Stängning av restauranger
Interpellation 2020/21:464 av Lotta Olsson (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2021-02-12
- Överlämnad
- 2021-02-14
- Anmäld
- 2021-02-23
- Sista svarsdatum
- 2021-03-08
- Svarsdatum
- 2021-05-18
- Besvarad
- 2021-05-18
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Socialminister Lena Hallengren (S)
Med stöd av den nya pandemilagstiftningen har regeringen gått ut med strikta regler om stängning och alkoholförsäljning på restaurang. Dock har man inte använt sig av pandemilagen för att stänga restaurangerna tidigare i kommunerna utan hänvisat till alkohollagstiftningen. Detta blir förvirrande då den är en vanlig lag och inte en undantagslag som pandemilagstiftningen, där regeringen har möjlighet att göra stora inskränkningar för att i efterhand få beslut i riksdagen. Kommunerna tolkar denna nya lagstiftning olika, och stora skillnader finns vad avser verksamheternas olika möjlighet att hålla restauranger öppna.
Kommunerna har en ambitiös intention att följa lagstiftningen, och då de kanske inte alltid har de juridiska resurserna att tolka lagen väljer de det säkra före det osäkra och ger lagen en alltför snäv tolkning, vilket drabbar företagen och i det här fallet restaurangerna på ett i praktiken olämpligt sätt.
Jag har tidigare ställt en skriftlig fråga till socialministern om hur man ska se på tillämpningen av lagstiftningen för stängning klockan 20.30 på restauranger, eftersom alkoholförsäljningen måste upphöra klockan 20.00, detta för att öka tydligheten för kommunerna hur man ska tolka lagen.
De får heller inte heller stöd i hur det ska tolkas från länsstyrelsen som högre kontrollerande instans, vilket bidrar till en ängslighet som i förlängningen drabbar enbart de restauranger som har alkoholtillstånd.
Alkoholförsäljningen och tidpunkterna för den är centralt. Ingen får servera alkohol efter klockan 20.00. Många kommuner har tolkat det som att man då måste stänga restaurangen klockan 20.30, vilket gör att en del av kunderna knappt hinner äta dessert eller dricka kaffe efter middagen.
Ministerns svar på tidigare skriftlig fråga löd:
Folkhälsomyndigheten utövar, med vissa begränsningar, tillsyn över efterlevnaden av alkohollagen och anslutande föreskrifter. Länsstyrelsen har tillsyn inom länet och ska också biträda kommunerna med råd i deras verksamhet. Tolkningen av lag sker ytterst av domstolarna. Detta gäller även under den pågående coronapandemin. Till stöd för kommuner och länsstyrelser samt serveringsställen har Folkhälsomyndigheten tagit fram dels en tillsynsvägledning, dels allmänna råd riktat till kommunerna. De allmänna råden behandlar bl.a. frågor om hur lång tid det bör förflyta efter att serveringsstället utrymts innan man möjligen öppnar på nytt för servering av mat, lättdrycker och folköl. Det är viktigt att detta stöd används i praktiken för att det inte ska uppstå en ojämlik tillämpning på olika håll i landet. De kommunala tillsynsmyndigheterna är dock självständiga myndigheter som fattar egna beslut i de enskilda fallen utifrån tillämplig lagstiftning.
Min uppfattning är, mot bakgrund av ovan, att det redan i dag finns vägledning som ger i stöd i hur lagens bestämmelser bör tillämpas.
Detta innebär att stängningen inte har lagstöd av pandemilagstiftningen utan helt av alkohollagstiftningen. Det är oroväckande att det över huvud taget ska råda oklarheter för landets krögare om vilka regler och restriktioner de än bundna att förhålla sig till och hur.
Mina frågor till socialminister Lena Hallengren lyder:
- Varför säkrar inte ministern att man använder pandemilagstiftningen i någon mån, med tanke på att Folkhälsomyndigheten inte tydligt har angett just restauranger som källa till de utbrott av smitta man sett på olika platser i landet.?
- Avser ministern att vidta några åtgärder för att förtydliga för landets bar- och restaurangägare vilken lagstiftning som reglerar restriktionerna för dem och säkra att specifika riktlinjer och information förtydligas och tillämpas för hela landets barer och restaurangen?
Debatt
(16 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2020/21:464
Webb-tv: Stängning av restauranger
Dokument från debatten
- Tisdag den 18 maj 2021Kammarens föredragningslistor 2020/21:122
- Protokoll 2020/21:122 Tisdagen den 18 majProtokoll 2020/21:122 Svar på interpellation 2020/21:464 om stängning av restauranger
Protokoll från debatten
Anf. 1 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Herr talman! Niklas Wykman har frågat finansministern hur osäkerheten kring migrationspolitiken påverkar finansministerns bedömning kring behovet av säkerhetsmarginaler och budgeteringsmarginaler och behovet av andra ekonomisk-politiska åtgärder i statens budget för åren framöver.
Niklas Wykman har också frågat finansministern vilka offentligfinansiella konsekvenser ministern uppskattar att de samhällsekonomiska kostnaderna för brottsligheten får och hur det påverkar ministerns avsikt att utreda frågorna ytterligare och vidta ytterligare åtgärder i den ekonomiska politiken för att eftersträva hållbara offentliga finanser.
Interpellationen har överlämnats till mig.
Sedan 2015 har regeringen lagt om svensk migrationspolitik. Bland annat infördes gränskontroller, id-kontroller och en tillfällig lagstiftning. Detta bidrog till att färre personer sökte asyl i Sverige. Utgifterna för migration och integration har sedan 2016 minskat med 35 miljarder kronor. Denna stora utgiftsminskning hade inte kunnat ske utan de åtgärder som regeringen har vidtagit under de senaste åren.
För kommande år prognostiserar Migrationsverket att utgifterna för migration och integration minskar med ytterligare flera miljarder kronor. Samtidigt visar Migrationsverkets prognos också att än färre kommer att söka asyl i Sverige i år. Antalet asylsökande i år förväntas bli det lägsta på 20 år.
De senaste åren har regeringen dessutom vidtagit en rad åtgärder för att öka återvändandet, både det frivilliga, som ju är huvuddelen av återvändandet, och det som sker med tvång.
