Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

språkens ställning

Interpellation 2001/02:182 av Sjölund, Anders (m)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2002-01-21
Anmäld
2002-01-22
Besvarad
2002-02-05

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 21 januari

Interpellation 2001/02:182

 av Anders Sjölund (m) till statsminister Göran Persson om språkens ställning

De senaste åren har en radikal förändring vad gäller språkens ställning i gymnasieskolan kunnat noteras. Elever inom de studieförberedande programmen väljer i allt större utsträckning att avstå från studier i annat språk än engelska.

Ett exempel är utvecklingen inom tyska. Av eleverna på de naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga programmen hade 35 % slutbetyg i tyska våren 2000 jämfört med 1997 då andelen var 50 %. Det innebär en minskning sedan 1997 med 15 %. Även om franska och spanska ökar något konstaterar Skolverket att färre elever som studerade på gymnasiet våren 2000 hade betyg i moderna språk än under år 1999.

Detta är, precis som Skolverket konstaterar, oroande, och innebär i sin tur att de språkvetenskapliga institutionerna på våra högskolor och universitet i snabb takt tappar studerandeunderlag.

Stora språk som t.ex. tyska har på vissa universitet så få sökande att kurserna helt måste ställas in. Universiteten överväger nu därför att starta med direkta nybörjarkurser i moderna språk.

En liknande utveckling kan noteras för de naturvetenskapliga utbildningarna inom gymnasieskolan. Naturvetarprogrammet tappar sökande för vart år som går och avhoppen från samma program är betydande. Mot denna bakgrund är det inte överraskande att det som en konsekvens uppstår luckor inom de naturvetenskapliga/tekniska institutionerna på universitet och högskolor.

Något måste göras åt det faktum att Sverige har en skriande brist på studenter inom det naturvetenskapliga vetenskapsområdet, en omständighet som på sikt kommer att få betydande negativa effekter på svensk tillväxtspotential.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag ställa följande frågor till statsministern, eftersom det inte tycks finnas någon skolminister som kan besvara interpellationer just nu:

1.Vilka åtgärder ämnar statsrådet vidta för att komma till rätta med de ovan beskrivna problemen vad avser språkens ställning?

2.Vilka åtgärder ämnar statsrådet vidta för att bryta den negativa trenden vad avser de naturvetenskapliga utbildningarna vid gymnasieskolorna och vid våra högre lärosäten?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2001/02:182, språkens ställning

