Statens stöd till trossamfund
Interpellation 2018/19:319 av Christer Nylander (L)
Händelser
- Inlämnad
- 2019-09-09
- Överlämnad
- 2019-09-10
- Anmäld
- 2019-09-12
- Svarsdatum
- 2019-09-20
- Besvarad
- 2019-09-20
- Sista svarsdatum
- 2019-09-24
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)
En viktig del av regeringens politik för civilsamhället är ett ekonomiskt stöd. Det ges i olika former och på olika grunder. För idrottsrörelsen, folkbildningen, friluftsfrämjandet etcetera är det en väsentlig del av verksamhetens finansiering. Så också för trossamfund.
I utformandet av stödet har staten att balansera olika principer. Bland annat ska civilsamhällets frihet och självständighet värnas samtidigt som stödet inte ska gå till dem som bekämpar det öppna samhället och grundläggande demokratiska värderingar. En annan avvägning är hur stor del av det samlade stödet som ska gå till olika delar av civilsamhället och hur statens neutralitet mellan olika delar av sektorn och inom delsektorerna uppfattas för att inte undergräva legitimiteten.
Ytterligare faktorer att överväga är risken för negativa korporativistiska tendenser när beslut om fördelning inom respektive sektor sker på sätt som innebär att etablerade och befintliga aktörer har starkare ställning än nya.
För att utreda statens stöd till trossamfund tillsatte regeringen utredningen Dir. 2016:62 Översyn av statens stöd till trossamfund. Utredningen lämnade sitt betänkande i maj 2018. Remissrunda har genomförts, och betänkandet bereds nu på Regeringskansliet.
Förutom ett välkommet fokus på hur ett demokratikriterium kan utformas behandlar utredningen frågan om neutralitet mellan olika livsåskådningar.
Utredningen pekar på att det finns argument för att göra lagstiftningen om stöd till samfund livsåskådningsneutralt. Utredaren konstaterar i en debattartikel där betänkandet redovisas att staten inte är förpliktad att ge stöd till trossamfund men att staten om så sker bör förhålla sig neutral mellan olika samfund.
I utredningen konstateras vidare följande (s. 262):
Ur ett likställighetsperspektiv går det också att argumentera för att stödet även bör ge förutsättningar för personer som har en sekulär livsåskådning att i gemenskap med andra utöva och uttrycka en sådan övertygelse. En sådan argumentation motiverade den norska staten att 1981 vidga sitt stöd till trossamfund så att det också kom att omfatta livsåskådningssällskap. Även i Tyskland, Island och Belgien behandlas trossamfund och livsåskådningssällskap lika, medan t.ex. Finland, Italien, Rumänien, Slovakien och Ungern inte ger något stöd till livsåskådningssällskap.
I dag är stödet till trossamfund utformat så att livsåskådningar som inte innefattar tro på en gud eller annan övernaturlig makt inte kan få del av stödet. Utredningen redovisar skäl för att ta bort denna exkludering av sekulära livsåskådningar men föreslår trots detta inte att denna exkluderingsgrund ska tas bort. Detta kan tolkas som att man menar att det är en politisk uppgift att avgöra om också icke-religiösa livsåskådningssamfund ska kunna omfattas av stödet, vilket inte enbart innebär ekonomiska fördelar utan också praktiska för de samfund som kan komma att omfattas.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag ställa tre frågor till kultur- och demokratiminister Amanda Lind:
1. När avser ministern och regeringen att återkomma till riksdagen med anledning av utredning Dir. 2016:62 Översyn av statens stöd till trossamfund?
2. Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att olika livsåskådningar ska behandlas neutralt av staten vid fördelning av stöd till trossamfund?
3. Avser ministern att vidta andra åtgärder för att lagstiftningen ska bli livsåskådningsneutral?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2018/19:319
Webb-tv: Statens stöd till trossamfund
Dokument från debatten
- Fredag den 20 september 2019Kammarens föredragningslistor 2019/20:8
Protokoll från debatten
Anf. 15 Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)
Herr talman! Christer Nylander har frågat mig när regeringen avser att återkomma till riksdagen med anledning av utredningen Översyn av statens stöd till trossamfund samt vilka åtgärder jag avser att vidta för att olika livsåskådningar ska behandlas neutralt av staten vid fördelning av stöd till trossamfund.
