Stärkt äganderätt och näringsfrihet
Interpellation 2017/18:195 av John Widegren (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2017-11-21
- Överlämnad
- 2017-11-22
- Anmäld
- 2017-11-23
- Sista svarsdatum
- 2017-12-06
- Svarsdatum
- 2017-12-19
- Besvarad
- 2017-12-19
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Äganderätten och näringsfriheten är grundläggande beståndsdelar i ett fritt samhälle och är även oundgängliga förutsättningar för välstånd och utveckling. Trots att äganderätten är en grundlagsskyddad rättighet har den ett svagare skydd än många andra fri- och rättigheter. För att äganderätten ska stärkas borde äganderätten och näringsfriheten omfattas av begränsningsreglerna i 2 kap. 21 § regeringsformen (RF) och av reglerna om vilandeförklaring i 2 kap. 22 § RF.
Äganderättsfrågor aktualiseras också inom jord- och skogsbruk. Alltför ofta hindras skogsägare från att avverka sin skog på grund av artskyddsförordningen, regler om nyckelbiotoper eller utökad talerätt avseende avverkningar. Markägares rättigheter kan också inskränkas av offentliga eller privata aktörer som vill bygga vägar och järnvägar eller sätta upp mobilmaster.
Mot bakgrund av äganderättens och näringsfrihetens grundläggande betydelse för ett fritt och välmående samhälle framstår det därför som angeläget att stärka dessa rättigheter. Det krävs en omfattande kartläggning av hot mot och inskränkningar i äganderätten och näringsfriheten i dagens Sverige.
Regeringen borde därför tillsätta en äganderätts- och näringsfrihetskommission med uppgift att brett och djupt kartlägga och analysera situationen. Kommissionen bör sedan föreslå de förändringar som krävs för att stärka skyddet för äganderätten och näringsfriheten.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga justitie- och inrikesminister Morgan Johansson:
1. Anser ministern att äganderätten och näringsfriheten borde omfattas av begränsningsreglerna och reglerna om vilandeförklaring i 2 kap. regringsformen?
2. Vad anser ministern om att inrätta en näringsfrihetskommission?
3. Vilka åtgärder avser ministern och regeringen att vidta för att stärka äganderätten och näringsfriheten?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2017/18:195
Webb-tv: Stärkt äganderätt och näringsfrihet
Dokument från debatten
- Tisdag den 19 december 2017Kammarens föredragningslistor 2017/18:53
- Protokoll 2017/18:53 Tisdagen den 19 decemberProtokoll 2017/18:53 Svar på interpellation 2017/18:195 om stärkt äganderätt och näringsfrihet
Protokoll från debatten
Anf. 43 Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Fru talman! John Widegren har frågat mig om jag anser att äganderätten och näringsfriheten borde omfattas av begränsningsreglerna och reglerna om vilandeförklaring i 2 kap. regeringsformen, vad jag anser om att inrätta en näringsfrihetskommission samt vilka åtgärder jag avser att vidta i syfte att stärka äganderätten och näringsfriheten.
Jag anser, i likhet med John Widegren, att det är av grundläggande betydelse för det moderna samhället att enskilda så långt som möjligt garanteras närings- och yrkesfrihet och skydd för sin egendom. Bestämmelserna som tillförsäkrar enskilda dessa fri- och rättigheter är grundlagsskyddade i regeringsformen.
Bestämmelsen om äganderätt ändrades 2011 så att huvudprincipen om rätt till full ersättning för förlusten vid expropriation och annat sådant förfogande gjordes tydligare. Det infördes också ett tillägg som innebär att rätten till ersättning vid så kallade rådighetsinskränkningar som sker av hälsoskydds, miljöskydds- eller säkerhetsskäl ska regleras i lag.
Den nya utformningen hade sin grund i en politisk överenskommelse mellan samtliga dåvarande riksdagspartier inom ramen för den parlamentariskt sammansatta Grundlagsutredningen. Även utformningen av bestämmelsen om närings- och yrkesfrihet, som infördes i regeringsformen den 1 januari 1995, var resultatet av en bred politisk överenskommelse över blockgränserna.
I syfte att stärka äganderätten infördes år 2010 dessutom nya ersättningsregler vid expropriation och andra situationer där fastigheter tas i anspråk med tvång. De nya reglerna ledde till höjda ersättningar.
