Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Skydd mot översvämning av Mälaren

Interpellation 2005/06:246 av Persson, Sven Gunnar (kd)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2006-02-09
Anmäld
2006-02-09
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Sista svarsdatum
2006-02-23
Svar fördröjt anmält
2006-02-24
Besvarad
2006-03-14

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 9 februari

Interpellation 2005/06:246 av Sven Gunnar Persson (kd) till samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin (s)

Skydd mot översvämning av Mälaren

Effekterna av de pågående och framtida klimatförändringarna innebär att samhället måste anpassas och beredskapen stärkas för att kunna möta de effekter som det är för sent att förhindra.

Ett utsatt område är sjön Mälaren. En översvämning skulle få allvarliga och kostsamma konsekvenser för närmare 2,5 miljoner människor i Mälardalen. Vägar, järnvägar, tunnelbanor, sjöfart, dricksvatten, avlopp, jordbruk, bostäder med mera skulle drabbas och risk finns även att el- och telenät slås ut. Mälaren är även vattentäkt för flera av kommunerna längs strandlinjen.

Statens geotekniska institut (SGI) presenterade den 1 februari rapporten På säker grund för hållbar utveckling. SGI konstaterade att temperaturen och nederbörden i Sverige kommer att öka i framtiden. Havsytan förväntas stiga med 60@80 centimeter längs den svenska sydkusten. Nederbörden beräknas öka med omkring 30 % i stora delar av landet och vi kommer att få fler nederbördsdagar och fler och kraftigare skyfall.

Rapporten betonade särskilt risken för översvämningar i Mälaren. Den genomsnittliga höjdskillnaden mellan Mälaren och Östersjön är 0,66 meter och för att erhålla en balanserad vattennivå är Mälaren reglerad. Sjön avvattnas i dag till Östersjön via fyra utlopp, varav två i centrala Stockholm. Det finns också luckor som begränsar inflödet från Östersjön till Mälaren när vattenståndet är högre i Östersjön.

SMHI har på uppdrag av Räddningsverket utfört en översiktlig översvämningskartering för Mälaren som visar på att stora områden kan komma att översvämmas under dagens klimatförhållanden. Den maximala vattenståndshöjningen uppskattas till nästan 0,5 meter vid slutet av 2000-talet.

Beräkningar visar att det erfordras nästan en dubbelt så stor avtappningskapacitet som i dag för att angivna regleringsgränser ska bibehållas. Studier vid Rossby Centre på SMHI indikerar att det framtida inflödet till Mälaren kan komma att bli högre än vad det är i dag, något som skulle innebära ännu högre vattennivåer i Mälaren.

En möjlighet att förebygga skador till följd av en omfattande översvämning i Mälaren vore att bygga skyddsmurar vid stränder och bebyggelse. Det skulle emellertid bli mycket kostsamt, samtidigt som landskapsbilden lätt skulle förfulas. Det mest kostnadseffektiva vore att öka kapaciteten för avtappning från Mälaren till havet för att därigenom minska riskerna för översvämningar.

Genom Hammarbyslussen och Södertäljeslussen finns möjlighet att öka utsläppen vid en översvämning. Enligt en dom i vattendomstolen får dock avtappning endast ske i begränsad omfattning @ 70 kubikmeter per sekund @ med hänsyn till de skador som annars kan uppstå vid slussarna. Det innebär att slussarna för närvarande bara kan öppnas för utsläpp med endast cirka en meter.

En total öppning skulle medföra mycket omfattande erosionsskador med bland annat risk för broras. Det finns möjligheter att via om- och tillbyggnader utöka avtappningskapaciteten. Men detta kräver kostsamma erosionsskyddande åtgärder.

En annan möjlighet skulle vara att bygga en ny och större sluss i Södertälje och samtidigt förstärka kanalen där. Utsläppskapaciteten vid en ny sluss skulle öka från 70 till ca 400 kubikmeter per sekund, vilket innebär att den totala kapaciteten för utsläpp från Mälaren till Saltsjön ökar från 710 till 1 040 kubikmeter per sekund. Det medför en sänkning av den beräknade högsta vattennivån för Mälaren med drygt en halv meter. Sänkningen kan kanske verka liten men har ändå en mycket stor betydelse vid en översvämningssituation samt vid planeringen av den riskhänsyn som då måste tas.

Även Hammarbyslussen skulle kunna byggas om. Slussen kan i dag av erosionsskäl endast användas i begränsad omfattning för utsläpp. En ombyggnad inklusive förstärkning av stränderna såväl uppströms som nedströms skulle innebära att kapaciteten ökar från 70 till ca 200 kubikmeter per sekund.

