Städbranschen och skattefusk

Interpellation 2008/09:365 av Eriksson, Birgitta (s)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2009-02-25
Anmäld
2009-02-25
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar fördröjt anmält
2009-03-11
Sista svarsdatum
2009-03-18
Besvarad
2009-04-21

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 25 februari

Interpellation

2008/09:365 Städbranschen och skattefusk

av Birgitta Eriksson (s)

till finansminister Anders Borg (m)

Städbranschen uppges vara en av de branscher där det skattefuskas mest. Närmare hälften av Sveriges 4 000 städbolag beräknades fuska med skatten enligt en tidningsartikel hösten 2006. Det är möjligt att denna höga andel har sjunkit, men problemet är omfattande. Den svarta verksamheten inom städbranschen slår hårt mot ärliga företagare som förlorar upphandlingar genom svartföretagens illojala konkurrens.

Tillvägagångssätten från svartföretagen skiftar. Företaget kan byggas upp som en entreprenadkedja där bolaget längst bort luftfakturerar. Enligt Ekobrottsmyndigheten är det fortfarande 2009 användandet av fiktiva underentreprenörer som är ett av de allra vanligaste sätten att frigöra pengar för att i sin tur kunna avlöna svart arbetskraft och därmed samtidigt undvika att betala moms. Städning är en personalintensiv bransch och i de företag som enbart sysslar med städning går 65–75 procent av intäkterna direkt vidare till löner och lönerelaterade kostnader. Det är därför det blir så lönsamt att utnyttja svart arbetskraft. I vissa fall använder man sig av luftfakturor från fiktiva leverantörer av städmaterial i stället för luftfakturor från fiktiva underentreprenörer. Lönegarantibedrägerier förekommer slutligen också.

Det finns en tendens till att dels bagatellisera svartarbete och skattefusk, dels tro att sänkta skatter eller avdragsmöjligheter skulle minska svartarbetet och skattefusket. Organiserad och grov organiserad brottslighet, GOB i Ekobrottsmyndighetens terminologi, ägnar sig i hög grad åt skattefusk och exploatering av svart arbetskraft. Den privatperson eller det företag som tycker att det inte är så farligt att anlita någon svart levererar alltför ofta pengar rakt in i yrkeskriminella kretsar.

De som äger och driver de svarta företagen undviker inte bara skatter utan lever i hög grad också på att betala låga löner och att ha anställda i en utpressningssituation. Det är naivt att tro att den här typen av företagare skulle sluta med sin affärsidé genom sänkta skatter.

Inte heller efterfrågan på svarta tjänster förändras genom exempelvis hushållsavdraget. Det fortsätter att vara billigare att köpa tjänster som städning svart än vitt.

Inom städbranschen har många av de anställda invandrarbakgrund, flera av dem som städar svart är oerhört utsatta papperslösa som luras på löner och beskattning. Papperslösa som svartarbetar är på många sätt en idealisk arbetskraft för samvetslösa arbetsgivare. De kan inte lagar och regler och inser ofta därför inte riktigt vad de deltar i eller hur dålig lönen är. De kan också pressas till mycket arbete och det blir därför bra städning som ytterligare kan förbättras genom att det kastas in några extra svarta arbetstimmar. Köparen kan ibland vara jättenöjd till dess att allt faller ihop och verkligheten bakom fasaderna visar sig.

Skattefusk och svartjobb kan inte begränsas eller bekämpas med skatteförändringar. Skattefusk och svartjobb måste mötas genom kontrollåtgärder från Skatteverkets sida och genom direkt brottsbekämpning gentemot den organiserade brottsligheten.

Mina frågor är:

1. Avser statsrådet att verka för att Skatteverket får utökade resurser och fler verktyg för att bekämpa brottslighet och skattefusk inom städbranschen?

2. Genom vilka åtgärder vill statsrådet hindra att skattefuskande städföretag vinner offentliga och privata upphandlingar genom illojal konkurrens?

Debatt

(15 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2008/09:365, Städbranschen och skattefusk

Interpellationsdebatt 2008/09:365

Webb-tv: Städbranschen och skattefusk

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 88 Anders Borg (M)
Herr talman! Birgitta Eriksson har frågat mig om jag avser att verka för att Skatteverket får utökade resurser och fler verktyg för att bekämpa ekonomisk brottslighet och skattefusk inom städbranschen samt genom vilka åtgärder jag vill hindra att skattefuskande städföretag vinner offentliga och privata upphandlingar genom illojal konkurrens. Raimo Pärssinen har frågat vilka initiativ jag avser att ta mot skattefusk, svartjobb och bidragsbrott inom taxibranschen, vilka nya resurser jag avser att tillföra Skatteverket och andra myndigheter i syfte att bekämpa svart taxinäring samt om jag avser att ta initiativ till redovisnings- och tömningscentraler för taxibranschen. Jag väljer att besvara interpellationerna gemensamt eftersom de båda berör regeringens åtgärder mot skattefusk och Skatteverkets resurser för att motverka fusket. Jag har tidigare vid ett flertal tillfällen deklarerat att skattefusket måste bekämpas. Regeringen har också vidtagit ett antal åtgärder för att motverka skatteundandragande. Dels har vi agerat kraftfullt mot orsakerna till skattefusket, dels har vi infört fler och bättre verktyg för kontroll. Jag avser att fortsätta med arbetet mot skattefusk. Frågan om nivån på Skatteverkets anslag ska beredas inom ramarna för den ordinarie budgetprocessen. Jag avser inte att föregripa det arbetet.

