttaxi.
Ett viktigt förslag från tidigare utredningar om skattefusket i taxibranschen har varit krav på redovisnings- eller tömningscentraler. Svenska Taxiförbundet har krävt obligatoriska taxametertömningar till godkända redovisningscentraler. Det är en uppfattning som delas av Svenska Transportarbetareförbundet. Statsrådet Torstensson har hitintills dock motsatt sig tanken på redovisningscentraler utifrån en integritetsaspekt. Enligt uppgift vidarebefordras redan i dag inom Stockholms taxi uppgifter elektroniskt om körningarna för att få ett underlag för årsavgifter. Det handlar om 80 procent av alla körningar i Stockholm. I fråga om kostnaderna för de tekniska systemen bör givetvis staten bidra såvida dessa centraler inte kan drivas via Skatteverkets försorg.
Interpellationsdebatten den 27 april berörde mer än en interpellation och kom därför mer att handla om skattefusk i allmänhet. Statsrådet gav dock i slutrepliken (anf. 102) följande besked:
Raimo Pärssinen reser här frågan om taxibranschen. Det är alldeles uppenbart att det är en av de branscher där vi har betydande problem med svart verksamhet, delvis naturligtvis kopplat till grov ekonomisk brottslighet och till allmänt skatteundandragande. Där har vi som sagt fått en lång rad olika förslag från svartjobbsgranskningen och även i det ytterligare arbete som kommer från Krusell. Det pågår också ett omfattande arbete kring grov ekonomisk brottslighet. Det arbetet kommer så småningom att avrapporteras och omvandlas till konkreta förslag.
Raimo Pärssinen nämner specifikt en fråga kring tömningscentraler. Den frågan har han också ställt till statsrådet Torstensson som har beredningsansvaret för frågan och som naturligtvis ska återkomma i detta. Även när det gäller taxibranschen ska vi arbeta vidare med att skärpa regelverket och ha ett batteri av åtgärder som motverkar skattefusk och skatteundandragande.
Statsrådet återkom dock inte i höstens budgetproposition med några förslag till åtgärder. Ej heller föreligger några andra propositioner i ärendet från honom eller statsrådet Torstensson i höst. Avrapporteringslöftet tycks dunkelt och de konkreta förslagen väldigt avlägsna. Lars Korsells utredning berör inte heller taxibranschen (Ds 2009:43 Närvaroliggare och kontrollbesök).
Med anledning av detta återkommer jag nu med följande frågor i hopp om att statsrådet denna gång verkligen kan ge besked i fråga om taxinäringen samt har hunnit samordna sig med statsrådet Torstensson.
1. Vilka initiativ avser finansministern att ta mot skattefusk, svartjobb och bidragsbrott inom taxibranschen?
2. Avser finansministern att ta initiativ till redovisnings- eller tömningscentraler för taxibranschen?
3. Vilka resurser avser finansministern att tillföra Skatteverket och andra myndigheter i syfte att bekämpa svarttaxi och oseriösa taxiföretagare?
Debatt
(19 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2009/10:39
Webb-tv: Skattefusk och svartjobb inom taxinäringen
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2009/10:31 Tisdagen den 17 novemberProtokoll 2009/10:31 7 § Svar på interpellationerna 2009/10:39, 76 och 82 om Skatteverkets resurser för skattekontroll
Protokoll från debatten
Anf. 56 Anders Borg (M)
Herr talman! Raimo Pärssinen har frågat mig vilka initiativ jag avser att ta mot skattefusk, svartjobb och bidragsbrott inom taxibranschen, om jag avser att ta initiativ till redovisnings- och tömningscentraler för taxibranschen och vilka resurser jag avser att tillföra Skatteverket och andra myndigheter i syfte att bekämpa svarttaxi och oseriösa taxiföretagare.
Lars Johansson har frågat mig om jag avser att ta initiativ till att avskaffa eller förändra fakturamodellen så att bedrägeriverksamhet förebyggs och hur jag avser att se till att Skatteverkets kontroll- och tillsynsverksamhet och förebyggande verksamhet kvalitetssäkras.
Hans Olsson har frågat mig hur jag avser att upprätthålla kontroll och förebyggande insatser inom skatteverksamheten och hur jag avser att kvalitetssäkra de nya arbetsuppgifter som ålagts Skatteverket.
Då alla frågorna rör skattefusk, kontroll och Skatteverkets resurser väljer jag att besvara dem gemensamt.
Inledningsvis vill jag slå fast att jag delar interpellanternas syn att skattefusk är ett allvarligt hot mot samhället som måste bekämpas.
Den här regeringen har därför vidtagit en rad åtgärder för att motverka skatteundandragande. Vi har minskat skattebördan bland annat genom jobbskatteavdraget och på så sätt förbättrat möjligheten att få acceptans för skattesystemet. Genom HUS-avdraget har vi gett incitament för att ROT-arbeten liksom andra tjänster till privatpersoner utförs vitt. Vi har också vidtagit åtgärder för att förbättra skattekontrollen, vilket medför att skattebetalarna ser att den som fuskar inte kan göra det oupptäckt och ostraffat. Vi har till exempel personalliggare i restaurangbranschen och hos frisörer. Ett förslag om att utvidga systemet till byggbranschen och tvätterinäringen är nu ute på remiss. Vi har infört krav på certifierade kassaregister i kontantbranscher från och med år 2010. Den omvända skattskyldigheten för moms inom byggsektorn är ytterligare ett exempel på redan genomförda kontrollåtgärder. Inom det internationella området har vi lyckats få till stånd ett antal avtal om informationsutbyte, vilket minskar möjligheten att undanhålla medel från beskattning i Sverige. Vi har även inom EU arbetat för åtgärder mot skatteflykt.
Skatteverket har genom sin kontrollverksamhet, inte minst inom riksprojektet Taxi, avslöjat skattefuskare.
När det gäller redovisnings- och tömningscentraler för taxametrar är detta en fråga som ligger inom Åsa Torstenssons ansvarsområde. Jag har dock erfarit att en metod för att angripa fusket undersöks inom utredningen för vägtrafikregister som ska redovisa sitt arbete i början av 2010.
