Skevheter i den nya antagningen till högskolan
Interpellation 2007/08:759 av Malmström, Louise (s)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2008-05-13
- Anmäld
- 2008-05-13
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Sista svarsdatum
- 2008-06-03
- Svar fördröjt anmält
- 2008-06-03
- Besvarad
- 2008-06-19
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 13 maj
Interpellation
2007/08:759 Skevheter i den nya antagningen till högskolan
av Louise Malmström (s)
till statsrådet Lars Leijonborg (fp)
År 2010 kommer platserna på högskolan att fördelas enligt ett nytt system. Flera ledamöter har oroats över de nya urvalsgrupperna för antagning till högskolan. Med de nya reglerna kommer det att bli svårare att komma in på högskolan för studerande från folkhögskolor och för studerande med utländska betyg.
Människor involverade i folkhögskolevärlden säger att de nya urvalsgrupperna i praktiken kommer att innebära ett stopp för sökande från dessa skolor. Det skulle naturligtvis vara ett svek mot de studerande, men också ett hot mot hela folkhögskolans verksamhet, särskilt den allmänna linjen.
Folkhögskolor har länge varit ett viktigt komplement till annan utbildning, och pedagogiken har många gånger passat människor som inte har kommit till sin rätt på andra ställen. Det är ett sätt att bredda ingången till högre studier. Regeringen har gjort flera saker som gör det svårare för människor som inte bestämt hela sin livsbana före puberteten. Villkoren för lågutbildade och vuxenstuderande har försämrats de senaste åren. Det statliga bidraget till komvux har dragits ned med 33 procent och fördelningen har ändrats från att tidigare ha fördelats efter behov till att nu smetas ut till kommuner med välutbildade invånare som redan är etablerade på arbetsmarknaden. De åtgärder som tidigare gav skjuts åt dem som behövde vuxenstudier mest – rekryteringsbidraget, 25:4-regeln, studerandevillkoret i a-kassan, korttidsstudiestödet och många arbetsmarknadsutbildningar – har skrotats.
Om inte syftet med de nya urvalsgrupperna är att försvåra för folkhögskolestuderande och studerande med utländska betyg vore det rimligt att denna skevhet rättas till innan systemet träder i kraft. Högskoleverket har ett förslag på hur det skulle kunna se ut i stället, men hittills har statsrådet inte velat lyssna på dem.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet:
Avser statsrådet att verka för att studerande från folkhögskolor och studerande med utländska betyg fortfarande ska ha reell möjlighet att komma in på högskolan?
Är statsrådet beredd att ändra de nya urvalsgrupperna om möjligheten för folkhögskolestuderande och studerande med utländska betyg att komma in på högskolan begränsas av de nya reglerna?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2007/08:759
Webb-tv: Skevheter i den nya antagningen till högskolan
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2007/08:133 Torsdagen den 19 juniProtokoll 2007/08:133 3 § Svar på interpellation 2007/08:759 om skevheter i den nya antagningen till högskolan
Protokoll från debatten
Anf. 8 Lars Leijonborg (Fp)
Fru talman! Louise Malmström har frågat mig om jag avser att verka för att studerande från folkhögskolor och studerande med utländska betyg fortfarande ska ha reell möjlighet att komma in på högskolan. Vidare har Louise Malmström frågat om jag är beredd att ändra de nya urvalsgrupperna om möjligheten för folkhögskolestuderande och studerande med utländska betyg att komma in på högskolan.
Högre utbildning ska vara öppen för dem som har intresse och förutsättningar för sådan utbildning. Till vissa utbildningar finns dock fler behöriga sökande än platser, och då måste ett urval göras. Betyg är en viktig urvalsgrund. Vid sidan om betyg finns det andra urvalsgrunder, såsom högskoleprovet och av den enskilda högskolan bestämda urvalsgrunder. Genom att det finns flera vägar in i högskolan finns alltid möjlighet för sökande att antas till högre utbildning oavsett bakgrund.
När det gäller urval på grundval av betyg kommer platserna att fördelas i fyra grupper från och med antagningen till höstterminen 2010. Syftet med denna indelning, som den socialdemokratiska regeringen fattade beslut om, är bland annat att minska incitamenten till konkurrenskomplettering i gymnasial vuxenutbildning.
Sökande med studieomdöme från folkhögskola och sökande med betyg från utländsk utbildning kan varken tillgodoräkna sig meritpoäng eller konkurrenskomplettera. Mot den bakgrunden har denna regering liksom den föregående gjort bedömningen att dessa sökande ska konkurrera i egna urvalsgrupper. Platserna fördelas mellan grupperna i förhållande till antalet behöriga sökande i varje grupp.
