Skuggsamhällets omfattning

Interpellation 2021/22:295 av Maria Malmer Stenergard (M)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2022-01-20
Överlämnad
2022-01-21
Anmäld
2022-01-25
Svarsdatum
2022-02-01
Besvarad
2022-02-01
Sista svarsdatum
2022-02-04

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Statsrådet Anders Ygeman (S)

 

Skuggsamhället växer och breder ut sig. Det handlar om människor som vistas olagligt i Sverige och som i många fall utnyttjas av skrupellösa arbetsgivare. Utbredningen kan symboliseras av den efterlysta kvinna som befann sig på statsministerns privata fastighet för att städa och som fått uppdraget av ett företag där vd:n, enligt uppgifter i medier, dömts för ett upplägg med bluffakturor. Problematiken – och symboliken – kan knappast bli tydligare än så. Skuggsamhället är utbrett.

Det är svårt att ange exakt hur utbrett skuggsamhället är och hur många människor som vistas olagligt i Sverige.

Statsrådet Ygeman använde en siffra i en intervju (10 000 efterlysta) medan det i exempelvis propositionen Vissa identitetsfrågor inom utlänningsrätten hänvisas till siffran 50 000 som vistas i Sverige utan tillstånd. I propositionen anges att antalet sannolikt har ökat väsentligt jämfört med de tidigare uppskattningarna. Det hänvisas ofta till siffran 50 000, men den är gammal, och Sverige har sedan den först presenterades haft ett stort antal asylsökande. Vi vet att bara hälften av dem som fått nej på sin asylansökan lämnar landet frivilligt. Det finns poliser som hävdar att det snarare handlar om dubbelt så många, och journalisten Elinor Torp uppskattar antalet som jobbar i skuggsamhället till ett par hundra tusen.

Osäkerheten gällande hur många som vistas i Sverige utan tillstånd är uppenbarligen stor. Undertecknad har tidigare i en skriftlig fråga frågat statsrådet om han avser att vidta några åtgärder för att uppdatera beräkningarna av hur många personer som vistas i landet utan tillstånd. Det skriftliga svar som kom från statsrådet redovisade ett antal åtgärder som syftar till att på olika sätt försvåra för personer att vistas i Sverige utan tillstånd. Men i svaret fanns inga förslag om att uppdatera beräkningarna om hur många som vistas olagligt i Sverige. I sitt svar skriver statsrådet att det är av naturliga skäl inte möjligt att ange hur många som vistas i Sverige utan tillstånd.

Att det är svårt att ange exakt antal förhindrar dock inte åtgärder för att kartlägga och åtminstone göra kvalificerade uppskattningar av hur många som vistas i Sverige utan tillstånd.

Förutsättningarna för att sätta in rätt åtgärder och allokera tillräckliga resurser för att komma till rätta med skuggsamhället förbättras om det finns en rimlig uppfattning om hur många personer som befinner sig i Sverige utan tillstånd.

Min fråga till statsrådet Anders Ygeman är:

 

Avser statsrådet att vidta några åtgärder för att kartlägga hur många som vistas i Sverige utan tillstånd?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2021/22:295, Skuggsamhällets omfattning

Interpellationsdebatt 2021/22:295

Webb-tv: Skuggsamhällets omfattning

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 22 Statsrådet Anders Ygeman (S)

Fru talman! har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att kartlägga hur många som vistas i Sverige utan tillstånd.

En grundläggande förutsättning för en långsiktigt hållbar migrationspolitik som motverkar framväxten av ett skuggsamhälle är att den som har fått avslag på sin asylansökan eller av andra skäl inte får stanna i Sverige återvänder till sitt hemland.

Återvändandefrågorna är högt prioriterade av regeringen, och en rad åtgärder har vidtagits. Migrationsverket och Polismyndigheten har fått i uppdrag att intensifiera sitt arbete för att väsentligt öka återvändandet. Vi inför nya möjligheter för polisen att använda sig av biometriska verktyg, som ansiktsigenkänning och fingeravtryck, för identifiering. Och sedan 2016 har vi fördubblat antalet förvarsplatser.

