Sörmlänningarnas tillgång till sjukvård

Interpellation 2023/24:780 av Sofia Amloh (S)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2024-05-22
Överlämnad
2024-05-22
Anmäld
2024-05-23
Svarsdatum
2024-06-11
Besvarad
2024-06-11
Sista svarsdatum
2024-06-12

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)

 

Regeringen har aviserat ett tillskott till sjukvården om 6 miljarder kronor i vårändringsbudgeten. Trots det fortsätter regionerna att varsla personal, och befintliga varsel ligger kvar.

I Sörmland väljer det politiska styret att skära ned i vården samtidigt som vårdköerna växer och vårdplatserna blir färre. Massvarsel på 700 medarbetare, stängda distriktssköterskemottagningar samt avgiftshöjningar när äldre ska besöka sin läkare är några exempel.

I Sörmland ökar underskottet ännu mer, och skulderna skjuts på framtiden. Det gör mig orolig.

Med anledning av ovanstående är min fråga till statsrådet Acko Ankarberg Johansson:

 

Avser statsrådet att vidta några åtgärder för att sörmlänningarna och andra även fortsättningsvis ska kunna ha tillgång till jämlik vård efter behov?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2023/24:780, Sörmlänningarnas tillgång till sjukvård

Interpellationsdebatt 2023/24:780

Webb-tv: Sörmlänningarnas tillgång till sjukvård

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 15 Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)

Fru talman! Sofia Amloh har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att sörmlänningarna och andra även fortsättningsvis ska kunna ha tillgång till jämlik vård efter behov.

Inledningsvis vill jag framhålla att väntetiderna och vårdköerna behöver kortas, tillgängligheten till vård förbättras och kompetensförsörjningen stärkas. Att åstadkomma detta i nuvarande ekonomiska läge är en utmaning, men ett måste.

Jag är medveten om utmaningarna i hälso- och sjukvården, som också påverkas av den nuvarande ekonomiska situationen i region- och kommunsektorn. Staten kan inte fullt ut kompensera för regionsektorns underskott. Det är sjukvårdshuvudmännen, med direktvalda politiker på kommun- och regionnivå med beskattningsrätt, som ansvarar för att tillhandahålla god och jämlik hälso- och sjukvård. Därutöver har kommuner och regioner stor frihet att välja hur en verksamhet ska bedrivas inom ramen för det kommunala självstyret.

Regeringen genomför ändå en rad olika åtgärder för att stärka regionernas förutsättningar att bedriva en god och patientsäker vård för hela befolkningen. Det handlar bland annat om ytterligare tillskott av medel, där regeringen i december 2023 lämnade besked om cirka 10 miljarder kronor till regionerna inom ramen för dels ett sektorsbidrag omfattande 3 miljarder kronor, dels fem olika överenskommelser mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner som alla rör olika delar av hälso- och sjukvården. I överenskommelserna nämns flera åtgärder som syftar till att öka tillgängligheten och minska väntetiderna. Det har varit viktigt för regeringen att ge besked så tidigt som möjligt om medel till regionerna.

Inflationen pressar regionernas ekonomi. De försämrade resultaten i regionerna beror i huvudsak på tillfälligt högre pensionskostnader till följd av de pensionsavtal regionerna tecknat för sina medarbetare. De ökade pensionskostnaderna påverkar bland annat sjukvårdens personalbudgetar. Ett antal regioner har varslat personal eller aviserat om personalneddragningar. Mot bakgrund av den ekonomiska utvecklingen aviserade regeringen som bekant ytterligare tillskott till regionerna i form av ett andra sektorsbidrag om 6 miljarder kronor. Storleksordningen på medlen motsvarar personalkostnaden för cirka 7 000 sjuksköterskor. Regeringens uttryckliga förväntan är att regionerna använder pengarna för att undvika generella uppsägningar av sjukvårdspersonal.

I maj 2024 fattade regeringen beslut om att ge en särskild utredare i uppdrag att analysera och föreslå en ny och stärkt vårdgaranti med väsentligt kortare tidsgränser än i dag. Syftet är att hälso- och sjukvården på ett bättre sätt ska leva upp till kraven på en tillgänglig och jämlik vård. Den nya vårdgarantin inom specialiserad vård ska utgå från patientens behov. Patienter ska också ges möjlighet att tidigare än i dag få vård hos en vårdgivare i någon annan region än den egna, utan extra kostnad för patienten. Utredaren ska också lämna förslag på statliga engångsinsatser som syftar till att öka en enskild regions eller samtliga regioners förutsättningar att korta väntetiderna.