Konstitutionsutskottet har vid flera tillfällen uttalat att bestämmelsen om egendomsskyddet i regeringsformen är väl avvägd. Utskottet har behandlat motionsyrkanden om att göra egendomsskyddet likvärdigt med de så kallade politiska rättigheterna men har inte varit berett att föreslå ändringar av begränsningsreglerna i syfte att stärka äganderätten.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag instämmer i de bedömningarna och vill samtidigt understryka vikten av att värna den politiska överenskommelse som så sent som 2010 legat till grund för den nuvarande utformningen av 2 kap. regeringsformen. Samma överväganden gör sig gällande när det kommer till näringsfriheten. Jag ser därför inte några skäl att vidta åtgärder i syfte att göra ändringar i det befintliga grundlagsskyddet.
Anf. 44 John Widegren (M)
Fru talman! Tack, ministern, för svaret! Äganderätten och näringsfriheten är grundläggande beståndsdelar i ett fritt samhälle och även oundgängliga förutsättningar för välstånd och utveckling. De har ett visst grundlagsskydd genom bestämmelser som finns i 2 kap. regeringsformen.
Vi moderater står fortsatt bakom uppgörelsen i Grundlagsutredningen och de förändringar av regeringsformen som blivit resultatet av denna uppgörelse. Vi anser dock samtidigt att det är viktigt att hålla den författningspolitiska debatten vid liv och fortsätta diskutera vilka ytterligare förändringar av regeringsformen som kan vara motiverade, så att inte en död hand läggs över diskussionen om författningsfrågor.
Alla i regeringsformen garanterade fri- och rättigheter åtnjuter inte samma skydd mot rättighetsbegränsande lagstiftning. Skyddet för äganderätten och näringsfriheten är till exempel svagare än skyddet för fri- och rättigheter såsom yttrande, informations, mötes, demonstrations- och föreningsrättigheterna.
Äganderätten och näringsfriheten skyddas inte av begränsningsreglerna och reglerna om vilandeförklaring. Mycket talar för att grundlagens skydd mot rättighetsinskränkningar borde vara lika starkt oavsett vilken fri- eller rättighet det gäller.
Om äganderätten skulle omfattas av begränsningsreglerna skulle en inskränkning i den enskildes äganderätt endast få göras för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle eller absolut nödvändiga. Det blir, som jag sagt tidigare, lättare att inskränka äganderätten och näringsfriheten än vissa andra fri- och rättigheter i och med att begränsningsreglerna och reglerna om vilandeförklaring inte är tillämpliga på dessa rättigheter.
Fru talman! Den begränsning som finns i regeringsformen 2 kap. 15 och 17 § är att de båda rättigheterna endast får inskränkas för att tillgodose angelägna allmänna intressen. Men vad är då allmänna intressen? Det blir i hög grad upp till den som vill expropriera en viss egendom att avgöra vad som är ett angeläget allmänt intresse.
Man kan till exempel tänka sig ett företag som vill expandera genom att köpa en grannfastighet med hjälp av expropriationslagen eller med stöd av plan- och bygglagen efter en planprocess. Företaget kanske ber kommunen om att expropriera marken för att detta skulle kunna leda till fler jobb. Skulle detta då kunna omvandlas till ett allmänt intresse, på bekostnad av enskilda människors äganderätt?
Därför frågar jag på nytt ministern: Vore det inte lämpligt att äganderätt och näringsfrihet åtnjuter samma skydd som andra fri- och rättigheter och därför omfattas av begränsningsreglerna och reglerna om vilandeförklaring i regeringsformen 2 kap. 21 och 22 §?
Anf. 45 Jesper Skalberg Karlsson (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Tack, ministern, för svaret! Det är välkommet att John Widegren har påkallat den här debatten om äganderätt och näringsfrihet. Det är angelägna frågor för ett land som har byggt sitt välstånd med just dessa två ben som fundament. Som ledamot i miljö- och jordbruksutskottet vill jag passa på att bredda den här debatten med några exempel från verkligheten som rör just detta område.
Herr talman! År 2013 gjorde länsstyrelsen ett tillsynsbesök hos familjen Hillström i Bredöl, några mil från Vänern. Familjen har i flera generationer, sedan 1856, drivit ett småskaligt sågverk med energi från Nossans strömmande vatten. Men ungefär 200 meters mellanrum finns två turbiner, som vid maxeffekt tar ut ungefär en fjärdedel av vattendragets medelflöde. Men efter länsstyrelsens besök förklarades häradsdomen för ingreppet i vattendraget som ogiltig.