Fakturamodellen för HUS-avdraget ger köpare av tjänster skattelättnad direkt och medför att även de som inte kan lägga undan tillräckligt med pengar för den här typen av arbeten kan utnyttja avdraget. Jag har inga planer på att överge den modellen. Dessutom är jag övertygad om att Skatteverket kan genomföra relevanta kontroller för att hålla fusket nere även på detta område.
När det slutligen gäller Skatteverkets resurser är det en fråga som ska beslutas inom ramen för budgetprocessen. Jag är inte beredd att här och nu föregripa det arbetet.
Anf. 57 Raimo Pärssinen (S)
Herr talman! Den 21 april i år hade jag en motsvarande interpellationsdebatt med finansminister Borg. Då kunde jag inte få något svar på frågan om han var beredd att medverka till att införa obligatoriska tömnings- och beställningscentraler inom taxi.
Jag kunde luta mig mot ett brev som Taxiförbundet hade skrivit tillsammans med transportarbetarfacket. Alla var synnerligen överens om att det krävdes starka insatser. Allt var klappat och klart. Men ingenting hände.
I det interpellationssvaret hänvisade finansministern till Krusells utredning, som inte hade ett dugg med taxibranschen och fusket där att göra. Ändå hänvisade Borg till den.
I dag säger finansministern i sitt svar att han har erfarit att det finns en metod för att angripa fusket.
Det finns, herr talman, 7 300 taxiföretag i vårt land. Omsättningen var 12 miljarder kronor år 2008. Ungefär 40 000 arbetstillfällen handlar det om. Ungefär 50 procent av hela omsättningen är samhällsbetalda resor - det vill säga att man använder skattemedel till resorna. Taxiförbundet har tillsammans med Transportarbetareförbundet länge jobbat mot just skattebrott och skattefusk därför att seriösa taxiföretag riskerar att slås ut, därför att staten förlorar miljardbelopp i form av obetalda skatter, därför att taxikunder blir lurade och känner sig otrygga och därför att denna illegala verksamhet är starkt kriminell.
Men finansminister Borg vägrar att svara. Det svar jag får här i dag är bara en kort mening om att han erfarit att det finns en metod för att angripa fusket. Låt mig då ställa följande fråga: Är det samma metod som Taxiförbundet och transportarbetarfacket vill ha, eller är det någonting annat Anders Borg tänker på? Är vägran att svara på frågan ett annat sätt att skjuta upp frågan? Finansministern hänvisar dessutom till Åsa Torstensson och säger att detta är hennes beredningsområde. Men fusket är omfattande!
Vidare säger han i svaret att Skatteverket genom sin kontrollverksamhet, inte minst inom riksprojektet Taxi, avslöjat skattefuskare. Ja, så är det. Men varför är projektet avslutat? Varför avsätts inte resurser så att man kan fortsätta med riksprojektet? Varför gör man inte någonting?
Det är klart, finansministern, att prestige i frågan kan göra att man inte vill göra någonting förrän man känner sig tvungen till det. Men svara på frågan! Vilka metoder är det han erfarit? Är det samma som det Taxiförbundet och transportarbetarfacket pekar på?
Jag kommer inte att ge mig. Jag fortsätter att ställa frågan och har ställt den många gånger i samband med den förra interpellationen men har alltså inte fått svar. Det har dessutom hänvisats till fel utredning. Illa skött, finansministern!
I dag hänvisar finansministern till en annan utredning. Låt oss då höra vad det är man erfarit! Och varför inte svara upp mot Taxiförbundets uppvaktningar på Näringsdepartementet för att lösa frågan och för att kunna beivra skattefusket och rentvå branschen från dess rykte om att där förekommer mycket fusk?
Det är ungefär 20 procent friåkare som behöver komma in i beställningscentralerna. Om de tvingas in där kommer allt att lösas på ett mycket bättre sätt. Agera, finansminister Borg, och tala om vad du erfarit!
Anf. 58 Lars Johansson (S)
Herr talman! Finansministern har, som här sagts, valt att svara på flera olika frågor i samma interpellationssvar. Men det är inte så många på läktaren, så det har kanske inte så stor betydelse. Annars kan det kanske vara svårt att hänga med i de olika frågeställningarna.
Det jag interpellerat finansministern om gäller fusk, eller kanske rättare sagt bedrägeri när det gäller det så kallade HUS-avdraget enligt den så kallade fakturamodellen. Det är intressant att höra finansministern säga att han inte tycker att detta är ett problem, att det är Skatteverket som har i uppdrag att betala ut de här pengarna till entreprenörer som genomför olika former av reparationer i hemmet och att Skatteverket har möjligheter att kontrollera att pengarna kommer till rätt entreprenör.
Det där är inte sant. För ett tag sedan var Skatteverkets generaldirektör i skatteutskottet. Han redovisade då hur deras verksamhet fungerar. På direkta frågor just om det är så att Skatteverket kontrollerar att det är rätt entreprenör, att pengarna går till den som utfört uppdraget, och att uppdraget är utfört svarade generaldirektören väldigt tydligt: Nej, det hinner vi inte därför att regeringen tydligt har talat om för Skatteverket att de här pengarna ska betalas ut omgående, inom tio dagar. Det finns inga som helst möjligheter att kontrollera om arbetet är utfört. Det får man i så fall göra i efterhand, om det visar sig att felaktiga utbetalningar av statliga pengar har gjorts. Det är skattepengar. Det är helt fantastiskt att finansministern här säger att Skatteverket kan genomföra relevanta kontroller för att hålla fusket nere även på detta område. Skatteverket säger ju att man inte gör det.
Dessutom, vilket en annan interpellant sedermera kommer att ta upp, rustar Skatteverket ned. Färre personer sysslar med skattekontroll i dag, eftersom finansministern inte skjuter till tillräckliga medel till Skatteverket. Detta uppmärksammades också i Svenska Dagbladet för ett tag sedan. Man intervjuade polisen på Stockholmspolisens bedrägerirotel, och de sade att det är ett naivt system och naivt att tro att det fungerar. Det är nämligen hur lätt som helst för bedragare att utnyttja.
De går också vidare och pekar på att bedragarna är väldigt skickliga på att hitta sådana här hål. Till exempel finns metoden att begära pengar från Skatteverket samtidigt som man skickar en uppgift till ett hushåll, till en person. Det kan vara en så kallad målvakt, och det kan till och med vara dementa människor som får meddelande från Skatteverket om att det har utförts ett arbete, och de svarar inte på det. Därmed är hålet klart, och det är väldigt tydligt att man kan lura staten på skattemedel.