Med det vill jag tacka Sofia Amloh för frågan, och jag ser fram emot debatten.


Anf. 16 Sofia Amloh (S)

Fru talman! Jag tackar statsrådet för möjligheten till debatt i dag. Jag tänker börja med att ge en bild av hur det ser ut i Region Sörmland och vad som har hänt.

I slutet av 2023 varslades 700 medarbetare. Det innebär såklart allvarliga konsekvenser för patienter. Det blir svårare att komma i kontakt med vårdcentralen, och man får vänta längre på att få träffa sin läkare - det blir längre väntetider.

Sörmland hade 1 miljard på sitt reservkonto, eller sparkapital, det vill säga RUR. Detta var något som hade sparats ihop under en socialdemokratisk regering och ett socialdemokratiskt regionstyre. Men dessa pengar tog slut innan 2023 var slut. Direkt efter sommaren hade miljarden redan runnit iväg; den fanns inte kvar. Läget var så pass allvarligt att man var tvungen att låna pengar för att betala ut löner till sina medarbetare i december månad 2023.

Region Sörmland gick med ett underskott på 1,2 miljarder kronor i slutet av 2023. Det motsvarar 4 000 kronor per sörmlänning. Det är otroligt mycket pengar. Det är kanske svårt att förstå hur stort det här underskottet är. År 2024 går mot samma resultat, ett underskott på drygt 1 miljard, trots att man har varslat 700 medarbetare och antagit ett sparpaket.

Regeringens extra tillskott, engångsbidraget, har inte gett någon effekt på personalneddragningarna. Varslet om 700 medarbetare ligger kvar. Den styrande minoriteten går nu till exempel fram med ett förslag om att stänga bassängträning för barn - alltså neddragningar på habilitering för barn. Det påverkar direkt den vård som många är i väldigt stort behov av.

12 av 15 distriktssköterskemottagningar har stängt. Folktandvården stänger på flera orter runt om i regionen. Dessa sparåtgärder presenteras inom vården. Så ser läget ut i Sörmland.

Det här tycker jag står i ganska direkt motsats till vad statsrådet själv beskriver om vad som ska göras och hur det ser ut. Statsrådet tydliggör i sitt svar att sjukvårdshuvudmännen, alltså regionpolitikerna, är ansvariga för en god och jämlik vård. Ja, så är det såklart, men det är inte en region eller två regioner runt om i landet som har den här typen av problem - det finns inte en region som går bra eller som tycker att de kan göra det de ska. Det är många regioner som har de här stora utmaningarna.

Då anser jag att det är en nationell fråga och att det ligger på statsrådets bord att också ansvara för detta.

Jag håller helt med om att vårdköerna ska kortas och kompetensförsörjningen stärkas, men det är ju inte det som händer just nu, inte med den bild jag just har gett. Vad vill statsrådet göra för att den bild som jag har gett ska ändras?


Anf. 17 Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågorna.

Situationen i Sörmland är väl känd. De delar den situationen med några regioner som har det precis så illa som man har det i Sörmland.

Men vi har också ungefär lika många regioner som klarar sig utan att behöva göra besparingar eller ens lägga varsel. De allra flesta regionerna som finns där mittemellan har underliggande strukturella, ekonomiska problem som förvärrades av inflationens konsekvenser för pensionskostnaderna.

Det är just regionerna som bär den tunga bördan för inflationen. De har en annan personalbas, fler akademiker, för att säga det rakt ut. Fler akademiker innebär att pensionskostnaderna är högre. Det leder också till att inflationens konsekvenser när man räknar upp det blir större för regionerna än för kommunerna.

Jag delar ledamotens bedömning att det var alldeles nödvändigt för regeringen att gå in och stötta regionerna. Det har vi gjort med sammantaget 9 miljarder rakt ut till sektorsbidrag som man kan använda för att täcka pensionskostnaderna.

Inflationen har fått konsekvenser för det avtal som regionerna har tecknat. Det har trots allt inte kunnat förutses att inflationen skulle dra upp så högt. Redan sommaren 2022, före valet, var den över 8 procent. Det fick konsekvenser för 2023. Förra sommaren var den 9 procent. Det får konsekvenser för i år.

