Skiktgränsen för statlig inkomstskatt
Interpellation 2022/23:91 av Sofie Eriksson (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2022-12-01
- Överlämnad
- 2022-12-02
- Anmäld
- 2022-12-05
- Sista svarsdatum
- 2022-12-16
- Svarsdatum
- 2023-01-27
- Besvarad
- 2023-01-27
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Svensk ekonomi står inför en lågkonjunktur. Människor riskerar att bli av med sina jobb, och klyftorna riskerar att öka. Inflationen har skenat, och räntorna höjs i omgångar. Läget för hushåll, företag och offentliga verksamheter är oerhört ansträngt. Höga priser på el, drivmedel och livsmedel drabbar många redan prövade plånböcker. Det utlovade högkostnadsskyddet blev något annat och förvägras norra Sverige – det försenades dessutom med fyra månader.
Samtidigt varnar Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) för att det kommer krävas åtgärder i hela landet för att få ekonomin i balans. Flera regioner har budgeterat för ett minusresultat, och ännu fler kommer att gå med underskott. Ett stålbad väntar svensk välfärd, och det kommer vara personal, elever och patienter som får betala priset.
Vi befinner oss i en krigsvinter där samhället prövas på en rad olika sätt. För att möta detta krävs en politik för sammanhållning, att var och en bidrar efter förmåga och får stöd efter behov.
Finansministern har under olika presskonferenser framhållit vikten av återhållsamhet för att inte elda på inflationen. Ändå går regeringen fram med en budgetproposition som sänker skatten för höginkomsttagare i Sverige. Det sker genom att brytpunkten för att betala statlig skatt höjs. Agerandet skapar frågetecken.
Med anledning av detta vill jag fråga finansminister Elisabeth Svantesson:
- Vilka skäl ligger till grund för ministerns och regeringens beslut om att höja skiktgränsen för statlig inkomstskatt, och anser ministern att höjningen är förenlig med en återhållsamhet i budgeten?
- Mot vilken bakgrund har ministern och regeringen fattat beslut om att personer med inkomster över 70 000 kronor i månaden ska vara prioriterade för en skattesänkning om cirka 1 400 kronor i månaden?
Debatt
(11 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2022/23:91
Webb-tv: Skiktgränsen för statlig inkomstskatt
Dokument från debatten
- Fredag den 27 januari 2023Kammarens föredragningslistor 2022/23:53
- Protokoll 2022/23:53 Fredagen den 27 januariProtokoll 2022/23:53 Svar på interpellation 2022/23:91 om skiktgränsen för statlig inkomstskatt
Protokoll från debatten
Anf. 22 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Herr talman! Sofie Eriksson har frågat mig varför regeringen har fattat beslut om att höja skiktgränsen för statlig inkomstskatt och om jag anser att höjningen är förenlig med återhållsamhet i budgeten. Hon har också frågat mot vilken bakgrund regeringen fattat beslut om att personer med inkomster över 70 000 kronor i månaden ska vara prioriterade för en skattesänkning om cirka 1 400 kronor i månaden.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Av 65 kap. 5 § inkomstskattelagen framgår att skiktgränsen för statlig inkomstskatt ökar med 2 procentenheter utöver inflationen varje år. Det är en schablonmässig höjning för att ta hänsyn till stigande reallöner. Regeringen har alltså inte lagt fram något förslag om höjd skiktgräns 2023 utan har fastställt skiktgränsen i enlighet med bestämmelserna i lagen. Att brytpunkten höjs automatiskt är en god ordning, annars skulle fler och fler betala statlig inkomstskatt varje år. Inflationen gör också att grundavdraget och jobbskatteavdraget höjs automatiskt.
Ungefär 1 miljon svenskar betalar statlig inkomstskatt. Det handlar om nästan tre av tio poliser och var fjärde barnmorska. Att begränsa uppräkningen av skiktgränsen för statlig inkomstskatt skulle alltså innebära höjd skatt för en stor grupp svenskar i ett trängt ekonomiskt läge, vilket jag inte anser är försvarbart.