Om detta säger finansministern att det inte är några problem. Jag tycker att det är oerhört nonchalant att inte se att denna reform bara några månader efter dess genomförande den 1 juli i år har drabbats av dessa problem. Att inte se att man måste vidta åtgärder för att komma till rätta med det förslag som regeringen har lagt fram tycker jag är upprörande.
Anf. 59 Hans Olsson (S)
Herr talman! Jag tänkte säga tack för svaret, men jag hittar inget svar. Jag säger väl tack ändå, för artighetens skull.
Jag hade ställt två frågor. Den ena var hur finansministern avser att upprätthålla kontroll och förebyggande insatser inom skatteverksamheten, och den andra var hur finansministern avser att kvalitetssäkra nya arbetsuppgifter som ålagts Skatteverket. Hur jag än tittar ser jag inget svar på dessa frågor. Möjligtvis avfärdas jag i det sista stycket, där finansministern skriver: "När det slutligen gäller Skatteverkets resurser är det en fråga som ska beslutas inom ramen för budgetprocessen. Jag är inte beredd att här och nu föregripa det arbetet."
Där tror, gissar eller hoppas jag att svaret på mina frågor finns. Annars känner jag mig lite putt, om jag får uttrycka mig så. Jag har nämligen jobbat och slitit hårt med dessa frågor.
Varför är det då, enligt mitt sätt att se det, så viktigt med resurser till Skatteverket? Jag tror - och det vet vi om, det är inget nytt - att Skatteverket har kommit på att vi om alla skatter kom in skulle få in 133 000 miljoner kronor årligen i nya skatter. Då beror det på vad man har för drömmar för och synsätt på hur man vill att Sverige ska organiseras. Finansministern kanske tycker, vilket jag har förstått av tidigare uttalanden, att den stora drömmen måste vara att få sänka skatterna. Tänk då att få 133 000 miljoner kronor mer årligen att sänka skatterna för! Det vore ingen dålig grej för en moderat finansminister.
Jag själv ser hur Sverige slits itu, som vi pratade om förut. De som är förmögna, de som har det bra och de som har jobb får det bättre. Andra, som står utanför, har det mycket sämre. Jag ser ett annat användningsområde för dessa 133 000 miljoner kronor årligen. Där någonstans borde vi förenas i en ohelig allians för att försöka få in dessa pengar.
Jag måste tänka efter en stund så att jag inte blir för elak, men om man ändå ansvarar för detta och vill förenas i kampen för att få in pengarna tycker jag att det känns lite märkligt att, precis som Lars Johansson nämnde, Skatteverkets resurser krymper. Skatteverket, som enligt nöjdhetsindex är en av Sveriges mest uppskattade myndigheter, avlövas nu med ungefär 500 personer årligen. Från 2007 till och med 2010 pekar prognoserna på att Skatteverket kommer att krympas med 1 500 personer - samtidigt, finansministern, som det finns 133 000 miljoner kronor där ute att hämta in.
Jag får inte detta att gå ihop, och jag tycker väl ändå att det för finansministern borde vara - nu går jag över till engelska - the noble art of self defence att se till att det fungerar.
Anf. 60 Krister Örnfjäder (S)
Herr talman! Jag har mer eller mindre tagit tillfället i akt. För att inte behöva interpellera finansministern vid ett annat tillfälle tänkte jag att det som jag har att fråga om skulle passa väl in i denna diskussion.
Bakgrunden till att jag är här är att jag under ett antal år har varit intresserad av avregleringen av taxiverksamhet. När man genomförde avregleringen tycker jag att många av synpunkterna man hade på den dåvarande taxiverksamheten var väl värda att göra någonting åt. Jag tycker också att det finns mycket i den avregleringen som man kan bygga vidare på även i framtiden. Tyvärr är det dock ett antal saker som inte gått så som jag förutsätter att det från början var tänkt. Jag har därför skrivit motioner, interpellerat, ställt frågor och så vidare.
Nu tycker jag att avregleringen tyvärr har nått ytterligare en bottennivå, som vi tillsammans borde göra någonting åt. Jag har vid något tillfälle läst att det nu är så illa ställt i Stockholm att hotellägare känner sig tvungna att starta sina egna taxirörelser. Det gör de för att de upplever att deras kunder, hotellgästerna, har hamnat i situationer som de inte borde råka ut för. Det handlar om att man när man ska åka ut till Arlanda får betala tusentals kronor - inte de vanliga ca 400 kronorna, utan tusentals kronor - för en enkelresa.
Detta är ett problem inte bara för dem som råkar ut för det utan även för dem som står för varumärket Sverige. Vi vill att människor som kommer hit på besök ska åka härifrån och ha bra minnen med sig och tala väl om Sverige. I stället riskerar de att som antingen sin första eller sin sista upplevelse bli lurade på pengar.
För att slippa detta finns det alltså ett antal hotellägare som försöker lösa det på eget sätt. De säger att man inte kan lita på den verksamhet som ska stå för den här servicen. De har därför startat en verksamhet med förare som skjutsar deras egna gäster till och från Arlanda efter samma taxor som ett normalt, om ni ursäktar uttrycket, taxiföretag tycker är skäliga.
När man upplever de här sakerna borde det bli någon reaktion i andra änden, och jag skulle helt enkelt vilja ställa frågan till finansministern: När man vet att sådant här förekommer, borde det inte ge skäl till någon form av reaktion? Borde man åtminstone inte titta på om det blev som det var tänkt och, om det inte blev så, komma med förslag till att åtgärda de här, milt sagt, bristerna?
Anf. 61 Göte Wahlström (S)
Herr talman! När jag inför dagen läste på vilka ärenden som skulle behandlas konstaterade jag att ärendet om skattefusk och svartjobb inom taxinäringen var uppe i en interpellation. Samtidigt kunde jag höra radion på hemmaplan tala om att taxikriget trappas upp. Nu drar jag inte slutsatser av en enskild händelse och en enskild rubrik i medier. Min erfarenhet är från både rollen som ordförande för LO-familjen på hemmaplan, i nära kontakt med fackliga organisationer som jobbar inom verksamheten, och tidigare liknande rubriker om taxinäringen. Slagsmål mellan förare och olika företag förekommer beroende på oegentligheter som man upplever gentemot varandra. Då är det alltså flera års problembilder som har vuxit fram och som nu utmynnar i att jag finner anledning att gå upp i denna interpellationsdebatt.