Slutligen vill jag säga att jag kommer att följa effekterna av de nya tillträdesreglerna noga och vid behov överväga åtgärder.
Då Louise Malmström, som framställt interpellationen, anmält att hon var förhindrad att närvara vid sammanträdet medgav andre vice talmannen att Göran Persson i Simrishamn i stället fick delta i överläggningen.
Anf. 9 Göran Persson i Simrisha (S)
Fru talman! Vad gäller folkhögskolan vill jag först läsa ur Folkbildningsrådets broschyr:
"Utmärkande för folkhögskolans undervisning är att man ofta arbetar med temastudier och projektarbeten. Här är kursdeltagarnas erfarenhet av arbets- och samhällsliv en stor tillgång för arbetet."
Det är av den anledningen som jag tar emot svaret. Jag skrev inte själv någon interpellation, eftersom jag såg att Louise Malmström hade ställt den här.
Fru talman! Den av staten sedan tidigare inrättade särskilda kvotgruppen för folkhögskolestuderande har under alla år visat sig vara en välkommen väg för dem som av olika skäl inte kunnat eller orkat fullfölja den traditionella gymnasievägen till högre utbildning.
Folkhögskolornas elever har upplevt det extra stöd som samhället erbjudit som mycket positivt samtidigt som antalet platser i kvoten varit så litet att det i realiteten inte varit avgörande för att snedvrida konkurrensen om platser på högskolorna. De nya tillträdesregler som ska träda i kraft år 2010 kommer att få negativa konsekvenser för de små urvalsgrupperna, det vill säga sökande med studieomdöme från folkhögskola respektive sökande med utländska betyg. Detta blir följden av att sökande som konkurrenskompletterat vid komvux blir behöriga i båda urvalsgrupperna för gymnasiebetyg. Motsvarande gäller för dem som kompletterat vid folkhögskola.
Vid en strikt proportionell fördelning kommer sålunda sammantaget fler platser att tilldelas studerande med svenska gymnasiebetyg än de små urvalsgrupperna. Även mindre förskjutningar i förhållandet mellan urvalsgrupperna kan få stora konsekvenser för de små.
Fru talman! I nuläget är det knappt 1 000 studerande som kommer in på högskolan via folkhögskolekvoten. Det ska jämföras med att det är ca 13 000 deltagare som läser på allmänna kurser och som har målet att komma in på högskolan.
Om kvoten skulle minska med några hundra platser skulle det drabba de folkhögskolestuderande på ett mycket olyckligt sätt. Dels kommer det i realiteten att finnas färre platser för folkhögskolestuderande. Dels reducerar samhället kraftigt det stöd som uppfattats som en viktig signal om omsorg om de utsatta i samhället. Detta sker i en tid när vi i Sverige satsar alltmer på att göra samhället tillgängligt för alla och i övriga sammanhang betonar allas lika värde.
Folkbildningen tar i dag hand om och erbjuder utbildning till ett växande antal elever i samhället som drabbats av psykiska, sociala eller funktionella hinder av olika slag. Jag tycker därför att det är mycket olyckligt att den nya urvalsgruppen för sökande tränger undan sökande som valt en alternativ väg till högre studier via folkhögskolan.
Varken jag, folkhögskolorna, Folkbildningsrådet eller Högskoleverket, som har reagerat, tror att detta var avsikten med förändringen. Mycket stora protester har kommit in. Jag har haft personliga kontakter speciellt med de skånska folkhögskolorna, Önnestad, Skurup, Nordvästra Skåne, Österlen med flera.
Vi menar alla att man inte kan avvakta effekterna av de nya reglerna innan man vidtar åtgärder. Utbildningar börjar i höst, och tiden går fort. Jag undrar: Varför ska vi vänta, statsrådet?
Anf. 10 Lars Leijonborg (Fp)
Fru talman! För denna debatt gäller att vi är överens i vår uppskattning av folkhögskolornas verksamhet. Det problem vi talar om är så att säga gemensamt för både den gamla och den nuvarande regeringen. Båda har säkert med de bästa intentioner försökt skapa system för antagning till högskolan, och då har den konsekvens som vi här talar om uppstått.
Jag tycker att det är bra att tusentals människor, en hel del av dem yngre, varje år väljer att studera på folkhögskola. De kan ha olika bakgrund, men för väldigt många gäller att den tid de tillbringar på folkhögskola innebär en personlig växt och en nystart i livet. I många fall blir det naturligt att efter tiden på folkhögskolan studera vidare på högskolan.