Det finns därför inte fog för den oro Niklas Wykman ger uttryck för.
Vad gäller frågan om hållbara offentliga finanser är ordning och reda i statsfinanserna grundläggande för regeringens politik. Inte minst i den exceptionella situation som coronapandemin utgör är det av högsta vikt att offentliga medel används effektivt och där de behövs mest - för att stimulera ekonomin, hålla arbetslösheten nere, bibehålla företagens konkurrenskraft och säkra välfärden.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det är också mycket angeläget att offentliga medel inte betalas ut på ett felaktigt sätt och hamnar i händerna på kriminella. Utöver de kontroller som redan sker vid myndigheterna har jag därför tillsatt en utredare som ska analysera och föreslå åtgärder som minskar risken för brott kopplade till de av de coronarelaterade stödåtgärderna som har statsfinansiella och samhällsekonomiska konsekvenser. Utredaren ska kontinuerligt redovisa sitt arbete till Regeringskansliet.
Brottslighetens kostnader för enskilda, företag och det offentliga, och i förlängningen dess konsekvenser för de offentliga finanserna, är svåra att beräkna. När Brottsförebyggande rådet på regeringens uppdrag 2017 tog fram en kunskapsöversikt på området framgick det att det inom forskningen, trots att ämnet beforskats länge, saknas konsensus om såväl kostnadernas omfattning som hur dessa ska beräknas. Kostnaderna förmodas dock vara betydande, och detta är vägledande för regeringen. Att bekämpa och förebygga brott är angeläget för att bespara brottsdrabbade och anhöriga lidande och samhället, näringslivet och enskilda stora kostnader.
Regeringen bedriver ett omfattande arbete för att minska brottsligheten i samhället. Vi ökar antalet polisanställda med 10 000 till 2024. Vi har skärpt straffen för en rad brott, och vi har gett de brottsbekämpande myndigheterna mer effektiva brottsförebyggande verktyg. Regeringen har även presenterat det så kallade 34-punktsprogrammet med ytterligare åtgärder mot kriminella nätverk på kort och lång sikt. Det är det största paketet mot gängkriminalitet någonsin. Nu pågår ett intensivt arbete för att genomföra programmet.
Det är viktigt att brott upptäcks, att gärningspersoner lagförs och att brottsdrabbade får upprättelse, men det är också mycket angeläget att förebygga att brott över huvud taget begås. Med regeringens brottsförebyggande satsning skapas förutsättningar för ett strukturerat och långsiktigt brottsförebyggande arbete i hela samhället. Inte minst är det viktigt att förhindra att barn och unga dras in i missbruk eller kriminalitet. Regeringen har tidigare beslutat om förstärkningar av skola och socialtjänst, och inom ramen för 34-punktsprogrammet vidtas ytterligare åtgärder för barn och unga i riskzon och inom socialtjänst och skola i socialt utsatta områden. Genom att minska tillflödet av individer som involveras i missbruk och kriminalitet kan vi också minska gängkriminaliteten och annan brottslighet och öka tryggheten i samhället.
Anf. 2 Niklas Wykman (M)
Herr talman! Tack, Morgan Johansson, för svaret eller informationen angående interpellationen!
Morgan Johansson säger att det inte finns fog för den oro som jag uttrycker i interpellationen. Det är en oro som grundar sig i den verklighet vi lever i - i Sverige i dag. Många människor har förlorat jobbet. Många människor drabbas av brottslighet. Många människor lever i ett djupt utanförskap. Det är ett Sverige präglat av en omfattande otrygghet och en stor osäkerhet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Människor undrar varifrån alla pengar som regeringen nu gör av med i sin budgetproposition egentligen kommer. Vem ska betala? Hur mycket ska betalas tillbaka? Människor ser hur deras barn utsätts för brott. Barn och unga är rädda för att gå ute om kvällarna. De mest bestialiska brott drabbar det här landets unga.
Men Morgan Johansson konkluderar: Det finns inget skäl för Niklas Wykmans oro. Jag tror därmed att statsrådet lite för lättvindigt avfärdar en mycket utbredd oro i samhället som kanske inte främst återspeglas i mitt eget känsloregister utan är en realitet och en verklighet för väldigt många människor runt om i vårt land.
Morgan Johansson håller sedan en lång utläggning kring olika åtgärder och punktprogram. Det är 74-punktsprogram, 34-punktsprogram, 32-punktsprogram och 24-punktsprogram. Det är många punktprogram från januaripartierna rent generellt, men frågan är väl egentligen var de riktiga åtgärderna är någonstans. Hur kommer det sig, som Polistidningen visade, att det är färre poliser i yttre tjänst nu än vad det var förut? Det är ett exempel.
Med allt detta sagt är det inte det som vare sig Morgan Johanssons svar eller min interpellation handlar om. Framför allt svarar inte Morgan Johansson på min interpellation, som ju handlar om riskerna i de offentliga finanserna.
För många är det kanske en klar tanke att Morgan Johansson borde ha nog med att ta hand om migrationspolitiken och justitiepolitiken och med att försöka bekämpa den brottsvåg som har drabbat landet, men regeringen har också överlämnat denna interpellation om offentliga finanser till justitieministern. Då måste man ändå fråga justitieministern hur han ser på läget i de offentliga finanserna. Har justitieministern något svar när det till exempel gäller de 200 miljarder kronor som regeringen nu gör av med och som inte finns? Varifrån kommer de 200 miljarderna? För nästa år och året därpå föreslår regeringen att man ska göra av med 200 miljarder kronor som inte finns.
Jag undrar, Morgan Johansson: Var någonstans är de pengarna nu? Finns det ingen anledning att känna oro kring detta?
Anf. 3 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Herr talman! Nej, inte för statsfinanserna. Det är precis det som Niklas Wykman interpellerar mig om. Ja, det finns goda skäl att känna oro för gängkriminaliteten och annan typ av kriminalitet. Det är precis därför som vi i regeringen vidtar de åtgärder som vi vidtar - för att bekämpa den typen av kriminalitet. Där är vi säkerligen överens. Men det som Niklas Wykman interpellerar mig om handlar inte om det, utan det handlar om oro för statsfinanserna.
