Statlig verksamhet i Ånge

Interpellation 2009/10:224 av Stenberg, Hans (s)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2010-02-04
Anmäld
2010-02-04
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar fördröjt anmält
2010-02-17
Sista svarsdatum
2010-02-18
Besvarad
2010-03-19

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 4 februari

Interpellation

2009/10:224 Statlig verksamhet i Ånge

av Hans Stenberg (s)

till näringsminister Maud Olofsson (c)

Ånge är en liten kommun i Norrlands inland som på kort tid har drabbats mycket hårt av nedläggning av statliga verksamheter.

För tre år sedan flyttade SJ 40 tågmästartjänster från kommunen och för ett år sedan avvecklade Migrationsverket sin verksamhet i Ånge. Det innebar att ett trettiotal jobb försvann och att kommunen nu tvingas riva 100 lägenheter.

Bara under det senaste året har beslut tagits om avveckling av kriminalvårdsanstalten i Viskan och SVT:s digitaliseringsverksamhet i kommunen vilket innebär att ytterligare närmare 100 jobb försvunnit.

Nu kommer nästa dråpslag. Posten överväger att lägga ned sin paketsorteringsterminal i Ånge vilket skulle innebära ett bortfall på 100 arbetstillfällen.

Sammantaget drabbas därmed Ånge av så stora uppsägningar att det blir mycket svårt att hantera för en liten glesbygdskommun.

När privata storföretag lägger ned verksamheter så brukar samhället kräva att företagen tar ansvar och genomför åtgärder för att mildra effekterna av neddragningarna och för att skapa nya jobb. Detsamma borde rimligen gälla när staten genomför drastiska nedskärningar på en ort.

Därför vill jag fråga näringsministern:

Kommer näringsministern att vidta några åtgärder för att ersätta de statliga jobben som försvunnit genom SJ:s neddragningar och avvecklingen av Migrationsverkets, Kriminalvårdens, SVT:s och eventuellt Postens verksamheter i Ånge?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2009/10:224, Statlig verksamhet i Ånge

Interpellationsdebatt 2009/10:224

Webb-tv: Statlig verksamhet i Ånge

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 1 Maud Olofsson (C)
Fru talman! Hans Stenberg har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att ersätta de statliga jobben som försvunnit genom SJ:s neddragningar och avvecklingen av Migrationsverkets, Kriminalvårdens, SVT:s och eventuellt Postens verksamheter i Ånge. Låt mig inleda med att säga att det är regeringens uppfattning att tillväxt och konkurrenskraft framför allt främjas av goda generella villkor för företagande och entreprenörskap. Därför har regeringen genomfört 172 insatser för jobb och företagsamhet under mandatperioden. Det är insatser som syftar till att göra det självklart, enkelt och mer lönsamt att starta och driva företag. Regeringen följer också noga utvecklingen av varsel i olika branscher och i olika delar av landet bland annat med stöd av regionala samordnare. Det decentraliserade arbetssättet har varit mycket framgångsrikt, något som också har uppmärksammats av OECD. Regeringen arbetar för tillväxt i hela landet. För att stärka landsbygdens tillväxtmöjligheter har regeringen presenterat En strategi för att stärka utvecklingskraften i Sveriges landsbygder - detta för att kvinnor och män ska kunna utbilda sig, arbeta, driva företag och förverkliga sina drömmar i hela Sverige. Regeringen har också vidtagit en rad arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Bland annat har regeringen intensifierat förmedlingsverksamheten, utökat antalet platser i arbetspraktik, förstärkt nystartsjobben och utvecklat yrkesutbildningarna. Inriktningen för regeringens regionala tillväxtpolitik har tyngdpunkt i långsiktiga strategier kombinerat med ett starkt regionalt och lokalt inflytande. Det är genom egen kraft, byggd på de förutsättningar som kommuner och regioner själva har bäst kunskap om, som man kan skapa en långsiktigt god jordmån för företag och därmed fler jobb. Regeringen har också gjort kraftfulla satsningar på infrastruktur för att öka möjligheterna för individer och företag att bo och verka i hela Sverige. Regeringen tillhandahåller en rad verktyg och satsningar, som den lokala och regionala nivån kan använda utifrån de prioriteringar som de finner är bäst utifrån de lokala förhållandena. Det är det bästa sättet att stödja såväl Ånge kommun som alla andra delar av landet.