Motivet var att man ville ge fiskarna bättre vandringsvägar uppströms. Det kan vara bra, men det finns här naturliga vandringshinder två kilometer nedströms, som omöjliggör för fiskar att ta sig uppåt när det är dags att leka.
Den juridiska processen beräknas kosta 1,2 miljoner kronor. Det är små belopp i den här kammaren, där vi ofta pratar om miljarder, men för en enskild familj är det hisnande summor.
Herr talman! År 2014 beslutade Länsstyrelsen i Västra Götaland att utöka strandskyddet för 66 av 141 sjöar i Lerum. Skyddet från strandkant gick då från att vara 100 meter till 300 meter. Detta skedde trots att flera områden redan var bebyggda. Det fanns alltså ingen strand där.
Dessutom fanns det ett antal fastigheter dit kommunen själv hade dragit VA ända fram till tomtgräns. Den investeringen blir då tämligen värdelös.
När överklagande sedan gjordes till Högsta domstolen slog man fast att staten är skadeståndsansvarig om grundläggande rättigheter inte respekteras. I det här fallet kan man tänka sig att det handlar om äganderättsskyddet i regeringsformen eller Europakonventionen. Men när regeringen har fått ärendet på sitt bord har man viftat bort detta.
Herr talman! År 2017 uppmärksammades skogsägarparet Andreasson i Bollebygd. De hade gjort en avverkningsanmälan till Skogsstyrelsen enligt konstens alla regler, men de fick ändå vänta i elva månader på ett beslut om vad de ska få göra på sin egen mark. Det är nu det blir intressant. När beslutet väl kom ville myndigheten begränsa avverkningsplanerna för att skydda tjäderns spelplats. Men tjäderns spelplats var inte på paret Andreassons mark utan på grannens mark.
Det är klart att man kan tycka att sällsynta fåglar bör skyddas, men tjädern är inte ens rödlistad. Tvärtom får man faktiskt skjuta hur många man vill under jaktsäsongen. Då kan man undra vem det är till gagn att äganderätten åsidosätts, för varken grannen, paret Andreasson eller samhället verkar göra någon särskild vinst.
Herr talman! Man ska inte dra stora växlar på enskilda exempel, men jag skulle bli förvånad om inte också justitieministern ser det mönster som avtecknar sig.
Anf. 46 Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Jag satt med i Grundlagsutredningen, som lade fram förslaget till den nya regeringsformen. Det var ett antal frågor vi diskuterade där. Det var en helhetsförhandling. Utredningen leddes ju, som ni vet, av Per Unckel.
En fråga som vi diskuterade mycket var just regleringen av äganderätten. Man ska vara klar över att det är åtminstone två starka intressen som står mot varandra. Det ena är den privata äganderätten - rätten att få göra vad man önskar med det som man äger, oavsett om det är en fastighet, skog, mark eller vad det nu kan vara. Det andra är kollektiva samhällsintressen. Den privata äganderätten står på ena sidan och de kollektiva samhällsintressena står på den andra.
Hur kan då ett kollektivt samhällsintresse se ut? Det kan till exempel handla om viktiga investeringar som vi behöver göra. Vi kan behöva dra en väg eller en elledning. Vi kan behöva dra en järnväg. Vi kan behöva sätta upp mobilmaster. Då måste man på ett eller annat sätt kunna ta i anspråk privat egendom. Kan man inte det skulle en hel del av samhällsutvecklingen i de här avseendena avstanna och låsas.
Det finns massor av sådana exempel. Jag har själv suttit i byggnadsnämnden hemma i Lund. Det är visserligen 20 år sedan, men jag minns mycket väl när vi skulle dra dubbelspåret genom Lund. Det var ett jättestort planärende, där man till slut fick vara beredd att lösa in en del fastigheter för att vi över huvud taget skulle kunna få rum med den järnväg vi skulle bygga. Detta var helt nödvändigt för att kunna öka kapaciteten.