I de signaler som Raimo Pärssinen lyfte fram i den här interpellationsdebatten finns det så mycket substans från så många händelser ute i landet att jag blir ganska förvånad över att ministern inte sätter ned foten ordentligt i frågan. Det må vara annan ministers ansvarsområde det handlar om, men likväl kan vi av den samlade debatten här konstatera att det är stora skattemedel som försvinner ut i intet beroende på att regeringen inte lyckas hitta en linje som innebär att man kan komma åt fusk inom denna viktiga näring.
Precis som vi fick höra tidigare i diskussion reagerar enskilda hotellägare och andra näringsidkare naturligtvis över att de personer som finns i närheten drabbas väldigt hårt av att detta inte fungerar. Jag är som sagt något förvånad över att regeringen inte har tagit itu med frågan. Frågan var uppe så sent som i april, och utfästelser gjordes om att åtgärder skulle vidtas. Vi får höra att man erfar att något är på gång. Vad är det för någonting som är på gång som kan ge en förändring? Med tanke på siffrorna i den storleksordning som har redovisats av företrädare för skatteutskottet är det naturligtvis angeläget att regeringen vidtar en åtgärd och ministern deklarerar vad det är som är på gång. Vad är det för åtgärder som kan komma att vidtas från regeringens sida för att få ordning på det här för mig väldigt viktiga området?
Anf. 62 Gunnar Andrén (Fp)
Herr talman! Jag vill först uttrycka min stora glädje över att det finns ett så oerhört engagemang från så många socialdemokrater för att täppa till många skattefuskmöjligheter.
Jag tror att det i den här frågan, och det har uttryckts från andra talare tidigare, finns en enighet över partigränserna om att om vi ska ha förtroende för hela skattesystemet och Skatteverket måste Skatteverket ha resurser och verktyg för att kunna ingripa. Det har man gjort inom bland annat taxibranschen. Man har gjort olika specialgranskningar med väldigt gott resultat.
Jag tror, herr talman, att de flesta människor i vårt land vill vara ärliga. Dess värre är det också en hel del som inte anser sig kunna eller inte vill följa de skatteregler som vi här i riksdagen ställer upp. Då måste det finnas ordentliga motmedel mot detta. Det vi har gjort under den här mandatperioden i god samverkan är att vi har vidtagit en rad åtgärder, som finansministern räknade upp här. En del av dem var påbörjade under tidigare mandatperioder tack vare Socialdemokraterna; jag vill inte bestrida det på något sätt. Men att säga att vi inte har gjort någonting är inte korrekt. Vi har minskat väldigt många möjligheter, också på företagssidan, som statsrådet inte räknade upp. Det gäller avancerad skatteplanering inom handelsbolag och så vidare, en lång rad åtgärder.
Jag vill ändå uppmärksamma kammarens ärade ledamöter och dem som åhör denna debatt på att vi så sent som förra veckan hade en debatt som var av stor principiell betydelse. Det smärtar mig att säga att Socialdemokraterna i den debatten inte tog sitt ansvar när det gällde skatteavtalen med Bermuda och Brittiska Jungfruöarna. Man gick emot. Om olyckan hade varit framme hade det skapat, herr talman, en stor möjlighet för svenska skattefuskare att placera sina pengar på Bermuda och Brittiska Jungfruöarna. Dess bättre visade sig riksdagens majoritet vara vuxen sitt ansvar och röstade bort den socialdemokratiska reservationen med 10 rösters majoritet, en ordentlig majoritet.
Det här är betecknande för hur vi ska se på detta. Det gäller att inte vara för mycket i opposition eller ens i majoritet och slå sig för bröstet när det gäller denna typ av avancerade skattebrott. Här måste vi, herr talman, samverka över alla partigränser för att se till att konkurrensen följer alla regler och att reglerna är möjliga att följa.
Jag tycker att det är bra med den här taxidiskussionen, för här finns alldeles uppenbart en bransch där alltför många kommer undan sitt ansvar och gör det nästan omöjligt för dem som försöker vara ärliga. Där har Raimo Pärssinen rätt. Frågan är hur man ska göra. Jag är inte så sakkunnig att jag vet om tömningscentralen är det enda verksamma medlet. Men jag håller med Raimo Pärssinen om att det inte är bra för de taxibolag som försöker vara ärliga. Så här är det på många olika håll.
Allra sist vill jag säga till Lars Johansson att jag inte riktigt instämmer i hans beskrivning av vad Mats Sjöstrand sade i skatteutskottets utfrågning. Jag uppfattade att man skulle göra mycket mer men att man inte hade medel. Problemet var den stora anstormningen av ansökningar om RUT och HUS. Man hade fått ungefär 80 000 ansökningar om RUT och ungefär 120 000 om ROT fram till den 15 oktober. Man hade organiserat det på ett så bra sätt att det fanns hopp om att de som skulle utnyttja detta, som Lars Johansson påpekade, kommer att åka fast för bedrägeri. Jag är alldeles övertygad om att Skatteverket kommer att vara effektivt på den punkten.
Anf. 63 Anders Borg (M)
Herr talman! Vi har nu en debatt om skatteförsvarets ädla konst, för att tala svenska. Det här är en oerhört viktig debatt. Det är alldeles självklart att vården av skattesystemet är ett gemensamt intresse. Det gäller 133 miljarder, och vi kan diskutera vad vi vill använda pengarna till. Men alla ska naturligtvis betala sina skatter så att vi har lika villkor för företag och att vi har pengar till den offentliga sektor vi vill ha i Sverige. Det är en självklar utgångspunkt.
Frågorna om taxinäringen ligger i huvudsak inte på Finansdepartementet. Det handlar om en beredning på Näringsdepartementet där frågan är hur man bättre ska kunna integrera kortläsare och taxameter på ett sätt som gör att man motverkar fusk och att det finns ett intresse för att säkra att rapporter från tömning av taxameter lagras digitalt. På Näringsdepartementet är de tydliga med att de lyssnar på branschen. Och jag kan bara säga att jag uppskattar Raimo Pärssinens engagemang för att vi ska få väl fungerande regelverk på detta område.