Anf. 23 Sofie Eriksson (S)
Herr talman! Tack för ditt svar, finansministern!
Jag har alltså frågat lite grann om detta med att regeringen har höjt skiktgränsen för statlig inkomstskatt, till en kostnad om nära 13 miljarder kronor. Finansministern beskrev budgeten som något återhållsam, men ändå hade man råd att lägga nära 13 miljarder kronor på att sänka skatten för höginkomsttagare. Samtidigt varnas det för enorma nedskärningar inom skolan, vården och omsorgen.
Man har pratat om att man gör detta för att skydda folk från inflationen. Tydligen är det självklart att de som betalar statlig inkomstskatt, alltså personer med högre inkomster, ska skyddas. Det är så självklart att man beskriver detta som en närmast automatisk åtgärd.
Det är dock inte automatiskt, herr talman. År 2013 föreslog den dåvarande högerregeringen att skiktgränsen skulle höjas ännu mer än den vanliga uppräkningen. År 2016 och 2017 gjorde den då S-ledda regeringen tvärtom och begränsade uppräkningarna. Vad skulle vi förresten med en regering och en finansminister till om allt bara var automatiskt?
Man måste också fråga sig vilka delar som inte är inflationsskyddade. Ja, det är ju välfärden. Det är a-kassan och barnbidraget. Om man nu verkligen bryr sig så mycket om barnmorskor bör man satsa på välfärden. Varför ska man sänka skatten för grupper som tjänar mellan 70 000 och 130 000 kronor i månaden? Hur många av de hårt arbetande poliser som sitter där ute i buskarna känner igen sig i att de skulle tjäna över 50 000 kronor i månaden?
Finansministern nämner i sitt svar att även jobbskatteavdrag och grundavdrag höjs. Man kan ana att hon menar att grupper med lite lägre inkomster också får ett slags skydd i det här läget. Då ska man ha klart för sig att en barnskötare inom barnomsorgen alltså får hela 36 kronor mer i jobbskatteavdrag - medan den som tjänar 70 000 kronor i månaden i stället får 1 000 spänn mer per månad på grund av skiktgränshöjningen, och ytterligare 400-500 spänn med jobbskatteavdrag och grundavdrag.
Jag skulle gärna vilja ha svar på min fråga. Vad har legat bakom regeringens prioritering? Varför lägger man 13 miljarder kronor på höginkomsttagare i stället för att satsa mer på välfärden?
Anf. 24 Ida Drougge (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Givet det höga tonläget här i debatten kan man lätt tro att interpellanten och hennes parti har drivit den här frågan länge. Man kan tro att de under sina tidigare åtta år vid makten har kämpat för att ändra dagens regelverk och kanske i viss mån redan har gjort det, men så är ju inte fallet.
Man kan också fundera på vad som skulle hända om vi inte hade den här lagstiftningen - om det inte var så att vi i inkomstskattelagen hade ett regelverk för automatiska höjningar av skiktgränsen. Man kan fundera på vad som skulle hända om vi inte hade liknande regler även på en rad andra områden, exempelvis för CSN. På samma sätt som de som betalar statlig inkomstskatt får en uppräkning av gränsen får landets studenter en uppräkning av CSN.
I vanligt språk finns det nog inget bättre sätt att förklara detta på än med just ordvalet att det sker automatiskt. Det kräver nämligen en aktiv handling att ändra dessa lagar. En ändring av lagen sker inte automatiskt. Jag har därför en fråga till interpellanten. Anser hon att man ska ta bort det här regelverket permanent? Borde exempelvis uppräkning av CSN inte ske automatiskt? Borde inte heller gränsen för den statliga inkomstskatten även fortsättningsvis räknas upp?
Herr talman! Jag skulle gärna se att finansministern utvecklade lite vad som skulle hända om vi inte hade den här typen av regelverk. Hur många svenskar skulle då behöva betala statlig inkomstskatt om några år, exempelvis?