Anf. 89 Birgitta Eriksson (S)
Herr talman! Jag tackar finansministern för svaret. Finansministern säger att skattefusk måste bekämpas, och där är vi helt överens. Finansministern säger också i svaret att regeringen har vidtagit ett antal åtgärder för att motverka skatteundandragandet, och där har vi nog helt olika uppfattningar. Jag tycker nog att den borgerliga regeringen länge har levt på de gamla initiativen mot skattefusk från 2006 som den socialdemokratiska regeringen tog och har varit senfärdiga med sina egna. Exempelvis har kontroll via personalliggare i flera branscher lagts i en utredning vars resultat kommer först i höst. När det gäller städbranschen måste jag konstatera att åtgärderna lyser med sin frånvaro. Redan 1997 kom en så kallad branschutredning från Riksrevisionsverket där städbranschen beskrivs som en av de branscher där det finns hög risk för att fusket med skatter och svartjobb är omfattande. Tio år senare skriver Ekobrottsmyndigheten i sin rapport, som väl belyser den situation som städbranschen befinner sig i, att de seriösa företagen ofta utsätts för konkurrens från oseriösa entreprenörer som bland annat baserar sin verksamhet på användande av svart arbetskraft. Många av dem som arbetar i de oseriösa företagen är invandrare, i vissa fall asylsökande, som utsätts för något som närmast kan liknas vid människohandel. Under dessa tio år verkar det inte ha hänt så mycket trots att Skatteverket, Åklagarmyndigheten och de fackliga organisationerna är överens om att det är ett stort problem och att det är svårt att komma åt fusket. Bakom skattefusket står oseriösa företag som i många fall styrs av kriminella nätverk. De dumpar löner och anbud och betalar varken skatt eller arbetsgivaravgifter. De svarta städbolagens kunder är ofta stora offentliga myndigheter, institutioner och till och med fackföreningar och Regeringskansliet, vilket naturligtvis inte gör saken särskilt mycket bättre. De vinner, och har vunnit, upphandlingar genom låga anbud. I många fall har de varit hälften så höga som seriösa konkurrenters. Seriösa företag kan inte konkurrera med de här låga anbuden. Många av de här fifflande företagen betalar skatt och har ordning på vissa delar av sitt företag för att hålla uppe en vit fasad. Övriga anställda finns hos underentreprenörer. Om man använder sig av fiktiva underentreprenörer och luftfakturor kommer man undan både moms och arbetsgivaravgifter. Det handlar ofta om en lång kedja av under-, under- och underentreprenörer för att förvilla och dölja de verkliga förhållandena. Det handlar om falska fakturor, oredovisad moms och stora utlandskonton. Seriösa företagare, arbetstagare och skattebetalare har alla förlorat på detta. Herr talman! Det är stora belopp som undanhålls samhället varje år. Skatteverkets egna beräkningar är på 133 miljarder kronor varav 60 miljarder kan hänföras till svartarbete. Vi vet att när man inte gör rätt för sig får man antingen minska kvaliteten och omfattningen på servicen eller betala högre skatt. Vi borde vara överens om att det är viktigt att ge de skötsamma företagen bättre förutsättningar att överleva, Anders Borg. Då tror jag att det behövs betydligare hårdare kontroll av fuskarna. Min fråga kvarstår: Hur ska vi bära oss åt?

Anf. 90 Raimo Pärssinen (S)
Herr talman! Tack, finansministern, för svaret! Dock är det väldigt knapphändigt. Jag har speciellt ställt frågorna, herr talman, som handlar om taxinäringen och taxibranschen och det omfattande arbete som Skatteverket har gjort i projektform för att beivra skattefusk och skatteundandragande. Nu skriver Anders Borg att regeringen har vidtagit ett antal åtgärder för att motverka detta. Han skriver vidare att man har agerat kraftfullt och infört fler och bättre verktyg för kontroll. Min fråga är väldigt konkret. Är Anders Borg beredd att ta initiativ till att man får så kallade redovisnings- eller tömningscentraler för taxibranschen? Det är en mycket konkret fråga. Den kan man ju svara ja eller nej på om man så vill, eller så kan man skriva som Anders Borg gör att man agerar kraftfullt och har många verktyg och så vidare. Men jag vill ha svar på den frågan, för det är den frågan som hela taxibranschen och Transportarbetareförbundet ställer. Regeringen har tidigare sagt nej till obligatoriska redovisningscentraler trots att både fack och arbetsgivare är överens om det här och trots att två statliga utredningar har förordat ett införande. På en tidigare ställd skriftlig fråga till infrastrukturminister Torstensson fick jag ett svar där det visade sig att hon tydligen, enligt bransch och fack, är helt felinformerad. Parterna är helt överens om att det finns en överetablering i näringen, och den möjliggör att många företag inte redovisar sina inkomster på ett korrekt sätt. Parterna är också riktigt överens om att det här är lätt att ordna eftersom 80 procent av alla förare redan i dag är med i beställningscentraler. Men det finns ett antal friåkare som man är bekymrad över. Det är därför jag ställer en sådan här konkret fråga, och det är riktigt roligt, Anders Borg, att få ställa en konkret fråga till finansministern. Men då vill jag inte ha ett luddigt svar. Är regeringen beredd att göra detta? Alla inblandade är överens om ett mycket enkelt sätt att stoppa skattefusk och att på ett bättre sätt renodla en näring så att de som är seriösa kan fortsätta att vara det och utsätts för en sund konkurrens. Varför inte svara på frågan? Det här är ett enkelt verktyg som man anvisar. Det är ett enkelt beslut för regeringen att gå in på det här. Ett konkret förslag finns ju framme om vem som skulle handha det hela och på vilket sätt, och man står från branschens sida och säger: Snälla regeringen, ge oss den här möjligheten! Man står från Skatteverkets sida och säger att det här vore jättebra. Då kan vi få in lite mer skatteintäkter och få bort fuskarna och också se till att det finns en sund konkurrens. Därför ställde jag den konkreta frågan, Anders Borg. Är regeringen beredd att införa obligatoriska taxametertömningar till godkända redovisningscentraler? Är Anders Borg beredd att ställa upp på det kravet?