När det gäller Lars Johanssons frågor om RUT, HUS, ROT och allt vad dessa avdrag nu heter ska vi vara medvetna om att utgångspunkten är att vi i Sverige har en bred och omfattande välfärd. Då måste vi också ha relativt höga skatter. Relativt höga skatter har relativt stora samhällsekonomiska kostnader i termer av att det slår ut jobb i tjänstesektorn och att det slår ut jobb som är särskilt känsliga för höga skatter. Det är inte lika för alla. Tung industri med hög lönsamhet, högt förädlingsvärde och inte så stor personalintensitet kan säkert ha större förmåga att bära lite högre skatter än till exempel tjänstenäringar som kan ersätta det hela med eget arbete eller svartarbete.
Regeringen har gjort en lång rad insatser för att försöka minska kostnaderna i stället för att ha ett högt skattetryck, att bättre kunna förena den välfärdsstat vi vill ha med en politik som också tillåter stigande sysselsättning i olika tjänstenäringar. De mer betydande vinsterna av att göra den här typen av förändringar ligger i de nordeuropeiska välfärdsstaterna Tyskland, Norge, Danmark, Sverige och Finland. Det är där man kan få en effekt genom att hitta vägar förbi det höga skattetrycket genom olika lösningar på tjänstesidan, som tjänstemoms, avdrag, sänkta arbetsgivaravgifter eller vad man nu använder.
Det förefaller vara så att detta avdrag har varit mer framgångsrikt än vad vi ens vågade tro. Om jag förstod det rätt var det 52 000 personer som använde avdraget år 2007 och 100 000 år 2008. Om de siffror som Gunnar Andrén nu redovisade var riktiga är vi på väg mot 200 000 personer. Det är klart att det betyder att det har skapats ett och annat jobb här, och det är naturligtvis väldigt bra med tanke på att vi har en lågkonjunktur. Det har också skapat jobb genom att det minskat fusket och gjort svarta jobb vita. Detta måste vi naturligtvis se som ett framsteg. Låt oss också minnas att när vi arbetade med den omvända modellen och inte fakturamodellen var en återkommande kritik att det fanns betydande administrativa bekymmer med den modellen.
När det gäller Hans Olssons frågor om Skatteverkets ekonomi valde jag att svara på dem utifrån att jag uppfattade att de handlade om Skatteverkets ekonomi. Där är det så att vi har självständiga myndigheter och en stram budgetprövning i det här landet.
Sedan är det viktigt, som Gunnar Andrén framhåller, att regeringen har gjort mycket. Omfattande avtal kommer nu för att bekämpa skatteparadisen. Vi har lagt fram förslag om räntesnurror, underskottsföretag, Pandoras ask, otillbörliga penninglån från utlandet och personalliggare, för att nämna några. Minst 17 miljarder i förstärkningar har kommit in via de här förslagen. Det är naturligtvis glädjande, och det manar till en fortsatt hög ambition på området.
Anf. 64 Raimo Pärssinen (S)
Herr talman! Jag vill tacka finansministern för svaret. Jag vill gärna tolka svaret, Anders Borg, som att ni lyssnar på Taxiförbundet och Transportarbetarförbundet. Men så säg det då, för de har hittat lösningen på problemet. Vid tidigare frågor till Åsa Torstensson har branschen och facket sagt att Åsa Torstensson inte riktigt har förstått frågan. Jag hoppas då att beredningen inom Näringsdepartementet nu sker ordentligt utifrån de konkreta krav som Taxiförbundet ställer.
Jag kan lova Gunnar Andrén, om han är kvar här, att det finns färdiga förslag att direkt lägga in.
Har man beställningscentraler betyder det att de helt enkelt utesluter taxiföretag som fuskar med skatten. De stora centralerna tipsar varandra om vilka förare som har uteslutits, så att de inte börjar köra via andra centraler. Man driver ett opinionsarbete bland medlemmarna hela tiden kring det här.
Jag har tjatat om den här frågan och jag fortsätter att göra det, därför att under hösten 2006 fanns det faktiskt en färdig lagrådsremiss i den här frågan. Nu var olyckan framme och Anders Borg vann valet, och då försvann lagrådsremissen. Förbundet och facket har väntat, uppvaktat och argumenterat i frågan, men ingenting har hänt. I april sade finansministern här i talarstolen att regeringen kommer att göra allt för att skärpa regelsystemet och så vidare för att klara den här frågan, men det vet vi ingenting om.
Jag ska försöka vara ödmjuk mot Anders Borg, trots den snedvridna fördelningsprofil när det gäller skattefrågor som han driver. Det vore jättebra om han här kunde redovisa ett förslag som liknar Taxiförbundets förslag om obligatorisk tömning i beställningscentraler. Då skulle jag vara jätteglad och ödmjuk och säga att vi äntligen kommer fram i den här frågan. Den har förhalats, men låt den inte förhalas ännu mer nu. Säg konkret, Anders Borg - du har ju lyft lite grann på förlåten i alla fall - att ni kommer att gå branschen till mötes, så ska jag vara den förste som applåderar.
Anf. 65 Lars Johansson (S)
Herr talman! Vi har från Socialdemokraternas sida sedan regeringsskiftet hela tiden påtalat betydelsen av att regeringen för en aktiv kamp mot skattefusk. Vi har också lagt fram ett antal förslag i riksdagen. Nu senast lade vi fram ytterligare ett förslag tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet med tio olika åtgärder för att komma till rätta med skattefusket.
Jag noterar att i det svar vi har fått här i dag tar finansministern också upp många av de förslag som den tidigare, socialdemokratiska regeringen hade förhandlat fram med Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Men problemet är bara att när man redovisar och lite grann berömmer sig för det - också Gunnar Andrén var inne på det här för en liten stund sedan - redovisar man inte helheten. Man tar inte fasta på förslagen fullt ut utan gör till och från lite halvmesyrer, exempelvis när det gäller de så kallade certifierade kassaregistren. Det har skapat en enorm kritik bland småföretagare som ska skaffa nya kassaregister och inte har fått möjlighet till det bidrag som vi från Socialdemokraterna föreslog för att de skulle få ett tydligt gehör inom branschen. Det är det ena.