En förbättring av utsläppen från Mälaren till havet är av stort värde för samhället inom hela Mälarområdet. Det är därför rimligt att regeringen prövar förutsättningarna för ett statligt ekonomiskt stöd till ombyggnad av slussen i Södertälje, byggande av flera avtappningsanordningar i Söderströmsområdet samt ombyggnad och förstärkning vid Hammarbyslussen.

Men anledning av det ovan anförda vill jag ställa följande frågor till samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin:

Vad ämnar statsrådet göra för att förebygga att Mälaren översvämmas?

Vad ämnar statsrådet göra för att öka avtappningskapaciteten i Mälaren?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2005/06:246, Skydd mot översvämning av Mälaren

Interpellationsdebatt 2005/06:246

Webb-tv: Skydd mot översvämning av Mälaren

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Leni Björklund (S)
Anf. 65 Leni Björklund (S)
Fru talman! Sven Gunnar Persson har frågat samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin vilka åtgärder statsrådet ämnar vidta när det gäller att dels förebygga att Mälaren översvämmas, dels öka avtappningskapaciteten i Mälaren. Interpellationen har överlämnats till mig. När det gäller att utveckla och förbättra beredskapen mot översvämningar beslutade regeringen den 30 juni 2005 om ett direktiv till en utredning om effekterna av klimatförändring och hur samhällets sårbarhet för dessa kan minska (dir. 2005:80). Utredningen ska bland annat föreslå hur statens och kommunernas förebyggande åtgärder vid översvämningar, ras och skred kan utvecklas. Av direktivet framgår att de begränsade avtappningsmöjligheterna från Mälaren, Hjälmaren och Vänern medför risk för översvämning av angränsande mark, vilket kan komma att förvärras genom framtida klimatförändringar. Detta beror bland annat på begränsning i slussarnas och vattendragens avtappningskapacitet. Stigande nivåer i världshaven och därmed Östersjön påverkar också möjligheten till avtappning. Utredningen ska senast den 1 juni 2006 redovisa översvämningsrisker och avtappningsmöjligheter till regeringen. Uppdraget gäller Mälaren, Hjälmaren, Vänern och ytterligare områden där konsekvenserna blir stora vid översvämningar. Utredaren ska också föreslå åtgärder för att komma till rätta med eventuella problem. Slutbetänkandet lämnas senast den 1 oktober 2007. Av direktivet framgår också att de samhällsekonomiska och statsfinansiella konsekvenserna av de förslag som läggs fram ska redovisas. För de förslag som har statsfinansiella konsekvenser ska utredaren föreslå finansiering. Regeringen har sedan att ta ställning till utredningens förslag.
Sven Gunnar Persson (Kd)
Anf. 66 Sven Gunnar Persson (Kd)
Fru talman! Jag vill tacka försvarsministern för svaret. Den här interpellationen grundar sig i att jag för drygt två år sedan motionerade i riksdagen om just behovet av utökad kapacitet för avtappning från Mälaren. Den motionen ligger fortfarande och skvalpar i betydligt farligare farvatten än Mälaren, nämligen riksdagens motionshanteringsinstitut där den inte behandlats. Därför tyckte jag att när rapporten från Statens geotekniska institut kom fanns det anledning att åter aktualisera frågan. SGI presenterade den 1 februari rapporten På säker grund för hållbar utveckling om just tänkbara konsekvenser av klimatförändringarna. Man konstaterade att temperaturen och nederbörden i Sverige kommer att öka i framtiden, och havsytan förväntas stiga med 60-80 centimeter längs den svenska sydkusten. Nederbörden beräknas öka med omkring 30 % i stora delar av landet. Vi kommer att få fler nederbördsdagar och fler kraftiga skyfall. Rapporten betonade särskilt riskerna för översvämningar i Mälaren. SMHI har också på uppdrag av Räddningsverket utfört översvämningskarteringar där man påvisat att stora områden runt Mälaren kommer att översvämmas även med dagens klimatförhållanden. SMHI indikerar att det framtida inflödet till Mälaren kan komma att bli högre än i dag, något som skulle kunna innebära ännu högre vattennivåer i just Mälaren. I bakgrunden formulerar jag frågan hur regeringen ser på att öka kapaciteten för avtappning från Mälaren. Som svar på mina små frågor har departementet haft godheten att kopiera ett utredningsdirektiv för utdelning, och det är gott och väl. Men jag misstänker att tankeverksamheten på departementet inte upphörde för ett år sedan när direktivet beslutades utan att intresset finns och att man tänker och funderar på den här allvarliga frågan. Jag ser fram emot att få höra försvarsministern utveckla regeringens syn på vikten av att vidta åtgärder i fråga om Mälaren. Miljö- och jordbruksutskottet har ägnat dagen åt en utfrågning om klimatfrågorna, inte minst när det gäller styrmedel och konsekvenser. Representanten för SGI, Statens geotekniska institut, lyfte åter fram vikten av både forskning och annat arbete men också att vi på allvar funderar igenom konsekvenserna av klimatförändringarna. Då är det viktigt att redan nu, som sagt, med dagens klimatsituation börja vidta åtgärder och planera för den ökade avtappningskapacitet som kommer att krävas. Det blir dyrt, och ganska omfattande insatser behövs i Hammarbyslussen, Södertäljeslussen och Carl Johan-slussen på Söder. Det behövs åtgärder i alla dessa områden.