Det talas här om att av de 12 000-13 000 som läser allmän kurs på folkhögskola är det 1 000 som går vidare. Vi ska då komma ihåg att det säkert är väldigt många fler. För det första är det många högskoleutbildningar där man inte fyller platserna, så där kommer alla in. För det andra har den som börjar på folkhögskola ofta en historia. Man kanske har ett gymnasiebetyg som räcker för att komma in på något ställe där man vill studera vidare. Under tiden på folkhögskola är det heller inte ovanligt att man också deltar i högskoleprovet och kommer in den vägen.
Jag tycker ändå att det är rätt att det finns en speciell kvotgrupp för dem som söker direkt från folkhögskola. Tills vidare har jag inte lyckats fundera ut någon bättre lösning än att den gruppens storlek är proportionell till antalet sökande. För dagen ser jag inte riktigt någon bättre lösning på frågan.
Då kvarstår frågeställningen: Hur stort är problemet? Är det väldigt många som pluggar på folkhögskola och vill gå vidare till högskolan men hindras? Vi har inte någon exakt kvantitativ bedömning av det, men vår allmänna bild är att det finns alternativa vägar till högskolan som rimligen i de allra flesta fall bör kunna lösa problemet i det individuella fallet.
För dagen kan jag alltså inte förutskicka någon reform, men eftersom vi har denna positiva syn på att människor ibland väljer att plugga på folkhögskola ska vi naturligtvis följa frågan väldigt noga.
Anf. 11 Göran Persson i Simrisha (S)
Fru talman! Vi överens om det viktiga i folkhögskolestuderandes möjligheter att komma vidare till högskolan. Statsrådet skriver i en mening i svaret: "Högre utbildning ska vara öppen för dem som har intresse och förutsättningar för sådan utbildning." Det har visat sig att de som kommer från folkhögskolan har ett oerhört motiverat sätt när de går in på högskolan.
Det är därför som man reagerar nu. Alla instanser reagerar, även Högskoleverket. Högskoleverket har kommit med en analys och ett förslag om att göra detta annorlunda, nämligen att man skulle - nu ska jag inte gå in i så mycket teknikaliteter - gå från två till tre steg och lägga ihop de två första grupperna med gymnasiebetyg, för att på så vis få en mer rättvis fördelning av grupp tre och fyra, alltså de med utländska betyg respektive folkhögskolebetyg.
Det finns en överhängande risk för att de som söker med folkhögskoleomdöme inte kommer att tilldelas en enda plats på vissa utbildningar. Det är den bedömning man gör på Folkbildningsrådet. För vissa utbildningar kan man kanske inte bedömas.
Varför är man då så angelägen? Jag vill upprepa att det finns olika faktorer som påverkas av det här. Ungdomar som av olika anledningar har fallit ur ramen får det ännu svårare att komma tillbaka. Deltagare med psykosociala faktorer, som behöver extra stöd för att gå vidare, får sämre möjligheter. Långtidssjukskrivnas och arbetslösas möjlighet att gå vidare blir ännu sämre. Övriga funktionshindrade får försämrade möjligheter.
Möjligheterna för vuxna invandrare - personer som är för gamla för att börja på gymnasiet - efter sfi blir sämre. Integration och studier i folkhögskolemiljö ger i många fall mycket bra resultat. Dessa människor måste ha ett incitament för att läsa vidare - det livslånga lärandet.
Här talas det också om att vi kanske ska behöva byta arbetsgivare ett par gånger i livet. Då måste det finnas en väg och ett sätt att utjämna klyftorna så att alla ska ha möjlighet att gå vidare och komma in på högskolan. Därför reagerar vi mot det här sättet, speciellt när Högskoleverket säger att högskolan i sina tillämpningsföreskrifter skulle kunna anvisa en modell där man går över från två steg till tre. Från Högskoleverket anser man att det är ett rimligt sätt att tolka och tillämpa föreskrifterna.
Nu vet vi att det är sent på året, men det hade ändå varit en önskan att man på något sätt kunde ha gett en sådan anmodan till högskolan att göra på detta sätt.
Anf. 12 Mikael Damberg (S)
Fru talman! Jag tycker att det här är en viktig interpellation. Göran Persson har på ett mycket tydligt sätt beskrivit den oro och de problem som folkhögskolorna upplever i dag i sin verksamhet när de ser effekterna av förändringarna. Jag uppfattar att statsrådet och vi är överens om att det här är något som vi inte riktigt har förutsett, planerat eller tyckt vara den mest önskvärda utvecklingen.