Det är möjligen lite våghalsigt av en moderat att ta upp en diskussion om statsfinanserna med en socialdemokrat, för om vi vet någonting om Moderaternas record när det gäller just statsfinanserna är det att det inte är särskilt bra. Jag tror att det är vid fem tillfällen i Sveriges moderna historia som statsfinanserna har kollapsat. Det var under första världskriget, andra världskriget, första borgerliga regeringen på 70-talet, andra borgerliga regeringen på 90-talet och senaste borgerliga regeringen 2006-2014.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
År 2006, när ni vann valet, överlämnade vi ett överskott till er på 68 miljarder kronor, som Göran Persson hade dragit ihop. Det tog två år för er att göra slut på dessa pengar. Ni gjorde så mycket slut på dessa pengar att ni inte ens hade pengar till polisen och fick skära ned polisutbildningen med 90 procent på två år. När er regeringsperiod var över 2014 noterades ett underskott på uppemot 60 miljarder kronor. Ni vände alltså ett överskott till ett underskott.
Herr talman! Ingen moderat kan lära en socialdemokrat någonting om att hålla ordning och reda i statsfinanserna.
Detta ser vi också tydligt nu. För bara några månader sedan gick Moderaterna ut och sa att staten borde plöja ned 100 miljarder i månaden till företag på grund av coronakrisen. Hade vi följt ert råd och plöjt ned 100 miljarder per månad hade pengarna varit slut nu. Då hade vi inte haft de pengar som vi i dag kan använda för att just återstarta svensk ekonomi, med stora satsningar på välfärd, klimatomställning, brottsbekämpning och rättsväsendets myndigheter samt mycket annat för att stärka Sverige. Tack vare att vi inte följde Moderaternas råd för några månader sedan har vi nu dessa pengar som vi kan använda oss av.
När vi nu tar dessa pengar innebär det förstås att statsskulden ökar. Den ökar från ca 35 procent av bnp till ca 42 procent av bnp, vilket är långt under vad de allra flesta andra länder har. Jag skulle säga att genomsnittet för EU:s medlemsländer är en statsskuld på över 80 procent. Trots att vi nu använder pengar som vi har sparat ihop under våra år kommer Sverige att fortsätta att ha bland Europas bästa statsfinanser.
Mitt korta svar på Niklas Wykmans fråga är: Det finns anledning att vara oroad över gängkriminaliteten i dag, men det finns ingen anledning att vara oroad över statsfinanserna i detta läge. Tack vare den ansvarsfulla ekonomiska politik vi har fört under dessa sex år har vi sett till att skapa oss precis det rådrum vi nu behöver för att kunna återstarta svensk ekonomi.
Anf. 4 Niklas Wykman (M)
Herr talman! Ibland är okunskap självförtroendets bästa grund. Har man ingen kunskap om hur verkligheten ser ut är det lätt att ha stark tilltro till sin egen uppfattning, även om den kanske inte stämmer.
Morgan Johansson säger att vi hade en kollaps i de offentliga finanserna 2008. Jag undrar vad Morgan Johansson grundar detta uttalande på. Och om vi hade en kollaps i de offentliga finanserna 2008, vad har vi då år 2020? Hur mycket ökade statsskulden 2008, och hur mycket ökade den 2020 - även i förhållande till tappet i bnp, till exempel?
Hur ser Morgan Johansson på fakta som kanske står sig utanför en valfri SSU-kurs? Hur ser Morgan Johansson på utvecklingen av S2-indikatorn för offentliga finansers hållbarhet, för att ta ett exempel? Hur ser Morgan Johansson på att utgiftstaket sprängs med 250 miljarder kronor nästa år? Hur ser Morgan Johansson på att inget av de ankare som finns i det offentligfinansiella ramverket respekteras? Skulden överstiger det maximala intervallet på 40 procent av bnp.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Överskottsmålet missas med åtminstone 2 ½ procent, vilket är det strukturella underskottet i bnp, det vill säga inte underskottet i de facto-bnp utan underskottet gentemot den konjunkturjusterade bnp.
Regeringen struntar i hörnstenarna i det finanspolitiska ramverket, som finns till för att Sverige ska skötas på ett långsiktigt hållbart sätt. Utgiftstaket och skuldtaket sprängs, och överskottsmålet nås inte.
Menar Morgan Johansson verkligen allvar när han säger att han inte har något att lära sig om skötseln av de offentliga finanserna?
Kan Morgan Johansson säga vilket år den regering som Morgan Johansson är minister i har nått överskottsmålet? Vilket år har budgeten varit i linje med överskottsmålet enligt Finanspolitiska rådet eller för den delen enligt regeringens egna prognoser? Det är nämligen ett år, och har Morgan Johansson inte något att lära har han troligtvis heller inga problem att besvara frågan.
Anf. 5 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Herr talman! Efter att vi tog över 2014 har Sverige gått med överskott varje år och i en sådan omfattning att vi betade av statsskulden tills vi hade den lägsta statsskulden sedan 1977. Det var effekterna av den politik vi förde.
Att Niklas Wykman står och drygar sig om SSU-kurser och att jag skulle vara okunnig får stå för honom. Jag jobbade för Göran Persson för 23 år sedan när vi sanerade statsfinanserna efter att ni hade ställt till med en massa elände och fördubblat statsskulden. Jag vet mycket väl vad det är att gneta i alla konton för att rädda svensk ekonomi. Jag vet inte vad Niklas Wykman gjorde för 23 år sedan, men detta var vad jag ägnade mig åt i slutet av 90-talet.
Jag sa inte att statsfinanserna kollapsade 2008. Jag sa att ni från 2006 till 2014 vände det överskott ni fick av oss till ett underskott när ni lämnade regeringsmakten. Det gick från drygt 60 miljarder i överskott till drygt 60 miljarder i underskott. Ni körde slut på svenska statsfinanser i sådan omfattning att ni inte ens kunde finansiera polisen, och därför drog ni ned polisutbildningen med 90 procent på två år.