Interpellationsdebatt 2001/02:182

Webb-tv: språkens ställning

Protokoll från debatten

Utbildningsminister Thom (S)
Anf. 8 Utbildningsminister Thom (S)
Fru talman! Anders Sjölund har frågat statsmi- nistern vilka åtgärder som statsministern ämnar vidta för att öka intresset dels för språkstudier, dels för naturvetenskapliga utbildningar i gymnasieskolan och inom högre utbildning. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen. Låt mig först säga att det är oroväckande att in- tresset för att studera moderna språk minskar i gym- nasieskolan. Främst är det tyskan som minskar. Franskan är i stort sett konstant medan spanskan ökar. Bilden är dock inte entydig. Svenska elever är t.ex. bättre än någonsin i engelska. Språk och interkulturell kompetens har en nyckel- roll för att underlätta yrkesliv och rörlighet. Att kunna utveckla sina språkkunskaper och få möjlighet att lära sig nya språk under hela livet blir därför allt viktigare. Det är en viktig uppgift för skolan att göra språk- undervisningen intresseväckande så att elevernas lust till både breda och djupa språkstudier stimuleras. En rad åtgärder pågår. Statens skolverk stöder skolors arbete med att utveckla språkutbildningen. En omfattande informationsverksamhet har nyligen ge- nomförts med anledning av att nya språkkursplaner införts i grundskolan och gymnasieskolan fr.o.m. läsåret 2000/01. Ett åttiotal seminarier och konferen- ser har arrangerats där mellan 7 500 och 8 000 språklärare och språkanordnare har deltagit. Dess- utom genomför fyra universitet och högskolor en kompetensutveckling för språklärare. Inom Europarådet bedrivs ett arbete angående en europeisk språkportfölj. Europeisk språkportfölj är ett personligt dokument som ger upplysningar om en persons språkkompetenser, oavsett från vilket land personen kommer. I regleringsbrevet för 2002 har Skolverket i samarbete med Uppsala universitet, Fortbildningsavdelningen, fått i uppdrag att utveckla den europeiska språkportföljen för fler målgrupper. Nationalkommittén för det europeiska året för språk har uppmärksammat motivationens betydelse för språkinlärning. Kommittén kommer att överlämna sin rapport till regeringen den 1 mars 2002. Det finns en kritik från både elever och lärare att i den kursutformade gymnasieskolan värdesätts inte fördjupade studier i ett ämne vid antagning till hög- skolan. Många elever gör taktiska val och väljer kur- ser där det är lätt att få ett högt betyg för att därige- nom förbättra sin konkurrenssituation. Det skulle missgynna bl.a. språkstudier som är mer krävande. Jag ser allvarligt på detta. Denna fråga måste noga prövas i samband med den framtida utformningen av gymnasieskolan och framtida behörighets- och ur- valsregler till högskolan. En annan viktig förklaring till det minskade språ- kintresset kan också vara engelskans dominans. Många elever anser att man klarar sig bra med bara engelska. Kunskaper i andra språk upplevs inte som nödvändiga. Många tänker nog också att man kan studera dessa språk senare och på ett annat sätt. Såda- na möjligheter finns ju också inom det svenska ut- bildningssystemet. När det gäller den andra frågan, om minskat in- tresse för de naturvetenskapliga utbildningarna i gymnasieskolan, är det visserligen så att antalet ele- ver minskar på naturvetenskapsprogrammet. Men det är inte hela bilden. Under slutet av 90-talet växte de specialutformade programmen starkt. De var ofta kombinationer av yrkesförberedande program och naturvetenskapsprogrammet. Först år 2000 minskade antalet elever i årskurs 1 i dessa specialutformade program men då startade i stället det nationella tek- nikprogrammet. Den samlade bilden är att antalet elever inom naturvetenskapliga och tekniska utbild- ningar i gymnasieskolan har varit stabilt under de senaste fem åren. Av de elever som fick slutbetyg från gymnasie- skolan ökade andelen elever från naturveten- skapsprogrammet mellan våren 1996 och våren 1999, från 16,9 % till 22,9 %. Våren 2000 var andelen 21,3 %. Många initiativ har tagits för att stimulera intres- set för naturvetenskap och teknik. Teknikprogrammet som tillkommit fr.o.m. hösten 2000 var ett initiativ för att bredda utbudet inom den naturvetenskapliga och tekniska sektorn. Genom regeringens beslut om nationellt