Det är ändå glädjande att det nu ser bättre ut. De åtgärder som har vidtagits har lett till att inflationen långsamt går ned. Bedömningen från alla regioner är att 2025 kommer att se betydligt bättre ut eftersom konsekvensen av inflationen för pensionerna kommer att minska. Inflationen kommer att gå ned.

Den bedömningen delar också Sveriges Kommuner och Regioner i sin senaste ekonomirapport från maj 2024. De skriver dessutom väldigt tydligt att det förstås var välbehövligt med pengarna från regeringen för att klara konsekvenserna av inflationen.

Men de skriver också följande, vilket är ganska ovanligt för att vara SKR. Jag läser rakt av på sidan 79 i ekonomirapporten: "I vårändringsbudgeten för 2024 föreslås en engångssumma riktad till hälso- och sjukvården på 6 miljarder kronor. Detta är välbehövligt och underlättar den ekonomiska anpassningen, och det är för en gångs skull motiverat att tillskottet endast är aviserat för ett år."

SKR gör samma bedömning som regeringen att det är en tillfällig ansträngning. Det innebär att det också var rimligt att pengarna var engångspengar. Det var sammantaget 6 miljarder plus 3 miljarder som tidigare aviserats, det vill säga 9 miljarder för i år. Det är lite ovanligt. Men det innebär också att man bedömer att inflationens konsekvenser kommer att minska.

För Sörmland återstår utmaningarna som är strukturella och har pågått under en längre tid, som ledamoten har påpekat, och där man måste anpassa verksamheten. Eftersom jag som statsråd inte kan påverka vilka beslut som man fattar i regionerna är det inte möjligt för mig att kunna säga vad man ska göra eller hur man ska bete sig i en region. Jag är i det avseendet förhindrad att lämna anvisningar till en region.

Det är ändå värt att notera att det varsel som har lagts inte som man befarat har utlösts för vårdpersonalen. Det återstår att se vad som händer med varslet. Det ligger förstås som en oro för all vårdpersonal som inte vet om det kommer att lösas ut eller inte. Hittills har förändringar skett. Vi vet också att det har skett en uppsägning när det gäller vårdservicepersonal men inte när det gäller övrig vårdpersonal. Den oron finns såklart kvar för alla.

Det som vi dock ser som positivt är att samtliga regioner har gjort en kraftansträngning för att återfå den operationskapacitet som man hade före pandemin. Vi var precis innan konflikten på arbetsmarknaden som vi just nu står mitt uppe i tillbaka på hundra procents operationskapacitet.

Det är en fantastisk ansträngning som medarbetarna har gjort för att kunna ge vård till patienter. Men läget är mycket allvarligt, och behovet av arbetsmiljöåtgärder kvarstår.


Anf. 18 Sofia Amloh (S)

Fru talman! Det kommer absolut att bli lättnader för regionerna när inflationen går ned. Så är det. Det är fakta att det är så det kommer att se ut. Det är delar av pensionerna som gör att det har varit extra ansträngt. Men det betyder inte att det inte kommer att vara ansträngt, och det betyder inte att konsekvenserna under den här tiden kommer att försvinna.

Konsekvenserna kvarstår. För att hantera skuldsättningen och underskotten ska Region Sörmland under många år framöver ta hand om den ekonomiska konsekvensen. Det här är någonting som man kommer att få leva med under en väldigt lång tid.

Det ställs såklart mot hur vården ska se ut och bedrivas. På vilket sätt ska den utvecklas? Det har vi diskuterat många gånger. Det finns en massa saker som är jättespännande. Det handlar om god och nära service och vård. Det finns stora reformer som behöver tas vidare. Det har gjorts utredningar som är omfattande för hela den svenska sjukvården.

Hur ska det göras med bagaget av konsekvenserna? Det är också där min oro ligger. Det handlar inte bara om här och nu utan också om hur det ska bli framöver. Statsrådet ger bilden av att när inflationen går ned får vi de förutsättningar vi behöver. Det tycker inte jag riktigt. Vi måste ha med oss de konsekvenser som finns.

Vi behöver titta på det som händer här och nu. Det finns i dag distriktssköterskemottagningar som inte är igång. De är stängda i dag. Folktandvården finns inte. Den har stängt ned på ställe efter ställe. Även om det inte verkställs hänger ett stort varsel över personalen, som inte vet om det ska verkställas. Det är ett plågsamt förfarande, skulle jag säga.