Jag är glad över att vi har en gemensam problembeskrivning. Då blir frågan: Att statsrådet inte nu har ett förslag som kan lösa detta är fullt rimligt, men är statsrådet beredd att pröva de förslag från bland andra Högskoleverket som ändå finns på bordet?
Vad är det som gör att Högskoleverkets lösning på problemet är utesluten för ministern? Vad är det som gör att Högskoleverket tänker fel när de vill lösa upp situationen och har förespråkat en lösning som skulle klara detta?
Jag tycker att man ska lyssna på både Högskoleverket och Folkbildningsrådet. Även om statsrådet inte har ett besked i själva sakfrågan till kammaren nu borde statsrådet i dag kunna ge besked om att man kommer att titta på den här frågan och lösa den på något sätt, så snart det bara är möjligt.
Anf. 13 Lars Leijonborg (Fp)
Fru talman! Göran Persson talade om vilket spelsystem som ska användas i den här debatten. Det är uppenbart att Socialdemokraterna nu förstärker sin offensiv i just den här debatten. Men jag tror att vi alla känner för att lämna alla fotbollsmetaforer utanför debatten just i dag.
Det är så här: Vi grubblar mer eller mindre ständigt på antagningssystemet för högskolan. De frågorna är så svåra, och det påverkar både högskolan och i ännu högre grad de utbildningssystem som finns under högskolan. Just i dag fokuserade vi på folkhögskolan, men det berör också gymnasiet, komvux och faktiskt också utbildningar i andra länder, eftersom det finns en kvotgrupp för studenter med betyg från andra länder.
Det finns ett gammalt uttryck som heter att hur man än vänder sig har man ändan bak. Riktigt så illa är det väl inte i det här fallet, men vi har ändå genom åren lärt oss att om man tittar mycket på ett problem och försöker lösa det händer det inte sällan att man skapar ett par nya problem någon annanstans. Allt detta med konkurrenskomplettering är ett exempel på det. Själva tankegången är i förstone väldigt bra, alltså att om man av något skäl har haft problem och vill stärka sin ställning i utbildningssystemet kan man öka sin konkurrenskraft.
Det låter väldigt bra. Men man kan då se konsekvenserna av det. Det kanske leder till att ens ansträngningar till exempel i gymnasiet avtar för att man vet att man har den här smitvägen, som den också kan kallas. Det skapar vissa problem.
Med det här exemplet vill jag säga att man ska akta sig för att improvisera fram lösningar. Om vi ska ändra någonting måste det vara väldigt noga genomtänkt.
Då vill jag kanske förtydliga mig apropå den preciserade fråga som Mikael Damberg ställer. Vi följer detta mycket noga. Vi har med intresse också tittat på Högskoleverkets tankar. Vi har inte på något sätt avskrivit den här frågan. Men för dagen tycker vi inte att det finns något uppenbart bättre system än det som den socialdemokratiska regeringen lade fram och som vi i de här delarna i huvudsak har låtit ligga oförändrade.
Men svaret är att vi är väl medvetna om de här frågornas vikt. Vi följer dem mycket noga. Med stor sannolikhet kommer vi att återkomma till riksdagen med de här frågorna senare, men vad det ska innebära är vi för närvarande inte på det klara med.
Anf. 14 Göran Persson i Simrisha (S)
Fru talman! Det stämmer. Det är helt korrekt att min regering, Socialdemokraterna, hade ett förslag uppe, men det var inte färdigarbetat. Det var inte heller framlagt. Problematiken hade inte belysts som den nu har belysts, speciellt av Folkbildningsrådet och inte minst Högskoleverket som då har insett de här konsekvenserna. De är troligtvis inte avsedda, så det är inte det vi vill påpeka.
Man har ändå försökt påverka när det gäller att komma fram här, eftersom man också ser, vilket är det allra värsta, att de folkhögskolestuderande kanske inte alls kan räkna med att komma in på vissa utbildningar. Det känns lite skrämmande.
Det här gör också att det blir svårare för vuxenstuderande. Folkhögskolestuderande är ju en speciell grupp. Jag har redogjort för det tidigare och tänker inte upprepa mig. Men villkoren för lågutbildade och vuxenstuderande har ju försämrats de senaste åren. Bidragen till komvux har dragits ned rejält, och i stället för att fördelas efter behov får kommunerna olika bidrag och så vidare. Jag tänker på åtgärder som rör rekryteringsbidraget. Inte minst får detta med 25:4-regeln konsekvenser. Jag tänker på studerandevillkoret i a-kassan och en del arbetsmarknadsutbildningar.