fastställda inriktningar har vidare eleverna erbjudits fler utbildningsalternativ inom naturveten- skapsprogrammet. Dessutom har regeringen under flera år givit stöd till kompetensutveckling av lärare i naturvetenskap och teknik. Detta stöd kommer att fortsätta. Rege- ringen ger vidare stöd till nationella resurscentrum inom de naturvetenskapliga och tekniska områdena. Dessa resurscentrum ger stöd till lärarna att utveckla undervisningen och öka intresset för ämnena. De verksamheter som olika teknikcentrum (science cen- ters) bedriver är också värdefulla insatser för att för- ändra attityder och öka intresset för de naturveten- skapliga och tekniska områdena. Även teknikcentru- men får statligt stöd för sin verksamhet. Här bör ock- så nämnas det femåriga NOT-projekt som bedrivs av Skolverket och Högskoleverket med uppgift att dels utveckla undervisningen inom området, dels öka intresset för naturvetenskap och teknik, inte minst hos flickor. Jag vill också peka på den kraftiga ökning av antalet studerande och antalet studerande som tar examen inom naturvetenskap och teknik i högskolan. Trots alla initiativ kvarstår dock en brist på sökande. Jag vill slutligen också nämna att Gymnasiekom- mittén ska lämna förslag till den framtida utform- ningen av gymnasieskolans utbud av studievägar. Kommittén ska särskilt pröva möjligheterna att erbju- da gymnasieutbildning i form av nya och otraditio- nella kombinationer av naturvetenskap, teknik och humaniora.
Anders Sjölund (M)
Anf. 9 Anders Sjölund (M)
Fru talman! Låt mig hälsa skolministern välkom- men till kammaren. Jag har försökt ställa denna inter- pellation tidigare. Den hamnade hos statsministern på grund av läget innan skolministern tillträdde. Jag ställde frågan kring naturvetenskapen och språkens ställning i gymnasieskolan och i Sverige rent allmänt inom utbildningssektorn mot bakgrund av att det är ett bekymmer att de moderna språkens ställning minskar i gymnasieskolan. Det är också ett bekymmer att naturvetenskapen inte heller fyller de platser som finns inom det naturvetenskapliga områ- det på högskolan. Om detta tror jag att vi är helt över- ens. Frågan är vilka åtgärder skolministern i konkreta termer är beredd att vidta. Det handlar alltså om att gå från ord till handling så att vi verkligen kan se att det sker en förändring. Låt mig börja med språkens ställning i gymnasie- skolan. Enligt Skolverket har det skett en markant förändring mellan 1997 och 2000. Om vi talar om B- språk, dvs. det språk som man efter grundskolan fortsätter att läsa i gymnasieskolan, så har det minskat från 63 % till 54 % under tre år. Det är alltså en väl- digt snabb förändring i utbildningen. Och på univer- siteten märks detta genom att man inte fyller kurserna t.ex. i tyska, och det är där som man har det knepi- gaste läget. Vissa universitet är t.o.m. beredda att starta nybörjarkurser i just tyska. Och man kan fråga sig om det verkligen är en högskolas uppgift att ägna sig åt nybörjarkurser på det sättet. Jag skulle vilja höra vad skolministern har för synpunkt på just detta. Detta konfirmeras också av Skolverket i andra rap- porter där man självklart är bekymrad över utveck- lingen. Är det då så konstigt att det är på det sättet? Egentligen är det inte det, tycker jag. Visserligen är engelskan ett dominerande språk som gör att man väljer det i stor utsträckning. Men det faktum att valbarheten på de studieförberedande programmen är utformade så att man kan välja mellan tai chi och mysig mat och en lite svårare kurs i franska, spanska eller tyska gör ju faktiskt att många kloka elever av taktiska skäl väljer, som ministern också inser, att ta den enklare kursen för att få upp betyget och därmed kunna gå vidare. Detta är naturligtvis ett bekymmer. Frågan kvarstår helt enkelt: Vad vill ministern gö- ra åt detta? Ur nationell synpunkt är det självklart oerhört viktigt att våra ungdomar som kommer ut i näringslivet så småningom kan fler språk än bara engelska. Det borde vi vara överens om. Därför borde också ansträngningarna vara inriktade på att merpar- ten av eleverna faktiskt går ut skolan med mer än bara engelska som andraspråk. Min konkreta fråga på den punkten är om minis- tern är beredd att komma med förslag till en viktning av betygen i gymnasieskolan som gör att man upp- värderar, uppgraderar, språkens ställning, till förmån för språken och till nackdel för andra ämnen, t.ex. tai chi och mysig mat, som jag lite vulgärt uttryckte det. Eller har ministern några andra synpunkter på den frågan, så att vi kan få se en konkret förändring ganska snart?
