Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

spam

Interpellation 2004/05:439 av Green, Monica (s)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2005-03-04
Anmäld
2005-03-08
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar fördröjt anmält
2005-03-18
Sista svarsdatum
2005-03-18
Besvarad
2005-04-12

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 4 mars

Interpellation 2004/05:439

 av Monica Green (s) till statsrådet Ulrica Messing om spam

Kostnaden för att skicka spam är praktiskt taget noll. Därför är det en intressant marknad. Beräkningar säger att det räcker med att ett eller två stycken av tre miljoner spam resulterar i en ekonomisk transaktion för att det ska vara lönsamt! Det är dessutom så att det huvudsakligen är "kidnappade" datorer som sprider spam. Genom att trojaner tagit över datorerna kan oskyldiga användares datorer fjärrstyras och användas i sammanhanget.

Genom ett EU-direktiv ålades medlemsländerna instifta lagar mot spam. Sverige valde då att uppdatera marknadsföringslagen (MFL). Uppdateringen gäller sedan den 1 april 2004 och säger att en näringsidkare vid marknadsföring till en fysisk person får använda e-post om personen har samtyckt till det på förhand eller om det finns ett befintligt "kundförhållande". Till myndigheter och andra juridiska personer räcker det att e-posten i fråga innehåller en giltig adress till vilken mottagaren kan sända en begäran om att marknadsföringen per e-post ska upphöra. MFL gäller emellertid enbart för näringsidkares marknadsföring av produkter och tjänster, och inte för exempelvis politisk propaganda och religiös förkunnelse.

Faktum är dock att lagstiftningen hittills har haft en försumbar effekt på spamvolymen. USA:s lagstiftning anses till och med ha medverkat till en ökning av spam. För övrigt kommer ca 80 % av spamvolymen från USA. Andra stora spamländer är Kanada, Korea och Kina.

Riksrevisionen konstaterar i Vem styr förvaltningen? (RiR 2004:19) att myndigheterna har stora kostnader för spamhanteringen och att det råder stor osäkerhet om vad som får och inte får göras. Det finns ett stort utbud produkter av typ spamfilter, men när, var och hur ska de användas? Hanteringsproblematiken utreds för närvarande av Statskontoret.

Frekvensen skräppost har under senare år ökat så att den numera uppgår till ca 50 % av e-postvolymen. Dessvärre tror många bedömare att frekvensen ytterligare kommer att öka.

Alla som tar emot e-post får betala för skräpposten. Den gör informationssamhället mer tungrott och onödigt dyrt och lägger redan i dag beslag på 25 % av nätets kapacitet.

Enligt föreningen Antispam.nu kostar den kapacitet som skräpposten tar i anspråk så mycket som 315 miljoner kronor. Arbetstidsbortfallet för yrkesarbetande är den största kostnaden, den har beräknats till 20@25 miljarder kronor per år. I arbetstid är mer än 50 000 personer sysselsatta på heltid med spam. Arbetet med "filter" på dataavdelningarna kostar ca 22 miljoner kronor per år. Kostnaderna för "filter" uppgår till ca 25 miljoner kronor per år, ofta som licenskostnader.

Mina frågor till statsrådet är därför:

På vilket sätt avser statsrådet att agera för att dagens erfarenheter av spam ska tas till vara i den kommande IT-propositionen?

Vad gör statsrådet för att minska skräppostens belastning på svenska myndigheters, företags och privatpersoners datorer?