Vi har upprätthållit en hög takt i återvändandet. Sedan 2014 har mer än 94 000 före detta asylsökande lämnat Sverige. Från 2015 har också antalet efterlysta minskat med över 3 000 personer. Antalet asylsökande är dessutom det lägsta på över 20 år. Sveriges andel av återvändande ligger över genomsnittet i EU.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Avslutningsvis kan nämnas att såvitt avser folkbokföring finns det grundläggande krav på att en utlänning måste ha uppehållsrätt eller uppehållstillstånd för att få vistas i Sverige, och man får som regel folkbokföras endast om detta villkor är uppfyllt.

Regeringen har vidtagit åtgärder när det gäller folkbokföring. Skatteverket har fått ökat anslag och fler verktyg för att kunna upptäcka, utreda och åtgärda felaktigheter. Till exempel har myndigheten fått möjlighet att avregistrera falska identiteter från folkbokföringen. Vidare har folkbokföringsbrottet återinförts.

Vi kommer att fortsätta presentera förslag och vända på varje sten för att komma till rätta med problemen.


Anf. 23 Maria Malmer Stenergard (M)

Fru talman! Skuggsamhället växer och breder ut sig. Det handlar om människor som vistas illegalt i Sverige och som i många fall utnyttjas av skrupellösa arbetsgivare. Utbredningen symboliseras kanske bäst av den efterlysta kvinna som befann sig på statsministerns privata fastighet för att städa och som hade fått uppdraget av ett företag vars vd dömts för ett upplägg med bluffakturor. Problematiken, och symboliken, kan knappast bli tydligare. Skuggsamhället är utbrett.

Det är svårt att ange exakt hur många människor som vistas illegalt i Sverige. Men för att kunna se behovet av kraftfulla åtgärder måste man också våga se vidden av problemen. Jag är rädd för att Socialdemokraterna inte gör det.

Nyligen, i en intervju i Sveriges Radio, svarade migrationsministern på frågan hur stort skuggsamhället är att 10 000 är en siffra som kan användas. Det är direkt missvisande. Jag vet ingen annan som använder en så låg siffra. 50 000 är en siffra som ibland förekommer i debatten. Men den är gammal, och Sverige har sedan den först presenterades haft ett mycket stort antal asylsökande. Det finns poliser som hävdar att det snarare handlar om det dubbla. Journalisten Elinor Torp uppskattar antalet som jobbar i skuggsamhället till "ett par hundratusen".

Inte ens regeringen tycks tro på så låga siffror som 10 000. I en proposition som lämnades till riksdagen förra året hänvisades till att 50 000 vistas i Sverige utan tillstånd. Men i propositionen anges också att antalet sannolikt har ökat väsentligt. Osäkerheten gällande hur många som vistas i Sverige utan tillstånd är stor. Men alldeles oavsett är det uppenbarligen betydligt fler än de 10 000 som ministern har påstått.

Jag har i min interpellation därför frågat statsrådet om han avser att kartlägga hur många som vistas i Sverige utan tillstånd. Fru talmannen fick precis höra statsrådets svar på min fråga - eller snarare att statsrådet inte besvarade den. Det sas inte att ord om huruvida han avser att göra nya beräkningar av skuggsamhällets omfattning.

I bästa fall kan man kanske tolka svaret som att Socialdemokraterna är nöjda med tingens ordning, att de tycker att tillräckligt många lämnar landet och att skuggsamhällets omfattning inte är ett problem. Det förvånar mig. Skuggsamhället växer och har bokstavligt talat störtat in i statsministerns farstu och knackat på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag ger ministern en ny chans: Avser han att ta initiativ till att kartlägga skuggsamhällets omfattning? Om svaret är nej, hur ska regeringen kunna avsätta de resurser och vidta de kraftfulla åtgärder som krävs för att utrota skuggsamhället? Och missförstå mig rätt; jag förstår att det är svårt att ange ett exakt antal. Men jag tycker ändå att man måste ha ambitionen att försöka skaffa sig kunskap om omfattningen av skuggsamhället.


Anf. 24 Statsrådet Anders Ygeman (S)

Fru talman! Det enda som är direkt missvisande är Maria Malmer Stenergards citatteknik. Hon hänvisar till ett citat från radion, där jag mycket riktigt nämner att det finns 10 000 personer som är efterlysta. Men i bisatsen till meningen säger jag också att det finns många andra uppskattningar. Maria Malmer Stenergard ger uttryck för några av dem. Hon kanske borde lyssna till radiointervjun en gång till.