Samtidigt har Vårdförbundet just nu en omfattande strejk som det dessutom utökar. Det kräver anständiga villkor och en arbetsmiljö på en basal grund. Det är den verklighet som är nu. På vilket sätt ska statsrådet verka för att man ska skapa de förutsättningarna som behövs för att hantera det?

Det är ändå till stora delar en kris. Det finns saker som kan förbättras, och det görs ansträngningar. Statsrådet beskriver de ansträngningar som personalen gör för att uppnå kapacitet. Jag tvivlar inte en sekund på det. Personalen gör sitt yttersta, och rätt mycket därtill, och det har sitt pris.

Vad tänker statsrådet att man behöver göra för att inte betala det priset? Det är inte vad man ska luta sig tillbaka på, utan det ska vara någonting som är hållbart längre än det vi ser här och nu.


Anf. 19 Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)

Fru talman! Tack än en gång, ledamoten, för fortsatta samtal om viktiga frågor!

Mitt huvuduppdrag är att ständigt arbeta med att människor ska få den vård som de behöver. Det ska vara en behovsstyrd vård. Det innebär att var jag än söker vård i landet så ska jag få den hjälp som jag behöver.

Det är det uppdrag under lagarna som varje region arbetar med. Det gäller också kommunerna som arbetar med hälso- och sjukvårdsinsatser. De arbetar under lagarna. Det är inte så att de arbetar enligt fritt val, utan de arbetar under lagarna. De gör verkligen allt de kan för att erbjuda god vård på lika villkor till befolkningen.

Jag är samtidigt förhindrad att uttala mig om vad man ska göra i Sörmland. Det får jag inte göra som statsråd. Det vet också ledamoten. Jag är likaså förhindrad att uttala mig om den konflikt som pågår på arbetsmarknaden, för den tillhör arbetsmarknadens parter.

Man kan ändå notera att regeringen under lång tid har arbetat med arbetsmiljöfrågorna. Vi har identifierat att om vi inte lyckas med att förbättra arbetsmiljön och kompetensförsörjningen kommer vi inte att lyckas med att öka vårdkapaciteten och att kunna utveckla god och nära vård.

Den andra rapporten från Nationella vårdkompetensrådet kom nu för någon vecka sedan. Det är många förslag som regionerna har att arbeta med för att öka kompetensförsörjningen och förbättra arbetsmiljön. Det kommer att vara den enskilt viktigaste åtgärden man gör i regionerna för att kunna behålla personal och att möjliggöra att människor har ett hälsosamt arbetsliv så att vi därmed kan ge vård till patienterna.

Jag började redan förra våren att sammankalla alla parter för att just diskutera arbetsmiljöinsatser, och det fortsatte efter sommaren. Nationella vårdkompetensrådet kommer nu med sina åtgärdsförslag. Vi bedömer det som oerhört centralt att arbeta med arbetsmiljöfrågorna.

Jag noterar nu i samtal med regionerna att de ser att konsekvenserna av inflationen kommer att vara tillfälliga. De bedömer det just nu. Det är kompetensförsörjningen som vi har att arbeta med. Det handlar om att vi gör det möjligt att stanna kvar och arbete hos oss och att vi får fler som söker sig till vårdyrken.

Allt fler regioner uttalar just att fokus måste vara på kompetensförsörjning och arbetsmiljö. Det gör mig väldigt glad att man gör den bedömningen. Det är där vi måste lägga den mesta energin och det mesta arbetet framöver.

Det är, precis som ledamoten säger, tungt när det ligger kvar ett varsel. Så är det. Man får inte besked om det ens faller ut. Så är fallet just nu i Sörmland. Det har inte fallit ut med 700, och ingen vet om det kommer att göra det.

Vid det tillfälle regeringen gav besked i våras fanns det inte någon sammanställning från Sveriges Kommuner och Regioner av hur mycket varsel det rörde sig om. Nu finns det en sådan; den kom i maj i SKR:s ekonomirapport. De bedömer att varslen från regionerna för 2024 och 2025 kommer att uppgå till omkring 6 000 medarbetare. De pengar som regeringen har gett bara i år motsvarar 7 000 sjukskötersketjänster. Det stöd vi ger för den tillfälliga konsekvensen är alltså i paritet med det som regionerna själva bedömer.