Debatt

(5 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2004/05:439, spam

Interpellationsdebatt 2004/05:439

Webb-tv: spam

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Ann-Christin Nykvist (S)
Anf. 98 Ann-Christin Nykvist (S)
Herr talman! Monica Green har ställt två frågor till statsrådet Ulrica Messing som rör skräppost eller så kallad spam. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska besvara frågorna. Monica Green undrar i sin första fråga på vilket sätt jag avser att agera för att dagens erfarenheter av spam ska tas till vara i den kommande IT-propositionen. I sin andra fråga undrar Monica Green vad jag gör för att minska skräppostens belastning på svenska myndigheters, företags och privatpersoners datorer. Arbetet med den IT-politiska propositionen, som kommer att läggas fram till sommaren, pågår för fullt, och jag har inte nu för avsikt att föregripa vad det arbetet kommer att utmynna i. Jag kan dock försäkra Monica Green om att jag kommer att verka för att dagens erfarenheter av skräppost tas till vara i detta arbete. Skräppost är i dag ett av de största problemen på Internet. Det finns risk för att skräpposten undergräver konsumenternas förtroende för e-handel, elektroniska kommunikationstjänster och informationssamhället som sådant. Att minska mängden skräppost är därför en prioriterad fråga för mig. Regeringen har under senare tid lagt fram lagförslag och även i övrigt vidtagit åtgärder på området. Sedan den 1 april 2004 gäller ett förbud mot att sända e-postreklam, liksom reklam via SMS och MMS, till fysiska personer, om inte personen i förväg har gett sitt samtycke. Vidare krävs att det finns en giltig avsändaradress till vilken mottagaren kan sända en begäran om att marknadsföringen ska upphöra. Det gäller även vid marknadsföring till juridiska personer. Ett liknande förbud finns inom hela EU. Det svenska förbudet har tagits in i marknadsföringslagen och det är Konsumentverket som har tillsynen över det. Sveriges och EU:s förbud mot skräppost är ett viktigt första steg, men det löser bara en del av problemet. Åtgärder mot skräppost måste vidtas på flera olika fronter och, vid sidan om ett effektivt verkställande av reglerna och internationellt samarbete, också inriktas på tekniska lösningar och självreglering inom näringslivet samt ökad konsumentmedvetenhet. En effektiv bekämpning av skräpposten är bara möjlig om alla berörda parter drar sitt strå till stacken. Näringslivet kan här spela en särskild roll. Förra veckan höll jag ett möte med företrädare för tele- och Internetbranschen för att diskutera olika förslag för att stärka konsumentskyddet på tele- och Internetområdet. Jag ställde då krav på branschen att inrätta en tele- och Internetrådgivningsbyrå motsvarande de som i dag finns inom försäkrings-, finans- och elbranscherna. Jag fick ett positivt svar från branschen. Inom kort kommer jag därför att kalla till ett första möte där vi ska diskutera rådgivningsbyrån. Jag menar också att det är viktigt att myndigheterna ligger i framkant, och jag kan förutse nya möjligheter till bedrägliga beteenden som drabbar konsumenter inom ny teknik. Vi förbereder därför ett uppdrag till myndigheterna för att se vilka bedrägliga metoder som används i andra länder, till exempel spam till mobiltelefoner och phishing , och hur dessa kan stoppas. Regeringen har särskilt uppmärksammat den internationella dimensionen av skräppostproblemet, och svenska regeringsföreträdare deltar aktivt i olika multilaterala forum för att hitta lösningar på internationell nivå. Särskild prioritet ges åt OECD-arbetet mot skräppost. Det internationella samarbetet syftar främst till att få länder utanför EU att aktivt verka mot skräppost, men också att se till att reglerna verkligen följs. Jag vill framhålla att Sverige är ett av de länder som står bakom ett gemensamt uttalande om internationellt samarbete mot skräppost som togs i samband med ett asiatisk-europeiskt möte (ASEM) om e-handel som hölls i London i februari i år. Även Kina och Sydkorea