Det första vi fick göra när vi tillträdde 2014 var att dels ta hand om det statsfinansiella underskottet, dels försöka bygga upp svenskt rättsväsen igen. Vi utbildar nu tre gånger så många poliser som ni gjorde under er period - apropå det som denna diskussion också handlar om, kriminalitet och brottsbekämpning.
Niklas Wykman säger att vi inte kommer att leva upp till överskottsmålet i år eller kommande år. Det ska bli spännande att se om det finns ett överskott i Moderaternas budgetförslag, alltså i deras svar på vår budgetproposition. Det kommer i så fall att tarva enorma nedskärningar i välfärden eller mycket stora skattehöjningar. Min gissning är dock att när Niklas Wykman och hans partikamrater lägger fram sin budgetmotion kommer den inte heller att leva upp till de krav han själv har sagt att man ska leva upp till.
Vi får nog konstatera att just på grund av coronakrisen måste vi hantera svensk ekonomi så att vi använder oss av de muskler som vi har byggt upp under vår tid och använder dessa pengar för att återstarta svensk ekonomi. Det handlar om välfärdssatsningar och klimatsatsningar. Det handlar om att se till att det blir fler jobb, och det handlar som sagt också om att förstärka brottsbekämpningen.
Anf. 6 Niklas Wykman (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Överskottsmålet handlar inte om att varje år ha överskott i de offentliga finanserna. Överskottsmålet handlar om att man över en konjunkturcykel ska ha, numera, en tredjedels procent av bnp i överskott. Innan ni sänkte överskottsmålet var det 1 procent av bnp i överskott i de offentliga finanserna över en konjunkturcykel. Det var ett mål som alliansregeringen såvitt jag kan minnas varje år bedömdes leva upp till av Finanspolitiska rådet men som den innevarande och förevarande socialdemokratiskt ledda regeringen bara har uppfyllt ett enda år.
Det handlar alltså inte om att slå sig för bröstet för att man har ett litet överskott under mycket goda tider. Det handlar om att man ska ha tillräckligt stort överskott i goda tider för att säkra att man över en konjunkturcykel har det överskott som är bestämt enligt överskottsmålet. Det har inte denna regering haft, och det hade inte heller den förra socialdemokratiska regeringen. För det har man fått allvarlig kritik av sitt eget expertråd, Finanspolitiska rådet.
Morgan Johansson har misslyckats med att få på plats en bred och hållbar migrationspolitik i Sverige. Denna interpellation handlar om vilka risker det medför för de offentliga finanserna.
Herr talman! Här och nu är flyktingtrycket mot Sverige inte lika stort, men det styrs inte bara av faktorer vi själva påverkar utan också av omvärldsläget. Morgan Johansson kan kanske hålla med mig om att vad som händer i omvärlden emellanåt utgör en drivkraft eller en risk för Sverige. Som ministern själv säger har vi en tillfällig lagstiftning. Men i och med att vi inte har en ny heltäckande migrationspolitik på plats i Sverige kan ministern kanske ändå se att det finns en risk för de offentliga finanserna i detta om oron i omvärlden tilltar.
Anf. 7 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Herr talman! Låt oss tala om migrationen i det avslutande anförandet.
När jag tillträdde 2014 hade Sverige EU:s mest generösa asylpolitik. Det var moderatregeringen som hade infört den. Sverige hade världens mest generösa regler för arbetskraftsinvandring. Det var också moderatregeringen som hade infört dem. Det vet säkert Niklas Wykman. Vad jag förstår valdes du in i riksdagen 2014 på ett sådant budskap; öppna era hjärtan. Det var vad Reinfeldt körde med i den valrörelsen. Eller hur?
Det första jag fick göra som migrationsminister var att strama åt reglerna. När jag tillträdde kom 12 procent av alla asylsökande till EU till Sverige. I dag är det 3 procent. Antalet asylsökande har sedan 2015 minskat med nästan 90 procent. Kostnaderna för både migration och integration har minskat med 35 miljarder sedan 2016. Det här var nödvändiga beslut; id-kontroller, gränskontroller och den tillfälliga lagen. Nu jobbar vi med en ny lagstiftning som ska på plats och som ska vara långsiktigt hållbar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag kan försäkra Niklas Wykman och alla andra att jag inte tänker släppa fram en utveckling igen som liknar den vi fick ta över av er 2014, utan vi måste se till att ha kontroll också på den delen. Det finns nämligen stora risker för inte minst statsfinanserna.
Här kör Moderaterna sönder statsfinanserna gång efter gång. Varenda gång ni regerar blir det underskott, och sedan står Niklas Wykman och skäller på mig för att vi inte återställer finanserna tillräckligt fort. Det finns, herr talman, ingen större trovärdighet i den typen av argumentation från Moderaternas sida.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Anf. 46 Socialminister Lena Hallengren (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Lotta Olsson har frågat mig varför jag inte säkrar att man använder pandemilagstiftningen i någon mån med tanke på att Folkhälsomyndigheten inte tydligt har angett just restauranger som källa till de utbrott av smitta man sett på olika platser i landet. Hon har även frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att förtydliga för landets bar- och restaurangägare vilken lagstiftning som reglerar restriktionerna för dem och säkra att specifika riktlinjer och information förtydligas och tillämpas för hela landets barer och restauranger.
Smittskyddsåtgärder på serveringsställen regleras genom lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen, som sedan den trädde i kraft den 1 juli 2020 används för att minska risken för smittspridning på serveringsställen. Sedan den 1 mars 2021 får Folkhälsomyndigheten meddela ytterligare föreskrifter om att serveringsställens öppettider ska begränsas. En förutsättning är att sådana föreskrifter är nödvändiga för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19.
Enligt Folkhälsomyndighetens föreskrifter och allmänna råd om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen ska serveringsställen hålla stängt mellan klockan 20.30 och 05.00. De får dock hålla öppet för försäljning av mat och dryck som inte förtärs på stället. Föreskrifterna får inskränkas till att gälla inom ett visst geografiskt område, till exempel ett län eller en kommun, och kan således medföra mer träffsäkra smittskyddsåtgärder som kan anpassas utifrån risken för smittspridning i olika delar av landet. Detta är en viktig insats för att säkerställa att åtgärder inte vidtas i onödan eller drabbar vissa verksamheter orimligt hårt.