Anf. 25 Niklas Karlsson (S)
Herr talman! Jag har haft den här diskussionen med finansministern i riksdagens kammare tidigare. Vi ser nu en borgerlig regering som är beredd att inflationsskydda inkomsterna för dem som tjänar allra mest men inte bryr sig om de människor som i bästa fall får en löneökning på 4 procent. Det är ju detta det handlar om, inget annat.
Det handlar inte om regelverk eller lagstiftning eller om att bryta automatik. På något sätt försöker man förbise att finanspolitiken faktiskt kan vara diskretionär - och i många fall är det. Genom ett sådant förfarande talar vi nämligen om vad vi tycker och vad vi vill, genom aktiva beslut.
Det som nu sker är att vi lever under omständigheter där inflationen toppar på 10-11 procent. Räntorna stiger, och människor får börja vända på varje krona bara för att kunna betala sina kostnader för att bo. Vi ser skenande priser inom el- och energisektorn. Det är ju det som gör att man också måste se till att föra en rättvis politik där inte bara de med höga inkomster får stora skattesänkningar. Man kan inte föra en politik för dem som redan har medan man inte bryr sig om dem som är vanliga löntagare, det vill säga de breda löntagargrupperna.
Det ställdes en fråga från en av riksdagens ledamöter här i debatten. Man försöker göra en grej av att vi socialdemokrater inte har stoppat automatiken tidigare. Svaret på den frågan är att det inte är någon principiell hållning för oss utan att vi är beredda att ompröva detta utifrån omständigheterna. Det som står i inkomstskattelagen är rimligt, men när det får dessa effekter måste politiken kliva fram. Då måste man våga fatta beslut och välja väg. På vems sida står man - är det på höginkomsttagarnas eller de breda löntagargruppernas?
Det är detta som har gjort att Socialdemokraterna har sagt att det är orimligt att de med höga inkomster får en höjning av skiktgränsen med 4 000 kronor i månaden. Socialdemokraterna är beredda att fatta aktiva beslut och inte bara hänvisa till omständigheter som att lagstiftningen ser ut som den gör och att det finns en inneboende automatik. Det är nämligen vi folkvalda som sitter i denna kammare som stiftar lagarna. Om lagen inte är bra - om lagen är fel - är Socialdemokraterna beredda att ändra den, och den makten har vi folkvalda. Det verktyget vill Socialdemokraterna använda.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi socialdemokrater visar nämligen att vi står på breda löntagargruppers sida. Vi tycker att bördorna ska bäras efter förmåga och fördelning ske efter behov. Då är det faktiskt orimligt att vi ger de stora skattesänkningarna till riksdagsledamöter, statsråd eller andra som tjänar betydligt mer än 50 000 kronor i månaden.
(Applåder)
Anf. 26 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Herr talman! Vi kan ganska enkelt jämföra två olika budgetalternativ. Den ena är regeringens budget, som också Sverigedemokraterna står bakom. I många fall står Socialdemokraterna också bakom den i olika delar, men inte i just detta. Vi kan titta på tabellerna och se våra aktiva satsningar. Det finns ingen skattesänkning, vilket talmannen och interpellanten mycket väl vet.
När man läser Socialdemokraternas budgetmotion blir det dock tydligt för Sveriges alla löntagare - och då särskilt den miljon löntagare som har betalat statlig skatt - att det finns skattehöjningar för dem under 2023. Det är skillnaden här, och det är ett viktigt besked för de grupper jag nämnde att Socialdemokraterna höjer skatten med ungefär 1 000 kronor i månaden. Det gäller alltså 1 miljon människor.
Med Socialdemokraternas budget, om man alltså inte gjorde någon uppräkning, är det dessutom så att 375 000 fler människor skulle betala statlig inkomstskatt under 2023 jämfört med hur det blir med den ordinarie uppräkning som nu sker. Det är därmed svaret på den fråga som ställdes här tidigare. Detta är också viktigt, för det hänger med hela livet. Det hänger med under åren framöver. Det är ett viktigt besked att få.
Uppenbarligen har vi olika inställning till det som Socialdemokraterna införde i skattereformen 1991, nämligen just denna typ av automatiska uppräkningar för olika delar.