Anf. 2 Hans Stenberg (S)
Fru talman! Jag vill börja med att tacka ministern för svaret även om det inte var så konkret som jag önskade. Anledningen till att jag ville ha debatten med näringsministern är att jag vill ta den som utgångspunkt för en lite vidare debatt om statens ansvar när man lägger ned statlig verksamhet i en liten utsatt glesbygdskommun. I Ånge kommun har befolkningen halverats de senaste 50 åren. Nu ligger man strax under 10 000 invånare. Jag har genom åren sett hur ett stort antal industrijobb har försvunnit. För att delvis kompensera det har det under tidigare år förts dit en del statlig verksamhet. Men nu har vi under senare år sett att många av de statliga verksamheterna också flyttas bort. Bara under de två tre senaste åren handlar det om att SJ har plockat bort ca 40 tågmästartjänster. Migrationsverket har lagt ned sin verksamhet vilket har inneburit att 30 jobb försvunnit, och kommunen har tvingats riva 100 lägenheter. Alldeles nyligen har kriminalvårdsanstalten i Viskan och SVT:s digitaliseringsverksamhet lagts ned. Det handlar om sammantaget drygt 100 jobb direkt. Till det kommer alla indirekta jobb som följer med att det finns stora verksamheter på orten i servicenäringar och annat. Callcenterjobb har försvunnit. Det får naturligtvis återverkningar på handel och service. Sammantaget blir det av en dimension som gör att det blir oerhört svårt för kommunen att hantera. För Ånges del handlar det om att jobb försvinner i den dimension som kan jämställas med om Volvo skulle lägga ned sin verksamhet i Göteborg när man jämför kommunernas storlek. Vi har också den situationen att för dem som friställs finns mycket få alternativ. För många, de allra flesta, blir flytt den enda lösningen. Det är för långa avstånd för att till exempel pendla till Sundsvall. Även om många gör det blir det oerhört kostsamt. Om man har eget hus gör det också att det blir väldigt svårt att sälja fastigheten eftersom värdena ligger så lågt. Ovanpå den situationen vi haft riskerar nu nästa dråpslag att komma. Man överväger också att flytta verksamheterna från Postens paketsorteringsterminal med 70 anställda till andra orter. Då kommer kommunen att stå där med en tom fastighet som kommunen hyr ut till Posten för en väldigt billig hyra för att man varit rädd om jobben på orten. Det är här jag tycker att det måste finnas ett ansvar för staten. När man som en stor dominerande arbetsgivare på en ort sammantaget lägger ned så oerhört många jobb på kort tid borde man ha ett särskilt ansvar utöver det generella som är lika för storstad och glesbygd och i princip är samma för alla i hela landet. Man borde ha ett särskilt ansvar som en stor arbetsgivare på en liten ort när man lägger ned. Min fråga till ministern är: Har staten ett sådant ansvar?