Vi har vidtagit ett antal åtgärder mot skuggsamhället. Jag gav i mitt interpellationssvar uttryck för några av dem som också har gett resultat. Skatteverket har inlett ett samarbete med andra myndigheter och med ett antal berörda kommuner. Vad har detta arbete lett fram till? Det har lett till att antalet åtal för folkbokföringsbrott under det senaste året har ökat med 250 procent.

Min ödmjukhet förbjuder mig att fråga Maria Malmer Stenergard hur många som åtalades för folkbokföringsbrott under den moderatledda regeringen, men hon kanske ändå kan upplysa mig om det.

Den som håller sig gömd gör tyvärr det av ett syfte och låter sig därmed inte räknas i en folkbokföring. Det finns två traditionella metoder för folkräkning i Sverige. Den första är registerbaserad folkräkning. Då hittar man ingen gömd individ. Den andra metoden som vi traditionellt sett har använt är utskick av enkäter. Genom den kan man kanske hitta några individer som inte har rätt att uppehålla sig i landet, men sannolikt avhåller de sig från att svara på Skatteverkets enkäter. Det behövs alltså andra sätt för att komma åt detta.

Ett betydligt bättre framgångsrecept är det arbete som Skatteverket med flera myndigheter har gjort tillsammans med de mest utsatta kommunerna. Jag tror att några av dem är moderatledda. Genom detta har man som sagt ökat antalet åtal med över 250 procent.

Jag stänger inte dörren för någon metod att uppskatta skuggsamhällets storlek. Den kan vara forskningsbaserad, folkräkningsbaserad, polisiärt baserad eller underrättelsebaserad. Oavsett vilken metod man använder måste man dock komma ihåg att det kommer att ge siffror som är behäftade med stora osäkerhetstal. Även om jag är beredd att diskutera och ta initiativ till alla dessa former av åtgärder tror jag ändå att det mest effektiva sättet att göra detta på är genom ett konkret och operativt samarbete mellan berörda myndigheter, kommuner och bostadsföretag för att ingripa mot dem som är folkbokförda på fel adress eller saknar rätt att bo på den adress som de vistas på.


Anf. 25 Maria Malmer Stenergard (M)

Fru talman! Varje år avviker tusentals människor och blir en del av ett växande skuggsamhälle. Socialdemokraterna har tappat kontrollen oavsett vilka siffror de bollar med. Trots detta tycker jag att ministern verkar förvånansvärt nöjd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I sitt första inlägg i debatten sa han att sedan 2014 har mer än 94 000 före detta asylsökande lämnat Sverige. Från och med 2015 till och med 2021 omfattar åtminstone sju år. 94 000 kan förstås låta mycket, men vi måste veta hur många som egentligen borde ha lämnat landet under samma tidsperiod. Jag vet inte exakt hur många, men jag har tittat närmare på tre år: 2018, 2019 och 2020. Enbart under den perioden fattades 93 000 avslagsbeslut. Det motsvarar nästan exakt dem som lämnade landet under sju år. Men hur är det med alla andra år? Då borde också ett antal personer ha lämnat landet. Vad har hänt med dem?

Migrationsverket och polisen har i dag 50 000 öppna ärenden. I december hade mer än hälften av personerna i polisens öppna ärenden avvikit. Bara hälften av dem som ska lämna landet återvänder frivilligt. Det finns alltså ingen som helst anledning att vara nöjd, utan det krävs en rad kraftfulla åtgärder.

Vi kommer att vända på varje sten för att komma till rätta med problemen, säger ministern i sitt svar till mig. Det är gott så, om det stämmer. Låt mig därför, fru talman, peka på tio stenar som bara väntar på att vändas:

en ny svensk folkräkning

slopad sekretess mellan myndigheter

en ny informationsplikt mellan kommuner och myndigheter

dna-analys vid anhöriginvandring

anmälningsplikt för asylsökande

boendeskyldighet och elektronisk övervakning

stopp för bidrag till personer som vistas i landet utan tillstånd

förlängd preskriptionstid för av- och utvisningsbeslut

fler återtagandeavtal och överenskommelser med ursprungsländer

villkorat bistånd för att länder ska ta emot sina egna medborgare.

Det här är tio stenar och tio kraftfulla förslag för att bekämpa skuggsamhället. Det är tio moderata förslag som Socialdemokraterna har röstat nej till. Nio av förslagen röstade Socialdemokraterna nej till så sent som förra veckan.