Garantipensionen höjs med 850 kronor den här månaden på grund av inflation och uppräkning. Studiestöden och andra delar höjs också. Akassan är inte indexerad, men den har vi behållit på en högre nivå; den är permanent och går inte tillbaka till lägre nivåer.
Det finns en rimlighet och en viktig förutsägbarhet i dessa system. Men det är viktigt för 1 miljon löntagare att veta att Socialdemokraterna är beredda att förändra det som de har gjort under väldigt många år för att se till att 375 000 fler får betala statlig inkomstskatt och att fler får en skattehöjning. Det är en prioritering, som Niklas Karlsson säger.
Jag tror att det är viktigt med förutsägbarhet och förutsebarhet. Om man skulle fortsätta att göra på det här sättet skulle det innebära att allt fler fick betala statlig inkomstskatt. Det kanske också är detta Socialdemokraterna vill.
Anf. 27 Sofie Eriksson (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Tack, finansministern, för svaret!
Finansministern pratar om rimlighet när man ska sänka skatten för folk som sitter här och tjänar över 70 000 kronor i månaden, för medlemmar av den svenska regeringen, som väl tjänar det dubbla, eller för börs-vd:ar, som tjänar det tredubbla. Är det rimlighet?
Jag vet att man inte får svära i den här talarstolen, så jag ska inte göra det. Men jag ska berätta om min mamma Monica. Hon har arbetat hela sitt yrkesliv som undersköterska. Sina 45 år i svensk äldreomsorg beskriver hon så här: "Det är som att respekt har gått förlorad, som att vi är mindre värda som människor. Man kan alltid suga ur lite mer, låta oss springa lite fortare och spara lite mer pengar."
Jag vet att denna debatt handlar om skiktgränsen för statlig inkomstskatt, och jag vet att dessa 13 miljarder kronor inte löser alla problem i välfärden. Jag vet det. Men det finns något hånfullt i att inte ens tycka att de behövs där. Vi har ett läge där man pratar om varsel i välfärden, där det redan råder underbemanning. Nu ska man varsla, och det är för att pengarna inte räcker.
Hur kan man då landa i att det är rimligt att lägga alla dessa miljarder på att exempelvis riksdagsledamöter, ministrar och börs-vd:ar ska få de här pengarna? Om man nu bryr sig om barnmorskor och poliser ska man väl lägga pengarna på dem.
Hur kan man landa i att detta är en rimlig ordning?
(Applåder)
Anf. 28 Ida Drougge (M)
Herr talman! Jag ser fram emot den dag då även socialdemokrater föreslår sänkt skatt för låg- och medelinkomsttagare - för breda grupper i samhället som verkligen skulle behöva det.
Jag håller med om att väldigt många i Sverige arbetar, gnetar, går till jobbet, stressar och sliter ut sig. Det handlar inte bara om att det är tuffa tider, utan man blir utsliten över tid och gör långt mer för det här landet än vad många andra gör. Alla människor som gör det förtjänar respekt och förtjänar att behålla mer av sina pengar i plånboken.
För alla människor som arbetar behöver det löna sig att gå till jobbet. Det är respekt. Men det betyder också att det behöver vara lönsamt i hela arbetskedjan - för alla som arbetar. För den som är undersköterska och vidareutbildar sig till sjuksköterska eller specialistsjuksköterska behöver utbildningsinsatserna löna sig. Därför har vi uppräkningen av statlig inkomstskatt. Därför är den schablonmässig.
Så, ja, det handlar absolut också om principer och om att vi vill ha ett skattesystem där strävsamhet, slit och hårt arbete lönar sig. Det gör det.