Men det andra, och som är ännu mer allvarligt, är att ni inte genomför förslaget fullt ut. Det innebär nämligen att på somrarna när man har så kallade öltält, festivaltält och liknande här i Kungsträdgården i Stockholm eller på olika turistorter omfattas man inte av kassaregistret. Det har ni liksom bortsett från. Det lade vi fram förslag om, men ni röstade emot det. Så ni genomför inte förslagen såsom det var tänkt från början, utan ni gör många gånger halvmesyrer.
Jag kan gärna fortsätta att diskutera frågan om hushållsnära tjänster, men det är inte det som interpellationen nu handlar om, utan den handlar om att kontrollera de avdragsmöjligheter som ni erbjuder. Då är det intressant att notera att när statssekreteraren på Finansdepartementet, Ingemar Hansson, blir intervjuad av Svenska Dagbladet säger han att fakturamodellen är en alldeles utmärkt modell. Den är robust mot fusk, säger han. Och när han får frågan om det ändå inte vore bättre att man kontrollerade uppgifterna säger han att Skatteverket får in massor av sådana här ansökningar varje dag, precis som finansministern sade, och att de inte har tid att lägga ned en halvtimme per ansökan. De måste ha rutiner som funkar, som gör att alla hederliga företag får sina pengar så snabbt som möjligt.
Ja, det är så det är; pengarna ska ut så snabbt som möjligt. Kontroll är inte noga längre, och det är allvarligt.
Det är inte bara vi socialdemokrater som tycker att den här fakturamodellen är farlig för skattemoralen, utan det tycker också polisen. De anser att man ska göra precis som vi förordade, nämligen att den som vill ha arbetet utfört ska ansöka om skattereduktion. Vi har sagt att vi tycker att det är bra med ROT-insatserna. Även om de inte omfattar hyresrätten och inte bostadsrätten i sin helhet tycker vi att de är en bra sysselsättningsåtgärd. Men man gör detta till ett jätteproblem. Människor får vänta ett halvår eller möjligen ett år på sin skattereduktion. På det viset skapar man förutsättningar för och möjligheter till skattefusk. Då har man gått förbi vad skattesystemet ska handla om. Det ska vara ett system som är klart och redigt. Det ska vara de som ansöker om skattereduktion som ska få skattereduktion, inte omvägar via småföretag som ni har skapat i denna situation. Det är problemet, och det vill ni inte göra något åt.
Anf. 66 Hans Olsson (S)
Herr talman! Låt oss återvända till skattefelet, de 133 000 miljonerna, Skatteverkets möjligheter och minskningen av personal. Det som gör det ännu besvärligare med Skatteverket, personalen som försvinner och pengarna vi vill ha in är att Skatteverket ständigt åläggs nya arbetsuppgifter, finansministern. I det budgetunderlag som verket lämnat in pekar man på några saker där man känner behov av ytterligare pengar eftersom det är nya tvingande arbetsuppgifter. Låt mig ta några exempel.
Man känner att man behöver ytterligare förstärkning för bekämpning av organiserad och ekonomisk brottslighet och för förbättrad internationell skattekontroll. Det är jätteviktiga arbetsuppgifter.
Man vill också ha förstärkning till nyrekrytering av personal i syfte att få kompetens och för att klara generationsväxlingen. Det kan bli problem annars. Det blir viktigare och viktigare ju mer den internationella brottsligheten ökar att man försöker hitta möjligheter att springa i kapp detta.
Man behöver ytterligare resurser för hantering av de certifierade kassaregistren som Lars Johansson redogjorde för.
Man behöver mer resurser för hantering av befintligt system för skattereduktion för hushållsnära tjänster. Man behöver också mer för att hantera det nya systemet för skattereduktion för hushållsnära tjänster, inklusive ROT.
Jag kan fortsätta hur länge som helst.
Man skissar också upp att det finns frågor framöver som kan få ekonomiska konsekvenser för Skatteverket. Det är avskaffad revisionsplikt för mindre aktiebolag, beskattning av utomlands bosatta artister med flera, domstolarnas roll vid handläggning av ärenden, ID-kort och så vidare. Man tar också upp reducerade momssatser, vilket låter intressant. Vet Skatteverket mer än vad vi vet? Är det reducerade momssatser på gång som kommer att belasta Skatteverket ytterligare?
Lägger man ihop de saker jag räknade upp med de 1 500 tjänster som har försvunnit och de miljarder vi alla vill ha känns det, förlåt mig, inte speciellt begåvat att avlöva det som kan dra in resurserna och ge ytterligare arbetsuppgifter. För mig känns det helt fel. Men å andra sidan är jag inte ekonom.
Anf. 67 Krister Örnfjäder (S)
Herr talman! Jag fick inget svar. Det kan bero på att det är flera olika ämnen som är uppe till diskussion samtidigt. Jag kräver dock inget långt svar. Jag vill egentligen bara höra finansministern säga att han håller med. Vad är det då jag vill att finansministern ska hålla med mig om? Jo, att vi ska gynna seriösa företag. Vi ska se till att de personer som kommer till Sverige av olika skäl åker härifrån med en positiv bild av Sverige.
Det kan inte vara speciellt meningsfullt att göra stora satsningar på att få fler människor att starta företag och sedan missgynna dem som sköter sig. Det kan inte heller vara särskilt meningsfullt att vi satsar pengar på att få människor att komma till Sverige om de åker härifrån med en negativ bild av Sverige som de sedan förmodligen överför på många andra i sin bekantskapskrets.
Jag vill ställa ett par enkla frågor. Håller inte finansministern med mig om att det bör göras något åt att det finns människor som tar ut ett högt överpris på taxitransporter till och från Stockholm? Om finansministern håller med mig, är det då inte dags att man från ministerns och regeringens sida gör något åt det?
Anf. 68 Göte Wahlström (S)
Herr talman! Det är många frågor till finansministern. Låt mig inleda med att ställa den fråga som jag också ställde i mitt förra inlägg. Om ministern erfar att det är något på gång, kan vi då förvänta oss att inte behöva stå här om ett halvår och upprepa frågorna som han nu vid två tillfällen har sagt att något ska hända kring?
Jag är glad över att Gunnar Andrén sade att det finns en stor samsyn i skattefrågorna och att finansministern sade att det finns en stor samsyn i de breda dragen i dessa frågor.