Anf. 91 Jörgen Johansson (C)
Herr talman! Det är intressant att följa den intensitet som socialdemokraterna har i interpellationsdebatten i dag. Lika intressant är det att följa den kanonad av åsikter om svartjobb som oppositionen levererar på område efter område från tid till annan. Den berättigade frågan är hur det kunde bli så som det har blivit. I debatten lyfts ofta byggbranschen fram tillsammans med kontantbranscherna och nu i dag taxisektorn och städbranschen. Slagorden om kontrollåtgärder, polisiära åtgärder och liknande haglar. De åtgärder som regeringen har vidtagit viftas bort med kommentaren: Det är alltför lite. Skatteverket har ju redovisat en skatteskala där man säger att 133 miljarder undgår beskattning. Man kan då fråga sig hur det har sett ut i det gångna tidsperspektivet. Enligt Skatteverkets bedömningar var skattefelet 1998 under den socialdemokratiska regeringen mellan 80 och 90 miljarder kronor, vilket motsvarade 5 procent av bruttonationalprodukten. År 2002 gjordes den andra mätningen, också då under s-regeringen. Då var det 100-120 miljarder, vilket också motsvarade 5 procent av bruttonationalprodukten. År 2007 var det som sagt 133 miljarder som också motsvarar 5 procent av bnp. Ser vi det här i ett nordiskt perspektiv beräknar man att skattefelet utgör någonstans mellan 2 ½ och 6 procent av bnp. Sverige ligger alltså högt i ett nordiskt perspektiv med sina 5 procent. Jag pratar alltså om det nordiska perspektivet, och det är väl värt att notera. Jag vill återigen klart betona att svartjobb inte är en ny företeelse. Grunden enligt min mening är en långvarig söndring i synen på skatter i detta land. Ett stort ansvar åvilar därför den regering som till stor del har haft makten under de senaste decennierna. Socialdemokraterna, om vi ska prata klarspråk, har i det här sammanhanget ett osedvanligt stort ansvar för de förhållanden vi har i dag. Därför förvånar det mig att man för debatten som man gör och att man använder de ordvändningar som man gör i sina reservationer och särskilda yttranden men också här i interpellationerna. Det är dubbelmoral, som jag ser det. Vi kan vara överens om att svartjobb är oacceptabelt. Ska vi kunna finansiera vår gemensamma välfärd måste vi alla dra vårt strå till stacken. De jobb som i dag sker svart motsvarar 66 000 helårsarbeten enligt Skatteverket. I och med att ca 800 000 människor ägnar sig åt svartjobb är det en utbredd företeelse som vi gemensamt måste lösa. Det här är till stor del en fråga om att ändra attityder. Därför tycker jag att det är lämpligt att ha ett ödmjukt angreppssätt till den här företeelsen. Låt oss gemensamt arbeta för att få bort de här svartjobben så att vi får mer pengar till vår välfärd!

Anf. 92 Gunnar Andrén (Fp)
Herr talman! Den förutvarande ordföranden i skatteutskottet socialdemokraten Arne Kjörnsberg från Göteborg frågade vid något tillfälle när jag skulle klippa mig. Jag är kanske inte känd för att göra det så väldigt ofta, men han erinrade mig om att jag absolut borde ta ett kvitto på att jag hade gjort det. Jag tycker att det var ett klokt råd, för detta är någonting som vi själva kan påverka. Som Jörgen Johansson också var inne på kan vi se till att hålla moralen uppe i de branscher där den är så väldigt dålig och där bristen på att till exempel ta kvitto på vad man har lagt ut är en del av det moraliska haveri som Jörgen Johansson beskrev så vältaligt. Det är klart att Skatteverket har en viktig funktion. Men man måste också säga att vi alla har ett personligt ansvar för att avstå från att göra de köp som vi kanske ibland frestas att göra. Vi har också ett ansvar att se till att de andra organisationer som arbetar inom dessa branscher, både från facket - och det har varit en hel del hål på den sidan också - och från branschorganisationerna ser till att göra sådana överenskommelser att man blir av med den osunda konkurrens som driver fram den här typen av verksamhet. Jag tycker, herr talman, att ska man titta på en sådan bransch som har gjort ett bra jobb under senare år ska man titta på restaurangbranschen och Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare med Mats Hulth, socialdemokrat, och Ulf Adelsohn i ledningen, som ser till att försöka få bort den osunda konkurrensen. Jag tror att det är framför allt den osunda konkurrensen som är besvärlig. Jag har många gånger sagt att det i den här frågan egentligen inte bör föreligga någon oenighet mellan företrädare som representerar olika partier i skatteutskottet. Jag tror i grunden inte att det gör det heller. Vi har ett gemensamt intresse här. Vad som har skett under senare år är att framför allt datatekniken har frigjort resurser till Skatteverket som kan användas till arbete med andra och svårare frågor än man har arbetat med tidigare, då framför allt granskning av persondeklarationer tog väldigt mycket tid. Den här nya formen av skattjakt, för att använda ett lite speciellt ord, kan då inriktas på de mycket stora summor pengar som har placerats utomlands och som har förblivit obeskattade vilket också har bidragit till ojämlikhet i vårt land. Är det någonting som bidrar till ojämlikhet är det nämligen just det att vissa avstår från att inordna sig under de system som vi beslutar om. Skatteverket har för några år sedan beräknat att undandragandet av skatt är 133 miljarder. Mot det ska man också säga att Skatteverket med de medel man har till sitt förfogande gör debiteringar som till ungefär 99 procent kommer in. Det är alltså bara en enda procent av vad man debiterar som inte kommer in. När vi från skatteutskottet var på besök häromdagen vid Skatteverket i Solna fick vi klart för oss att det var ungefär samma procentsats där framöver. Jag tror för min del att om det är någonting som svenska folket inte vill vara är det skattefifflare. Därför är det så viktigt att branscherna ser till att man slipper vara skattefifflare. Gunnar Myrdal sade en gång att svenska folket hade blivit ett folk av fifflare. Jag tror inte, herr talman, att svenska folket vill vara fifflare. Jag tror att man vill betala rätt skatt, men jag tror att man ibland inte riktigt känner att man har råd att göra detta.