Det finns något annat som jag inte heller får att gå ihop. När det stod klart att vi fått en majoritet bakom många av de förslag som vi lagt fram gick ministern ut i medierna och sa att regeringen var positiv till flera av förslagen som lagts fram. Varför röstade Socialdemokraterna då inte ja?

Låt mig ta ett tydligt exempel, som också vittnar om att man inte ser omfattningen av problemen. Ministern var inne på att Skatteverket har fått ökat anslag och fler verktyg för att kunna upptäcka, utreda och åtgärda felaktigheter. Men i en intervju i DN i dag säger Skatteverkets generaldirektör något helt annat: "Svenska myndigheter sitter på en guldgruva, men vi får bara borra i den med plaströr." Hon menar vidare att Sveriges bristande kontroll av identitet och omfattande sekretess hindrar informationsutbyte mellan myndigheter och är källan till att grov brottslighet, arbetslivskriminalitet och bidragsfusk kan pågå år efter år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är så illa att om Skatteverket hade upptäckt den kvinna som vistades illegalt i närheten av statsministerns bostad hade de inte ens fått informera polisen.

Fru talman! Det är tunga stenar som ligger kvar. Vilka ska Socialdemokraterna vända på?


Anf. 26 Statsrådet Anders Ygeman (S)

Fru talman! Den sista frågan är den enklaste att besvara: Naturligtvis alla stenar. Vi ska vända på varje sten för att bryta segregationen.

Jag lyssnade väldigt noga när Maria Malmer Stenergard talade. I sitt första inlägg ställde hon många frågor till mig. Jag tror att jag lyckades besvara varenda en. Själv ställde jag en enda liten fråga till Maria Malmer Stenergard. Det gällde hur många som åtalades och dömdes för folkbokföringsbrott när vi hade en moderatledd regering i Sverige.

Vi har inlett ett samarbete där Skatteverket, andra berörda myndigheter och kommuner samarbetar. Tillsammans med polisen har man pekat ut 500 strategiska adresser. Det har anmälts 1 300 folkbokföringsbrott, och antalet åtal har ökat med 250 procent.

Eftersom Maria Malmer Stenergard tar upp det tyngsta artilleriet hon har och hävdar att Socialdemokraterna och regeringen har tappat kontrollen undrar man ödmjukt: Hur såg det egentligen ut med kontrollen av folkbokföringsbrott under den moderatledda regeringen?

Hur mycket har vi tappat? Det här är det grundläggande och centrala för att ta reda på hur många som bor i landet, se till att människor inte bor på fel ställe och om människor inte bor där de är.

Det är en 250-procentig ökning av antalet åtal, Maria Malmer Stenergard. Det är 1 300 anmälda folkbokföringsbrott. Det är 500 strategiska adresser. Om det är att tappa kontrollen, beskriv för mig hur det såg ut med folkbokföringsbrotten under den borgerliga moderatledda regeringen.

Sedan tar Maria Malmer Stenergard ett någorlunda vackert retoriskt grepp. Hon påstår nämligen att Socialdemokraterna har röstat emot några moderata förslag. Det hade varit klädsamt om hon hade beskrivit förloppet i något mer korrekta termer.

Det stämmer att vi har motsatt oss saker som Moderaterna har lagt fram i ett utskott i riksdagen. Men motivet är att det är saker som vi redan arbetar med och driver.

Ta den åttonde stenen, som Maria Malmer Stenergard tog upp: att vi ska sätta press på länderna att ta emot sina egna medborgare, att öppna för att använda biståndet och att använda viseringar. Det var saker som jag och inrikesministern presenterade förra året. Nu vill Moderaterna att riksdagen ska berätta för regeringen att den borde göra det som regeringen gjorde förra året.

Det är i och för sig inte skadligt. Vi kan säkert hitta en text där vi kan komma överens om det i utskottet. Men det är fullständigt meningslöst.

Samma sak gäller för flera andra av de moderata punkterna. Det är saker där regeringen tillsatte en utredning för ett eller två år sedan. Det är förslag som är ute på remiss. Jag är helt övertygad om att vi kan hitta samsyn om det.