Leni Björklund (S)
Anf. 67 Leni Björklund (S)
Fru talman! Jag hoppas att det framgår att jag och regeringen faktiskt anser att det här är en mycket viktig fråga. Det är skälet och bakgrunden till att vi i Klimatutredningen har gett frågan en särskild plats. Vi övervägde ett tag om det vore bättre att göra en särskild utredning bara om ras och skred och den typen av frågor, men de här frågorna hör ändå hemma i ett perspektiv där man ser på klimatförändringarna. Det kan också finnas aspekter som forskning och hur man ska hantera det hela i ett större sammanhang som det är viktigt att få belysta genom att placera frågorna där. Att försöka få en bild av översvämningsrisker och vad man behöver göra är bland annat ett uppdrag som Räddningsverket har. Tillsammans med SMHI och andra myndigheter ska de göra karteringar av översvämningsområdena. Naturligtvis ska också kommunerna ha underlaget till stöd för sin egen planering, så att man undviker att placera bebyggelse i mark som är kraftigt översvämningshotad. Bakgrunden till att jag har hand om de här frågorna är att när det väl blir fråga om räddningstjänst och insatser är det i Försvarsdepartementet som frågorna hamnar. Vi har då också skäl att se till att risker undanröjs. Det som tidigare var hundraårsflöden kunde man behandla på ett sätt därför att det var ganska sällan som de inträffade. Det blir orimliga kostnader och konsekvenser om man ska riskhantera sådant som kan hända vart hundrade år. Men börjar den typen av händelser att uppträda vart tjugonde eller kanske vart tionde år, då har vi en dramatiskt annorlunda situation. Jag står bakom samhällsbyggnadsministerns förslag till utredning, därför att även för mitt verksamhetsområde är det av stor betydelse att vi får fram ett underlag på den punkten. Då handlar det om att både tala om vad som behöver göras och att titta på hur vi ska kunna finansiera det. Det är många intressenter som bör kunna vara med och bidra till finansieringen. Det är klart att vi inte kan blunda för problemen, tvärtom. Det är därför som vi har bett att få dem på bordet.
Sven Gunnar Persson (Kd)
Anf. 68 Sven Gunnar Persson (Kd)
Fru talman! Problemen har ju funnits på bordet och borden under ganska lång tid. Den motion som jag skrev 2003 var liksom inte bara tagen ur luften, utan jag hämtade material efter ett gediget researcharbete. Det var länsstyrelserapporter från Stockholms länsstyrelse och från andra håll och kanter som pekade just på detta att Mälaren och Mälardalen är ruskigt utsatta. SGI-utredningen visar att bedömningen är att naturolyckorna ökar, att hotbilden förvärras och att allvarliga skador och samhällsstörningar kan förväntas. Då krävs det förebyggande åtgärder, att skydda utsatta områden och att kvaliteten i planeringsarbetet höjs med tanke på den nya situationen. Man pekar på att redan med dagens klimatsituation krävs åtgärder för att minska risker och motverka skador, och behoven förstärks av de klimatförändringar som vi alla bedömer kommer framöver. Man talar också om att ökad nederbörd, höjd grundvattennivå, ökade flöden, översvämningar och erosion kommer att leda till att föroreningar lättare lakas ut och sprids. Gamla deponier kommer att lakas ut på det sättet. Gasbildningen kommer att öka på grund av förhöjd infiltration av smutsigt vatten, och gasbildningar gillar ju inte någon. Simuleringar visar också att det krävs nästan dubbelt så stor avtappningskapacitet från Mälaren i framtiden. Försvarsministern var inne på frekvensen av katastrofliknande vädersituationer. SGI pekar också i sin rapport på att man de senaste åren har märkt ett ökat behov av akuta insatser i samband med kraftiga regn och stora flöden. Sett i ett treårsintervall har den frekvensen tredubblats. Det stämmer bra överens med hur situationen är i hela Europa. Två av tre stora katastrofer sedan 1980 har varit direkt relaterade till extrema vädersituationer, och sådana händelser var dubbelt så vanliga under 1990-talet som under 1980-talet i Europa, skriver man i rapporten. Därför menar jag att det har varit kända fakta under lång tid och att man måste planera för de här åtgärderna. Det är bra med utredningar. De kommer säkert att fördjupa och ge ännu bättre förslag. Men redan nu kan arbetet med att planera för ökad avtappningskapacitet i Mälaren börja, för det är ett långsiktigt arbete att projektera eventuella ombyggnader av Hammarbyslussen, Södertäljeslussen och så vidare. Så, ministern, sätt i gång med förberedelsearbetena! Fram med måttstock och kartor, rita om och förstärk möjligheten att tappa av vatten från Mälaren!