Dagens lagstiftning är från millennieskiftet, och den bygger i sin tur på en praxis som funnits i Sverige sedan 70-talet. Utredningen, som den särskilde utredaren Ulf Bjereld ledde, var den första större översynen av politikområdet. När vi nu ser över stödet till trossamfunden i grunden är det naturligt att många olika åsikter kommer fram. Det har tydligt synts i de remissvar som inkommit.
En viktig fråga som behandlas i betänkandet gäller just den fråga som Christer Nylander lyfter fram, nämligen vilka som ska få del av stödet. Utredningen öppnar för att det kan vara möjligt att vidga målgruppen till att även omfatta sekulära livsåskådningsorganisationer men menar att frågan bör utredas vidare.
För mig är det viktigt att vi inte försenar processen för att återkomma till riksdagen i frågan om demokrativillkor för statsbidrag. Just denna fråga är något som riksdagen vid flera tillfällen har lyft. För mig och regeringen är det en central princip att när statliga bidrag beviljas till trossamfund och andra organisationer ska de gå till verksamhet som är förenlig med grundläggande demokratiska principer så som de bland annat uttrycks i regeringsformen.
I det kommande lagstiftningsarbetet behöver flera svåra avvägningar göras. För mig är det viktigt att vi kan hitta ett förslag som har så brett stöd som möjligt i riksdagen.
Anf. 16 Christer Nylander (L)
Herr talman! Jag tackar för svaret. Jag delar uppfattningen att det är viktigt att vi får på plats ett demokrativillkor när det gäller statsbidraget till civilsamhället. Det är en del i januariavtalet mellan regeringen och Liberalerna och Centerpartiet. Jag tycker att det är viktigt att vi får det på plats. Jag tycker att det är bra. Jag ser dock inte att det skulle stå i vägen för den del som jag pratar om i min interpellation, som är en annan fråga.
Staten ger bidrag till civilsamhället - idrott, kultur, trossamfund och annat. Det är rimligt, tycker jag. I denna debatt handlar frågan om den del av bidragen som går just till trossamfunden. Jag tycker att man kan ställa sig den grundläggande frågan: Varför ger staten bidrag till dessa? Ges det för att trossamfunden är en viktig del av civilsamhället? Ja, så skulle det kunna vara. Men då skulle man också kunna tänka sig att de inte skulle ha ett särskilt bidrag just för detta utan att det i stället skulle ingå i en större pott av stöd till civilsamhället.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
De är rimligen en viktig del av civilsamhället. Man kan tänka sig att just den delen är särskilt viktig, och då är det ett argument för detta. Men det måste finnas något ytterligare, herr talman. Därför tycker jag att vi ska gräva vidare och fråga oss: Varför är det så viktigt att just trossamfunden får en egen pott, ett eget stöd? Idrottsrörelsen får ett särskilt stöd eftersom idrotten bidrar med någonting särskilt i civilsamhället. På samma sätt måste det finnas ett argument för att just trossamfunden får en särskild pott: att de bidrar till något särskilt i civilsamhället.
Jag kan tänka mig att det finns ett sådant skäl. Det måste bygga på att människan i grunden är en meningssökande varelse. Vi söker sammanhang och mönster, och vi försöker skapa oss en bild av vår egen roll i den stora berättelsen, om det finns en stor berättelse och om vi tror på den berättelsen.
Man kan tänka sig att staten anser att det behövs ett särskilt stöd till organisationer som hjälper människor att hitta sin plats, förstå sin mening, förstå den stora meningen och se mönster och sin livsuppgift. Men om det är skälet till att det finns ett särskilt stöd just till trossamfund måste man fråga sig: Varför får vissa berättelser, vissa förklaringar och vissa mönster en sorts behandling medan andra organisationer som står för ett annat mönster och en annan livsåskådning får en annan bedömning? Varför får vissa samfund som skapar en mening som inkluderar en gud ett särskilt stöd medan de som har ett meningssökande som inte inkluderar en gud inte får stöd?