Anf. 29 Niklas Karlsson (S)
Herr talman! Jag ska erkänna att detta är en fråga som lätt får känslorna att påverka mig. Upprördheten stiger, och det blir smått provocerande. Jag hör borgerliga företrädare i Sveriges riksdag som helt verklighetsfrånvänt inte ser människors vardag, med hög inflation, stigande räntor och höga el- och energipriser, där man får vända på varje krona. De försöker att vifta bort detta med att det per automatik sker en höjning av skiktgränsen för dem som tjänar allra bäst.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Dessutom försöker de att kasta in någon form av jäst i den här degen genom att tala om sänkt skatt för breda löntagargrupper. Jag tycker att den skatteuppgörelse som gjordes på 90-talet, där en av utgångspunkterna var breda skattebaser och lägre skatter utan att förändra skattekvoten, är fullt rimlig. Jag har inga bekymmer med detta. Men det vi pratar om i dag är ju en höjd skiktgräns - det är att ge ännu lite mer till dem som redan har.
Låt det inte råda någon tvekan om var konfliktlinjen går i den här kammaren - i Sveriges riksdag - mellan höger och vänster. Det handlar om principer. Det handlar om samhällssyn. Det handlar om rättvisa. Låt det därför inte råda någon tvekan: Det finns partier och företrädare i Sveriges riksdag som står på breda löntagargruppers sida, och det finns de som tycker att det är viktigare att ge mer till dem som redan har.
(Applåder)
Anf. 30 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Herr talman! Någonting som jag just nu verkligen engagerar mig i och brinner för, och som den budget som vi lade på riksdagens bord i höstas och som är beslutad är inriktad på, är att inte blåsa på inflationen. Är det någonting som är skadligt för vanliga löntagare är det inflation. Det finns ingenting värre än inflation - det man tjänar blir mindre värt, och det man har sparat ihop blir väldigt mycket mindre värt. Därför är det otroligt viktigt för regeringen och för mig att inflationen kommer ned.
En annan sak som är väldigt viktig för mig är att den som arbetar som undersköterska kan få behålla mer i sin plånbok. Det var därför vi förra året sänkte skatten för just den breda gruppen av löntagare. Jag tror inte riktigt att de från denna grupp som lyssnar på detta känner igen sig i att det är Socialdemokraterna som står upp för den breda löntagargruppen. Vi har ju fått mycket kritik för att vi har sänkt skatter för dem som har låga inkomster och medelinkomster.
Jag satt här och tänkte och hörde det höga tonläget. Jag undrar om Niklas Karlsson, som är ordförande i skatteutskottet, var lika upprörd när Socialdemokraterna själva tog bort värnskatten. Jag tror att detta var bra, men jag hörde väldigt få arga socialdemokrater här inne. Det var ju ett aktivt beslut. Jag tror att det var viktigt, för det ska löna sig att utbilda sig i Sverige.
Det är ett högt tonläge - kanske inte bara för att man bryr sig om vanligt folk, för man sänker väldigt sällan skatten för vanligt folk när man är socialdemokrat. Detta är en konflikt som man vill ha.
Jag har stor respekt för att man kan tycka väldigt olika i denna fråga, men för mig är det viktigt med förutsägbarhet. När jag pratar om rimlighet handlar rimligheten om att det finns förutsägbarhet i systemet.
Det finns en tanke från 1991 - de flesta här inne var nog inte här då, men det var ändå ett system som gick igenom. Där säger vi att vi ska se till att olika ersättningssystem justeras med olika typer av inflation. Det handlar också om skiktgränsen.
Detta kan man tycka olika om, och uppenbarligen tycker Socialdemokraterna något annat i just denna budget och vill höja skatten för 1 miljon löntagare.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det är inte sant som många socialdemokratiska ledamöter ofta påpekar att vi inte skulle ha någon verklighetskontakt. De flesta av oss, inklusive mig, lever nära människor med garantipension eller undersköterskelön. När jag ser deras slit och hur de har det blir inflationsbekämpningen viktig för mig men också att vi kan sänka reduktionsplikten så att de har råd att ta sig till sitt jobb om de behöver ta bilen dit. En busschaufför eller undersköterska som behöver ta sig till jobbet på tider då det inte finns kollektivtrafik är helt beroende av bil. Socialdemokraternas besked till dem är inte riktigt det vi hör i kammaren utan att det kommer att bli ännu dyrare för dem.