Anf. 93 Lars Johansson (S)
Herr talman! Jag begärde ordet med anledning av Jörgen Johanssons inlägg om att vi socialdemokrater har en vokabulär som inte riktigt passar in - det tycker Jörgen Johansson - i diskussionen om vad man ska göra för att komma åt skatteflykt, skattefusk med mera. Jag vill gärna säga att vi har en väldigt seriös inställning till de här frågorna, och vi är medvetna om att det i hög grad handlar om värderingar i samhället kring varför man ägnar sig åt skattefusk och att det är viktigt att man gemensamt från samhället och från olika politiska partier har en tydlig hållning i detta. Men jag vill också påminna om att vi förra året presenterade ett åttapunktsprogram mot skatteflykt och skattefusk. Det har tyvärr inte anammats av regeringen i någon större omfattning. Bland annat när det gäller personalliggarfrågan tillsatte man en utredning förra hösten som kanske ska bli klar i år. Det går alltså väldigt långsamt. Jag kan notera - det måste också Jörgen Johansson ha kunnat notera härom dagen när vi besökte Skatteverket - att Skatteverket är drabbat av väldigt hårda besparingsbeting. Under tre år reduceras antalet anställda vid Skatteverket med 1 500 personer, och man har faktiskt underskott i sin verksamhet, vilket jag inte tycker att ett skatteverk ska ha. Det kan man ha något år, men det ska inte vara så att man återkommande, år efter år, har underskott och måste leva på kredit för att kunna behålla den personal man till nöds kan behålla. Skatteverkets chef har också uttryckt att man nu är väldigt nära gränsen för att kunna göra de viktiga prioriteringar som vi just nu diskuterar, nämligen i skattefuskfrågorna och när det gäller skatteundandrag, och även hur man ska rekrytera nytt folk som kan vara duktiga skatteexperter som också kan möta alla de personer som jobbar som konsulter för människor som vill göra olika former av skatteundandrag. Det är en komplicerad materia, och även staten via Skatteverket måste tillse att man har de bästa skattejuristerna som klarar att matcha dem som finns ute i samhället för att ge råd till sådana som vill hålla sig undan på olika sätt. Det är en viktig frågeställning som Jörgen Johansson tar upp, men jag tycker inte att man ska tolka våra inlägg som att vi inte är seriösa eller att vi överdriver. Vi är oroade över den här utvecklingen. Jag kan samtidigt erkänna att det som sker inom Norden, det nordiska samarbetet när det gäller att komma till rätta med de olika skatteparadisen, är oerhört positivt. Det var ett arbete som startade under den socialdemokratiska regeringsperioden och som sedan har fortsatt. Det finns alltså gemensamma beröringspunkter, men vi tycker faktiskt att man nu skulle ha lite högre fart i de här frågorna från regeringens sida, i synnerhet när olika branscher pekar väldigt tydligt på att det pågår en illojal konkurrens och att branschorganisationerna tillsammans med de fackliga organisationerna redovisar förslag på hur man ska kunna komma till rätta med detta. Sedan har vi en annan jättestor fråga nu, som jag tror att alla här i kammaren också har kunnat notera, nämligen att vi i allt större utsträckning kan se kopplingar till olika Bandidosgrupper, maffiagäng och så vidare som kopplas in i olika delar av näringslivet och den ekonomiska brottslighet som är kopplad till detta och som får en allt större utbredning i samhället, inte bara i Sverige utan också i andra länder. Det är alltså väldigt viktigt att samhället och staten via sina olika organ agerar kraftfullt i de här frågorna så att vi inte skapar utrymme för de här grupperna i framtiden.