Jag har svårt att se den här logiken, för om det finns ett särskilt skäl att ge stöd till trossamfund måste det ju vara ett skäl som inte diskriminerar dem som inte inkluderar en gud eller en religiös bekännelse i sitt meningssökande.
Sverige har ingen statsreligion. Sverige ska inte ha någon statsreligion. Stödet är mer generellt än att försöka få människor att tolka in något visst i sig själva. Det är i stället ett stöd för att försöka hitta mening i livet, att se sig själv i det stora sammanhanget och hitta stöd i en livsåskådning och på det sättet säkert också må bättre.
Det är detta min interpellation handlar om: Varför ska staten ge ett särskilt stöd till dem som inkluderar en religiös uppfattning men inte ge stöd till dem som inkluderar en sekulär livsuppfattning?
För mig är den enda rimliga slutsatsen att stöd till trossamfund ska gå till trossamfund oavsett om de inkluderar en gud eller inte. Jag undrar därför vilka argument statsrådet ser för att ha en ordning som vi har i dag, där olika livsåskådningar behandlas olika. Vilka argument finns för en ordning som innebär att religiösa livsåskådningar får en annan behandling än icke-religiösa livsåskådningar?
Anf. 17 Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)
Herr talman! Trots att vi lever i ett samhälle som oftast kallas världens mest sekulära kan vi konstatera att religion och tro betyder mycket för många människor. Precis som Christer Nylander lyfte fram delar jag fullt och fast det faktum att vi har ett stöd från staten som delas ut till trossamfund.
Det finns en lång historia bakom detta. Det här är en ordning som vi har haft sedan 70-talet, och i grunden handlar det om att ge förutsättningar för alla människor som tror eller som ingår i ett religiöst samfund i Sverige i dag att i realiteten utöva sin tro. Vi måste också komma ihåg att det system vi har utgår från en situation då Svenska kyrkan hade en utpräglad särställning, och på det sättet skulle förutsättningarna mellan olika trossamfund utjämnas.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Detta är bakgrunden och också ett av skälen till att vi just nu genomför den här översynen. Det är min absoluta uppfattning både att trossamfunden ger ett mervärde i samhället och att religionsfriheten är en mänsklig rättighet, det vill säga en hörnsten i den svenska demokratin. Där fyller detta stöd en funktion.
Det vi ska komma ihåg är att staten delar ut 14 miljarder om året till civilsamhället. Ett levande och blomstrande civilsamhälle är någonting som jag och regeringen tycker är oerhört viktigt och fundamentalt. Civilsamhället består av många olika saker som folkbildning, ungas organisering och idrottsrörelsen, och vi har olika slags stödsystem utformade för vårt mångfasetterade civilsamhälle.
Jag skulle inte säga att vi särbehandlar trossamfunden bara för att det finns ett särskilt bidragssystem för trossamfund. Det finns som sagt var många exempel på riktade bidrag för olika grupper av civilsamhällets aktörer, där jag även kan nämna stöd till kvinnoorganisationer och partistöd.
Med detta sagt resonerar utredningen lite just om frågan om ett livsåskådningsneutralt stöd och konstaterar att det inte borde stå i strid med diskrimineringsförbudet i Europakonventionens kapitel 14, eftersom situationen för konfessionella samfund och andra typer av organisationer inte är helt jämförbara. Sverige är långt ifrån det enda landet som har det här systemet - Finland, Slovakien och Italien har det också.
Sedan finns det andra länder som har gått över till ett mer livsåskådningsneutralt system. Det här är en komplex fråga, vill jag säga. Om man ska införa ett livsåskådningsneutralt system måste man se till att skapa tydliga kriterier för detta, eftersom det finns andra organisationer som är värde- eller idébaserade. Där måste man hitta en gränsdragning.
Som jag sa i mitt inledningsanförande finns det ett stort tryck från riksdagen att vi ska återkomma i frågan om demokrativillkor. Utredningen konstaterar därför att om man ska gå vidare med ett livsåskådningsneutralt system måste det utredas vidare. Det är ingenting vi kan ta ställning till här och nu.