Tonläget är högt. Man kan tycka olika. Jag kommer alltid att stå på löntagarnas sida. För mig är det viktigt att bekämpa inflationen, för den är löntagarnas värsta fiende. Jag tycker också att det är viktigt att ha förutsägbarhet i systemen.
Avslutningsvis och igen: I vår budget finns inget beslut om och ingen tabell över att vi sänker skatten. Däremot finns hos Socialdemokraterna en tydlig tabell över att de höjer skatten för 1 miljon löntagare.
Anf. 31 Sofie Eriksson (S)
Herr talman! Jag tackar finansministern för svaret.
Jag kan svara ganska snabbt på detta med värnskatten. Jag satt inte i kammaren då, och jag var riktigt förbannad över det. Det var inte direkt Sveriges socialdemokratiska arbetareparti som lade fram detta krav, utan det var andra partier som tyckte att det var en viktig prioritering.
Det ska löna sig att gå till jobbet, säger Moderaterna. Min mamma har jobbat 45 år som undersköterska. Vad har hon fått för det? Ganska dålig lön, sjukskrivning, låg pension och utslitna leder och axlar. Att det ska löna sig för dem som kämpar och sliter, så ser det inte riktigt ut. Hon blir inte precis belönad när man sänker skatten för dem som tjänar absolut mest.
Herr talman! I tider av kris blir det som allra viktigast att prioritera. Var ska man lägga pengarna? Vem ska bära bördorna, och vem ska ta ansvar?
I dag har vi debatterat skiktgränsen för statlig inkomstskatt. Samtidigt som det pratas om varsel i välfärden, där det redan råder underbemanning, lägger regeringen 13 miljarder kronor på höjd skiktgräns. Man kunde ha gjort på ett annat sätt, men nu går dessa pengar till dem som tjänar över 50 000 kronor i månaden.
Man kan bortförklara detta på en massa olika vis, men faktum kvarstår: Vi kan räkna med nedskärningar på barnmorskornas, undersköterskornas och barnskötarnas arbetsplatser. Hur länge ska välfärdens personal orka arbeta under dessa villkor?
Men vi vet ju; Moderaterna är ett parti för de redan besuttna, dem som har sitt på det torra. Man värnar skattesänkningar för dem med högre inkomster framför att välfärden får tillräckliga resurser. Detta drabbar verkliga människor.
Tack för ordet, och tack för debatten!
(Applåder)
Anf. 32 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Jag tackar för debatten, en viktig debatt att både ha och hålla.
Som jag sa när jag lade fram budgetpropositionen i riksdagen ger budgeten handlingsutrymme om läget blir värre eftersom det är osäkra tider. Vi stärker välfärden med ungefär 12 miljarder extra i år, och vid en djupare kris är jag beredd att göra mer inom olika områden. Det är en viktig fråga för mig.
Jag tackar som sagt för debatten och diskussionen. Jag tror att det är bra med förutsägbarhet och att vi har det system vi har, men jag har stor respekt för att vi tänker lite olika i detta.
Jag kommer att fortsätta att arbeta för den breda löntagargruppen. Det är viktigt. I Tidöavtalet har vi förslag om att sänka skatten för dem med låga inkomster och medelinkomster. Det gör skillnad för alla som arbetar oavsett vilken lön man har.
Jag vet att många människor sliter inom olika sektorer och gör ett fantastiskt jobb varje dag. Vi ska underlätta för dem och göra allt vi kan för att det ska bli ännu bättre.
Interpellationen handlar om skiktgränsen, och som jag har sagt flera gånger är det rimligt att göra så här. Garantipensionen ökar, studiestödet ökar ganska kraftigt och gränser förändras. Så är det. Det är anpassat efter inflationen och kommer att fortsätta att vara det.
Det återstår att se om Socialdemokraterna och skatteutskottet framöver kommer att ändra denna grundprincip inom andra områden.
Jag tackar åter för debatten och önskar interpellanten och alla andra trevlig helg.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.