Anf. 3 Maud Olofsson (C)
Fru talman! Det är självklart att staten har ett ansvar. Det är viktigt att man ser det ansvaret i perspektivet att det gäller hela Sveriges tillväxt. Jag tror att Hans Stenberg håller med mig om att statlig verksamhet också ska vara effektiv. Våra skattebetalare är inte beredda att betala till vare sig statliga bolag eller statlig verksamhet i övrigt om den inte bedrivs på ett effektivt sätt. Det är våra myndigheters ansvar att se till att det är så. Där vet Hans Stenberg mycket väl att ingen minister kan gå in i verksamheten och säga: Ni borde inte lägga ned i Ånge, eller ni borde göra si eller så med olika verksamheter. Då finns ett annat utskott här i riksdagen som säger: Det ska inte ministrar ägna sig åt. Vi styr med generella riktlinjer. Vi har i budgetpropositionen skrivit om regional tillväxt: Det är viktigt att de statliga myndigheternas lokalisering i större utsträckning får en spridning över landet. Det handlar om att noga pröva om myndigheter kan lokaliseras utanför storstäderna, i första hand till länscentrum eller andra större orter. En utgångspunkt är att myndigheterna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter effektivt. Det är den generella styrning vi har. Det andra är att det också är viktigt att våra myndigheter samordnar sina verksamheter. Det har hittills gällt under både den socialdemokratiska regeringen och den här regeringen att vi måste hitta lösningar där inte bara staten själv utan också tillsammans med kommuner, regioner och den privata sektorn hittar bra servicelösningar som fungerar väl runt om i landet också på de mindre orterna. Sedan kommer jag till det aktuella fallet. Jag känner Ånge rätt väl eftersom Västernorrland är min hembygd. Man säger att för dem som friställs finns det inga alternativ. Men det är ju därför som den här generella politiken är så viktig. Vi har en företagspolitik som gör att människor verkligen ser att det är lönsamt att starta och driva företag. Vi bygger infrastruktur så att det är möjligt att ta sig till och från Ånge, och på så sätt kan man göra orten attraktiv. Det byggs ut utbildningsplatser så att människor får en högre utbildning och därför också är mer attraktiva på arbetsmarknaden. Vi ser till att energiomställningen nu sker så att det kan byggas näringar som man traditionellt inte har sett. Det som sker nu i många av de mindre kommunerna, också, ska jag säga, tack vare att vi har tillfört så mycket resurser till kommunerna, är också att en hel del mindre kommuner har ett bättre läge nu än vad de har haft tidigare. Men det är en jätteutmaning för Ånge och många andra kommuner. Jag säger ingenting annat. Sedan tycker jag också att det är viktigt att lyfta fram det som vi har gjort när det gäller samordningspersonerna och varselsamordnarna. De har gjort ett väldigt bra jobb, och det bygger på att man måste ha lokala och regionala strategier. Sedan ska vi koordinera våra insatser så att vi gör rätt saker lokalt och regionalt. Regeringen ska supporta varselsamordnarna med att ändra regelverk om det behövs, göra ökade investeringar om det behövs och stötta även på andra sätt. Jag brukar ta Gävleborg som ett jättebra exempel. Där finns många orter där det har varit bekymmersamt. Norrsundet är en sådan ort. Landshövdingen och regionens ordförande har gjort ett jättebra arbete för att också utifrån nya strategier ställa om för att skapa nya jobb. Det här, att man utgår från det lokala och regionala men att det finns support och stöd från den nationella och centrala nivån, har som sagt OECD lyft fram som en väldigt bra metod. Jag vet att det här är en arbetsmodell som flera länder är intresserade av att titta på för att också bli mer effektiva i det arbete som görs.