Eftersom det redan finns ett särskilt regelverk för serveringsställen regleras inte dessa åtgärder genom lagen om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19 (covid-19-lagen).
De restriktioner avseende servering av alkohol vid vissa tidpunkter som gällde mellan den 20 november 2020 och den 11 april 2021 baserade sig på bedömningen att serveringsställen är särskilt riskfyllda ur smittskyddssynpunkt då för varandra okända personer samlas och tillbringar en längre tid i varandras fysiska närhet på en begränsad yta, vilket ökar risken för att viruset som orsakar covid-19 förs vidare till olika delar av samhället och skapar en ny smittspridningskedja. Folkhälsomyndigheten har konstaterat att det internationellt sett finns stöd för att serveringsställen är en riskmiljö för smittspridning, vilket bland annat beror på att ökad alkoholkonsumtion bidrar till försämrad efterlevnad av givna rekommendationer. För att läget inte ska förvärras är det viktigt att de fysiska kontakterna mellan människor begränsas även fortsättningsvis. Detta gäller även på serveringsställen.
Det är Folkhälsomyndigheten som utövar tillsyn och ger tillsynsvägledning på nationell nivå inom alkoholområdet och som har till uppdrag att utveckla stödet till berörda aktörer. Detta gäller även under covid-19-pandemin.
Folkhälsomyndigheten har tagit fram en tillsynsvägledning till berörda aktörer, däribland kommuner och serveringsställen, kring hur regelverket ser ut och hur det bör tillämpas. Jag förutsätter att Folkhälsomyndigheten utför de aktiviteter som behövs för att sprida vägledningen så att de regler som gäller är tydliga och klara för landets bar- och restaurangägare och för dem som bedriver tillsyn.
Anf. 47 Lotta Olsson (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Covid-19-pandemin har vänt upp och ned på mycket i vårt samhälle. Vi lever nu under en lagstiftning som är ett undantag från ordinarie lagstiftning, underställt Sveriges riksdag. Detta gör att regeringen har ökad makt men också ökat ansvar för att de inskränkningar som sker i samhället sker så genomtänkt och planerat som det är möjligt under en pandemi.
Vi har genom de utfrågningar som skett i konstitutionsutskottet kunnat följa hur regeringen planerat strategi och genomförande. Här finns stora brister. Det har inte funnits en generalplan som grund att följa, utan de flesta beslut fattas utifrån vad som för dagen rekommenderas.
Folkhälsomyndigheten har ansvar för smittspridningen utifrån den smittskyddslagstiftning som finns, självklart, men regeringen har ansvar för styret av hela landet. Då är det anmärkningsvärt att man inte utifrån olika scenarier för hur smittspridningen kan utvecklas har kunnat lägga upp någon typ av strategi för stängning av restauranger och barer. Jag ifrågasätter inte att restriktioner behövs, men hur de ser ut och med vilken framförhållning man inför dem spelar stor roll.
Fru talman! Det är varken rimligt eller nödvändigt att från ena dagen till den andra lägga om öppettiderna för en hel bransch, en bransch som dessutom redan blöder på grund av minskade intäkter från kunder och restriktioner för hur stor verksamheten får vara.
När man inte får något förhandsbesked om vad nästa steg i restriktionerna ska bli kan man i branschen med kort varsel bli tvungen att säga upp sin personal utan någon specifik ersättning. Det är en form av näringsförbud. Det har dessutom för många anställda inneburit att de från den ena dagen till den andra har förlorat sin inkomst.
Fru talman! Det jag huvudsakligen vill komma åt handlar inte om huruvida restriktioner behövs utan om hur de tillämpas. Jag har talat med både restaurangägare och anställda som har sagt att de blivit av med jobb för att riktlinjerna plötsligt ändrats. Det är inte Folkhälsomyndighetens tjänstemän som har strategiskt ansvar för att vi har en restaurangnäring kvar efter pandemin, utan det är regeringen. Det är bara regeringen som har möjlighet att styra detta.
Dessutom är jag djupt besviken över att man inte förstår sitt strategiska ansvar. Vi har satt stor tillit till regeringen, som har fria händer och ska kunna agera snabbt och effektivt. Då måste man lägga fast en strategi.
När jag talar med restaurangägare säger de att det får stora konsekvenser om de ena dagen är fulltecknade till klockan 22 och nästa dag plötsligt blir tvungna att stänga klockan 20. Man har kanske beställt mat eller dryck eller anlitat personal som man då inte kan använda. Dessutom innebär det nu att man börjar förlora anställda, för folk tycker att det är alldeles för osäkra anställningar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag har stor respekt för att förhållandena ändras, men man måste ha en grundplan. Så funkar ju allting i samhället.
Anf. 48 Hans Rothenberg (M)
Fru talman! Välkommen tillbaka, ministern! Det blir en hård dag i dag när man samlar ihop alla interpellationer. Vi ses om en stund igen.
För några veckor sedan debatterade jag en interpellation på det här temat med näringsminister Ibrahim Baylan. Den handlade om vad regeringen gör för att motverka konkurser i restaurangnäringen.
Detta är en interpellation som Lotta Olsson har skrivit. Den skulle inte ha behövts om man hade tänkt till och använt restauranger som ett redskap för att begränsa smitta och inte sett dem som en anledning till att smitta sprids. När jag läste socialministerns svar i dag insåg jag att det finns anledning att ställa samma frågor till henne som jag ställde till näringsministern.
I svaret säger ministern att det görs en bedömning att serveringsställen är särskilt riskfyllda ur smittskyddssynpunkt då för varandra okända personer samlas och tillbringar en längre tid i fysisk närhet på begränsad yta. Sedan coronapandemin drog igång har restauranger reglerats. Man får sitta maximalt fyra personer vid ett bord. Restaurangerna är ålagda att ha avstånd mellan borden. Man får inte stå i en bar. Människor rör sig inte på restauranger på det vis de gjorde tidigare, särskilt inte i barer.
De allra flesta restaurangägare sköter efterlevnaden av reglerna mycket väl. Jag skulle vilja säga att det i dag är svårt att hitta en bar där någon bryter mot reglerna utan att det blir en tillsägelse. Framför allt är det inte heller lika mycket folk ute i dag som tidigare.