Anf. 94 Anders Borg (M)
Herr talman! Det är bara att välkomna att vi i Sveriges riksdag även en lite sen kväll kan ha en engagerad debatt om skattefusk och skatteundandragande. Det är av stor betydelse om vi skulle kunna bevara låga skatter, väl fungerande konkurrens och ett starkt välfärdssamhälle. Skattefusk måste bekämpas. Den här regeringen har lagt fram omfattande och tunga förslag när det gäller att minska skattefusket och skatteundandragandet. I flera fall har vi också haft ett brett stöd i riksdagen för detta, inte minst från Socialdemokraterna. Jag tänker då naturligtvis på de förändringar som har gjorts när det gäller räntesnurror och förändringen av handelsbolag på fastighetssidan med Pandoras ask. Vi har också vidtagit särskilda åtgärder för att säkra skatten på pensionstillgångar, och vi har slutfört ett antal av de projekt som fanns från den tidigare socialdemokratiska regeringen kring personalliggare, omvänd momsföring och kassakrav. Därtill har vi också vidtagit en väldigt viktig åtgärd, och det är att vi i dag har ränta på uppskoven så att vi kan säkra att en del av de skatteintäkter som annars med den EU-lagstiftning vi har skulle riskera att försvinna från Sverige. Det är en mycket allvarlig risk med den typen av uppskov. Vi har också varit starkt pådrivande i EU-samarbetet kring skatteparadisen. Där ska man dock säga att det väl egentligen inte är förrän den gode Barack Obama lade riktig tyngd och kraft i detta som vi har sett några egentliga framsteg. Sverige har, som Lars Johansson påpekar, gjort framsteg inom det nordiska samarbetet beträffande ett antal av de här skatteparadisen. Nu får man hoppas att det tryck vi får från USA på en lång rad ska vi säga vita, grå och allt mörkare skatteregelverk kommer att ha en stor betydelse. Det gäller naturligtvis även de europeiska. Vi har ett antal sådana. För svensk del är det naturligtvis kanske i första hand Schweiz som är en stor post i det sammanhanget. Regeringen har också lagt fram en lång rad åtgärder för att minska skälen och drivkrafterna till skattefusk. Jag tänker naturligtvis på jobbavdraget, som minskat klyftan mellan att arbeta och att inte arbeta och som framför allt därmed gör att fler vill vara i den vita sektorn. Vi har sänkt arbetsgivaravgifterna särskilt för ungdomar, som ju ofta har varit en grupp som haft en tendens att röra sig ut mot de grå tassemarkerna. Vi har hushållsavdraget. Nu tar interpellanterna upp städ- och taxibranscherna. Jag kan bara dela det engagemang de visar, därför att det där också, som påpekats av bland annat Lars Johansson, finns kopplingar till ekonomisk brottslighet. Där har regeringen fått ett omfattande arbete från Skatteverket. Den så kallade svartjobbsutredningens slutrapport redovisades här den 7 april, om jag inte missminner mig. Det arbetet har under 2007 och 2008 bedrivits med betydande framgång och ska naturligtvis fortsätta nu under de närmaste åren. I slutrapporten har man lagt fram en lång rad olika förslag som vi nu har anledning att titta igenom för att se vad vi kan göra, naturligtvis såväl för städbranschen som för taxinäringen. Det vi vill ha är naturligtvis goda skatter som finansierar en bra välfärd som gör att människor känner att systemet har en sådan legitimitet att de vill bidra och vill betala sina skatter. Vidare handlar det om att kunna ha så låga skatter att svensk ekonomi är konkurrenskraftig. Därför är det bara att välkomna det stöd, i de fall vi haft det, från oppositionen för det mycket omfattande arbete mot skattefusk och skatteundandragande som bedrivits. Låt oss fortsätta i den andan! Jag tycker att det ligger mycket i det som Gunnar Andrén säger och som Jörgen Johansson framhåller, nämligen att det här är frågor där vi i grund och botten har ett gemensamt ansvar och ett gemensamt arbete.

Anf. 95 Birgitta Eriksson (S)
Herr talman! Anledningen till att jag efterlyser åtgärder i städbranschen är naturligtvis att den branschen har en väldigt lång historia med nämnda typer av problem. Städbranschen tillhör sannolikt de värst utsatta branscherna. Det konstaterades redan i branschutredningen i fråga. Men efter det blev inte mycket gjort. Jörgen Johansson menar att vi har ett stort ansvar. Ja, vi som socialdemokrater har ett stort ansvar, och också ni som allians har ett stort ansvar. Jag vill upplysa Jörgen Johansson om att vi i budgetpropositionen 2005 och i vårpropositionen 2006 hade förslag om ett stort antal åtgärder mot skattefusk, något som jag inte sett så mycket av sedan den nya regeringen tog över. Vi har i alla fall uttryckt en klar vilja. Men det är naturligtvis glädjande att Anders Borg och även övriga talare är överens om att nämnda företeelser måste bekämpas. Hur det sedan ska göras har vi inte riktigt samma uppfattning om. Kanske tycker vi att det krävs fler åtgärder och andra åtgärder än de åtgärder som regeringen har presenterat. Jag undrar också varför det har gjorts så lite just inom städbranschen. Den frågan kan diskuteras. Många i städbranschen jobbar i oseriösa företag. Invandrare och papperslösa jobbar under väldigt osjysta anställningsvillkor - dumpade löner, långa arbetstider, inga raster och så vidare. Allt sådant har vi naturligtvis också tagit del av i medierna. Herr talman! Kanske har det hela att göra med att det handlar om problem som främst berör kvinnor och invandrare. Det bekymrar mig att området blir lite lättprioriterat. 85 procent av dem som jobbar i städbranschen är invandrare. Organisationsgraden är låg eller bristfällig. Många papperslösa jobbar utan att ha en aning om vilka rättigheter de har. Tyvärr jobbar de ofta åt ohederliga landsmän. Man kan nästan tala om ett proletariat i den gamla betydelsen, alltså att lågavlönade exploateras hänsynslöst och behandlas mycket illa. Detta är bekymmersamt. Jag kan, som tidigare sagts, konstatera att man i byggbranschen - som präglas av män och starka koalitioner både från arbetsgivares och från arbetstagares sida - på kort tid har fått fram ett stort antal åtgärdsförslag. Det skulle glädja mig om vi kunde ta fram ett motsvarande åtgärdsprogram för städbranschen och andra kvinnodominerade branscher. Den svarta städningen blir inte vit av sig själv. Jag tror inte att regeringens skattesänkningar och avdrag kommer att lösa de här problemen. Jag tror nämligen inte att man kan skattesubventionera bort svartjobben. Men vi verkar vara överens om att i bakgrunden finns en grov organiserad brottslighet med yrkeskriminella. Dessa är, tror jag, helt opåverkade av era skattesänkningar och avdrag. Min fråga kvarstår: Vad har man från regeringens och finansministerns sida för satsningar när det gäller städbranschen, som jag tycker är ett väldigt viktigt område?