Anf. 4 Hans Stenberg (S)
Fru talman! Det är klart att det är viktigt att göra insatser för att främja företagande och göra det enklare att driva företag också i glesbygd. Men problemet är att om man ska driva ett företag måste det finnas kunder. Man måste ha verksamheter som man kan jobba som underentreprenör åt och så vidare. När staten som arbetsgivare på en liten ort på väldigt kort tid drar undan så oerhört många jobb hjälper det inte med de här generella insatserna. Det krävs särskilda, riktade insatser. Jag protesterar definitivt när ministern säger att man inte kan styra de statliga verksamheterna för att de etableras i princip som de vill. Om de vill flytta verksamheten kan man inte ingripa för då kommer konstitutionsutskottet, vill ministern antyda. Det är inte sant. Regeringen är fri att ta beslut om att en viss verksamhet ska ligga på en viss plats. Regeringen kan göra det. En enskild minister kan inte påverka, men regeringen kan göra det. När vi hade regeringsmakten och vi tillsammans, Socialdemokraterna och Centerpartiet, tog beslut om att lägga ned ett antal regementen tog vi samtidigt beslut om att etablera statliga verksamheter på utsatta orter. Sollefteå var ett sådant exempel. Det som har hänt i Ånge tidigare är egentligen samma sak. Man har beslutat att kompensera för stora nedläggningar och lägga statliga verksamheter där. När vi gjorde det här i Sollefteåfallet - jag minns det mycket väl, för jag satt i riksdagen då - gick centerpartisterna som satt i riksdagen ut med pressmeddelanden och talade om att de minsann hade lyckats påverka den socialdemokratiska regeringen att göra detta. Man ville helt ta åt sig äran för att det hade skett. Nu när Centerpartiet har ansvar för de här frågorna i riksdagen ser vi hur alla de här statliga verksamheterna på väldigt kort tid flyttas bort. Det gäller Sollefteå, och det gäller Ånge. Jag förstår inte hur man som parti så totalt kan byta fot från att ha haft som profilfråga att vilja lägga ut statliga verksamheter till att helt stillatigande acceptera att de statliga verken, myndigheterna och bolagen bara flyttas bort. Jag funderar på varför ni vill sitta i regeringen. Varför vill ni ha regeringsmakten? Ni gick ju ut med stora pressmeddelanden och talade om att ni minsann kunde påverka regionalpolitiken när ni var i opposition. Men nu sitter ni på makten, och då kan ni uppenbarligen ingenting göra. Man pratar om utbildningssatsningar och infrastruktursatsningar för att stödja utvecklingen av jobb och företag. Inte särskilt mycket av det kommer Ångeborna till del. Det krävs nästan att de flyttar för att de ska komma i åtnjutande av det. Det skulle vara intressant att höra vad det är för stora infrastruktursatsningar som staten har gjort i Ånge. När det gäller de stora satsningarna på högre utbildning handlar det väl om att åka till Mittuniversitetet i Östersund eller Sundsvall. Och det är bra, det som görs där, men det räcker inte. Dessutom har i praktiken antalet utbildningsplatser skurits ned ganska ordentligt under den borgerliga regeringsperioden.

Anf. 5 Maud Olofsson (C)
Fru talman! Först ska man väl säga att det inte är första gången som statliga verksamheter läggs ned ute i Sverige. Det hände till och med på Socialdemokraternas tid. Det jag säger är bara att det också är så att det är en balansgång mellan detta och hur effektiv verksamhet man ska ha. Om man inte ska låta myndigheterna driva en effektiv verksamhet är det skattebetalarna som får betala det. Den andra delen handlar om hur vi ser på orter som får det bekymmersamt. Hur ska man vända den här utvecklingen och göra någonting nytt? Socialdemokraternas svar är alltid staten. Det är alltid det. Det är mer Ams och det är mer myndigheter och allt. Mitt svar är i stället mer privat näringsliv. Ånge kommun, precis som många andra kommuner behöver mer småföretagande och fler ben att stå på för att skapa sysselsättning framöver. Därför är de 50 miljarderna som vi har sänkt skatterna med för företagen extremt viktiga även för Ånge kommun. Samma sak gäller naturligtvis att nu under den här finanskrisen upprätthålla en service i kommunen som gör att man kan klara sig framöver. Ånge kommun har ju fått del av de pengar som har delats ut till kommunerna. Sänkta arbetsgivaravgifter för unga och den generella sänkningen av arbetsgivaravgiften är jätteviktig för Ånge kommun, precis som för de företag som finns i Ånge kommun. De satsningar som vi har gjort på yrkesvux tillfaller Ånge kommun precis som alla andra kommuner. Men man måste själv vara med och bygga upp utbildningsdelar i detta. När det gäller de satsningar som vi gör på infrastruktur föreställer jag mig att Ånge kommun har en rätt stor andel enskilda vägar och en ganska stor andel av det finmaskiga vägnätet, och där har vi till skillnad från vad ni har gjort höjt anslagen både till skötsel och underhåll och till enskilda vägar. Det är alltså många åtgärder som är generella men som är väldigt bra för de här mindre kommunerna. Det viktiga tror jag är att ska Ånge kommun och många andra kommuner som har det bekymmersamt få det bättre - och jag tycker verkligen att det är en utmaning - måste man också bygga på de styrkor som man har lokalt och regionalt. Och man måste bygga på att vi får fler mindre och medelstora företag i de här kommunerna. Vi måste ha fler som vill starta och driva företag. Det gäller oavsett om man pratar om att det är staten som är drivande i de här kommunerna eller inte. Vi måste få ett starkare privat näringsliv, och då ska vi supporta det med sänkta kostnader för företagen och bättre infrastruktur. Men vi ska också koppla ihop företagen med olika innovationsmiljöer. Vi har två olika synsätt. Socialdemokraterna talade alltid om staten i de här sammanhangen medan jag tycker att det är det privata näringslivet som ska bygga kommunerna. Sedan ska vi också se till att vi har en statlig verksamhet som är väl utbyggd över hela landet, som är effektiv och som är tillgänglig för medborgarna.