Detta har inneburit en enorm skada för den samlade restaurangnäringen. Det var illa när man inte kunde fullfölja den andra sittningen till klockan 22, och det blev än värre när man nu ska stänga för beställningar klockan 20 och låsa klockan 20.30.
Jag undrar - detta är en fråga som jag också ställde till Ibrahim Baylan - vad det är för bedömning som Folkhälsomyndigheten gör och vad den grundar sig på när man säger att det skulle vara farligare att vara kvar på en restaurang efter 20.30 än att festen flyttar hem till någon av gästerna. Då samlas man i lägenheter. De festerna skulle inte ha uppstått om man hade kunnat vara kvar i restaurangens reglerade och kontrollerade miljö. Vad är det som ligger bakom, och vems är bedömningen? Näringsministern kunde ju inte svara på vad det är för bedömning som Folkhälsomyndigheten eller någon annan gör. Vad stöder man sig på?
Faktum är att en restaurang sannolikt är en säkrare plats att festa på än hemma. Vad grundar jag detta på? Ja, det räcker faktiskt med att tala med organisationen Fastighetsägarna. Anmälningarna till deras störningsjour har ökat dramatiskt. Nu sitter man i bästa fall på trånga balkonger i stället för på luftiga uteserveringar. Man sitter i små vardagsrum där man är för många - betydligt fler personer per kvadratmeter än om man hade varit kvar på restaurangen.
Här hävdas det också att det finns internationella studier. Vad är det för studier? Det skulle vara väldigt intressant att få veta fakta bakom detta.
Anf. 49 Socialminister Lena Hallengren (S)
Fru talman! Detta är en pandemi, och det är ytterst få som går skadeslösa, om jag får använda det uttrycket, ur den. Sedan har restaurangnäringen blivit mycket uppmärksammad och har ett stort stöd. Vi har väl alla en kvarterskrog, en favoritrestaurang eller en bar som vi känner mycket för och vars ägare vi kanske träffar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Också kulturliv, fritidsaktiviteter, kyrkor och många andra har fått lida väldigt mycket. Det gäller verksamheterna som sådana, dem som driver verksamheterna och alla i Sverige som hade velat besöka verksamheterna. Detta talar naturligtvis för att vi inte har infört restriktioner av något annat skäl än att vi har bedömt det som nödvändigt för att se till att smittspridningen minskar. När den väl börjar minska ska den ligga kvar på lägsta möjliga nivå; den ska pressas ned.
Det är en svår avvägning att bedöma när det är läge att ge bättre förutsättningar, alltså att lätta på de regelverk som finns. Kommer det att innebära en uppblossande smittspridning? I efterhand kommer man att kunna konstatera om det blev det eller inte, men att sitta och göra bedömningen är genuint svårt.
Vi har inte gömt oss bakom någon - det var det väl heller ingen som sa att vi hade - men att svara på interpellationer i kammaren eller att komma till konstitutionsutskottet och svara på frågor är just att ta ansvar för den politik som vi bedriver. Det handlar om att försöka förklara och resonera.
Jag uppskattar både interpellanten och Hans Rothenberg, som kommer in i debatten med genuina frågor. Detta är svårt. Jag vet inte om "internationella studier" ska förstås som forskningsstudier, men man kan ju titta runt i Europa och läsa medier och ambassadrapporter från världen. Där kan man konstatera att restauranger, nattklubbar och barer är en verksamhet som överallt har fått stänga och begränsas väldigt hårt. Man har försökt göra lättnader - jag tror att Boris Johnson skulle få gå på en pub som hade öppet till klockan 17 eller 18. Det är så det har sett ut.
Jag försökte beskriva detta i mitt interpellationssvar: Restauranger, krogar och barer är miljöer där människor som i normala fall inte umgås träffas. Det betyder att om man sprider smitta är det till människor som man i normala fall inte umgås med. Man skapar alltså nya smittkedjor. Människor går hem, och så får vi ytterligare smittspridning. Om vi har låg smittspridning i samhället är den risken inte så stor, men om vi har stor smittspridning ökar förstås risken.
I dag finns det regler om avstånd och så vidare, och som det nu ser ut tycker jag själv att det känns tryggt att gå till en restaurang där man respekterar avstånden och har bordsservering.
Men som jag också försökte säga i mitt svar bjuder man in till mycket mer av kanske umgänge och after work ju senare man har öppet. Det blir mer alkohol. Det finns absolut en sådan parameter i detta.
Nu när smittspridningen går ned, när trycket på vården minskar och när vaccinationerna ökar är naturligtvis restaurangverksamheten en av många verksamheter där vi kan göra förändringar. Från och med den 1 juni är det 22.30 som gäller. Det är ett uttryck för att vi vill detta, precis som när det gäller många andra lättnader.
Sedan har den här verksamheten haft en egen lagstiftning och har kunnat anpassa sig under en lång tid. Man kan se det som positivt eller negativt. Jag tror att många andra verksamheter ser på restaurangnäringen och tycker att den faktiskt har haft en fördel av att få vara reglerad och kunna bedriva sin verksamhet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag utgår från att diskussionen om alla de stöd som har funnits och som finns sker med näringsministern. Jag går inte in på dem, för jag kan dem inte i detalj.
Anf. 50 Lotta Olsson (M)
Fru talman! Lena Hallengren kan vara säker på att vi också manglar näringsministern i dessa frågor, så det handlar inte om det.
Detta handlar väldigt mycket om framförhållning. Nu beskriver ministern att man planerar för öppet till 22.30 från den 1 juni. Ja, men det är en sådan upplysning som är jätteviktig. Om man ska ha personal som jobbar två, tre timmar längre på kvällarna behöver man planera för det. Och de som ska arbeta behöver planera. De har ju också familjeliv och behöver barnpassning för att det ska gå ihop. Och det gör väldigt stor skillnad om man har öppet så att man kan ha flera sittningar.