Anf. 96 Raimo Pärssinen (S)
Herr talman! Jag har en mycket konkret fråga till finansminister Anders Borg om regeringens beredskap utifrån de beskrivningar, önskemål och krav som taxibranschen har tillsammans med de anställda i Transportfacket. Det handlar om att överföring mellan taxibilar och beställningscentralens datorer automatiskt via radiolänk inte kräver någon komplicerad administration eller ny teknik. Det där finns redan. Beställningscentralernas datorer är redan i dag likställda med de redovisnings- och tömningscentraler som det ställs krav på att alla taxibilar ansluts till. Också detta finns alltså redan. 15-20 procent så kallade friåkare förstör konkurrensmöjligheterna för de seriösa företagen. Är det så - detta är en mycket konkret fråga till finansministern - att Anders Borg inte kan frågan eller att han vet för lite i frågan? I så fall vore det väl hedervärt att säga: Jag kan för lite just nu om det här. Jag ber om ursäkt, men jag återkommer. Prata inte runt här! Det är en konkret fråga som ställs här i kammaren. Om Anders Borg kan frågan - låt oss då gå in i en diskussion om hur det skulle kunna fungera! Det handlar om att Skatteverket kan agera tillsynsmyndighet. Man har ju haft riksprojekt i sammanhanget. Man har fångat upp väldigt många fuskare. Från branschens sida vill man ha fler kontrollmöjligheter. Med tanke på att regering och riksdag inför kassaregister inom handeln är det väl naturligt att Skatteverket blir den myndighet som ansvarar för tillsyn och för kvalitetssäkring av taxiväxlarnas redovisningscentraler. Det där ligger ju så att säga klart. Det handlar alltså om en via tekniken på området aktiv tillsynsmyndighet som snabbt kan upptäcka orimliga samband mellan körsträckor och redovisade inkomster. Man kan använda detta mer som en grund för avancerad kontroll och för lagföring när sådan behövs. Ett system med obligatoriska redovisningscentraler kommer, säger man, att öka våra samhälleliga skatteintäkter, Anders Borg, och då med betydligt större belopp än vad kostnaderna skulle uppgå till. Allting är, för att använda slarvig svenska, riggat för detta, Anders Borg. Nu säger man: Vi har allting klart. Vi är överens. Vi vet vad vi vill. Vi är rädda om vår bransch. Slå ut de oseriösa! Det ber man alltså om. Vi kan också prata om en massa andra saker. Men jag vill ha svar på min fråga. Jag har skrivit interpellationen därför att jag, precis som Taxiförbundets förbundsdirektör Thomas Winskog eller som Transportfackets Clas Linder, är så säker på att det är fråga om en lösning, om något som så snart som möjligt bör införas. Prata inte om att vara kraftfull eller effektiv, utan lyssna på vad näringen säger och svara på frågan, Anders Borg!

Anf. 97 Jörgen Johansson (C)
Herr talman! Givetvis har förändringarna inom städbranschen bidragit till en ny syn på de svarta jobben inom branschen. Vad jag reagerar på är det som uttrycks i interpellationen: "Det är naivt att tro att den här typen av företagare skulle sluta med sin affärsidé genom sänkta skatter." Kommentaren visar en människosyn som inte är acceptabel, som jag ser det. Om vi tror på människan och på förändrade attityder måste vi ha ett mer ödmjukt angreppssätt, annars kommer vi aldrig att lyckas. Lars Johansson säger att Socialdemokraterna presenterade ett åttapunktsprogram. Jag är helt övertygad om att det finns många bra saker i det programmet. Jag har för mig att en sak är oanmälda besök, helt i enlighet med de krav som byggbranschen har framställt. Vi vet att regeringen och framför allt Finansdepartementet har haft en hård belastning och inte hunnit med en hel del frågor. Just de oanmälda besöken har ju även vi från allianspartierna bejakat i skatteutskottet, och vi har även försökt få fram att man skulle kunna börja med byggbranschen och gå vidare. Till det säger Skatteverket: Nej, det är inte lämpligt att arbeta på det viset. Där pågår en diskussion. Jag har själv i ett antal debatter fört fram situationen inom skrotbranschen. Även där finns det förslag hos Finansdepartementet. Det tar, som sagt, tid att ta fram och bereda detta. Finansministern tog upp frågorna om räntesnurrorna och Pandoras ask. Det är frågor som faktiskt påtalades och som det var en livlig debatt om under den förra valperioden, men ingenting hände. Där pratar vi om enorma belopp. Herr talman! Jag ska avslutningsvis säga något positivt. När vi var på Skatteverket fick vi redovisat att aldrig förr har så många betalat inkomstskatt som i dag. Dessutom får statskassan in 99,5 procent av de debiterade skatterna. Det är ändå något positivt.