Branschen har själv uppvaktat statsrådet Torstensson i frågan. Alla tycks vara överens om att man måste vidta åtgärder på detta område, och likväl ser vi inget. Man kan inte sitta månad efter månad och vänta på att något ska hända långt bort i fjärran.
År 2006 var det en ledamot som upplyste alla ledamöter om att man skulle vara försiktig vid uttag i bankautomaterna utanför Riksdagshuset. Personen i fråga hade blivit bestulen i samband med uttag. Många taxiresenärer och skattebetalare upplever att de blir bestulna genom att det inte skapas system som håller för att lösa det problem vi här försöker beskriva.
Ska vi behöva vänta ytterligare många månader innan vi kan se ett förslag på åtgärder, finansministern?
Anf. 69 Gunnar Andrén (Fp)
Herr talman! Först måste jag ge Lars Johansson en eloge för att han inte tog upp debatten om skatteparadisen. Det var klokt efter den debatt vi hade om Bermuda med mera i förra veckan.
Låt mig diskutera den andra viktiga frågan, nämligen om fakturamodellen är så dålig som ni hävdar. I oktober berättade Mats Sjöstrand för skatteutskottet att Skatteverket har betalat ut mer än 1,6 miljarder i skattereduktion för ROT- och hushållsarbete. Han använde ordet succé med ytterligare någon förstärkning. Skulle vi ha tagit bort allt detta av administrativa skäl och gjort det ännu svårare?
Man har hittat en lämplig avvägning. Jag säger inte att den är optimal; man kanske kan hitta något ytterligare. Men den tolkning som Lars Johansson gjorde, nämligen att Skatteverkets chef Mats Sjöstrand nästan dömde ut detta, var inte korrekt.
Jag fick motsatt uppfattning. Genom den skickliga centraliseringen till Västervik och Bengt Hansson på Västervikskontoret skulle man snabbt kunna se när det förekommer missbruk.
Tyvärr är det så att där det finns pengar finns också alltid sluga individer som försöker komma förbi reglerna och skaffa pengar på oegentligt sätt. Det tror jag förekommer i alla system.
Det här systemet har Skatteverket administrerat på ett bra sätt. Vi kommer säkert att få se några som åker fast för bedrägeri också på den här punkten.
Om ni tycker att det här systemet är dåligt är ni svaret skyldiga. Vad vill ni ha i stället som helt skulle kunna förhindra den här typen av brott? Jag tror inte att det systemet finns.
Anf. 70 Anders Borg (M)
Herr talman! Jag börjar med att säga till Raimo Pärssinen att det är min bedömning att Näringsdepartementet lyssnar till branschen. Det är min bedömning att man för ärendet framåt. Det är min förhoppning att någon av de två vägar jag skisserade - utan att föregå vidare beredningsarbete och utredningsarbete - kan vara framkomlig. Det är naturligtvis något vi alla borde välkomna.
När det gäller ROT-, RUT- och HUS-avdrag är det naturligtvis glädjande att vi ser att 50 000 ansökningar blir 100 000 och 200 000. Det är klart att det är väldigt glädjande. I grund och botten är ju systemet till för att förstärka arbetet mot svartarbete och fusk.
Vi har ett problem eftersom vi har höga skatter, vilket vi måste ha för att ha råd med en välfärdsstat. Men det innebär belastningar som gör att folk tenderar att byta köpta tjänster och yrkesprofessionalitet mot att man själv snickrar eller köper tjänster svart. Det är naturligtvis bra att man kan få en större del vit sektor.
Samma sak gäller städning och hushållsarbete. Vi ska inte gå in på det nu, men vi vet att vi har mycket betydande bekymmer i städsektorn.
Det är naturligt att vi tar upp den här frågan.
I Lars Johanssons argumentation ligger att det skulle vara enklare att kontrollera 200 000 ansökningar om de kom från privatpersoner i stället för från företag. Det har jag lite svårt att se. Jag tror att det är ungefär samma kostnad att kontrollera 200 000 ansökningar oavsett varifrån de kommer.
Det måste vara rimligt att anta att om företagarna sköter det här blir ansökningarna i genomsnitt något bättre. Vi har väl skäl att anta att företagare som åtar sig ansvaret att sköta löneutbetalningar, redovisning och momsregler och som har revisorer med mera till hjälp ska kunna sköta skattesystemet.
Det måste vara rimligt.
Vi vet att småavdragen från hushållssidan ofta innehåller väldigt stora feltal. Såvitt jag minns är det fel på uppemot 90 procent av de småavdrag från hushållssidan som man kontrollerar.
Nu säger Lars Johansson, Raimo Pärssinen och Hans Olsson att regeringen inte har prioriterat arbetet med detta. Jag vill understryka att vi har gjort det. Det var vi som tog fram förslaget om räntesnurrorna. Det är 7 miljarder i förstärkning för statskassan. Det var vi som tog fram Pandoras ask. Det är nästan lika mycket i förstärkning för statskassan.
Vi har skärpt reglerna för underskottsföretag. Det minskar möjligheten att undandra sig beskattning.
Vi har reglerat möjligheten till penninglån utomlands ifrån för nyckelpersoner och ägare i bolag.
Vi jobbar vidare med personalliggarna. Nu har vi Krusells utredning som ska vara färdigremitterad den 18 januari. Den föreslår en utvidgning av systemet. Jag föreställer mig att det, om vi får in vettiga remissynpunkter, är ett förslag som vi bör kunna gå vidare med.
Vi måste arbeta med ordentlig budgetprövning på alla myndigheter. Vi har inte särregler för Skatteverket för att det ligger på Finansdepartementet. De har pris- och löneomräkning som alla andra. Som alla andra myndigheter har de krav på produktivitet som vi tar från den genomsnittliga produktiviteten i tjänstesektorn.
Låt oss komma ihåg att många andra verksamheter har tappat stort i intäkter nu. För företag, kommuner och andra är det riktigt tuffa förhållanden.
Skatteverket har fått sina anslag uppräknade med pris- och löneomräkning. De har också via datasystem och en del förändringar i skattesystemet fått minskad belastning som bör göra att de har möjlighet att hantera situationen. Om så inte är fallet får vi naturligtvis noggrant pröva detta i den kommande budgetberedningen, men inte innan och inte utan ett sammanhang. Det är ingen gräddfil och ingen särskild bedömning för Skatteverket.