Men vi behöver lägga till att man därutöver har vidtagit andra åtgärder som kommer att kräva insatser av regionerna. Att gå från hyrberoende till fast anställd personal kommer att vara en förändring som kräver sitt av arbetsmiljö och kanske arbetsvillkor. Det är en oerhört stor och tuff utmaning som alla regionpolitiker står inför. Jag är dock väldigt glad över att arbetsmiljö och kompetensförsörjning allt oftare återkommer i deras prioriteringar. Det är rätta vägen framåt.


Anf. 20 Sofia Amloh (S)

Fru talman! Jag delar synen på det sista. Det är fantastiskt att arbetsmiljön, arbetsvillkoren och kompetensförsörjningen flyttas upp och prioriteras. Men då behöver det också finnas personal att göra detta för. De behöver ha kollegor, och det måste skapas förutsättningar för att de ska kunna jobba hållbart i ett långt yrkesliv. De behöver få kompetensförsörjning så att de kan göra detta under goda förutsättningar. Det måste finnas kollegor som täcker upp för en när man gör detta eller kompenserar för något annat.

Nästan 6 000 varsel föreligger, och regeringen berättar att man ska kompensera lite till och öka statsbidraget. Men Sörmland, de sörmländska politikerna och det moderata regionstyret säger att de här pengarna inte spelar någon som helst roll. Varslet för 700 personer ligger kvar. Det här är pengar som är ganska futtiga i det sammanhang man befinner sig i. De spelar inte någon roll, utan varslet ligger fortfarande kvar.

Det behöver säkerställas att det finns personal, att personal inte sägs upp och att de också orkar vara kvar för att sedan kunna få sin egen kompetensförsörjning och finnas kvar. Det måste finnas en arbetsgivare som ser detta.

Men det gör inte den här regeringen. Regeringen har inte sett den svåra ekonomiska situation som regionerna står inför. Regeringen har gett statsbidrag, absolut, men i relation till behovet har de varit väldigt låga. Och det får konsekvenser.

Mitt medskick till regeringen är att det fortfarande är så här, och min fråga kvarstår: Gör statsrådet allt hon kan för att lindra krisen?


Anf. 21 Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)

Fru talman! Tack, ledamoten, för ytterligare kommentarer! Om vi gör tillräckligt kommer vi nog aldrig att veta. När man tittar i backspegeln kan man alltid säga att man borde ha gjort si eller så. Men jag kan ändå förlita mig på Sveriges Kommuner och Regioners ekonomirapport som kom nu. Det är första gången de talar om hur stora varsel de tror att det kommer att bli 2024 och 2025, och varslen uppgår till nästan 6 000 medarbetare. Redan i början på året gav regeringen besked om att vi ger ett extra stöd som motsvarar 7 000 sjuksköterskor. Det stämmer alltså inte alls när man säger att regeringen är senfärdig och inte har rätt nivå.

När SKR för en gångs skull konstaterar i sin text att det var rätt att ge ett tillfälligt bidrag därför att detta är en tillfällig situation betyder det att vi inte har hamnat helt fel utifrån den tillfälliga situationen.

Däremot tror jag att det som ledamoten lyfter om framför allt de strukturella problem som Sörmland och många fler regioner står inför - det vill säga sådant som inte har uppkommit på grund av inflationen utan som har funnits under lång tid - är det som man behöver titta över.

Det handlar om att säkerställa att man använder vårdpersonalen på bästa sätt och att de har en fungerande arbetsmiljö så att de har möjlighet att vara sin bästa person på jobbet. De ska kunna ge den vård som människor behöver och inte leva med en etisk stress som gör att de inte kan ge det som de har tänkt varje dag på arbetet.

Det är de underliggande strukturella problemen som jag tror kommer att vara det stora för regionerna framöver. Men återigen: Skillnaderna är väldigt stora. Socialstyrelsen konstaterade häromveckan att tre eller fyra regioner nu närmast har en situation med den vårdkapacitet som krävs och de vårdplatser som behövs. Det är inte längre bara Kalmar som har det, utan det är fler regioner. Örebro tillhör dem som har tillkommit. Det är oerhört glädjande att det är fler regioner som går åt det hållet. Det är ju inte antalet sängar det handlar om, och detta innebär att man har den vårdpersonal som behövs för att kunna vårda patienter.

Därför hoppas jag att vi kan bidra tillsammans med regionerna till att de hittar en mer uthållig väg. Kompetensförsörjning och arbetsmiljö kommer att vara nummer ett för att klara detta.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.