Anf. 98 Lars Johansson (S)
Herr talman! Det är bra, Jörgen Johansson, att vi kan ha en gemensam syn på betydelsen av att de åtgärder som bland annat oppositionen har föreslagit kan komma till verklig användning. Jag menar att en hel del av det som vi har föreslagit finns kvar att realisera på olika sätt. Finansministern tog upp frågan om skatteflykten och skatteparadisen, en fråga där president Obama har betytt en hel del. Jag vill gärna fortsätta den diskussionen. Sverige är ju ordförande i EU under andra halvan av 2009. Då finns det ju alla möjligheter att agera kraftfullt och ta upp frågan om hur man ska kunna arbeta vidare med att komma till rätta med skatteparadisen. Som ordförandeland kan man ju till exempel agera när det gäller att inrätta en särskild finansiell tillsynsmyndighet. I den finansiella krisen hamnar en del människor i ekonomiska trångmål och försöker komma undan skatt för att på det viset klara sig bättre. Då krävs ytterligare insatser för att kunna hålla tillbaka den typen av aktiviteter. En tillsynsmyndighet är då en fråga som kan drivas under det svenska ordförandeskapet. Jag vill därför fråga finansministern om det under ordförandeskapet kommer att tas olika initiativ - det här var ett exempel, men det finns fler - för att komma till rätta med skatteparadisen. Där kan Sverige faktiskt ha en ledande roll i Europa och möta president Obama i hans kamp mot skatteparadisen.

Anf. 99 Anders Borg (M)
Herr talman! Låt mig understryka vilken vikt vi från regeringens sida fäster vid den här frågan. Den svartjobbsgranskning som har avrapporterats i början av april visar att resultaten av det arbete som har gjorts under 2007 och 2008 har varit tydliga. Det är 2,5 miljarder ytterligare i skatteintäkter. Det är 360 år i fängelse, 660 år med näringsförbud och 1 200 brottsanmälningar som det förstärkta arbetet från Skatteverket har givit. Det ska naturligtvis fortsätta under 2009 och fram till 2012. Vi har projektet skatta.se som är av central betydelse för att vi ska kunna underlätta för företagen att få hjälp med sin löneredovisning och samtidigt underlätta skattebetalningarna. Vi har frågan om de oannonserade arbetsplatsbesöken och personalliggarna. Vi har tillsatt en särskild utredare, Lars Korsell, som ska återredovisa till september. Vi har hittills sett att det kan handla om ett betydande antal jobb - 4 000 - som man bedömer har gått från svart till vit sektor. Preliminärskattebetalningarna är upp mot 570 miljoner högre. Vi ska utvärdera och pröva hur lagstiftningen har fungerat bland annat med inriktning på att se om man kan vidga den krets av näringar som omfattas. Vi har alltså fått en bred redovisning från svartjobbsgranskningen med en uppsättning förslag. Vi har dessutom en särskild utredare som ser över frågeställningarna och ska utvärdera och pröva utvidgningen. Det betyder att man med all tydlighet kan säga att regeringen tar frågorna på allvar och aktivt driver dem vidare. Jag kan naturligtvis känna stor sympati för resonemangen om taxibransch och städbransch. Låt mig ta städbranschen som exempel. Det är ett mycket vanligt ingångsjobb i Sverige för unga människor att man jobbar inom städ, disk och olika typer av lokalvård. Jag ägnade själv en betydande del av min studietid i olika hotell och restauranger och i kök där jag städade och diskade. Det är en verksamhet som ofta fungerar väl och som innebär att man har ett arbete som är trivsamt och bra. Men det finns en betydande svart verksamhet. Det finns ett betydande utnyttjande av människor, både ungdomar och invandrare, som naturligtvis är mycket allvarligt. Svartjobbsgranskningen visar också att detta är en av de branscher där problemen är mer betydande. Det är bra att man från hotell- och restaurangfacket och från hotell- och restaurangarbetsgivarna är angelägna om att jobba med detta. Det kan inte vara så att vi erbjuder människor att ha sin första arbetsplats, när de lämnar gymnasieskolan, i en bransch som präglas av att man inte har ordning och reda, att man inte har kollektivavtal och att man inte betalar sina skatter. Därför är den här breda uppsättningen av åtgärder viktig. Problemet är inte bara svenskt. Jag vill gärna för Lars Johansson understryka att den här frågan kommer att vara prioriterad under det svenska ordförandeskapet. Den är långt ifrån okomplicerad. Det tror jag att Lars Johansson är väl medveten om. Det handlar ju inte bara om de rena skatteparadisen. Det handlar också om ett skatteundandragande där ett antal europeiska länder tyvärr har haft en attityd till kontroll och noggrannhet som inte överensstämmer med den som vi traditionellt har i Sverige, Tyskland eller Norden. Det gör att arbetet är komplicerat. I våra prioriteringar inför ordförandeskapet ligger arbetet med skatteparadisen som en av de centrala frågeställningarna på skatteområdet. Det kan jag försäkra Lars Johansson.