Anf. 18 Christer Nylander (L)
Herr talman! Vi är överens i ganska många led: dels att det är viktigt med civilsamhället, dels att det av det skälet är rimligt att det finns ett särskilt statsstöd till civilsamhället.
Vi är överens om att man kan dela in civilsamhället i olika delar som har lite olika uppgifter, och jag tror att vi är överens om att just livsåskådningar har en särskild dimension när det gäller att hjälpa människor att hitta sin del i den stora berättelsen eller hitta sina mönster.
Det vi inte är överens om är om man här och nu, så snart som möjligt, ska gå över till ett system där man likställer olika livsåskådningar så att sekulära livsåskådningar behandlas på samma sätt som religiösa livsåskådningar.
Herr talman! När staten ger bidrag måste det finns tydliga och transparenta principer. Jag tycker att staten ska vara livsåskådningsneutral och inte positivt särbehandla några framför andra. Det ska finnas en likställighet; oavsett vem det gäller ska man behandlas lika.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
För att utreda stödet till trossamfunden har regeringen tillsatt denna utredning, som jag har läst med stort intresse. Jag konstaterar att det finns många intressanta delar i det som partierna bakom januariavtalet har anledning att skyndsamt arbeta vidare med, till exempel demokrativillkor, för att se till att de som får stöd från staten också upprätthåller grundläggande mänskliga rättigheter och demokrati.
Utredningen kom i maj 2018, och remissrundan är genomförd. Man tittar vidare på just detta med sekulära livsåskådningar och pekar på att det finns argument för att göra lagstiftningen neutral när det gäller synen på livsåskådningar.
Utredaren konstaterar också i en debattartikel att betänkandet redovisar att staten inte är förpliktad att ge stöd, men att man om man gör det bör förhålla sig neutral mellan olika samfund. Ganska långt bak i utredningen konstaterar man, och nu citerar jag, herr talman, att "ur ett likställighetsperspektiv går det också att argumentera för att stödet även bör ge förutsättningar för personer som har en sekulär livsåskådning att i gemenskap med andra utöva och uttrycka en sådan övertygelse". Utredningen nämner sedan ett antal länder som är ganska lika Sverige och som har gått över till ett system som inte diskriminerar vissa livsåskådningar jämfört med andra livsåskådningar.
I dag är stödet till trossamfund utformat så att livsåskådningar som inte innefattar en tro på en gud eller annan övernaturlig makt inte får del av stödet. Utredningen noterar att man kan behöva se över detta och att det finns skäl att göra det. Jag gör bedömningen att utredaren på det sättet säger till oss politiker att nu är detta en politisk fråga och nu får politikerna hantera detta vidare.
Jag tycker att vi ska hantera det vidare. De föreslår inte en förändring i grunden, men jag uppfattar att de med detta också signalerar att politikerna bör fälla avgörandet.
Herr talman! Anser statsrådet att det är rimligt att vi från politikens sida nu för detta resonemang vidare?
Anf. 19 Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)
Herr talman! Jag vill inte gå in och tolka vad utredaren avser mer än vad som faktiskt står i utredningen. Det man där konstaterar är att det skulle kunna gå att göra det här bidraget livsåskådningsneutralt. En del länder har valt att göra det, medan en del länder har valt att ha det kvar som det är.
Hur som helst är det en fråga som behöver utredas vidare, vilket skulle innebära att flera centrala begrepp skulle behöva definieras. En avgränsning mot övriga värdebaserade organisationer inom det civila samhället skulle också behöva göras. I detta gäller självklart regeringsformens beredningskrav, vilket innebär att vi inte fritt kan ändra i utredningsförslagen utan att först behöva remittera detta.
Min och regeringens ståndpunkt är att i ett sådant fall skulle en oberoende utredare först behöva undersöka frågan och därefter lämna ett förslag som kan remitteras i vanlig ordning. Jag är inte beredd att försena processen med demokrativillkoren till trossamfunden för en sådan utredning.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
När det gäller vad en utredare säger eller inte säger i en debattartikel tror jag att författaren i det sammanhanget avsåg att ett av syftena med att över huvud taget göra den här översynen också är att utjämna förutsättningarna mellan trossamfunden. Tidigare i Sverige har det ju funnits en ordning där kristna samfund, och framför allt Svenska kyrkan, har haft en särställning även i skrivningarna och i lagen som reglerar stöd till trossamfund. Det är också någonting som vi kan komma till rätta med när vi går vidare med den här utredningen.