står bakom uttalandet. Jag vill också nämna de åtgärder som regeringen vidtagit för att öka medvetenheten om Internetsäkerhet, vilket rör bland annat skräppost. Post- och telestyrelsen har getts i uppdrag dels att sammanställa information om Internetsäkerhet och göra den tillgänglig för Internetanvändare, dels att inrätta en rikscentral för IT-incidentrapportering. Dessa uppdrag har bland annat möjliggjort tillhandahållandet av praktisk information om förebyggande åtgärder och tekniska lösningar för användaren. I detta sammanhang vill jag också nämna att en nationell kampanj om säkerhet på Internet - Surfa lugnt - lanseras den 29 april. Ungdomar, vuxna och småföretagare är målgruppen för kampanjen som pågår under 2005. Jag vill avslutningsvis framhålla att jag noga följer skräppostproblemets utveckling och att jag är beredd att vidta ytterligare åtgärder för att minska mängden skräppost om det skulle behövas.
Monica Green (S)
Anf. 99 Monica Green (S)
Fru talman! Jag tackar så mycket för svaret på interpellationen. IT och den nya tekniken kan minska klyftan mellan stad och land, män och kvinnor, olika grupper i samhället, gammal och ung och så vidare. Men den kan också utgöra ett hinder om vi inte är medvetna om, om vi inte är aktiva mot, till exempel oönskad skräppostreklam och annat elände som Internet kan dra med sig. Jag är mycket positiv till det nya informationssamhälle som vi nu går in i. Jag ser fördelar med alla de tjänster som vi kan utnyttja. Tyvärr ökar spammet, den oönskade e-postreklamen. Människor, företag, kommuner och även demokratin drabbas eftersom det ökade spammet hela tiden hindrar människor att ta del av samhällsutvecklingen, att kunna mejla till varandra på ett bra sätt utan att det kostar för mycket pengar, hindrar kundkontakter mellan företag och kontakter mellan medborgare och politiskt valda - statsråd, riksdagsledamöter och kommunalt aktiva. IT kan användas som ett demokratiskt verktyg, men om vi inte kan stoppa spammet blir det i stället ett hinder för den demokratiska utvecklingen. Därför är de åtgärder som konsumentministern tog upp bra. Spam är från förra året förbjudet. Vi jobbar aktivt inom EU, men vi måste självfallet också jobba med resten av världen. Vi fick höra från konsumentministern att sådana initiativ har tagits. Det är bra. Det är också bra med rådgivningsbyrån och kampanjen Surfa lugnt. Tyvärr tror jag inte att detta räcker. Jag vill inte vara pessimistisk. Jag vill vara optimistisk om framtiden, men de människor jag har i min omgivning påpekar att spam och oönskad e-postreklam ökar, trots att vi har vidtagit dessa åtgärder. Företag har inte riktigt kommit i gång med den e-handel vi har tänkt oss i framtiden ska blomma och öka tillväxten i samhället. Även de ser ett hinder i den oönskade e-postreklamen. Därför vill jag att vi med kraft säger ifrån att vi inte kan acceptera denna utveckling. Vi tänker göra allt vad vi kan. Jag har hört exempel i dag som statsrådet har föredragit. Jag skulle vilja ha ännu fler exempel. Det är möjligt att jag måste vänta tills IT-politiska propositionen läggs fram, men det är tänkbart att statsrådet redan nu kan ge några fler kommentarer.
Ann-Christin Nykvist (S)
Anf. 100 Ann-Christin Nykvist (S)
Fru talman! Monica Green och jag är helt överens om synen på informationssamhället. Det är en tillgång, och det är något vi ska värna om. Det är på många sätt bra för konsumenter, företagare och samhällsutvecklingen. Det finns en demokratisk aspekt. Där är vi helt överens. Vi är också helt överens om att vi drabbas på olika plan av att vi har den oönskade reklamen. Det som tidigare var en irriterande företeelse har blivit ett stort problem. Om vi tittar på mängden e-post - trots att vi från april förra året har lagstiftningen som förbjuder oönskade e-postmeddelanden inom EU - har vi fortfarande en strid ström av oönskade e-postmeddelanden. Det är hela 80 % av svenska befolkningen som har Internet hemma. Vi har lyckats väl på många sätt när det gäller att anamma informationssamhället. Vi