När jag pratar med länsstyrelsen hemma och även med restaurangägare hör jag att man inte missköter sig. Man är noga med kontrollerna. Poliser kommer ut och kollar. Om man har en restaurang eller bar är man också van vid att jobba med hälsorestriktioner. Man vet att man inte ska hålla på och kladda med maten och att alla inte ska ta på buffén. Man vet att det kan vara enormt farligt med smittspridning på sådana ställen. Ett julbord kan vara förödande om det är fel personer som har hand om det.
Det är alltså inte där problemen har legat, vad jag har hört i mitt län. De som kommer till restaurangen går kanske och sätter sig vid borden inne på restaurangen som de ska, men de står kanske och köar alldeles för tätt. En person var jätteupprörd och sa till mig: Nej, man får inte äta mat och ta ett glas vin på en restaurang, men utanför Systembolaget står människor och trängs i stora flockar, så det kan man göra.
Då känner jag så här: Vi måste också förflytta ansvaret till alla oss andra som inte driver restaurang. Vi vill alla ha dessa verksamheter kvar. Precis som ministern säger längtar vi alla efter att få leva vanliga sociala liv.
Vi ska inte diskutera konkurser nu, för det tar vi också med näringsministern. Men det har inte varit så mycket konkurser som man kanske förväntat sig i branschen, även om vissa har lagt ned sin verksamhet. Men det jag hör är att många faktiskt har belånat sig för att kunna övervintra. Då betyder ett besked i tid, till exempel om att man från den 1 juni får ha en senare sittning, väldigt mycket. Då kan man se ljuset i tunneln.
Det finns ett annat problem som kan uppstå sedan. Många har lämnat branschen nu när det har varit osäkert, eftersom de inte har fått veta i tid hur det ska bli. Varken regeringen eller vi har ju kunnat veta hur pandemin utvecklas. Ett problem som man ser framåt, när man ska hämta hem den ekonomi som man inte har haft under pandemin, är att man kanske måste nyrekrytera personer som inte är vana vid att jobba på restaurang. Man ser att det har stor betydelse om man kan behålla alla personer som har rutin i sin verksamhet och om man vet att man har ekonomi för det under tiden i sommar. Det handlar om att man ska kunna överleva tills bokningarna börjar komma in för hösten.
Man tror på regeringens vaccinationsstrategi och att vi alla till hösten ska bli utsläppta på ett helt annat sätt. Mitt budskap är: Alla besked som kommer i tid och som ger en hint om hur det kommer att se ut har enormt stor betydelse. Det är det man efterfrågar, inte att man ska få göra några konstiga saker.
Anf. 51 Hans Rothenberg (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Förhoppningsvis är vi i slutet av den här pandemin, åtminstone i dess absolut allvarligaste fas. Det har varit en lång fas, och det har varit många fasor i denna fas. Anledningen till att vi har den här debatten och att jag vill gå in och ta debatten är att vi ska lära för framtiden.
Detta är inte den sista pandemin som drabbar vår generation. Förmodligen kommer det att vara flera, och pandemier kommer sannolikt att bli vanligare. Men då är det oerhört viktigt att man fattar rätt beslut och att de är välgrundade.
Folkhälsomyndigheten har en självrapporteringsmätning. Den gjordes vecka 10 för Uppsala. Uppsala har varit en ort som har varit särskilt drabbad av coronavirusspridningen. Var hade man då fått smittan? Jo, den hade man fått på arbetet, i butiker och i vården. Restauranger och barer var en försvinnande liten del av detta.
Man måste sätta detta i ljuset när regeringen lägger så mycket av sin energi på restriktioner för restaurangnäringen. Grunden för den bedömningen uppfattar jag fortfarande som obekant. Och det är stor skillnad på restaurang, bar och nattklubb. En nattklubb är ungefär som det gamla klassiska bollhavet på McDonalds. Alla är överallt, och bollarna sprutar omkring, precis som virus gör i dag. Man kan inte jämföra en nattklubb med en restaurang där fyra personer sitter vid ett bord, där avståndet är reglerat och där det finns ansvarsfulla restaurangägare som ser till att hålla restriktionerna.
När coronaviruset bryter ut klockan 20 på kvällen ska gästerna gå hem. Då flyttar festen någon annanstans. Det är tyvärr verkligheten. Detta är ett av felbesluten. Jag utgår från att regeringen kommer att utvärdera sig själv när det gäller att hantera kommande pandemi.
Anf. 52 Socialminister Lena Hallengren (S)
Fru talman! Nu ska jag komma ihåg att svara på det som Lotta Olsson sa om framförhållning. Jag missade det i min första replik.
Ja, men det är klart att vi vill ha framförhållning. Och nu är det betydligt enklare, för nu går det i rätt riktning. Nu har vi vaccinationer som ökar i omfattning. Vi ser hur smittspridningen minskar. I december visste vi inte hur det skulle se ut. Vi gjorde naturligtvis bedömningen att de kraftfulla åtgärder som vidtogs i slutet av november och i början av december skulle ge resultat och att vi skulle få en betydligt lägre smittspridning. Så blev inte fallet, utan det har varit en otroligt utdragen process.
Jag är inte så förtjust i att hela tiden tala om vågor, för det ger liksom en känsla av att det är så här: Det blir en våg, och sedan går den över. Sedan går det ett tag, och så kommer det en ny våg.
Det är inte riktigt så det fungerar. I efterhand kan man ju försöka läsa smittspridningen och se om det blev eller inte blev en våg eller om det blev en våg som bara liksom fick en liten platå och som sedan tog fart igen. Så har det känts under hela 2021, vilket var skälet till att regeringen sa: Vi har för avsikt att varannan vecka försöka göra bästa möjliga bedömningar utifrån det underlag vi har.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Detta gjorde vi just för att man skulle veta vilken förväntansbild som finns. Man skulle kunna säga: Vi låter detta ligga flera månader för säkerhets skull. Men det vill man inte heller. Pandemilagen ger inte heller regeringen rätt att vidta åtgärder som är oproportionerliga, utan man ska försöka ligga så nära det som krävs för att minska smittspridningen som möjligt. Varannan-vecka-beskedet har helt enkelt varit ett sätt att försöka ge rätt förväntansbild.