Utredningen uttalar sig inte emot förändringen till ett livsåskådningsneutralt stöd men konstaterar återigen att frågan behöver utredas vidare.
Jag kan bara avsluta med att säga att jag delar Christer Nylanders ambition om att alla människor, oavsett om man tror på en gud eller har en annan åskådning, måste ha möjlighet att utöva detta på ett rimligt sätt. Jag konstaterar återigen att vi från statens sida ger ett gediget stöd till civilsamhället, som syftar till att möta olika gruppers behov inom civilsamhället.
Med det sagt är min hållning att vi fort behöver komma vidare i fråga om demokrativillkor, och jag vill inte försena den processen.
Anf. 20 Christer Nylander (L)
Herr talman! Jag noterar ett antal saker, bland annat att statsrådet tycker att det är rimligt att det finns stöd. Jag noterar också att statsrådet inte tycker att man i onödan ska diskriminera vissa jämfört med andra. Jag håller med statsrådet om att det är viktigt att processen kring demokrativillkor nu löper vidare snabbt.
Jag kan dock konstatera att det finns något annat än "nu" och "aldrig", nämligen ett område där man kan säga antingen "ganska snart" eller "nästan aldrig". Någonstans i den pendeln skulle jag vilja höra statsrådet säga att detta är en sak som utifrån den utredning som finns kan beredas ganska skyndsamt. Det är klart att det 2019, 2020, 2021, 2022 och så vidare är orimligt att ha ett system där staten inte är likvärdig i sin behandling av dem som har en sekulär respektive dem som har en icke-sekulär trosuppfattning eller livsåskådning.
Eftersom jag är på mitt mest optimistiska och positiva humör i dag, herr talman, skulle jag vilja säga följande: Om statsrådet i sitt sista inlägg inte säger något annat än det hon sagt i interpellationssvaret och den följande debatten gör jag bedömningen att det finns en öppenhet från regeringens sida att fortsätta diskutera hur man kan ändra stödet till trossamfund så att det inkluderar även dem som är sekulära och därmed inte diskriminerar några uppfattningar jämfört med andra.
Anf. 21 Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)
Herr talman! Vi har ett levande, blomstrande och mångfasetterat civilsamhälle, och jag vill tacka Christer Nylander för möjligheten att betona det här i kammaren.
Religion betyder mycket för många i vårt samhälle, och det är bra. Det finns ett värde i att vi har ett stödsystem för trossamfund på samma sätt som vi har ett stödsystem för övriga delar av civilsamhället - för folkbildning, ungas organisering, idrottsrörelsen, kvinnorörelsen och politiska partier. I detta ska det finnas förutsättningar för ett levande civilsamhälle. Det är vårt syfte, och det är en viktig del av ett starkt demokratiskt samhälle - vilket vi ju vill ha.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det finns en stor efterfrågan från riksdagen, och jag och regeringen har en hög ambition att så snabbt som möjligt återkomma med resultatet av den utredning som har belyst olika aspekter av stöd till trossamfund. Där har just demokrativillkoren och att de anslag och bidrag som staten delar ut till civilsamhället inte ska gå till trossamfund och organisationer som bryter mot grundläggande värderingar behandlats. Min bestämda målsättning är att vi ska återkomma till riksdagen med detta så fort som möjligt.
Det finns andra frågor som också lyfts, bland annat frågan om livsåskådningsneutralt stöd. Jag vill vara tydlig med att den process vi just nu är inne i, där vi ska bereda den utredning som faktiskt har gjorts och komma fram med ett förslag på den så fort som möjligt, är mitt fokus - inte att tillsätta andra utredningar, vilket utredningen ju konstaterar behöver göras för att vi ska kunna ta steg vidare i detta.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.