I Grundlagsutredningen diskuterade vi mycket om var gränserna ska gå någonstans och om vad som ska hända när man får sin privata egendom ianspråktagen på olika sätt - det kan handla om att rådigheten över den blir begränsad eller kanske till och med att den blir exproprierad. Då ändrade vi regelverket och sa att man bör få full ersättning för egendomen. Vi tydliggjorde detta i utredningen. Det bör också finnas ett bättre lagstöd när det gäller en del rådighetsinskränkningar. Sedan vidtog Alliansregeringen år 2010 ytterligare åtgärder när det gäller ersättningsreglerna. Om fastigheter skulle tas i anspråk med tvångsmedel höjde ni ersättningen så att man skulle få ytterligare 25 procent av marknadsvärdet i förhållande till vad som gällde tidigare.
Här talar vi om sådant som är grundlagsreglerat. Jag tycker att den reglering vi har nu är väl avvägd. Jag står fast vid den överenskommelse som finns, precis som Moderaterna gör, vad jag förstår.
Det är kanske ännu viktigare att vi håller fast vid detta nu eftersom vi ju står inför en situation där vi kommer att behöva göra väldigt stora samhällsinvesteringar de kommande åren. Vi kommer att behöva bygga jättemycket infrastruktur, både vägar och järnvägar. Vi kommer att behöva bygga väldigt mycket bostäder. Vi kommer kanske också att behöva rusta upp it-infrastrukturen på olika sätt. Då kan vi inte medverka till att försvåra detta ytterligare. Det är ju precis dessa avvägningar man måste göra.
En grundlagsöverenskommelse tecknas för mycket lång tid framöver, och det är bara några år sedan vi gjorde detta. Jag ser därför ingen anledning att riva upp grundlagsöverenskommelsen när det gäller den här frågan. Jag står fast vid det som vi kom överens om då.
Anf. 47 John Widegren (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Tack för svaret, ministern! Jag vill precis som Jesper tala lite om jord- och skogsbruket, som ofta aktualiseras i äganderättsfrågor mot bakgrund både av offentliga myndigheters ingripande med hänvisning till miljö- och bevarandesynpunkter och av att offentliga eller privata aktörer vill ha tillgång till jordbruks- eller skogsmark för exempelvis vägar och järnvägar. Ministern talar här om det kollektiva intresset. Jag förstår det kollektiva intresset, men grundbulten måste ändå alltid vara att ägandet ska komma före det allmänna. Då kanske vi ska höja ersättningarna ännu mer när vi gör ingrepp.
Vi ser ökade talerätter och överklaganden när markägare gör avverkningsanmälningar för att producera skog. Skogen är vår viktigaste exportnäring. Det handlar om artskyddsförordningen, nyckelbiotoper med mera. Det är hela tiden ett tryck mot enskilda markägare. Som jag berättade för ministern för någon vecka sedan ser vi aktivister på gårdarna, där människor vill bedriva sin verksamhet.
Är det ett allmänt intresse att göra exproprieringar av åkermark - man tar bort en ändlig resurs, åkermarken, som är en ständigt minskande vara på jorden? Man kan också ta upp Reepaluutredningen och kraven på vinstbegränsningar för privata välfärdsföretag, vilket i praktiken innebär inskränkningar av både äganderätt och näringsfrihet. Detta är några exempel på situationer där frågan om äganderätt och näringsfrihetens ställning i dagens samhälle aktualiseras.
Mot bakgrund av äganderättens och näringsfrihetens grundläggande betydelse för ett fritt och välmående samhälle framstår det därför som angeläget att nu göra en omfattande kartläggning av hot mot och inskränkningar i äganderätten och näringsfriheten.
Hur tillämpas till exempel skrivningarna om "angeläget allmänt intresse"? Hur vanligt är det med expropriation, och vilka skäl anförs? Vilka andra åtgärder hotar, i teorin och praktiken, äganderätten och näringsfriheten? Vilka av hoten beror på utformningen av lagstiftning och andra regler - vem får till exempel överklaga en avverkning? Vilka beror på hur myndigheter och domstolar tillämpar reglerna? Vi har till exempel 27 olika länsstyrelser som tolkar regler på helt olika sätt i exempelvis förprövningar och annat.
Därför vill jag återigen fråga ministern, herr talman, om det inte är dags att regeringen tillsätter en äganderätts- och näringsfrihetskommission som får i uppgift att djupt och brett kartlägga och analysera situationen så att denna urholkning av äganderätten inte fortsätter.