Utbildningsminister Thom (S)
Anf. 10 Utbildningsminister Thom (S)
Fru talman! Min och regeringens uppfattning är att det är av största vikt för vårt land, men särskilt för eleverna, att man lär sig fler språk än engelska. Det är ett väldigt framsteg att våra ungdomars engelskakun- skaper är så goda som de är, men det räcker inte. I den globaliseringens tid som vi lever i behöver man åtminstone ytterligare ett språk. Detta handlar naturligtvis om flera olika dimen- sioner som måste kunna diskuteras samtidigt. En är naturligtvis att när vi går mot en utveckling där gym- nasieskolan fått alltmer av kursutformning och allt- mer av individuell valfrihet kommer ungdomarna ibland att bete sig på ett sätt som inte var förväntat från riksdagens sida. Det tror jag också att Modera- terna har insett, eftersom de har varit en av de politis- ka krafter som alltid har argumenterat för en väldigt stor valfrihet när det gäller vilka kurser man ska läsa. Det är naturligtvis kopplat till gymnasieskolans för- måga att utveckla ämnena. Det ser jag som en väldigt viktig framtidsfråga, att se till att gymnasieskolan förstärker sitt arbete med att erbjuda god språkutbild- ning i de stora språken vid sidan av engelska som också attraherar eleverna. Det är en viktig kvalitetsin- sats som måste göras. Jag ser gärna att man där också samverkar med universiteten. Jag tror att det är precis som Anders Sjölund säger, att intresset för vissa av dessa stora språk har minskat så pass att universiteten nu känner av det i sin rekrytering. De har intresse av att också samverka konkret med gymnasieskolorna för att öka intresset. Det handlar också om ett bud- skap från oss alla i samhället om hur viktigt det är med språkkunskaper och att det inte räcker med eng- elska utan att det är väldigt önskvärt och väldigt bra för en själv om man har ytterligare ett språk. Sedan nämner Anders Sjölund också det som jag nämner i mitt svar, nämligen att det naturligtvis också är så att ungdomar i gymnasieskolan ganska snabbt genomskådar vilket system som vi än har för antag- ning till högskolan och att antagningssystem vid högskolan kan bli väldigt kraftigt styrande för hur man beter sig i gymnasieskolan. När vi tittar fram mot den nya gymnasieskola som Gymnasiekommit- tén arbetar med och som kommer med sitt betänkande i höst, önkskar jag att vi nu kommer in i en period som innebär att detta arbete samordnas rejält med det arbete som vi samtidigt håller på med på högskolan när det gäller förändrade antagningsformer. Det har i svensk historia hänt alldeles för många gånger att dess processer inte riktigt har hakat tag i varandra. Därför är jag nu inte beredd att föreslå konkreta för- ändringar i högskolans antagningssystem. Då riskerar vi att återigen hamna i det läge som vi har hamnat i tidigare, att gymnasieskolans utformning inte harmo- nieras med högskolans utformning och antagnings- system. Man kan naturligtvis påstå att jag borde rycka ut denna fråga och lösa den inom någon vecka. Men jag vidhåller att det är regeringens ansvar att se till att dessa två processer nu faktiskt hålls samman. Då förutsätter jag att man också i Gymnasiekommittén ägnar stor tid, kraft och engagemang åt att fundera kring hur man kan lösa den försvagade ställningen för bl.a. tyska språket som har skett under senare år. Men det finns också ljuspunkter i att andra språk har en mycket kraftig och fin utveckling och att eng- elskan har en mycket stark ställning.
Anders Sjölund (M)
Anf. 11 Anders Sjölund (M)