När det gäller den chans man har när man studerar på folkhögskolan känns det lite bisarrt att man nu kommer med ett förslag, att vi inte kan ta det på än mer allvar.
Samtidigt är jag glad att man på departementet säger att man inte har stängt dörren och skåpet, att man ska jobba vidare med det och följa det. Det gäller bara att man liksom är med på noterna från början.
Nu kommer det också signaler om, i den här lärarutredningen, att man eventuellt tänker avskaffa folkhögskollärarprogrammet. Det gör mig ännu mer orolig. Den debatten ska jag inte ha här i dag. Men jag är lite bekymrad över folkhögskolorna och deras framtid vad gäller otroligt studiemotiverade studenter.
Anf. 15 Mikael Damberg (S)
Fru talman! Jag vill börja med att säga att det fortfarande är bra att vi är överens om en problembild och att vi borde hitta en lösning på detta. Däremot blir jag lite mer orolig när jag hör statsrådet tala.
Intagningssystem är komplicerade, och man måste se alla konsekvenser. Jag delar helt och hållet den bilden, men man måste också se människorna i systemet.
Om vi då har en grupp studenter och elever som går på folkhögskolor måste vi se deras verklighet.
Min erfarenhet av Högskoleverket är inte att de improviserar fram förslag. Jag tycker att de förslag som de lägger fram och de lösningar på problem som de presenterar ofta är väldigt genomtänkta och genomarbetade.
Nu har Högskoleverket levererat ett förslag som skulle kunna lösa upp det här och som de anser är mer i linje med vad som var tänkt med reformen. Då hoppas jag verkligen att ministern också menar allvar när han säger att han inte har avvisat det här utan är beredd att titta vidare på andra lösningar.
Jag är lite orolig när statsrådet beskriver konkurrenskomplettering. Det är faktiskt ett ord som jag väldigt sällan hör i folkhögskolor. Det är väldigt sällan jag hör elever som går på folkhögskolor säga: Jag är ute och konkurrenskompletterar.
Den diskussionen har vi haft kring komvux. Vi har täppt till många av de luckor som fanns för att vi gemensamt i Sveriges riksdag inte har tyckt att det automatiskt ska vara vart fjärde eller femte år på gymnasiet i komvux. Det är en diskussion. Men de som väljer att studera på folkhögskolor tar ofta en andra chans eller kanske en tredje chans att komma igen.
Om då bilden är att dörrarna mer eller mindre är stängda för vidare studier om man tar den här chansen och satsar på att komma igen är det en ganska allvarlig signal. Det är lite i linje med den neddragning som ni har gjort - ni har dragit ned på komvux och annat - att man stänger dörrarna för den här andra chansen.
Jag skulle vilja att ni för er egen trovärdighets skull löser den här frågan, så att det inte blir en ideologisk politisk fråga utan att vi faktiskt ser människorna och inte bara systemet.
Anf. 16 Lars Leijonborg (Fp)
Fru talman! Jag ska arbeta i den anda som nu senast Mikael Damberg talade om. Jag vill för tydlighetens skull säga att det, när jag talade om konkurrenskomplettering, var ett parallellt resonemang som inte syftade på folkhögskolor.
Jag tror, precis som Mikael Damberg, att det är mycket ovanligt att någon börjar på folkhögskola i syfte att konkurrenskomplettera.
Sedan gäller det den generella frågan. Göran Persson formulerade det så att han var orolig för folkhögskolornas framtid. Jag tycker att vi gemensamt ska försvara folkhögskolornas framtid. I ett i övrigt mycket strömlinjeformat utbildningssystem erbjuder nämligen folkhögskolor ett alternativ för människor som av ett eller annat skäl behöver den skolformen. Ofta drivs folkhögskolorna också av ideella huvudmän, vilket jag tror kan vara ett värdefullt komplement i det totala systemet.
Jag tycker att vi ska vara glada för att vi har många fina folkhögskolor i detta land, och de som går där ska naturligtvis vara mycket välkomna in i högskolan. Precis som Göran Persson säger visar de ofta där att de gör bra ifrån sig. Låt oss gemensamt försvara folkhögskolorna!
Min bild för dagen är inte att detta nya antagningssystem på något dramatiskt sätt försämrar förutsättningarna för folkhögskolor. Men, än en gång, vi studerar detta. När vi har ytterligare fakta på bordet kommer vi att på nytt ta ställning till den här frågan och eventuellt återkomma med förslag.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.