Anf. 48 Jesper Skalberg Karlsson (M)
Herr talman! Vi har just nu tillväxt i Sverige, och det beror lite förenklat på tre saker.
För det första är exporten till andra länder stark. Vi vet dock att många av de ekonomier vi exporterar till är lånedopade. För det andra har vi en stor offentlig konsumtion till följd av ett stort flyktingmottagande. Mottagandet har dock minskat avsevärt sedan 2015 och fortsätter att minska med aviserad politik. För det tredje har vi en stark privat konsumtion. Detta beror till stor del jobbskatteavdragen, men dessa är ju Socialdemokraterna kritiska till.
Herr talman! Man behöver därför fundera på var den framtida tillväxten ska komma ifrån. Som ett retoriskt grepp kan vi titta på de tre stora sektorerna inom den tillverkande industrin, det vill säga basen i det svenska välståndet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
När det gäller cementindustrin på norra Gotland, där Europas grönaste cementfabrik ligger, hotas hela verksamheten av regeringens förslag på nya, stora Natura 2000-områden. När det gäller skogen i Norrland och våra 330 000 privata skogsägare har regeringen verkligen ökat tempot i att peka ut nya nyckelbiotoper, något som inte ger formellt skydd men gör att virket blir värdelöst. När det gäller SSAB och LKAB, två stora bolag, är det klart att de påverkas av regeringens totala skattehöjningar om 40 miljarder sedan 2014.
Frågan blir självklart var tillväxten egentligen ska komma ifrån när äganderätten sätts ur spel.
För övrigt vill jag med emfas ställa mig bakom de förslag John Widegren har lyft fram i sin interpellation och tacka för debatten.
Anf. 49 Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Herr talman! När Jesper Skalberg Karlsson ska förklara den starka tillväxt vi har radar han upp exporten, och det är ju riktigt. Han nämner den offentliga konsumtionen, men den har sannerligen inte bara med flyktingmottagandet att göra. Så var det kanske 2015-2016, men inte nu, 2017. Nu är det i stället till följd av de stora pengar vi har gått ut med till exempel när det gäller sjukvård och skola - att vi anställer betydligt fler i de verksamheterna.
Han nämner även privat konsumtion och kopplar det till jobbskatteavdraget. Nja, den privata konsumtionen tror jag i stor utsträckning drivs av att sysselsättningen har ökat så mycket som den har gjort. Folk har jobb, helt enkelt, och har man jobb har man också pengar i plånboken och kan gå ut och handla. Arbetslösheten har som ni vet minskat väldigt kraftigt.
Sedan glömmer Jesper Skalberg Karlsson totalt en av de frågor vi faktiskt diskuterar här, nämligen byggandet. Bostadsbyggandet ligger ju på rekordhöga nivåer, och det är klart att det också driver tillväxten just nu att vi har fått en vändning när det gäller bostadsinvesteringar. Vi behöver bygga många bostäder.
Slutligen handlar det om det faktum att vi har ordning och reda i statsfinanserna. Att vi har överskott i statsfinanserna innebär i sig att räntorna kan hållas låga, och det innebär också i sig att tillväxten kan vara hög. Jesper Skalberg Karlsson ger alltså inte ens en halv förklaring, skulle jag vilja säga, till den goda ekonomiska utveckling vi ser just nu. Det är dock riktigt att vi har en stor tillväxt.
Det jag ville förklara i mitt tidigare inlägg var att olika intressen står mot varandra. Vi har å ena sidan privat äganderätt och å andra sidan kollektiva samhällsintressen. Det var det jag sa; det handlar alltså inte bara om kollektiva intressen utan om kollektiva samhällsintressen. Vi har ett intresse av att kunna genomföra många av de investeringar vi behöver göra. Jag pekar på väginvesteringar, elledningar som måste dras, järnvägar, mobilmaster som måste sättas upp och så vidare.
Hade vi inte haft möjlighet att genomföra den typen av investeringar på grund av att detta skulle vara låst av enskilda fastighetsägare kan ni ju tänka er vilket land vi hade haft. Ibland behöver vi kunna genomföra den typen av investeringar, och då behöver vi möjlighet att i värsta fall expropriera. Då ska ägaren ha full ersättning. Det ska finnas tydligt lagstöd för detta, och det var precis det vi rättade till från och med 2011 tack vare den uppgörelse vi gjorde.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
John Widegren lyfter också fram frågan om de privata välfärdsföretagen, och jag måste säga att jag har otroligt svårt att förstå den diskussionen. För mig handlar diskussionen om att se till att förvalta skattepengar på ett bra sätt, det vill säga se till att de pengar vi betalar in i skatt också används till skolan, till exempel. Det är nämligen det som är tanken med att betala in pengar i skatt - att de ska användas till skolan och inte så att säga bubbla bort i några stora vinstuttag och slutligen hamna i ett skatteparadis någonstans. Det vill vi inte.