Anf. 71 Raimo Pärssinen (S)
Herr talman! Tack för svaret igen. Ibland är det kul att debattera med finansministern.
Tack för den bedömningen. Lyssna ordentligt på transportfacken och Taxiförbundet.
Var också vänlig och bevaka att även Åsa Torstensson förstår vad branschen säger. Jag säger inte det för att vara elak. Jag säger det för att vara tydlig eftersom hon vid tidigare diskussioner inte hade förstått vad frågan handlar om.
Åtgärder kommer snart. Jag noterar det. Jag måste få vara positiv. Finansministern säger att åtgärder för att motverka skattefusk inom taxinäringen kommer snart. Det är jättebra.
Slutligen säger jag: Låt min bedömning få bli fel, men i slutanförandet kommer en lång drapa om alla de fel som vi socialdemokrater har gjort och gör. Låt oss slippa det, men det är min bedömning.
Anf. 72 Lars Johansson (S)
Herr talman! Jag kan tyvärr notera att finansministern inte har velat komma med några besked om de problem som har uppstått med den så kallade fakturamodellen.
Det är intressant att notera att vi inte når varandra i sakfrågan. Finansministern säger att det här ska betalas ut och undrar vilken annan modell man kan ha.
Vi har sagt att det är helt unikt att man via företagen betalar en skattereduktion som kunden ska ha. Det är det unika. Det har inte förekommit tidigare i skattesystemet att man gör på det viset.
Vi har föreslagit att det naturligtvis är den som har begärt att jobbet ska utföras som ska redovisa till Skatteverket hur många timmar det är och att man vill ha avdrag för det. Sedan får man skattereduktionen i efterhand.
Nu talar man om för kunderna att de får skattereduktionen direkt och sedan får företaget pengar utan kontroll.
Den stora skillnaden är att Skatteverket i efterhand granskar om arbetet har utförts och då tar ställning till skattereduktionen. Då kontrollerar man. Det är därför det tar lite tid.
Just nu är det ingen kontroll över huvud taget. Det öppnar naturligtvis möjligheten för skattefusk och bedrägeri.
När vi diskuterar möjligheten för människor att få arbetslöshetsersättning och när det handlar om människor som behöver sjukersättning vid sjukdom är det en enorm kontroll innan de får ut pengarna.
Här behövs ingen kontroll. Det är den stora skillnaden.
Jag kan inte för mitt liv begripa hur man som finansminister kan tycka att det är ett bra system som leder till skattefusk och bedrägeri.
Anf. 73 Hans Olsson (S)
Herr talman! När det gäller skatteintäkter och jakt på skattefusk känns det som om vi befinner oss i en brytningstid och en spännande tid i internationellt samarbete.
Det började med USA som öppnade för skatteavtalen med så kallade skatteparadis. Vi kan nog säga ett stort tack till USA. Efter den 11 september letade man pengar som användes till terrorism.
OECD följde upp det och gjorde ramavtal. Sedan gick vi i Norden tillsammans och jobbade fram sådana här skatteavtal med skatteparadisen.
I det skede som vi befinner oss i är det väldigt viktigt att ha kompetent folk, för i skatteparadisen pratar man inte svenska. Det är väldigt krångligt, och det behövs mycket för att komma till rätta med detta.
För att visa hur man prioriterar det här i de andra länderna vill jag säga att i Nordiska rådet har man satt in som en viktig punkt att bekämpa skatteundandragelse och pratar om skatteparadisprojektet. Danmark har ordförandeskapet i ministerrådet. Eftersom jag nu en gång pratat på ett främmande lands språk i kväll vågar jag inte ta det på danska. Men det är ett prioriterat område. Detta är viktigt, och därför avsätter vi 50 miljoner extra från Socialdemokraterna.
Jag skulle vilja avsluta med att säga att jag beundrar finansministerns optimism. Han lovade mig att man i de nya budgetprövningarna skulle titta på andra ramar till Skatteverket. Det kan vara så att det var finansministerns sista budget. Det är val snart.
Anf. 74 Anders Borg (M)
Herr talman! Låt mig börja med att säga till Hans Olsson att jag är född 1968. Därmed har jag egenheten att med väldigt stor sannolikhet ha goda förutsättningar att bli finansminister igen, antingen i detta val eller i något annat val. Vi kommer säkert att få återkomma till denna spännande diskussion vid framtida tillfällen.
Raimo Pärssinen efterfrågade som jag uppfattade det kritik eller en genomgång av Socialdemokraternas fel och brister. Jag kan återkomma till det i morgon när vi har debatt kring budgetramarna och avstår från att utveckla det i det här sammanhanget, hur frestande det än månde vara.
RUT och ROT vill jag ändå säga är ett framgångsrikt system. I grund och botten har det minskat fusket. Nettoeffekten av systemet är att mängden svartarbete i ekonomin har minskat. Det ska vi vara glada åt.
Det togs upp en rad frågor om det internationella samarbetet. Låt mig understryka att vi precis har fått en ny undersökning om momsfusket i EU-länderna. Ett av de intressantaste och viktigaste resultaten är att Sverige ligger i den absoluta botten. Genomsnittet ligger väl över 10 procent. I Sverige ligger vi ned mot 3 procent. Man kan ifrågasätta denna undersökning och andra undersökningar, men såvitt vi kan bedöma är det svenska skattesystemet på momssidan mycket välskött jämfört med andra länder.
På senaste Ekofinmötet drev vi också igenom en minimiskattenivåuppgörelse på tobakssidan, vilket är mycket viktigt. På det första Ekofinmöte jag var på som ny minister försökte vi första gången. Sedan har vi försökt igen. Det här är tredje gången, när vi nu lyckas driva igenom detta. Det är naturligtvis glädjande, för det kommer att minska fusket och momsfusket.
Att vi nu får skatteavtal - vi sluter skatteavtal den ena dagen efter den andra, höll jag på att säga - med olika skatteparadis är naturligtvis väldigt bra. Möjligheten att undandra sig beskattning minskar därmed, och det ska vi naturligtvis välkomna.
Med de orden vill jag tacka för debatten. Jag tackar herr talmannen för en lång och trivsam kväll!
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.