Anf. 6 Hans Stenberg (S)
Fru talman! Ministern pratar om privata företag eller staten. Jag tycker att man har rätt att ställa minst lika höga krav på staten som arbetsgivare som man har på privata företag. För mig blir det direkt absurt när ministern i andra sammanhang går ut i samband med företagsnedläggningar och säger att de privata företagen måste i första hand ta sitt ansvar i omställningsarbetet på orten. När sedan staten lägger ned i en dimension som faktiskt är större än den är på nästan någon ort med nedläggning av privata företag, ja, då talas det om generella åtgärder och sägs att kommunerna fått del av de förbättrade skatteinkomsterna. Verkligheten är ju den att man förändrat den kommunala skatteutjämningen, vilket inneburit ett rejält minus för Ånge under denna mandatperiod. Det har Centerpartiet genomfört tillsammans med övriga borgerliga partier. Det är klart att det är bra med satsningar på enskilda vägar, men i det här sammanhanget hjälper det i ytterst liten omfattning. Det är inte så man ska hantera problemet. Det är märkligt att man från regeringens sida inte kan göra några särskilt riktade insatser på de orter där statlig verksamhet läggs ned. När ett privat företag läggs ned på en ort finns krav på att man ska bidra till omställningen och göra särskilda insatser för att skapa nya jobb. Därför borde man kunna ställa samma krav på staten. Uppenbarligen gäller inte detta när Centerpartiet sitter i regeringen. Det gick bra när man var i opposition och kunde ha ett samarbete med Socialdemokraterna. Då kunde man ta åt sig äran av sådana satsningar, men nu när man själv har makten händer ingenting - tyvärr.

Anf. 7 Maud Olofsson (C)
Fru talman! Det är alldeles självklart att statliga företag och bolag ska ta ansvar. Det är alldeles givet, och det ansvaret har regeringen också tydligt uttalat. Jag har jobbat rätt mycket med landsbygds- och glesbygdsutveckling under mitt liv, och det jag försöker säga är att dessa kommuner inte kan förlita sig på den statliga verksamheten. Det ska inte vara kärnan. Vi måste ha mer privat verksamhet, och där skiljer det mellan Socialdemokraterna och Centerpartiet. Om ni, Hans Stenberg, säger att ni ska göra det hela enklare så ska ni väl inte höja arbetsgivaravgifterna, som ni är beredda att göra? Man kan inte höja dem för ungdomar under 26 år. Ni vill höja skatten för låginkomsttagare. Det handlar om dem som bor i Ånge och många andra av dessa kommuner. Ni vill tillsammans med Miljöpartiet höja bensinskatten. Hur tror ni att människor ska kunna leva och bo i de bygderna om ni gör på det sättet? Jag tror att grunden för tillväxt i dessa små kommuner är att vi där får ett bra näringsliv, med många små och medelstora företag, i kombinationen med att staten tar ett helhetsansvar för en väl fungerande service över hela landet. Vidare måste man se till att infrastruktur, innovationsklimat, högskoleutbildning, yrkesutbildning och annat finns tillgängligt också i dessa kommuner. Hans Stenberg kan inte påstå annat än att det har förbättrats under den tid som vi innehaft regeringsmakten. Det är viktigt att inse att dessa två alternativ står mot varandra. Det talas om mer stat. Jag tror på mer företagande. Frågan är hur Ånge kommun ska ha möjligheter att utvecklas. Jag tror mer på att det privata företagandet kommer att klara det än på mer stat.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.