Fru talman! Det blir stora förväntningar på Gym- nasiekommitténs resultat så småningom. Min för- hoppning var kanske trots allt inte att jag skulle få ett konkret svar utan mer att vi får en öppen diskussion. Låt mig säga att det självklart är så att valfriheten i gymnasieskolan är oerhört viktig. Eleverna ska kunna välja sin framtid. Jag tror att själva grunden för att man ska kunna göra ett gott arbete är att man ock- så känner sig motiverad i de val man gör. Men min poäng är att när man väljer ska man också veta vilka konsekvenser valet får. Den signalen tror jag inte har gått fram på ett så bra sätt. Därför är det bra, tror jag, om ministern talar om samverkan mellan gymnasieskolan och högskolan. Kan ministern dessutom tänka sig att de enskilda högskolorna och universiteten kan ställa specifika krav på sina utbildningsprogram som säger att man måste ha ett andraspråk t.ex.? En viktig signal att skicka med till gymnasieskolan är just att säga: Vi vill att du också har läst tyska, spanska eller franska - eller vad det nu kan vara - förutom engelska. Detta är en konkret fråga. Fru talman! Tiden går snabbt. Jag ska helt snabbt gå in på det andra området som var föremål för min fråga, nämligen naturvetenskapens område och den förändring som där skett. Först och främst kan vi konstatera att vi inte fyller platserna på högskolan med studenter. Det är vi helt överens om. Även om antalet har ökat har föränd- ringen varit negativ under den senaste tiden. Detta är ställt utom allt tvivel. Högskoleverket visar i sina beskrivningar att det faktiskt är så. Också där kan man fråga sig vad det beror på. Samtidigt kan vi i andra rapporter se att grundskolan inte har det resultat som i varje fall vi vill se. Man har alltså inte tillräckligt bra baskunskaper i framför allt matematik och svenska. Naturligtvis gäller det även i naturvetenskap. Det gör att man inte har de rätta verktygen när man kommer in i gymnasieskolan. Det upplevs svårt redan från början. Det är ett krångligt system och man väljer bort där. Vad gäller hösten 2002 kommer vi att se att ännu färre söker sig till naturvetenskapliga program; detta som en följd av att grundskolan faktiskt inte lyckats med sitt uppdrag. Här måste jag faktiskt få lägga det ansvar som man som regering alltid har på just regeringen, som i åtta år har suttit och administrerat skolan utan att egentligen ha fokus på det som man ordentligt ska fokusera på, nämligen kunskapen. Jag tror att det är otroligt viktigt att skolan - då menar jag inte den korvstoppningsmodell som våra motståndare ibland vill hävda att vi står för när man tar ordet kunskap i sin mun - har fokus på kunskap i vid mening och att de signalerna också kommer från denna kammare, inte minst från skolministern som vågar säga: Vi förväntar oss att skolan har fokus på kunskapsinne- hållet och på de mål som vi i denna kammare faktiskt har satt upp. Jag tror att det är en oerhört viktig signal ut till skolorna. Den frågan ställde jag till förra skol- ministern men fick inget riktigt svar. Jag skulle vilja höra att skolministern återigen sä- ger att fokus för skolorna måste vara just på kun- skapsmålen.
Utbildningsminister Thom (S)
Anf. 12 Utbildningsminister Thom (S)
Fru talman! Jag noterar att Anders Sjölund säger "återigen säger" om mina uttalanden. Det är bra att Anders Sjölund har noterat att det är en självklarhet att skolans huvuduppgift är kunskapen. Det är social- demokratisk tradition ända sedan partiet bildades. Det handlar om befrielse av människor. Kunskap var, och är, makt och är oerhört betydelsefullt för enskilda människor. Det är därför som vi är så engagerade bl.a. i att skolan ska ha tillräckligt med resurser för att kunna erbjuda alla elever den här vägen att växa med kunskap. Där har vi genom årtionden haft en strid där det verkligen har satts på sin spets vad man menar med kunskap. Ska det finnas tillräckligt med resurser? Ska vi alla ställa upp med det i form av skattemedel, eller ska det vara en sak för den enskilde individen och i allt mindre utsträckning en sak för det gemensamma ansvaret? Det är den centrala frågan. Moderaterna t.ex. vill minska kommunernas en- gagemang med 15 miljarder kronor under de kom- mande åren. Det innebär naturligtvis mycket stora utmaningar för både skola och omsorg. Det är klart att man måste göra det om man vill sänka skatterna så mycket som Anders Sjölund vill. Låtsas inte som att kunskapsmålen i skolan är frikopplade från resurserna i skolan! Häromdagen fick vi en intressant rapport från Skolverket där man just pekar på hur intim koppling- en är mellan resurserna i skolan, antalet lärare och andra specialister samt måluppfyllelsen i skolan. Därför är det så viktigt