När det gäller skolan och dessa starka vinstintressen finns det dessutom risk för betygsinflation, det vill säga att företagen tävlar med varandra i den delen. Jag tycker inte alls att detta har med näringsfriheten att göra utan med hur man bäst förvaltar våra gemensamt hopslitna skattepengar och ser till att de används på ett bra sätt.
Slutligen är jag inte beredd att ta upp frågan igen. Jag menar att vi gjorde en uppgörelse 2010, efter den utredning som leddes av Per Unckel. Den uppgörelsen står jag fast vid, och jag utgår ifrån att även Moderaterna står fast vid den.
Anf. 50 John Widegren (M)
Herr talman! Jag hör ofta ministrar ta upp den goda ekonomin, och det känns ju fantastiskt roligt att det är tack vare den borgerliga regeringen vi har den goda ekonomin i dag. Den värsta ekonomiska krisen på väldigt länge tog vi oss igenom bäst av alla länder i Europa.
När det gäller välfärdsföretag kommer jag och ministern nog inte att vara överens. Jag menar att det fortfarande är ett företag man driver, och i ett företag blir det vinster. Vi ska dock inte tala om vinsterna utan om kvaliteten.
Jag pratar med många markägarorganisationer, och de känner ett stort hot i dag. De känner att äganderätten är hotad och att den urholkas mer och mer. Det är en oro vi måste ta på allvar. Jag förstår att ministern ibland kanske kan ha lite svårt att framhäva äganderätten, för de partier han ämnar samarbeta med är inte så himla glada i äganderätt. Jag ber därför ministern, återigen, att under helgerna ta sig en rejäl funderare på om vi kanske ändå ska öppna äganderätts- och näringsfrihetskommissionen för att komma vidare i äganderättsfrågorna.
Utöver det vill jag passa på att önska ministern en god jul och ett gott nytt år. Jag tackar för debatten.
Anf. 51 Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Herr talman! Jag ska naturligtvis fundera på mycket under julen. Jag tror dock inte att jag kommer att ha kommit till någon annan slutsats efter helgerna än jag gör i dag, nämligen att vi en gång faktiskt har bestämt hur gränsdragningen ska se ut. Det gjorde vi när vi gjorde upp om detta utifrån Grundlagsutredningen för några år sedan.
Jag och mitt parti står som sagt fast vid uppgörelsen, och jag tycker faktiskt att det är rätt viktigt. Det kan inte vara så att Moderaterna bara står fast vid Grundlagsutredningen när man sitter i regering och sedan, så fort man hamnar i opposition, börjar försöka avvika från överenskommelser. Det måste trots allt finnas något slags grundläggande ärlighet här. Det vi kommer överens om ska gälla alldeles oavsett om man befinner sig i opposition eller regeringsställning.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag utgår som sagt ifrån att Moderaterna också står fast vid den uppgörelse som gjordes. Den var ju en del av ett paket där mycket annat naturligtvis förhandlades. Vi gav oss i olika avseenden, och ni gav er i olika avseenden, John Widegren, just för att vi skulle kunna hitta en kompromiss. Börjar man rycka i den kompromissen bara för att man har hamnat i minoritet hamnar man till slut i ett läge där det inte går att teckna stora överenskommelser. Det måste gå att lita på varandra även när det har blivit ett regeringsskifte. Jag tycker att det är viktigt.
Ekonomin går bra, och John Widegren säger att det beror på den borgerliga regeringen. Jag ska säga att inte var så kul att tillträda 2014, då vi fick ta över ett jättestort underskott. Det var 60 miljarder i underskott. Man kan självklart också säga att ju längre vi får styra, desto bättre går det för Sverige. Den argumentationen från John Widegrens sida tror jag alltså är rätt svag.
Jag vill dock naturligtvis passa på att önska John Widegren en riktigt god jul och en välförtjänt vila under de veckor som kommer.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.