Men det är politisk teater att kräva någonting som regeringen har haft pressträff om, lagt fram förslag om eller där utredningar är på remiss. Det är bra att vi kan komma överens. Det är bra att ni ansluter er till regeringens politik. Men mycket mer än så är det inte.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Liksom Maria Malmer Stenergard läste jag vad Skatteverkets generaldirektör sa i Dagens Nyheter i morse. Jag skulle vilja säga att jag håller med om det mesta som hon säger. De flesta åtgärder som hon ger uttryck för i artikeln är också sådana som Skatteverket redan har fått i uppdrag av regeringen eller där utredning är på väg.

Skulle det vara så att det finns ytterligare grunder är jag beredd att göra de ändringar som krävs för att vi ska vända på varje sten för att bryta segregationen och knäcka gängen.


Anf. 27 Maria Malmer Stenergard (M)

Fru talman! Ministern är inne på något som rör vid en intressant sanning här. Det är att regeringen i många fall har presenterat förslag. Då tycker ministern att det är onödigt att vi går fram med samma konkreta förslag i riksdagen.

Det är någonting som regeringen har satt i system. Först håller man en pressträff med pompa och ståt om att man avser att eventuellt fatta beslut om ett tilläggsdirektiv till en utredning som redan finns. Sedan håller man en pressträff när det börjar närma sig riktigt skarpt läge för att lägga fram tilläggsdirektivet. Sedan håller man en pressträff när man lägger fram tillläggsdirektivet, och sedan håller man en pressträff när utredningen kommer. Men sedan blir det helt tyst. Man håller ingen pressträff när förslagen aldrig läggs fram.

Det är det vi har tröttnat på. Vi måste genomföra förslag och inte bara prata om dem för att utrota skuggsamhället. Varje år går tusentals under jorden. Det har gått så långt att skuggsamhället bokstavligen talat står i statsministerns farstu.

Bedömare menar att det handlar om minst 100 000 som vistas här illegalt. Men när migrationsministern får frågan om skuggsamhällets omfattning av Sveriges Radio säger han ordagrant att 10 000 är en siffra som kan användas.

När jag frågar om han avser att kartlägga hur många det faktiskt handlar om får jag inga svar. I stället antyder ministern att han är rätt nöjd och pekar finger åt den regering som styrde för snart åtta år sedan. Jag tycker inte att det duger.

Ändå säger sig Socialdemokraterna vilja vända på varje sten för att komma till rätta med problemen, som man inte vill veta omfattningen av. Jag tror att ni hört det nu. Men när Moderaterna pekar på tio rätt stora stenar som borde vändas och lägger fram tio konkreta förslag på riksdagens bord röstar Socialdemokraterna nej.

Jag kan inte dra någon annan slutsats, fru talman, än att Socialdemokraterna blundar för problemen. Vi behöver en ny regering som vågar se och vågar ta itu med problemen och som kan få ordning på Sverige igen.


Anf. 28 Statsrådet Anders Ygeman (S)

Fru talman! Nu blir det värre. Det går från gravt missvisande till lögn. Så där sa jag inte i radion. Inte ens meningen utan bisats är nu med i Maria Malmer Stenergards "ordagranna" citat. Jag sa att 10 000 personer är efterlysta av polisen. Det var vad jag sa. Det är en del av skuggsamhället. Sedan fortsätter jag meningen med att säga att det finns andra uppskattningar och andra grupper.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Maria Malmer Stenergards beskrivning av vad jag sa är fel. Läser man Maria Malmer Stenergards Twitter kan man konstatera att till och med Svenska Dagbladets ledarsida har rättat Maria Malmer Stenergards missvisande citatteknik. Jag tror att vi ska hålla oss för goda för att låtsas som att man har sagt någonting som man inte har sagt. Det gynnar inte debatten, och det gynnar inte politiken.

Fru talman! Jag blev inte riktigt klok på Maria Malmer Stenergards referat av den egna presskonferensen. Om jag förstod saken rätt menade hon att regeringen har haft en pressträff om att säga någonting, sedan haft en pressträff om att göra någonting, och sedan haft en pressträff igen.

Fru talman! Moderaternas åtgärd för att råda bot på dessa pressträffar var alltså att ha en egen pressträff om någonting som Socialdemokraterna presenterade på sin pressträff förra året.

Jag kan försäkra Maria Malmer Stenergard om att vi redan nu kommer att använda varje del av den svenska utrikespolitiken för att öka återvändandet. Det gäller handel, visering, bistånd och diplomatiska påtryckningar. Det behövs inga fler moderata pressträffar eller tillkännagivanden. Det är redan Sveriges politik.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.