att öka resurserna till skolan under de kommande åren. Där har Moderaterna en uppfattning som är väsentligt annorlunda. Ni har en annan idé om hur detta ska gå till, men jag tror att det är väldigt få som i praktiken stöder den idén. I fråga om intresset för naturvetenskap och teknik är det viktigt att se verkligheten som den är. Vi har haft en alldeles formidabel period under större delen av 90-talet när det gäller att attrahera människor till naturvetenskapliga och tekniska utbildningar på hög- skolan. Antalet examinationer har i det närmaste fördubblats. Antalet civilingenjörer som examineras varje år har ökat mycket kraftigt. Det är väldigt viktigt, för hela vårt välstånd byg- ger på att vi också kan attrahera människor till de här områdena. Det är också viktigt att kunna konstatera att det blev en väldigt stor framgång - framgång därför att vi också lyckats attrahera andra än de som just kommer ut i gymnasieskolan. Med en så kraftig expansion når man självfallet någon gång en mättnad och svårigheter att fylla platserna. Men vi kan kon- statera att vi svingar oss upp från en ganska dålig position internationellt sett till en ganska bra position. Nu handlar det om nästa steg. Hur lyckas vi då attrahera barnen och ungdomarna till att öka sitt in- tresse? Det gäller då inte bara det stabila intresse som de har visat utan också ett ökat intresse. Jag tror att det finns väldigt mycket att göra och att förskolan spelar en viktig roll. Nästa år införs allmän förskola för alla våra barn. Här finns möjlighet att också stimulera det naturliga intresse som finns för naturvetenskap - även om barnen inte skulle formulera det så. Jag tror att det behövs ett starkare engagemang från näringslivet och det omgivande samhället när det gäller att visa, attra- hera och stimulera barns och ungdomars intresse för naturvetenskap och teknik. Ta bara det fantastiska som händer inom livsve- tenskaperna! Där är Sverige internationellt mycket framstående. Den typen av vibrerande verksamhet, som betyder oerhört mycket för vår livskvalitet, måste synas mycket tydligare för barn och ungdomar så att de känner attraktionskraften i att satsa på dessa områden. Det handlar om att också öppna för möten mellan ämnesområden. Det har vi gjort på högskolans områ- de, och det bör vi göra även på gymnasieskolans område där humaniora möter naturvetenskap.
Anders Sjölund (M)
Anf. 13 Anders Sjölund (M)
Fru talman! Först till frågan om pengarna. Skol- ministern vet mycket väl att vi anser att pengarna ska gå direkt till den enskilde eleven. När det gäller stor- leken på pengarna har vi precis lika mycket pengar avsatta i budgeten som regeringspartiet, så på den punkten behöver vi inte diskutera. Kunskap är makt. Makten måste självklart ligga hos eleven. Men jag menar att om man inte kan läsa, räkna eller skriva i grundskolan hjälper det inte med några som helst program från regeringshåll. Jag har självfallet respekt för att Socialdemokraterna och skolministern anser att vi ska ha en bra skola, men jag ser ju hur det i verkligheten ser ut i våra svenska skolor - framför allt i Norrland där jag befinner mig. Där mäktar man inte med, oavsett vilka resurser man får. Det skiljer otroligt mycket. I min hemkommun Umeå skiljer det mellan 22 000 och 40 000 kr per elev i undervisningsresurser. På något sätt verkar det vara så att ju mer man får, desto sämre går det - un- derligt nog. Jag menar att det handlar om att man inte fokuserar på rätt sak. Våga ta saker och ting i munnen, skolministern! Detta med ordning och reda och fokus på lärarna som auktoritet i skolan måste återbördas. Skolan är en arbetsplats där man måste få en arbetsmiljö som leder till lärande. I dag är det på väldigt många skolor inte på det sättet. Vi har här i kammaren debatterat mobbning t.ex. Om man har en skola som inte stimulerar till lärande och där det är en dålig ordning kommer mobbning naturligtvis som ett brev på posten.
Utbildningsminister Thom (S)
Anf. 14 Utbildningsminister Thom (S)
Fru talman! Jag ska fatta mig mycket kort. Anders Sjölund sade: Ju mer man får i skolan av resurser, desto sämre går det. Jag tror inte att det är så. Det här kommer att bli en intressant diskussion fram till valet.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.