Sedan skulle jag tro att såväl myndigheterna, som vid flera tillfällen har kommunicerat gemensamt, som regeringen har en ganska välupplyst befolkning som verkligen följer med. Alla har nog känt: Det här går inte riktigt i rätt riktning. Det verkar inte som att det är så mycket bättre den här veckan än förra veckan.
Och vi har sagt att vi måste se betydande förbättringar för att vi ska kunna göra förändringar.
Jag ska också kommentera detta med att de sköter sig och att många i personalen med frustration kan säga: Det är de som kommer hit som kanske inte riktigt förstår hur de ska göra. Ibland säger man i butiker: Ja, men det är de som kommer hit som inte följer rekommendationerna. Vi har satt upp en tydlig skylt här.
Det är lite så hela den här pandemin är. Det är så den göds. Det handlar inte om regelverken utan om just efterlevnaden. Det är klart att om man inte har några kunder i butiken, restaurangen eller någon annanstans är det ju inte svårt att garantera att man inte har någon trängsel. Hur man gör det här på bästa sätt är därför en utmaning. Hur gör man med värdar, och hur kommunicerar man med besökare?
Jag vill ändå komma tillbaka till att om vi inte hade haft det regelverk som vi har för restaurangerna hade situationen varit en annan. Nu har vi ett regelverk som innebär att man sitter fyra och fyra, och vi står här och diskuterar nästan som en självklarhet att man är fyra vid borden och att det är bordsservering. Men så har det ju inte alltid varit. Från början var det absolut inte så; då kunde man trycka in hur många man ville. Det var bara en fråga om hur trångt besökarna gick med på att sitta: "Hur många är ni? Vi tar en stol till!" Visst längtar vi till detta, och man byggde kanske sin inkomst på den känslan, att bara ha en viss yta men ändå kunna få in jättemånga besökare.
Så som vi och Folkhälsomyndigheten, med föreskriftsrätt, har reglerat restaurangverksamheten och serveringsställena har det inte bidragit till smittspridning, och bilden och vår uppfattning är ju att om vi inte hade haft dessa regleringar hade vi haft en annat läge. Vi har behövt minimera alla de platser i samhället där vi skulle kunna ha en ökad smittspridning.
Det är precis som Hans Rothenberg sa eller om det var Lotta Olsson: Det finns ju ett skäl till att arbetsplatser och till exempel alla statliga myndigheter har påbjudit hemarbete i största möjliga utsträckning. Privata sammanhang kommer vi inte riktigt åt.
Anf. 53 Lotta Olsson (M)
Fru talman! Framförhållning är precis vad det handlar om. Jag upplever inte att folk är arga på sådant som man faktiskt förstår: Nu är det så här, och nu kommer det att vara så här i 14 dagar. Vi kan inte veta vad som händer om 14 dagar, men nu har vi att förhålla oss till det här. Det är snarare det här flummet från dag till dag som det ibland har varit.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag måste ändå säga att regeringen har blivit bättre, men från början var det enormt flummigt. Man kan heller inte förlita sig på Anders Tegnell när det gäller hela styrningen av landet. Han är inte rustad för det, även om han har många goda egenskaper och är kunnig på andra områden.
Jag upplever inte heller att det är dåliga budskap som man inte kan ta. Om man får veta att nu får ni stänga i tre veckor eftersom smittläget är katastrofalt, då är det också ett budskap. Det är det här att inte veta, för man försöker så intensivt att planera för att personalen ska ha rimlig arbetsbelastning, för att man ska få sin ekonomi att gå runt och för att kunderna också ska veta att det finns plats på restaurangen. Om inte kunderna tror att det är öppet över huvud taget kommer de ju inte att komma dit. Det handlar också om produkterna som man måste ha. När vi vill komma och äta något gott måste det ju finnas något, annars är det inte aktuellt heller.
Det handlar alltså om tydlighet. Sedan kan det vara en grundplanering, och händer det någonting måste vi alla ändra oss. Man vill ha tydlighet och ansvarstagande och inte höra att vi ska lyssna på Folkhälsomyndigheten, för det är inte deras uppgift att sammanställa allt detta. Den uppgiften har de facto regeringen, och det kan man inte backa från.
Anf. 54 Socialminister Lena Hallengren (S)
Fru talman! Jag delar inte bilden av att det har varit besked från dag till dag. Däremot håller jag med om att intresset, suget, behovet av att få så mycket information som möjligt har varit enormt. Nu kanske man inte sitter lika bänkad framför myndigheternas presskonferenser, men det gjorde man i många månader, och jag tycker att vi måste dra oss till minnes hur det var och hur man hela tiden sökte kunskap: Vad händer, vad tror ni, vad kommer att hända? Jag ska inte ha något långt försvarstal för Anders Tegnell, men jag måste säga att det är beundransvärt av en statlig tjänsteman att vara beredd att kliva fram på det sättet. Han förtjänar inte den kritik som han får från många andra håll.
När det handlar om att vara transparent och att hela tiden vilja berätta tror jag att det hade varit tvärtom. Hade man inte svarat på alla frågor och haft en idé om vad man tror och vad bedömningen är utan sagt att man inte kunde svara tror jag inte att någon hade varit mer nöjd. Det är klart att man alltid kan hitta ett sätt att säga hade ni gjort så där i stället och bara det ni var säkra på - men då hade det blivit ganska få presskonferenser, kan jag säga. Det hade blivit ganska få beslut om man bara skulle ha gjort det som man var hundra procent säker på. Det ligger lite i sakens natur.
Som politiker vet vi också att många människor lyssnar inför val och hör det som de själva vill höra. När partierna sedan kommer till makten så säger väljarna: Ni lovade ju! Nja, säger vi, vi sa så här.
Man lyssnar alltså in och vill i det här fallet kanske gärna tro att smittspridningen minskar och att detta bara var för en kort tid. Jag tror kanske inte att man från början ville höra att det här är en pandemi, att det kommer att ta tid och att ett vaccin också tar tid. Det är ju rekord att vi ett och ett halvt år efter pandemins början kommer att ha en vaccinerad befolkning. Det hade väl ingen av oss vågat tro.
Jag inser att framförhållning är jätteviktigt, men jag vill också säga att det är extremt svårt när man inte vet hur framtiden ser ut.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.