Anf. 100 Birgitta Eriksson (S)
Herr talman! Den svarta verksamheten i städbranschen slår ju väldigt hårt mot de ärliga och seriösa företagarna som förlorar upphandlingar i stark illojal konkurrens. Vi vill att de seriösa företagen i städbranschen ska kunna överleva. De erbjuder sjysta arbetsvillkor. De erbjuder en god arbetsmiljö för personer som kanske inte har samma möjligheter som andra att veta vilka rättigheter man har. Det var finansministern också inne på. De åtgärder som man skulle kunna fundera på och som vi har lagt fram förslag om från Socialdemokraterna är ju att Skatteverket måste ha förutsättningar för en effektiv brottsbekämpning. Vi vet att ekobrotten är arbetskrävande. Att låta arbetsgivaren varje månad redovisa in till Skatteverket den skatt man betalar per anställd i stället för en klumpsumma kan vara en sak. En annan kan vara att låta huvudentreprenörerna bli ytterst ansvariga för underleverantörernas skatter och arbetsgivaravgifter. Finansministern var själv inne på personalliggare och oannonserade besök. Man kan fundera på ID-kort som påminner om det man har föreslagit i byggbranschen. Vi har framför allt också hårdare krav på kommunernas upphandlare. Bud som ligger så kraftigt under genomsnittet borde kunna undersökas betydligt mer. Överklagade upphandlingar bör man gå till botten med. Jag tror också att man ska stödja en stärkt koalition mellan parterna i städbranschen - branschorganisation, fack och så vidare. När det gäller de papperslösas ställning tycker jag att vi måste komma vidare i den diskussionen.

Anf. 101 Raimo Pärssinen (S)
Herr talman! Jag vill notera till protokollet att Anders Borg inte svarar på min konkreta fråga: Är finansministern beredd att tillgodose kravet från taxinäringen om att införa obligatoriska tömningscentraler? Inte med ett ord har Anders Borg berört detta i sina tre inlägg. Jag beklagar detta, och jag är helt övertygad om att vi är fler som beklagar det, eftersom det är ett konkret förslag från näringen som skulle stödja de seriösa taxiåkarna. Jag vet inte om jag har blivit för luttrad, men jag förväntar mig ändå att Anders Borg ska svara på frågan: Kommer finansministern att tillgodose och möta det krav som Taxiförbundet och transportfacket ställer om obligatoriska redovisningscentraler? Det går inte att ställa frågan mer konkret än så. Ja eller nej? Är det så att finansministern är för dåligt förberedd trots att jag fått vänta åtta veckor på interpellationssvaret? I så fall kan han väl säga det, för detta är en alldeles för allvarlig fråga att bara glida över. Jag ställer frågan nu. Jag vet när jag får läsa i protokollet hur många gånger jag har ställt den. Kommer Anders Borg att medverka till att man kommer att införa obligatoriska tömningscentraler för taxinäringen? Herr talman! Jag vill för övrigt bara avrunda med att säga att jag inte vet om man far med vilseledande information från Skatteverket, men när vi besökte dem - Jörgen Johansson var med - sade man faktiskt att det här med skatta.se har regeringen lagt i frysen, det vill säga, man har inte möjlighet att fortsätta det projektet. Svara på min fråga, Anders Borg!

Anf. 102 Anders Borg (M)
Herr talman! Det är naturligtvis så att det viktiga arbetet med att bekämpa skattefusk och skatteundandragande ligger högt upp i vår prioriteringsordning. Det är alldeles tydligt och uppenbart. Vi har gått fram med förslag om personalliggare, vi har arbetat vidare med kassakraven, vi har lagt fram förslag om omvänd momsföring och det som kanske har haft allra störst ekonomisk betydelse, nämligen räntesnurrorna och Pandoras ask. Det är där de stora beloppen i skatteundandragande har förekommit, och vi har säkrat betydande belopp den vägen. Vi har öppnat för en sänkning av bolagsskatt och arbetsgivaravgift, vilket Socialdemokraterna har stött. Vi ska naturligtvis fortsätta med viktiga projekt för att säkra våra skattebaser. Den frågeställningen ligger aldrig stilla. Vi kommer hela tiden att ha nya uppslag och nya intressanta idéer för att motverka att man undandrar sig skatt. Det arbetet pågår för fullt och kommer fortsatt att drivas med kraft och kommer naturligtvis då och då att återrapporteras till riksdagen med konkreta förslag. Raimo Pärssinen reser här frågan om taxibranschen. Det är alldeles uppenbart att det är en av de branscher där vi har betydande problem med svart verksamhet, delvis naturligtvis kopplat till grov ekonomisk brottslighet och till allmänt skatteundandragande. Där har vi som sagt fått en lång rad olika förslag från svartjobbsgranskningen och även i det ytterligare arbete som kommer från Krusell. Det pågår också ett omfattande arbete kring grov ekonomisk brottslighet. Det arbetet kommer så småningom att avrapporteras och omvandlas till konkreta förslag. Raimo Pärssinen nämner specifikt en fråga kring tömningscentraler. Den frågan har han också ställt till statsrådet Torstensson som har beredningsansvaret för frågan och som naturligtvis ska återkomma i detta. Även när det gäller taxibranschen ska vi arbeta vidare med att skärpa regelverket och ha ett batteri av åtgärder som motverkar skattefusk och skatteundandragande.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.