har tagit till oss möjligheten att välja på telemarknaden. Hela 80 % av befolkningen har Internet. Men av de 80 procenten är det 70 % som drabbas av spam, virus, modemkapningar eller intrång i datorn. Det första som jag ser att jag vill agera mot är det bedrägliga förfarandet. Det gör att människor inte har tillit till den nya tekniken, att man inte vågar använda den nya tekniken. Där har jag under ett års tid på olika sätt jobbat för att stävja modemkapningar tillsammans med företag och myndigheter. Där ser vi goda resultat. Men tyvärr tar företagen den nya tekniken till sin hjälp och hittar nya möjligheter att lura konsumenterna. Nu är det inte längre modemkapningar utan nu gäller det i hög grad våra mobiltelefoner. Med meddelanden och reklam får man oss att betala för tjänster som vi egentligen inte har beställt. Via bredband och spam får vi virus in i datorn. Det är till och med så att man kan drabbas av det som heter phishing , som innebär att identiteten kapas. Man tror att man får ett meddelande från sin bank men det är ett företag som har bedrägliga avsikter. Det är i det avseendet vi nu ska lägga ut uppdrag på de berörda myndigheterna för att ligga i framkant och se till att vi får fram ytterligare effektiva åtgärder mot dessa företeelser. Sedan är det rent allmänt fråga om flödet av oönskad reklam. Det sägs att upp till 70 % av mejltrafiken upptas av den oönskade reklamen. Det kan också göra att vi känner oss störda. Det är ett antal åtgärder på gång från regeringens sida. Jag delar Monica Greens uppfattning om att vi måste vara observanta och vara beredda att vidta ytterligare åtgärder.
Monica Green (S)
Anf. 101 Monica Green (S)
Fru talman! Det är bra. Vi ska vara observanta, och vi måste vidta ytterligare åtgärder. Det är bra att vi ska sätta åt bedragarna. Det här kostar samhället så oerhört mycket pengar. Det finns någon som har räknat ut att det kostar åtminstone 315 miljoner kronor om året bara i inkomstbortfall att hantera spammet. Sedan försvinner också arbetstid, det är tungrott i det demokratiska samhället och det är ett intrång i det demokratiska samhället. Vi måste motverka att skräppost uppkommer och att det distribueras. Man skulle kunna markera spridarna och påverka nätoperatörerna att inte förmedla skräp. Man kan också se till att den privata sektorn, kommuner och annan offentlig förvaltning samordnar lösningar för att hitta olika filter och sätt att stänga ute den oönskade e-postreklamen. Jag känner mig ganska trygg efter det att vi har haft den här diskussionen. Jag vet att vi har tagit ett steg i rätt riktning när vi nu gör en markering i denna interpellationsdebatt. Jag är förstås inte nöjd eftersom problemet ökar i omfattning, men jag vet att statsrådet gör vad hon kan för att sätta åt på alla fronter. Jag tror att vi kan hjälpas åt mer i samhället så att vi kan komma till rätta med detta. Med det är jag nöjd.
Ann-Christin Nykvist (S)
Anf. 102 Ann-Christin Nykvist (S)
Fru talman! En kort kommentar: Ja, det är klart att vi ska samverka. Inom myndighetssfären samverkar man redan i dag, och jag tror också att det kan vara samverkan mellan myndigheter, kommuner och företag. Jag tycker också att det är väldigt angeläget att vi uppmanar företagen att vidta egna åtgärder. Bland annat teleoperatörerna sitter ofta centralt och kan på olika sätt hjälpa både företag och konsumenter. Det har vi sett är fallet med modemkapningar, där teleoperatörerna på olika sätt genom att spärra teletrafik och hjälpa konsumenter har gjort stora insatser. Vi måste delta mycket aktivt i det internationella samarbetet. Det gör vi från regeringens sida, inom EU förstås och inom OECD. Men det handlar också väldigt mycket om att vi får med oss länder i Asien. Kina och Sydkorea är viktiga aktörer i sammanhanget. Därför var det så glädjande att de länderna ställde sig bakom de uttalanden som gjordes vid konferensen i London. Vi kommer att ha ett aktivt arbete för att komma till rätta med problemen.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.