Leni Björklund (S)
Anf. 69 Leni Björklund (S)
Fru talman! Sven Gunnar Persson har ju funderat på de här frågorna ett tag och motionerat. Det var väl vid ungefär samma tidpunkt som jag fick rapporter från länsstyrelserna, och de behöver man alltid remittera för att se hur de ska behandlas. Vi kom då fram till att vi behöver skaffa oss bättre kunskap om vilka konkreta åtgärder som ska vidtas, och då kallar man in en utredare. Jag ska erkänna att jag tyckte att det var bättre att placera frågan i Klimatutredningen, för vi kan båda förstå att det kommer att ställas krav om det här är något som är en del i ett helt annat klimatförlopp och med en helt annan frekvens. Då kan man också se andra konsekvenser av översvämningar än bara att det blir väldiga problem för människor som bor och verkar i ett område som ofta blir översvämmat. Därmed kan man också se vilka mer som är intressenter. Det tyckte jag var en fördel. Det var ett av skälen till att utredningsuppdraget fick hamna i Klimatutredningen. Nu konstaterar jag att ja, vi är överens om att den här frågan är viktig, och regeringen tycker att den är viktig. Men på något sätt verkar det som att Sven Gunnar Persson inte är riktigt nöjd. Jag undrar verkligen vad det nu är för stora byggnationer och annat som ska dras i gång och hur det ska finansieras. Engagerade i frågan är vi, och vi har bett att få ett underlag som gör att man kan se både vilka åtgärder som är motiverade och hur de ska finansieras. Jag tycker att Sven Gunnar Persson ändå borde tycka att det är bra att underlaget kommer fram. Sedan handlar det om att sätta förslagen i sjön efter en remissomgång och se dem i sammanhanget. Där är vi inte riktigt än. Men vi har sett problemet, och jag känner ett stöd i frågan. Däremot går det inte att bara handla utan att också veta exakt vad det är för typ av åtgärder som behövs, för det gäller stora åtaganden.
Sven Gunnar Persson (Kd)
Anf. 70 Sven Gunnar Persson (Kd)
Fru talman! Ja, det är möjligt att jag är lite otålig, absolut. Men jag har tagit fram underlag, satt mig in i frågan, skrivit en motion för över två år sedan, och det var på material som redan då var känt. Vi är ense om att det här behöver åtgärdas så snart som möjligt. Och det är väl bra att utredningen tar fram ett bra underlag och att ni redan nu har de här frågorna högt på dagordningen. En förbättring av utsläppen från Mälaren till havet är av stort värde för hela samhället inom Mälarområdet. Det handlar ju om 2 ½ miljon människor som bor här. Det handlar om vägar och järnvägar, tunnelbanor, sjöfart, dricksvatten, avlopp, jordbruk, bostäder med mera som skulle drabbas och som kommer att drabbas av översvämningar. Risken finns att även el- och telenäten slås ut. Det är därför det är så viktigt. Vi ser en ökad frekvens av den typen av kraftig nederbörd, och om inte åtgärder vidtas kommer mängden översvämningar i Mälardalen att öka. Min förhoppning är att nuvarande regering och kommande regeringar aktivt ska arbeta med att förebygga översvämningar, bland annat genom de åtgärder som jag föreslår. Tack så mycket för debatten.
Leni Björklund (S)
Anf. 71 Leni Björklund (S)
Fru talman! Detta är en stor och allvarlig fråga som vi har ägnat en interpellationsdebatt åt. Jag är den första att skriva under på det. Jag är själv oroad över översvämningar som kommer allt oftare, över eventuella förändringar i klimatet och vad det kommer att få för effekter. Som minister är jag ändå skyldig att se till att det finns ett gediget kunskapsunderlag. Jag är nämligen övertygad om att det kommer att behöva göras en svår riskavvägning. Det kommer att behöva göras stora åtaganden för att lösa problemen, för det finns en risk för väldigt stora skadeverkningar om vi inte gör något. Jag tror att vi båda som är engagerade i den här frågan behöver ett riktigt gediget underlag. Jag tror att det finns många som kommer att tveka inför de åtagandena. Därför har regeringen bett att få ett rejält underlag i frågan. Sedan ska vi agera.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.